KVALITETSREDOVISNINGAR 2010/2011 Skolenhet Centrum

Transkript

1 /skolenhetcentrum Barn- och utbildningsförvaltningen Skolenhet Centrum KVALITETSREDOVISNINGAR 2010/2011 Skolenhet Centrum Vi utvecklar rötter och vingar. Nyfikenhet är vår drivkraft. Här gömmer vi oss för reflektion och strategiskt tänkande. Här finns: Några tankar från Enhetschefen. Chris Hansen-Sonestam KR Förskolan och pedagogisk omsorg Kerstin Sjölin KR F 4 Katrin Österberg KR 5 9 Pia Svensson KR Särskolan 7 10 Chris Hansen-Sonestam Ett arbetsdokument för här och nu okt.-11 Chris Hansen-Sonestam ADRESS: Simrishamns kommun, Skolenhet Centrum, Simrishamn BESÖK: Korsavadsskolan, Backgatan 52 TELEFON: FAX: E-POST: skolenhetcentrum@simrishamn.se Dokument: w:\bun\hemsidor\dokument till hemsidan\kr Ledningsteamet doc

2 Sammanfattande reflektion runt Skolenhet Centrum. Arbetet i skolenheten under läsåret 2010/2011 präglades av: Förändring i Ledningsteamet. Den tillfälliga lösningen på Simrislundsskolan med två skolledare inför läsårsstart en rektor, en av de som varit där under våren.det blev även byte på en rektorstjänst med början 1 sept. Vi var då ett nytt Team under hösten. Under vårterminen var en av rektorerna sjukskriven och därmed blev vi färre i Teamet. Neddragningar bland personalen i skolan blev kännbar med tilltagande upplevelser att inte räcka till och frustration över arbetsbelastning. LR gick till tvisteförhandling utifrån arbetsbelastning/undervisningstid och vi väntade på dom från AD. Oro i arbetsmiljön på Korsavadsskolan. Den oro som faktiskt fanns förvärrades med tidningsartikel. Nya förutsättningar för ekonomin kom plötsligt i januari för innevarande år, Nya styrdokument att implementera i alla enhetens verksamheter. Påbörja arbetet med 1 till 1 och utbildning med hjälp av Innovativa skolprogrammet. Genus, jämställdhetsutbildning som lett till en jämställdhetsgaranti. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Planen färdigställdes i skolan och påbörjades i förskolan. Dokumentation av olika slag, IUP, skriftliga omdömen, åtgärdsprogram.dokumentation över händelser.. Man kan även konstatera att ju mer medveten man blir, ju mer kunskap och verktyg vi tar till oss för att arbeta för en ökad måluppfyllelse ju mer arbete märker man att man behöver göra. Det krävs och efterfågas fler mötesforum för de djupa pedagogiska diskussionerna. Steget från dialog, diskussion och ställningstaganden till görande är inte enkelt men det är först där det kan bli en förändring för de vi är här för. Skolinspektionens tillsyn under våren samt den tillsynsrapport som kom i samband med sommaren pekade på ett antal brister i enhetens olika delar. Dessa brister sätter fokus på vad vi inte kan hoppa över att åtgärda genast. Punkterna var turligt nog inte överraskande. Det är lätt att fastna i det som är tungt, svårt och behöver utvecklas men därför är det viktigt att även kommentera att året har även präglats av en framåtanda, glädje och positiva resultat. Det pedagogiska utvecklingsarbetet får mer och mer plats och tas av många emot som den positiva utmaning som det är menat att vara.

3 Ledningsteamet har fortsatt sitt utvecklingsarbete med målet att bli ett team där frågorna går på djupet för att utveckla både helheten och den enskilde. Fokus har varit det pedagogiska ledarskapet. Veckoträffarna har börjat med 1 timmas pedagogiska samtal. Under våren handlade den timman och de nya läroplanerna. Vi läste gemensamt ett stycke ur både förskolans och grundskolans läroplaner. Samtalsledarskapet gick runt i gruppen. På några av Teamträffarna var Utvecklingsledare Jonas Andersson med. Teamet har haft ytterligare arbetsträff med Konrad Bengtsson då vi tränade oss att analysera uppgifter och prov i relation till styrdokumenten. I samband med vårterminen blev en i Teamet sjukskriven. Vi blev därmed en mindre. Gruppen påverkades märkbart av den förändrade arbetsbelastningen och den ovisshet som uppstod runt alla funderingar hur vi skulle kunna förstärka och/eller fördela om. Som Enhetschef kände jag mej villrådig vilket som skulle vara bästa sätt att hantera situationen. Vart vänder sej en enhetschef med sina funderingar? Då det stod klart att de ekonomiska ramarna skulle innebära fortsatta neddragningar kändes det nödvändigt att även visa på neddragning i administration och ledning. Under våren beslutade Enhetschefen med Teamet att fördela om ansvarsområdena inför nästa läsår. Den 50% administrationsass. som gick i pension tillsattes inte. Övriga punkter som följt med som utvecklingsområden: Effektivisera administrationen. Neddragning med 50% och därmed omfördelning av arbetsuppgifter ytterligare en gång. Det finns ett ökat helhetstänkande i ett Centrumperspektiv i administrationen. Vi hoppas på översyn för hela förvaltningen för att se över vad som ev. kan centraliseras. På ett naturligt sätt ständigt revidera och följa upp de planer vi har. Nu finns en väl fungerande Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling i skolan och är på väg att arbetas fram i förskolan. En i Teamet har huvudansvaret att våra planer är aktuella och följs upp.

4 Planerna måste vara naturlig del i allas arbete. Struktur på uppföljning och utvärdering Med ledningsteamets ökade medvetenhet och ständiga träning blir det långsamt men dock bättre. Här har vi ett viktigt utvecklingsområde. Analys och görande utifrån analysen. Hålla enheten ajour och locka allas nyfikenhet till forskning och omvärldsanalys. Att var och en av de vuxna nu har en egen dator har underlättat men än finns mer att göra för att det ska kunna sägas vara en naturlig del i vårt vardagsarbete. De nya styrdokumenten har däremot gjort att Skolverkets hemsida används flitigt. Där får man puffar och blänkare om mycket läsvärt. Vi behöver bli bättre på att koppla forskningen till vårt vardagsarbete. Ta vara på ny teknik Innovativa skolprogrammet har varit ett lyft i arbetet med att ta in tekniken i undervisningen. Kollegahandledare har utbildats. Skolledningen har gått en tvådagarskurs. Många pedagoger har blivit mycket duktiga. Vi måste ha med alla pedagoger. På ett ändå bättre sätt använda datorn som ett verktyg med alla dess möjligheter för att ge eleverna en modern undervisning. Stärka allas känsla av arbetsglädje Den oro som i viss mån fanns under hösten på Korsavadsskolan och som förstärktes genom dagspressen påverkade arbetsglädjen negativt. Där arbetslagen har kraft och förmåga att lyfta varandra inom laget och fokusera på uppdraget där märks också arbetsglädjen. Under våren genomfördes en för skolenheten egen enkät runt den psykosociala arbetsmiljön. Enkäten analyseras och följs upp under hösten. Arbetsglädjen hos de vuxna samt de vuxnas förmåga till ledarskap bland barnen/ungdomarna är sedan avgörande för arbetsglädjen bland barnen/ungdomarna.

5 Vi behöver hålla i, vara uppmärksamma och lyhörda för att möta upp oro, missnöje och ohälsa. Reellt inflytande för barn/elever, föräldrar och personal Det finns forum för personalen i olika grupper att lyfta och föra dialog runt uppdraget. Hemvistråd/elevråd har också mötesforum där eleverna kan ta upp gemensamma frågor. Hur får vi med föräldrarna på ett naturligt sätt? Barn/elevers möjligheter att påverka sitt lärande, sin vardag är ett utvecklingsområde. Implementera de nya styrdokumenten. Det gavs stort utrymme för de nya styrdokumenten under våren. Rektor för 5-9 gjorde en strategi och plan som även blev en hjälp och kunde användas på F-4 och i stora drag även på förskolan. Fortsatt arbete utifrån en genomtänkt strategi. Det ena steget bygger på det andra. Att få allt arbete att bygga på styrdokumenten med LPP, matriser, betyg, dokumentation osv blir det stora arbetet i alla delarna av skolenheten som nu är ett skolområde Läsåret var igång och på Teamträffen gick vi ett varv runt bordet med två frågor; Vad känner du efter de första dagarna att vi behöver arbeta vidare med? Vuxnas flexibilitet Att särskolan får en rektor Följa upp resultat Bemötande Stöd från förvaltningen i förskolefrågor Vad känner du dej stolt över utifrån de första dagarna? Teamet LPP, de frågar efter hjälp Vuxnas flexibilitet Arbetsglädjen Bemötande

6 En för områdeschefen viktig fråga som hänger lite löst är Områdeschefens uppdrag/ansvar och befogenheter? I de nya styrdokumenten blir uppdraget riktat än mer tydligt till rektor/förskolechef. Detta kopplat till att de olika skolområdena ser olika ut i storlek och innehåll gör att organisationen känns otydlig och att jag som skolområdeschef känner mej osäker i uppdraget. I bilaga finns Prioriterade områden för Centrum läsåret 2011/2012 Chris Hansen-Sonestam Områdeschef/rektor