Kvalitetsrapport nr 2 Lärare

Transkript

1 Kvalitetsrapport nr 2 Lärare Varför har detta arbete gjorts? I skolsystemet i Sverige är det så att det är skolhuvudmannen som är ytterst ansvarig för skolverksamheten, i en kommun eller i en friskola. För Vuollerims Friskola är det styrelsen för Vuollerims Friskola AB, VFSAB, som är skolhuvudman. Därför måste styrelsen veta att verksamheten dels följer lagar och förordningar och dels är av bra kvalitet. Kvalitetsuppföljningar kan och ska göras på olika sätt. Betyg och andra uppföljningar av elevernas lärande är ett sätt att få en bild av arbetet på skolan. En annan s.k. kvalitetsindikator är en beskrivning av arbetsmiljön i skolan. Tidigare gjordes en rapport som beskrev elevrenas åsikter om lärmiljö och relationer på Vuollerims Friskola. Denna kvalitetsuppföljning är en spegelbild av den rapporten som gjordes i slutet av höstterminen Här är det lärarnas åsikter som är i fokus. Av olika skäl har arbetet med rapporten dragit ut på tiden, vilket jag beklagar. Precis som tidigare så är det styrelsens förhoppningar att rapporten skall fungera som underlag för utvecklande samtal och förändring av verksamheten i Vuollerims friskola. Då VFSAB:s ambition är att den här rapporten skall bli offentlig och läsas av många så bjuder utredaren, Britta Olsson, in till frågor och samtal om både innehållet och om skola och utbildning, rent generellt. Hur har detta arbete gjorts? Underlaget till denna rapport har tagits fram genom enskilda samtal med lärarna. Utredaren, Britta Olsson, har behandlat rektorn p samma sätt som de övriga lärarna Samtalen genomfördes 21 feb. till 23 feb Efter många funderingar, och även konsultation av pedagogikforskare, har jag valt att använda samma frågeguide som den som användes, och utvecklades i samtalen med eleverna. En kvalitetssäkring av rapporten har gjorts genom att alla lärarna har fått läsa igenom rapportutkastet och då fått svara på frågorna om de: - känner igen sina svar? - finner något som är utelämnat eller feltolkat? - känner sig otillbörligt utelämnade? Här nedan följer en summering av lärarnas svar och beskrivningar samt i vissa fall kommentarer direkt efter redovisning för en enskild fråga. Till detta har utredaren lagt till egna funderingar samt ett slutord.

2 Lärarnas svar, område för område: Vad hade du för förväntningar inför det här läsåret? De flesta lärarna var positiva och förväntningsfulla inför skolåret. Det skulle vara spännande arbete men det skulle också kräva en stor arbetsinsats när de skulle starta en helt ny skola. Någon såg fram emot att få ta ett helhetsansvar i arbetet. Läsåret skulle bidra till att bygga en solid grund för framtiden. (Kommentar: Det finns skolforskning som pekat på att det tar uppemot fem år för en ny rektor att utveckla en skola. Jag har inte funnit något om vilken tid det tar för personalen i en ny skola att utveckla den skolkultur de strävar mot.) Hur har den här hösten varit? En hetsig höst som krävt mycket av alla. En bit in på vårterminen har personalens arbete ändrat karaktär då framtiden ligger längre bort än i morgon. Det finns alltså mera tid för långsiktig planering och strukturering. Lärare som har erfarenheter från andra skolverksamheter utrycker att kvalitén generellt sett är fullt jämförbar med andra skolor och att eleverna är duktigare än i andra jämförbara skolor. För lärarna gäller det att ge mening, att själv kunna planera och att själv organisera sitt arbete på en nivå som är helt OK. Det har varit problem med att få tiden att räcka till. Både den tid som lärarna behöver för att sätta sig in i de ämnen där de inte har behörighet och elevernas tid. Tidsåtgången för egen inläsning har avtagit allt eftersom. Flera lärare visar med sitt arbete och sitt ansvar att de är en del av helheten. Kommentar: Förutom den dagliga undervisningen har personalen på skola, ofta tillsammans med företrädare för föräldrarna och eleverna, upprättat planer för - Likabehandling - Policydokument (skolans regler) utvärdering med föräldrar pågår - Elever i behov av stöd - Praoverksamheten - PM Mentorsansvar - PM Utvecklingssamtal - Mall för arbete med pedagogisk planering, skriftliga omdömen(formativ bedömning) och individuella utvecklingsplaner är under produktion (processarbete) Skolan har haft som ledstjärna att hela tiden tiden tänka att de olika planerna skall haka i och understödja varandra. De planer som direkt berör elever finns upplagda på hemsidan och Vklass. Alla planer finns samlade och alla planer är kända för samtliga pedagoger.

3 Vad skulle du önska/vilja ha/ändra på? Inom detta område finns det två områden som väger lika tungt ; det ena är tekniskt, praktiskt och det andra är pedagogiskt, etiskt. Ett önskemål är att alla elever skulle ha en egen dator. Detta skulle underlätta både arbetet och planeringen. Det andra önskemålet är att alla lärare skulle tänka lika och dra åt samma håll. Dessutom behöver personalen i alla situationer visa en hög arbetsmoral. Det framhålls att det är särskilt viktigt att personalen tycker och agerar på likartat sätt i en liten verksamhet där dessutom några inte finns vid skolan alla dagar. En utveckling på detta område skulle troligen bidra till att öka lugnet och arbetsron i skolan. Det finns någon som säger sig sakna kompetens för en del av temaarbetena. Detta upplevs som inte tillfredsställande. Ett förslag på förändring är att skola skulle ha stormöte med alla elever och all personal varje vecka. Språkundervisningen borde kunna förläggas utanför teman och projekt, för kontinuitetens skull. Någon lärare uttrycker önskemål om att få möjlighet att bredda den egna kompetensen. Upplever du att det är arbetsro i skolan? Lärarna är överens om att det är ett litet fåtal elever som stör arbetsron för resten. Då dessa elever inte var närvarande så kommenterade även elever att det var skönt och lätt att koncentrera sig och arbeta. Det akademiska nivån på undervisningen är för låg, men den har blivit bättre! En del elever har svårt att komma igång med sitt arbete men på denna punkt sker en gradvis förbättring. Kommentar: Denna fråga hör intimt samman med svaren på förra frågan. När/om inte lärarna drar åt samma håll så påverkar den situationen elevernas trygghet och lärande. Detta i sin tur öppnar för en oro och en lärandemiljö som inte är bra. Vad anser du skulle behöva ändras på för att det skulle gå ännu bättre för eleverna i skolan? På denna punkt blir lärarnas olika syn på sina möjligheter tydlig. Svaren varierar från aktiva pedagogiska insatser för att bygga upp allas självförtroende så att anledningen till stöket elimineras till att eleverna som stökar borde placeras i någon sorts observationsklass. Vad av detta skulle du kunna bidra med? Enskilda samtal, gemensamma kulturprojekt, tid för att bygga lag och utveckla en lagkänsla, samtal med elever i grupper om beteenden och sådant är vad lärarna säger att de skulle kunna bidra med för att det skulle gå ändå bättre för eleverna i skolan.

4 Till detta kommer att någon önskar att det skulle finnas någon sorts elevassistent i skolan. Hur tycker du att relationen lärare/elev är här på skolan? Relationerna mellan lärarna och eleverna kan betecknas som bra. De problem och/eller missförstånd som funnits i en del situationer har blivit bättre/färre med tiden. En del elever väljer att stanna kvar efter skolans slut för att få en sorts läxhjälp och detta tolkas som att relationen är bra. Anser du att eleverna har någon vuxen att anförtro sig åt - om de vill tala om känsliga saker? Lärarna uttrycker samfällt att det inte finns några som helst mentorsrevirsstrider utan att eleverna är välkomna att tala med den de själva väljer. En viss oro uttrycks över hur situationen är för eleverna som inte har svenska som modersmål. Det visar sig att några av dessa har valt en samtalslärare som de anförtror sig åt. Hur är relationen mellan eleverna? I det stora hela bra, numera. Relationen mellan eleverna har förändrats. Det är vissa maktstrukturer som skolan försöker bryta på olika sätt. Det kan ibland vara så att några av de äldre pojkarna tar ut sin frustration på de yngre. Utvecklingen har i detta fall inte gått i rätt riktning. Språket mellan eleverna är inte alls bra. Det låter ibland fruktansvärt illa, även om det påstås vara på skämt. Slagsmål? (Detta ord fanns i Skoltempen) Det har inte förekommit regelrätta slagsmål. En del handgripligheter, som snödöpning och brottningar har hänt. Det finns ett par elever som ofta småkivas. Någon lärare anser att det som händer beror på enstaka elevers dåliga självförtroende kombinerat med att situationen är ny. Då kommer behoven av revirmarkering in. Skulle du tänka dig att ha dina egna barn/barnbarn här? Här är lärarna helt eniga om att de gärna skulle tänka sig att välja Vuollerims Friskola för sina barn/barnbarn. Någon av lärarna uttrycker att skolan skulle bli ändå bättre om arbetsron och ordningen vore lika på alla lektioner. 12. Vad hade du hoppats att jag skulle fråga om? Den enda kommentar som dyker upp är missnöjet med Vklass: Vklass stjäl tid Uppföljarens funderingar: Den oro och stökighet som beskrivs, vad har den för rötter?

5 Jag har en egen, privat, fundering om detta kan höra samman med att lärarna och rektorn inte haft möjlighet att använda tid till att för eleverna och föräldrarna samtala kring de nationella målen och skolans uppdrag. Är smekmånadsfasen över? Det finns mycket forskning som visar att om lärarna har högt ställda förväntningen på eleverna så påverkar det elevernas resultat så att de presterar klart bättre. Jag har inte hittat något om hur en skola påverkas när lärarna har olika förväntansnivåer. Hur påverkar elevernas och lärarnas stress inför nationella prov? Finns det några som anser att man inte hunnit kursen och då med kursen menar hela läroboken? Jag är övertygad att ingen förälder är tillfreds med att deras telning inte har förmåga att koncentrera sig på skolarbetet utan i stället stör. Skulle det vara möjligt med ett närmare samarbete kring denna fråga för berörda? En lärdom som skolan kan dra är att det är av yttersta vikt att personalen drar åt samma håll. Finns det möjligheter att inför nästa läsår göra en personalens omstart? Slutord: Först vill utredaren tacka skolan lärare för att de så förtroendefullt delat med sig av sina åsikter. Jag tror att med så få som lämnar sina åsikter är det nästan en utopi att utredaren, trots goda ambitioner, skall lyckas få en ärlig bild av lärarnas åsikter utan att det går att lista ut vems åsikter som citeras. Detta har nog även lärarna varit medvetna om. Hösten 2010, inför vilken lärarna, precis som eleverna, hade högt ställda förväntningar, har motsvarat dessa. Den situation som hela verksamheten har ställts inför vid starten av detta skolår har lärarna klarat av på ett bra sätt. När Skolinspektionen den 16 mars gjorde en flygande inspektion så summerades allt arbete som gjorts. Det är ett otroligt stort och, för skolan, värdefullt arbete som gjorts, förutom att det bedrivits skola alla dagar. Vuollerims Friskola AB har en vision om att skolan skall vara En bra, liten skola. Detta ser utredaren som ett fullt nåbart mål! Men det krävs att inte bara lärarna drar åt samma håll utan att vi är många som bidrar till detta dragande! Vuollerim Britta Olsson britta.e.olsson@gmail.com på uppdrag av VFSAB