Två/flerspråkighet med dövhet och hörselnedsättning

Transkript

1

2 Två/flerspråkighet med dövhet och hörselnedsättning Carin Roos Docent i specialpedagogik Karlstads universitet Institutionen för pedagogiska studier carin.roos@kau.se

3 Dagens prat Internationellt, i Sverige vad vet vi? Döva barn och barn med hörselnedsättning med annat hemspråk Pedagogens ansvar och roll

4 Begrepp Förkortningar Döva = Teckenspråkiga döva barn H = Barn med hörselnedsättning/ hörapparatbärare CI = Cochlea Implantat-bärare L1 (L2) = Language one dvs första språk, hemspråk

5 Internationellt vad vet vi? - USA 24,5% döva med annat hemspråk och... - USA i vissa delstater utgör enbart spansktalande 53,9% av döva elever (Call, 2006) - Europa en snabbt växande andel i den döva gruppen (Mann, 2007) - Europa c:a 20% från annat land (Grosse & Schön, 2008; Willoughby, 2008)

6 Hur många är de i Sverige? 27% i specialskolan har annat hemspråk (SPM, 2007) I övriga svenska skolan är denna siffra 14% (SCB, 2004/2005) Barn med hörselnedsättning + L1? Enligt Hörselskadades Riksförbund är de fler bland utlandsfödda än bland svenskar ( 2014)

7 Döv/H/CI + L1 Ytterst lite studerat! Varför? Utgångspunkten har varit t ex denna typ av studier: Orsak: En stor studie 700 spanska DH-barn visade endast 9% uppnådde ens den lägsta språknivå (Lehrman, 1984) och Flera tidiga studier tyder på generellt lägre skolresultat (Redding, 2000)

8 Döv/H/CI + L1 Först ville man veta mer om grundläggande orsaker Dvs: Dövhetens/hörselnedsättningens påverkan på språkutveckling

9 Döv/H/CI + L1 Två stora ämnen framstod: 1. Vilket språk? Talat eller tecknat? 2. Pedagogernas förväntningar, attityd, arbetsmetoder och kunskap

10 Döv/H/CI + L1 Två stora ämnen framstod: 1. Vilket språk? Talat eller tecknat? 2. Pedagogernas förväntningar, attityd, arbetsmetoder och kunskap

11 Två grundläggande faktorer ang pedagogers förväntningar: 1. Lägre förväntningar på döva och elever med hörselnedsättning 2. Lägre förväntningar på elever med annat hemspråk 3. Kombinationen döva/hörselnedsättning + annat hemspråk???

12 Låga resultat hos döva invandrarbarn kan förklaras av låga förväntningar (Redding, 2000) Döva barn med annat etniskt ursprung behandlas som om de inte har hemspråk (Welch, 2000)

13 Lärarattityd att undervisa döva elever respektive hörande invandrarbarn visade lärare var mer positiva att ta emot döva än L1-elever (Ting & Gilmore, 2012) CI har förändrat men inte utjämnat (Willoughby, 2012)

14 Lärares kunskap Okunskap generellt om barn med annan etnicitet fokus på Döv/H/CI (de Garcia, 1995; Willoughby, 2012) Lärare är okunniga om att barnen ofta har kunskaper i sitt hemspråk (de Garcia, 1995)

15 I Sverige då? Ytterst lite beforskat: Danielssons tre delrapporter (1991, 1992, 1994) Några enstaka C-D uppsatser om döva flerspråkiga barn Barn med hörselnedsättning?

16 Taluppfattbarhet i bullrig miljö kräver 15dB lägre buller för svenskar och 20dB för dem med annat modersmål för att de ska förstå (Gustafsson, 2006)

17 Skriftspråkande med teckenspråk som grund Teckenspråk influens på skriftspråk, ex pronomen, få ord i satser, tempus Felen liknar men är inte de samma som hörande invandrarbarns Dvs. varje språk speglas olika i skriftspråket

18 Teckenspråkiga invandrarbarns skriftspråkslärande? Vi vet ytterst lite! Både i Sverige (Roos, 2008) och internationellt (Mann, 2007)

19 Skriftspråkslärande och invandrarbarn med hörapparat? Det verkar som studierna inte tar hänsyn till etnicitet! Inte heller de svenska (t ex Conniavitis, 2006; Roos, 2004 som är två studier som studerat literacitet men utan hänsyn till flerspråkighet och etnicitet hos dessa barn)

20 Familjestöd - Skolstöd Familjerna får stöd i mindre utsträckning och senare (Tai, Serraglio & Martin, 2014) Det går sämre för barnen i skolan och adekvat stöd saknas ofta (Rhoades, Price & Perigoe, 2009)

21 Sammanfattning Döv/ H/CI L1?

22 Sammanfattning Döv/ H/CI L1?

23 Sammanfattning Döv/ H/CI L1 L å g a förväntningar

24 Sammanfattning Döv/ H/CI L1 Döv/H/CI/+L1 Låga resultat

25 Sammanfattning orsaker vi vet Döv/ H/CI L1 LITE kunskap Sämre föräldrastöd Sämre skolstöd Låga resultat Taluppfattbarhet i buller Kunskap används inte Lärares okunskap

26 Pedagogerna Sammanfattning både för utlandsfödda döva och barn med hörselnedsättning: Familjen får för lite stöd och skolan blir avgörande!

27 Risker forskningen pekar på... Underskattar barnen (Redding, 2000, Roos, 2004) Överskattar barnen i de fall barnen utvecklar talspråk (de Garcia, 1995) Tillämpar inte forskning om hörande invandrarbarn i bemötandet av DHbarn (degarcia, 2000; personlig komm 2009)

28 Barn med CI, döva, barn med hörselnedsättning: - Integrerade i grundskolor - får ofta outbildade assistenter Som också tolkar för dem (Kelly mfl, 2003; Korvela, 2004; Marschark mfl, 2005; Roos, 2006; Stewart mfl, 1996; Stinson, 1996) - De med annat hemspråk? Stor brist på forskning!

29 Pedagogens stora ansvar ställ frågorna: Vad kan eleven om sin egen kultur? Vad kan eleven om sitt hemspråk? Hur kan jag använda det? Skilj på kunskap, erfarenhet och uttryckt kunskap och erfarenhet! De kan mer än de kan visa!

30 De Garcia: Förslag från elever o lärargruppen: è Erkänn hemspråk o hemteckenspråk è Skapa mottagarprogram è Se eleven som någon att lära av

31 è Analysera elevens hela dygn è Be någon fr elevens hemland analysera elevens kompetens è Anställ döva/hörselnedsättn. med olika nationaliteter è Fortbildning för lärare om flerspråkighet och mångkultur och dövhet/hörselnedsättn. è Extra satsning på den lärare som tar emot eleven

32 è Implementera dessa frågor i lärarutbildningen

33 Oklarheter? För kontakt: