Språket, individen och samhället VT08

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Språket, individen och samhället VT08"

Transkript

1 Språket, individen och samhället VT08 Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Ellen Breitholtz

2 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning

3 Vem är bäst? Vem är bäst på att lära sig ett andra språk - barn eller vuxna?

4 Andraspråksinlärning: faktorer 1. Psykologiska faktorer a) Intellektuell processning b) Minne c) Motorik 2. Social situation a) Den naturliga situationen b) Klassrummet 3. Andra faktorer: förstaspråk, motivation, m.m.

5 1(a) Intellektuell processning Förklaring (någon förklarar) T.ex syntaktiska regler Fungerar inte med små barn, bättre med vuxna Induktion (man lär sig själv) Använder vi dagligen och även för annat än språk Både vuxna och barn

6 Article or not? He has a degree from ---/the University of Cambridge. Det ska vara artikel, eftersom det handlar om offentlig institution med efterställt attribut med of-konstruktion

7 1(b) Minne Minne är nödvändigt för inlärning Syntaktiska regler Vokabulär (Koppling mellan ord och objekt är arbiträr) Små barn har fenomenalt minne, äldre barn lite sämre Minnet försämras drastiskt runt puberteten

8 1(c) Motorik Talorgan: mun, läppar, tunga, stämband, m.m. Måste göra rätt sak vid rätt tidpunkt för att uttal ska bli det rätta Motorik generellt försämras runt 12-årsåldern Flera studier har visat att ju tidigare andraspråksinlärning, desto närmre blir uttalet en förstaspråkstalares

9 2(a) Den naturliga situationen Situation liknande den för en förstaspråksinlärare vardagslivets sociala situationer Barn runt 5-årsåldern kan lära sig ett nytt språk på ett år snabbare t.om. än förstaspråket Vuxna inlärare har ofta sämre tillgång till naturliga inlärningssituationer

10 2(b) Klassrummet Fokus på språkinlärning, brist på spontanitet, hierarkiskt organiserat kring lärare och elever Inlärning i grupp, behov av koncentration, eventuellt läxläsning på egen hand Språk som ett akademiskt ämne, inlärning med hjälp av böcker Gynnar äldre barn mer än yngre, och vuxna mer än barn

11 3 Andra faktorer Hur pass lika en talares första och andra språk är Huruvida andraspråket finns i omgivningen eller inte Motivation Attityd

12 Summering av faktorerna Tabell 6.1, Steinberg et al. s. 177 Så vem är bäst? Jämför också artikel De lär sig varandras språk i Götheborgske Spionen nr 7/2007, s. 18

13 Kritisk ålder Finns en kritisk ålder för andraspråksinlärning? Syntax Forskning verkar visa ingen kritisk ålder Uttal Troligen ingen stark kritisk ålder Forskning visar perfekt uttal för vissa vuxna Annan forskning antyder 6, 10 eller 12 år

14 2. Tvåspråkighet, kognition, m.m.

15 Några grundläggande frågor: Vem är tvåspråkig? Hur bra måste man kunna ett andra språk för att vara tvåspråkig? Påverkar tvåspråkighet intelligensen? Hur påverkar förstaspråket inlärningen av ett andraspråk?

16 Olika typer av tvåspråkighet Tvåspråkig i samma modalitet: Talad svenska och japanska; American Sign Language och British Sign Language Tvåspråkig i olika modaliteter: Talad svenska och svenskt teckenspråk; talad svenska och skrivet latin t ex. Modaliteter: ljud (tal), syn (skrift), visuell rörelse (tecken)

17 Vad är tvåspråkighet? Kunskap om syntax, vokabulär och uttal (skrivtecknens resp handtecknens utformning för skrift- och teckenspråk)......men också viss kunskap om kulturella och sociala konventioner (detta tas inte upp i så hög utsträckning av Steinberg et. al) Hur väl de olika komponenterna ska behärskas för att man ska tala om tvåspråkighet varierar från studier till studie.

18 Några positiva aspekter aspekter av tvåspråkighet På samhällsnivå: Kommunikation mellan olika språkgrupper olika länder eller inom samma ökar möjlighet till tvärkulturellt samarbete och förståelse mellan grupper På individnivå: Lära känna andra via deras eget språk Intressen: film, litteratur,...

19 Några positiva aspekter aspekter av tvåspråkighet På individnivå: Lära känna andra via deras eget språk Intressen: film, litteratur,...

20 Negativa aspekter av tvåspråkighet På samhällsnivå: Tvåspråkighet kan, under vissa omständigheter, göra att en språklig grupp blir utmanövererad (kurder i turkiet)

21 Negativa aspekter av tvåspråkighet På individnivå: En del farhågor om tvåspråkighetens inverkan på barn - att barn lärde sig ett andra språk skulle t ex påverka utvecklingen av deras modersmål i negativ riktning, och dessutom försena deras kognitiva utveckling i allmänhet (matematik etc.) men är farhågorna sanna? Har tvåspråkighet en negativ effekt på förstaspråket? Har tvåspråkighet en negativ effekt på intelligensen?

22 Tvåspråkighet och förstaspråket Tidiga studier ( t.ex 30-talet) verkade visa att tvåspråkighet försämrade språkutveckling Ex. Smiths studie av barn på Hawaii och i Iowa, studie av engelskkunskaper Dock stora metodproblem T ex ingen hänsyn tagen till att engelskan på Hawaii ej standarden som i Iowa

23 Tvåspråkighet och förstaspråket, forts. Kanadensisk studie av engelsktalande barn som lär sig franska i skolan Nivå på franska nästan som förstaspråkstalare Ingen negativ effekt på deras engelska (Snarare ökad kreativitet och bättre (!) på matematik)

24 Tvåspråkighet och intelligens Tidiga studier, från början av 1900-talet, påstod även här finna negativa effekter Ex. en- och tvåspråkiga i Wales (Saer, 20-talet) Återigen stora metodproblem Ingen hänsyn togs till att det språk intelligenstest görs via, har stor betydelse Heller ingen hänsyn tagen till socioekonomisk klass

25 Tvåspråkighet och intelligens, forts. Nyare studier, 60-talet och framåt, visar istället att tvåspråkiga har intellektuella fördelar Ex. Peal & Lambert (1962): 164 st. 10-åriga barn: Tvåspråkighet resulterar i större mental flexibilitet och bättre förmåga till abstrakt tänkande. Ex. Bain & Yu (1980): barn i tre olika länder: Barn som uppfostrats tvåspråkigt gjorde vid 4 års ålder generellt bättre ifrån sig på tester än de som uppfostrats enspråkigt.

26 Tvåspråkighet: negativa aspekter? Slutsatser Inga negativa effekter på första- eller andraspråksinlärning Inga negativa effekter på intellekt eller kognition Kan snarare ha en positiv effekt

27 Sekventiell och samtidig inlärning Sekventiell inlärning Ett språk före det andra Samtidig inlärning Båda språk i parallell

28 Sekventiell inlärning Ex. ett språk hemma - ett senare i skolan; ett hemma - ett annat efter flytt Små barn går igenom fyra stadier för andraspråket: 1. Hemmaspråket 2. Gester 3. Andraspråket som en förstaspråkinlärare 4. Adekvat användning 4-5-åringar kan lära sig ett språk på ett år!

29 Samtidig inlärning Två varianter En person - ett språk (1P-1S) En person - två språk (1P-2S) Steinberg et al. påstår att 1P-1S är bättre (se rubrik s. 230) Dock enbart: evidence not available, it seems more likely, learning may be faster and less mixing might occur! (det som Steinberg kallar mixing är inte självklart något negativt, som vi ska se senare under kursen) Den viktiga poängen kan dock vara konsekvens

30 Samtidig inlärning, forts. Barn som växer upp tvåspråkiga följer samma utvecklingsstadier som enspråkiga Forskning runt 70-tal / tidigt 80-tal antog att barn såg de två språken som ett enda Idag anser man snarare att barn tidigt kan skilja på språken och använda dem lämpligt enligt kontext

31 Transfer Förstaspråket kan påverka andraspråket Positiv transfer En enhet eller struktur är samma i båda språk och används korrekt i andraspråket Negativ transfer En enhet eller struktur är olika i språken, och används felaktigt i andraspråket

32 Transfer, forts. Hur pass lika två språk är, påverkar inlärningshastighet Gäller syntax, vokabulär, uttal Ex. Finnar som har svenska som förstaspråk lär sig engelska snabbare än de med finska som förstaspråk

33 Om språkinlärning Apropå att grad av likhet mellan språk påverkar inlärningssvårighet - ett språk är i sig inte svårare än ett annat: as far as can be determined, no language is inherently more difficult than any other. Children around the world learn their native language at around the same age. (Steinberg s. 235) Ett undantag: danska!?

34 Godmorgon, världen! P1,

1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning. Språket, individen och samhället HT07. Vem är bäst? Andraspråksinlärning: faktorer

1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning. Språket, individen och samhället HT07. Vem är bäst? Andraspråksinlärning: faktorer Språket, individen och samhället HT07 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Språk, tanke och kultur Stina Ericsson Vem är bäst? Vem

Läs mer

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007) Föreläsningens upplägg Språket, individen och samhället HT07 Döva och språk Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning Stina Ericsson Internationell manifestation för teckenspråket

Läs mer

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.

Läs mer

Teckenspråk och tvåspråkighet. Krister Schönström Institutionen för lingvistik

Teckenspråk och tvåspråkighet. Krister Schönström Institutionen för lingvistik Teckenspråk och tvåspråkighet Krister Schönström Institutionen för lingvistik Varför tvåspråkighet? Nordisk konferens Göteborg 15-16 september 2014 Översikt Tvåspråkighet i allmänhet Tvåspråkighet med

Läs mer

BARNS SPRÅKUTVECKLING

BARNS SPRÅKUTVECKLING BARNS SPRÅKUTVECKLING BARNS SPRÅKUTVECKLING Hur lär sig barn sitt språk? Vad skiljer barns språkutveckling från vuxnas språkinlärning? Hur kan vi forska om barns språkutveckling? Vad säger språkutvecklingen

Läs mer

En whiteboard... Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning. Läraren skulle kunna. Ju fler sinnen desto mer minnen.

En whiteboard... Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning. Läraren skulle kunna. Ju fler sinnen desto mer minnen. Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning En whiteboard... 16 november 2011 Annika Lagerkvist, Skolstöd sep 27 10:13 nov 14 14:15 Läraren skulle kunna. Tydligare och mer lättläst. Skriva ut och

Läs mer

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Har handlat om Deba%en om

Läs mer

Tankar om språkundervisning

Tankar om språkundervisning in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt

Läs mer

Likvärdig skola med hög kvalitet

Likvärdig skola med hög kvalitet Gävle Kommun Likvärdig skola med hög kvalitet Sätra rektorsområde Likvärdig skola med hög kvalitet Bakgrund I september 2011 fick Barn & Ungdom i uppdrag av barn- och ungdomsnämnden att återkomma med underlag,

Läs mer

Kommunikation. Kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår och är begripligt

Kommunikation. Kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår och är begripligt Kommunikation SO/SV År 6 v. 16-20 Under tema kommunikation kommer vi att arbeta med järnvägenshistoria i Sverige både inom svenska och SO. Lektionerna kommer att blandas med föreläsningar, enskilda uppgifter

Läs mer

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss

Läs mer

Digitalt lärande och programmering i klassrummet

Digitalt lärande och programmering i klassrummet Digitalt lärande och programmering i klassrummet Innehåll Programmering Vad är programmering och varför behövs det? Argument för (och emot) programmering Kort introduktion om programmering Några grundbegrepp

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér

Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Talat språk Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet

Läs mer

Några anteckningar i studieteknik

Några anteckningar i studieteknik Några anteckningar i studieteknik CJU Christer Johansson Utbildning E-post: info.cju@telia.com Hemsida: www.cju.se 2 Innehåll Några fakta om minnet 3 Inlärning vid olika åldrar. 3 Läshastighet. 4 Att läsa

Läs mer

Vilken betydelse har ÅLDERN för lärprocessen?

Vilken betydelse har ÅLDERN för lärprocessen? Vilken betydelse har ÅLDERN för lärprocessen? Redan Ebbinghaus försökte i sina studier, i slutet av 1800-t, fånga det rena lärandet en, som det visat sig, närmast omöjlig uppgift ty inlärning : 1. sker

Läs mer

Ämnesplan i Engelska

Ämnesplan i Engelska Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift

Läs mer

GUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING

GUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING GUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING Det är dags att ta fysisk aktivitet på allvar och Fundera över hur/var/på vilket sätt vi vill att barn och vuxna ska utöva den Fysisk inaktivitet är numera en av vårt

Läs mer

Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan

Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan Monica Reichenberg Jönköping 15 maj 2013 Monica Reichenberg, Göteborgs universitet Skolan har ett ansvar! För elever med utvecklingsstörning,

Läs mer

GUIDE FÖR KOMMUNIKATION. En guide som är utvecklad för att beskriva användningen av alternativ och kompletterande kommunikation på daghemmet.

GUIDE FÖR KOMMUNIKATION. En guide som är utvecklad för att beskriva användningen av alternativ och kompletterande kommunikation på daghemmet. GUIDE FÖR KOMMUNIKATION En guide som är utvecklad för att beskriva användningen av alternativ och kompletterande kommunikation på daghemmet. Mathilda Finne 2014 1 Innehåll Inledning... 3 Bilder... 4 Tecken

Läs mer

MSPR1201 - Moderna språk, steg 1 100 poäng inrättad 2000-07 SkolFs: 2000:87. Mål. Betygskriterier

MSPR1201 - Moderna språk, steg 1 100 poäng inrättad 2000-07 SkolFs: 2000:87. Mål. Betygskriterier MSPR1201 - Moderna språk, steg 1 100 poäng inrättad 2000-07 SkolFs: 2000:87 Mål Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall: kunna förstå det mest väsentliga i tydligt tal i lugnt

Läs mer

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006

Läs mer

Språkutveckling hos flerspråkiga barn

Språkutveckling hos flerspråkiga barn Språkutveckling hos flerspråkiga barn Lena Åberg, leg logoped Talkliniken Danderyds Sjukhus AB 3 mars 2016 Innehåll Språk och kommunikation Milstolpar i barns språkutveckling Flerspråkig utveckling Riskfaktorer

Läs mer

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET 1 (10) ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET Detta informationsmaterial är skapat i syfte att sprida en likvärdig information i Jämtlands län om vad det innebär att lära sig ett andraspråk. Men också ge information

Läs mer

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkiga barn Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv Marie-France Champoux-Larsson Doktorand i Psykologi Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkighet är vanligare

Läs mer

Naturskolornas läroplan

Naturskolornas läroplan Naturskolornas läroplan Naturskolornas läroplan har gjorts upp för att definiera syfte, mål och innehåll för undervisningen vid s naturskolor. Läroplanen fungerar som ett hjälpmedel för verksamheten. Samtidigt

Läs mer

Marie Andersson, IKT-centrum E-post: iktcentrum@mdh.se 2012-06-10 (Bb Learn 9.1.8) Wikis i Blackboard

Marie Andersson, IKT-centrum E-post: iktcentrum@mdh.se 2012-06-10 (Bb Learn 9.1.8) Wikis i Blackboard Marie Andersson, IKT-centrum E-post: iktcentrum@mdh.se 2012-06-10 (Bb Learn 9.1.8) Wikis i Blackboard Innehåll Om Wiki- funktionen... 1 Skapa en Wiki... 1 Lägg till/ redigera innehåll i en Wiki... 3 Läsa/skriva

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24 Kognitiv utveckling Pär Nyström www.babylab.se Studier med barn, fördelar Ordning av kognitiva processer Mindre försöksledareffekter Bra fysiologiska förutsättningar Kan testa sånt som är omöjligt på vuxna

Läs mer

Under min praktik som lärarstuderande

Under min praktik som lärarstuderande tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko

Läs mer

Kurser i att skapa korta filmer som skall användas i undervisningen eller för instruktion och support.

Kurser i att skapa korta filmer som skall användas i undervisningen eller för instruktion och support. Kurser i att skapa korta filmer som skall användas i undervisningen eller för instruktion och support. Tre korta kursmoment som stödjer framtagande av material för det flippade klassrummet och att ge instruktion

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19 Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad

Läs mer

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta? Maria Ottosson & Linda Werner Examensarbete 10 p Utbildningsvetenskap 41-60 p Lärarprogrammet Institutionen för individ och samhälle

Läs mer

Engelska GR (A), Engelska för lärare åk 1-3, (1-15). Ingår i Lärarlyftet II, 15 hp

Engelska GR (A), Engelska för lärare åk 1-3, (1-15). Ingår i Lärarlyftet II, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Engelska GR (A), Engelska för lärare åk 1-3, (1-15). Ingår i Lärarlyftet II, 15 hp English BA (A), English for Primary School and Preschool. Included in the Teacher Initiative, 15 credits

Läs mer

Åtgärdsprogram och lärares synsätt

Åtgärdsprogram och lärares synsätt SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola

Läs mer

Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen

Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen 1 Innehållsförteckning Inledning.....sidan 3 Bakgrund......sidan

Läs mer

Den genuskodade räddningstjänsten: (GeRd)

Den genuskodade räddningstjänsten: (GeRd) Page 1 of 1 Den genuskodade räddningstjänsten: (GeRd) En undersökning om jämställdhetens förutsättningar inom den kommunala räddningstjänsten Om du har kommentarer runt frågorna så kommer det med jämna

Läs mer

Studieteknik. Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se. språkhandledare Humanisten

Studieteknik. Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se. språkhandledare Humanisten Studieteknik Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se språkhandledare Humanisten 1 Vad är språkhandledning? Studieteknik Akademiskt skrivande Muntliga presentationer engelska eller svenska 2 Hur? Individuell

Läs mer

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA?

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? Råd till flerspråkiga familjer De råd som ges i den här broschyren grundar sig på aktuell kunskap om barns tvåspråkiga utveckling och bygger på de senaste forskningsrönen, förslag

Läs mer

Dagens föreläsning kommer att finnas på. http://www.utbildning.gu.se/student/sprakhandle dning/handelshogskolan/

Dagens föreläsning kommer att finnas på. http://www.utbildning.gu.se/student/sprakhandle dning/handelshogskolan/ Studieteknik Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se Dagens föreläsning kommer att finnas på http://www.utbildning.gu.se/student/sprakhandle dning/handelshogskolan/ Redan nu ligger förra terminens föreläsning

Läs mer

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide This Swedish version is based on the English version available on the NICHD Protocol website (www.nichdprotocol.com).

Läs mer

Avdelningsplan för Marelds fritidshem. Verksamhetsår 2015/2016

Avdelningsplan för Marelds fritidshem. Verksamhetsår 2015/2016 Avdelningsplan för Marelds fritidshem Verksamhetsår 2015/2016 GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Pedagoger, barngruppens sammansättning, lokaler och lärmiljö. Vårt fritidshem består av en avdelning med 26

Läs mer

Språket, individen och samhället VT08

Språket, individen och samhället VT08 Språket, individen och samhället VT08 Döva och språk Skriftsystem och läsning Ellen Breitholtz Föreläsningens upplägg 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk Internationell manifestation

Läs mer

Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels

Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels Vad är komorbiditet? Ur medicinskt-epidemiologiskt perspektiv definieras komorbiditet som samtidig förekomst av olika sjukdomar hos samma individ

Läs mer

MTM:S INFORMATIONSSERIE. Talböcker i skolan. För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

MTM:S INFORMATIONSSERIE. Talböcker i skolan. För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi MTM:S INFORMATIONSSERIE Talböcker i skolan För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsnedsättning och talböcker En god förmåga att läsa och skriva förutsätts ofta i vår tid, men

Läs mer

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Projektledare, Vägar till jobb ingela.halvarsson@attention-riks.se 1 Mina erfarenheter Möten med människor Möten med kommuner/myndigheter Möten

Läs mer

Det önskvärda barnet. Syftet är att vinna kunskap om. Fostran. Anette Emilson

Det önskvärda barnet. Syftet är att vinna kunskap om. Fostran. Anette Emilson Det önskvärda barnet Anette Emilson Syftet är att vinna kunskap om fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan de värden som medvetet eller omedvetet kommuniceras

Läs mer

NORDISK SAMVERKAN PÅ SCHEMAT! Kommunikation och undervisning i gränsöverskridande språkmöten

NORDISK SAMVERKAN PÅ SCHEMAT! Kommunikation och undervisning i gränsöverskridande språkmöten NORDISK SAMVERKAN PÅ SCHEMAT! Kommunikation och undervisning i gränsöverskridande språkmöten Sylvana Sofkova Hashemi & Helén Stålarm Högskolan Väst, Trollhättan Mölndal Glasbergsskolan F-6, GränsöverskridandeNordiskUnder

Läs mer

Barn och familj 2012-03-21

Barn och familj 2012-03-21 I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet Språk och språkvetenskap (2015)

Utbildningsplan för masterprogrammet Språk och språkvetenskap (2015) Utbildningsplan för masterprogrammet Språk och språkvetenskap (2015) 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Huvudområde Inriktningar Nivå Omfattning i Programkod Beslutsuppgifter

Läs mer

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 FRÄMMANDE SPRÅK, B2 - I ÅRSKURS 7 9 Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 Undervisningen i ett valfritt B2-språk inleds i Helsingfors svenska skolor i årskurs 7. B2-språket är det tredje språket

Läs mer

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola För varje elev som intagits eller överförts till specialundervisning uppgörs en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) inom ramen

Läs mer

Språklig variation: Dialekt, sociolekt, sexolekt, kronolekt, register och stil. Ellen Breitholtz 2008-08-27

Språklig variation: Dialekt, sociolekt, sexolekt, kronolekt, register och stil. Ellen Breitholtz 2008-08-27 Språklig variation: Dialekt, sociolekt, sexolekt, kronolekt, register och stil Ellen Breitholtz 2008-08-27 Fyra delar av vår identitet Ursprung - dialekt Klass - sociolekt Kön - sexolekt Ålder - kronolekt

Läs mer

Som man frågar, får man svar. Thomas Wrigstad

Som man frågar, får man svar. Thomas Wrigstad Som man frågar, får man svar Thomas Wrigstad 1 Vasaloppet 2 En skicklig skidåkare kan åka till Mora på drygt 4 timmar, men många behöver 10-12 timmar och mera. De åker tillsammans och pratar, och de stannar

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Lärvux. Särskild utbildning för vuxna Grundläggande kurser Läsåret 2016 2017

Lärvux. Särskild utbildning för vuxna Grundläggande kurser Läsåret 2016 2017 Lärvux Särskild utbildning för vuxna Grundläggande kurser Läsåret 2016 2017 Lärvux finns på grundläggande- och gymnasial nivå och är till för dig som: Vill lära dig nya ämnen Vill fördjupa och utveckla

Läs mer

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är. SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?

Läs mer

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD Förskolan framgångsfaktor enligt OECD ger bättre Pisa-resultat i matematik och läsning Rapport från Lärarförbundet 2014-05-15 Att satsa på förskolan är smart politik Elever som har gått i förskolan har

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Rapport Nöjd Studentindex 2012. Carina Wikstrand 1,0 MIUN 2007/525 2012-09-27. Rapport

Rapport Nöjd Studentindex 2012. Carina Wikstrand 1,0 MIUN 2007/525 2012-09-27. Rapport Rapport Nöjd Studentindex 2012 Upprättad av: Version: Carina Wikstrand 1,0 Dnr Datum MIUN 2007/525 2012-09-27 Rapport Nöjd Studentindex 2012 1 INLEDNING 2 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE 2 1.2 METOD 2 1.2.1 FRÅGOR

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2016/2017. Information inför ditt individuella val

Individuellt val. Läsår 2016/2017. Information inför ditt individuella val Individuellt val Läsår 2016/2017 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är

Läs mer

Om de oskyddade fick bestämma.. då skulle jag.

Om de oskyddade fick bestämma.. då skulle jag. Om de oskyddade fick bestämma.. då skulle jag. Christer Hydén, Professor emeritus Lunds Universitet Nordiskt Trafiksäkerhetsforum Bergen,16 maj 2013 prioriterra följande Säkerhet Trygghet i allmänhet Trygghet

Läs mer

Läsglädje med lek och musik

Läsglädje med lek och musik Katarina Södra Skola Katarina Bangata 41 116 39 STOCKHOLM Kontaktperson Kerstin Wärngård 08-508 42 412 kerstin.warngard@utbildning.stockholm.se Läsglädje med lek och musik Har du ibland elever som trots

Läs mer

Varma hälsningar, Susanna Vildehav och Mia Kjellkvist, skådespelare och konstnärliga ledare.

Varma hälsningar, Susanna Vildehav och Mia Kjellkvist, skådespelare och konstnärliga ledare. Lärarhandledning Hej! Denna lärarhandledning är till för dig, pedagog eller lärare, som har sett eller ska se Teater Eksems föreställning Mangoträdet. I handledningen ger vi förslag på hur du genom samtal

Läs mer

Våga Visa kultur- och musikskolor

Våga Visa kultur- och musikskolor Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Syfte Denna matematikpolicy är framtagen i syfte att underlätta och säkerställa arbetet med barns och elevers matematiska utveckling på förskolorna och skolorna

Läs mer

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Åsa Elwér Talat språk... Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från

Läs mer

Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund

Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund Gefle Montessoriskola F-9 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning, s.3 2. Stolta över, s.4 3.

Läs mer

Kr ELI KYLPYKT RfA - SPRÄKBADSBOKEN

Kr ELI KYLPYKT RfA - SPRÄKBADSBOKEN siv Bjorklund - Karita Mård-Miettinen - (toim./red.) Hanna Turpeinen Kr ELI KYLPYKT RfA - SPRÄKBADSBOKEN Vaasan yliopisto Levón-instituutti 2007 Vaasa 26 Kielikylpykirja - Sprfü badsboken Martina Buss

Läs mer

Oktober 2014. Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma

Oktober 2014. Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma Oktober 2014 Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma Projekt: Egen växtkraft 2011 Tips för att vuxna ska lyssna 2011 Egen växtkraft Förutsättningar för delaktighet 1. Vuxnas tillit till

Läs mer

-*/+&3*/("3 47&/4,5 )676% &9".&/41"11&3,0--&(*&) '5&/ (-04) '5&/ '03."5 -*/+&3*/("3 4*%03 4,0-) '5&/ www.ibnfmjo.el 4,0-1"11&3 LINEX gör det roligt att lära Matematik behöver inte bara handla om siffror

Läs mer

Styrdokument SSK-innebandy

Styrdokument SSK-innebandy INNEBANDY Styrdokument SSK-innebandy BARN/UNGDOM Varför: Alla medlemmar i Sandåkerns SK ska känna stolthet för sin förening och det ska vara önskvärt att bli medlem. Vi vill att barnen/ungdomarna ska få

Läs mer

Pekplattans pedagogiska potential -

Pekplattans pedagogiska potential - Pekplattans pedagogiska potential - vilka mönster kan identifieras i pojkars och flickors skrivande när pekplattan är en naturlig resurs i klassrummet? Ria Heilä-Ylikallio, professor i modersmålets didaktik

Läs mer

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN 2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning

Läs mer

TEII41 - Teknisk kommunikation på japanska II!

TEII41 - Teknisk kommunikation på japanska II! 1 ( 6) TEII41 - Teknisk kommunikation på japanska II Sändlista Mathias Henningsson Karin Karltorp Susann Årnfelt Sandra Gustavsson Li Li Tunek Johan Holtström Kurskod Examinator TEII41 Li Li Tunek Kursen

Läs mer

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och

Läs mer

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6 Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk. 3-6 1 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis.

Läs mer

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag. LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Forskarskolan i främmande språkens didaktik (FRAM) IKT undervisning och lärande i språk Jonas.Granfeldt@rom.lu.se Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation? 1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Kurskalender Carlforsska Gymnasiet årskurs 2. 2011-2012

Kurskalender Carlforsska Gymnasiet årskurs 2. 2011-2012 Innehåll val till årskurs 2. Läsåret 2011-12 Anvisningar... 1 Kurskalender... 2 Bild och form, grundkurs: 50 poäng... 3 Engelska B: 100 poäng... 3 Etik och livsfrågor: 100 poäng... 3 Fackteckning och design

Läs mer

Integrationsutskottet

Integrationsutskottet Integrationsutskottet Inledning Segregering existerar i många former. Den påverkar hur vi tänker och hur vi som ett samhälle beslutar våra lagar och normer, den bestämmer vår ställning till andra människor

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt

Läs mer

Stina Nyman 2012-09-16

Stina Nyman 2012-09-16 LINKOPINGS UNIVERSITET, IDA SmartKom Hur systemet fungerar Stina Nyman 2012-09-16 stiny786 Artificiell intelligens II Sammanfattning Detta projekt kommer handla om SmartKom som är ett multimodalt dialogsystem

Läs mer

Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp

Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp Kursrapporten är ett viktigt instrument för utvecklandet av kurser och utbildningar samt för att säkerställa studentinflytandet. Kursrapporten ska innehålla bakgrundsinformation,

Läs mer

Störande buller i arbetslivet Kunskapssammanställning Arbetsmiljöverket Rapport 2013:3

Störande buller i arbetslivet Kunskapssammanställning Arbetsmiljöverket Rapport 2013:3 Staffan Hygge Anders Kjellberg Ulf Landström Störande buller i arbetslivet Kunskapssammanställning Arbetsmiljöverket Rapport 2013:3 Staffan Hygge, Anders Kjellberg och Ulf Landström Miljöpsykologi Avdelningen

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

Att skriva säljande texter Malmö 2 december. www.ljk.se

Att skriva säljande texter Malmö 2 december. www.ljk.se Att skriva säljande texter Malmö 2 december www.ljk.se Sändare Mottagare Shannon & Weaver Indirekt koppling tex via försäljningsstatistik Direkt koppling tex via marknadsundersökningar Behov/Syfte Effekt

Läs mer

Passar jag in? Nyanlända ungdomars möte med idrottsundervisning

Passar jag in? Nyanlända ungdomars möte med idrottsundervisning Passar jag in? Nyanlända ungdomars möte med idrottsundervisning Åke Huitfeldt The University of Örebro, Sweden 2015-08-22 1 Idrottslärare i 39 år Hur kan vi nå våra barn och ungdomar Idrott för Hälsa Foskarskola

Läs mer

L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits

L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande

Läs mer

mallkurs - en gemensam kurs för varje mattekurs från vilken alla lärare kan kopiera planering, material, filmer till sin egen kurs bra att göra

mallkurs - en gemensam kurs för varje mattekurs från vilken alla lärare kan kopiera planering, material, filmer till sin egen kurs bra att göra mallkurs - en gemensam kurs för varje mattekurs från vilken alla lärare kan kopiera planering, material, filmer till sin egen kurs bra att göra filmer själv, eleverna känner igen rösten, innehållet i filmerna

Läs mer

Statsbidrag för utbildning i svenska för invandrare 2014

Statsbidrag för utbildning i svenska för invandrare 2014 Statsbidrag för utbildning i svenska för invandrare 2014 Information När ni ansöker - att tänka på: Läs noga igenom den information som finns i dokumentet Information om statsbidrag utbildning i svenska

Läs mer

Individuellt val, PASS A Tisdagar kl 1240-1410 och onsdagar kl 1420-1520

Individuellt val, PASS A Tisdagar kl 1240-1410 och onsdagar kl 1420-1520 1 Individuellt val, PASS A Tisdagar kl 1240-1410 och onsdagar kl 1420-1520 Kurs Innehåll Poäng Period/åk 450 p Läsåret År 2 och 3 Musikprofilen, omfattar totalt 450 poäng, dvs hela utrymmet för det individuella

Läs mer

FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014. Josefin Lindgren 2/4 2014

FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014. Josefin Lindgren 2/4 2014 SPRÅKKONTAKT OCH FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014 F2: FLERSPRÅKIGHET HOS NATIONER OCH INDIVIDER 1 Josefin Lindgren josefin.lindgren@lingfil.uu.se 2/4 2014 FOKUS IDAG: FLERSPRÅKIGHET HOS NATIONER

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion

Läs mer