1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning. Språket, individen och samhället HT07. Vem är bäst? Andraspråksinlärning: faktorer

Transkript

1 Språket, individen och samhället HT07 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Språk, tanke och kultur Stina Ericsson Vem är bäst? Vem är bäst på att lära sig ett andra språk - barn eller vuxna? Andraspråksinlärning: faktorer 1. Psykologiska faktorer a) Intellektuell processning b) Minne c) Motorik 2. Social situation a) Den naturliga situationen b) Klassrummet 3. Andra faktorer: förstaspråk, motivation, m.m.

2 1(a) Intellektuell processning Förklaring (någon förklarar) T.ex syntaktiska regler Fungerar inte med små barn, bättre med vuxna Induktion (man lär sig själv) Använder vi dagligen och även för annat än språk Både vuxna och barn 1(b) Minne Minne är nödvändigt för inlärning Syntaktiska regler Vokabulär (Koppling mellan ord och objekt är arbiträr) Små barn har fenomenalt minne, äldre barn lite sämre Minnet försämras drastiskt runt puberteten Vuxna kan i viss mån kompensera genom minnesstrategier som repetition 1(c) Motorik 2(a) Den naturliga situationen Talorgan: mun, läppar, tunga, stämband, m.m. Måste göra rätt sak vid rätt tidpunkt för att uttal ska bli det rätta Motorik generellt försämras runt 12-årsåldern Flera studier har visat att ju tidigare andraspråksinlärning, desto närmre blir uttalet en förstaspråkstalares Situation liknande den för en förstaspråksinlärare vardagslivets sociala situationer Barn runt 5-årsåldern kan lära sig ett nytt språk på ett år snabbare t.om. än förstaspråket Vuxna inlärare har ofta sämre tillgång till naturliga inlärningssituationer

3 2(b) Klassrummet 3 Andra faktorer Fokus på språkinlärning, brist på spontanitet, hierarkiskt organiserat kring lärare och elever Inlärning i grupp, behov av koncentration, eventuellt läxläsning på egen hand Språk som ett akademiskt ämne, inlärning med hjälp av böcker Gynnar äldre barn mer än yngre, och vuxna mer än barn Hur pass lika en talares första och andra språk är Huruvida andraspråket finns i omgivningen eller inte Motivation Attityd Summering av faktorerna Kritisk ålder Tabell 6.1, Steinberg et al. s. 177 Så vem är bäst? Jämför också artikel De lär sig varandras språk i Götheborgske Spionen nr 7/2007, s. 18 Finns en kritisk ålder för andraspråksinlärning? Syntax Forskning verkar visa ingen kritisk ålder Uttal Troligen ingen stark kritisk ålder Forskning visar perfekt uttal för vissa vuxna Annan forskning antyder 6, 10 eller 12 år

4 Några grundläggande saker 2. Tvåspråkighet, kognition, m.m. Vem är tvåspråkig? Hur bra måste man kunna ett andra språk för att vara tvåspråkig? Mer om detta senare i kursen Tvåspråkig i olika modaliteter Modaliteter: ljud (tal), syn (skrift), visuell rörelse (tecken) Tvåspråkighet: några positiva aspekter Tvåspråkighet: negativa aspekter? På samhällsnivå: Kommunikation mellan olika språkgrupper olika länder eller inom samma På individnivå: Lära känna andra via deras eget språk Intressen: film, litteratur,... Har tvåspråkighet en negativ effekt på förstaspråket? Har tvåspråkighet en negativ effekt på intelligensen?

5 Tvåspråkighet och förstaspråket Tvåspråkighet och förstaspråket, forts. Tidiga studier ( t.ex 30-talet) verkade visa att tvåspråkighet försämrade språkutveckling Ex. Smiths studie av barn på Hawaii och i Iowa, studie av engelskakunskaper Dock stora metodproblem Ingen hänsyn tagen till att engelskan på Hawaii ej standarden som i Iowa Kanadensisk studie av engelsktalande barn som lär sig franska i skolan Nivå på franska nästan som förstaspråkstalare Ingen negativ effekt på deras engelska (Snarare ökad kreativitet och bättre på matematik) Tvåspråkighet och intelligens Tvåspråkighet och intelligens, forts. Tidiga studier, från början av 1900-talet, påstod även här finna negativa effekter Ex. en- och tvåspråkiga i Wales (Saer, 20-talet) Återigen stora metodproblem Ingen hänsyn togs till att det språk intelligenstest görs via, har stor betydelse Heller ingen hänsyn tagen till socioekonomisk klass Nyare studier, 60-talet och framåt, visar istället att tvåspråkiga har intellektuella fördelar Ex. Peal & Lambert (1962): 164 st. 10- åriga barn Ex. Bain & Yu (1980): barn i tre olika länder

6 Tvåspråkighet: negativa aspekter? Sekventiell och samtidig inlärning Slutsatser Inga negativa effekter på första- eller andraspråksinlärning Inga negativa effekter på intellekt eller kognition Kan snarare ha en positiv effekt Sekventiell inlärning Ett språk före det andra Samtidig inlärning Båda språk i parallell Sekventiell inlärning Samtidig inlärning Ex. ett språk hemma - ett senare i skolan; ett hemma - ett annat efter flytt Små barn går igenom fyra stadier för andraspråket: 1. Hemmaspråket 2. Gester 3. Andraspråket som en förstaspråkinlärare 4. Adekvat användning 4-5-åringar kan lära sig ett språk på ett år Två varianter En person - ett språk (1P-1S) En person - två språk (1P-2S) Steinberg et al. påstår att 1P-1S är bättre (se rubrik s. 230) Dock enbart: evidence not available, it seems more likely, learning may be faster and less mixing might occur! Den viktiga poängen kan dock vara konsekvens

7 Samtidig inlärning, forts. Transfer Barn som växer upp tvåspråkiga följer samma utvecklingsstadier som enspråkiga Forskning runt 70-tal / tidigt 80-tal antog att barn såg de två språken som ett enda Idag anser man snarare att barn tidigt kan skilja på språken och använda dem lämpligt enligt kontext Förstaspråket kan påverka andraspråket Positiv transfer En enhet eller struktur är samma i båda språk och används korrekt i andraspråket Negativ transfer En enhet eller struktur är olika i språken, och används felaktigt i andraspråket Transfer, forts. Om språkinlärning Hur pass lika två språk är, påverkar inlärningshastighet Gäller syntax, vokabulär, uttal Ex. Finnar som har svenska som förstaspråk lär sig engelska snabbare än de med finska som förstaspråk Apropå att grad av likhet mellan språk påverkar inlärningssvårighet - språk i sig är inte svårare; as far as can be determined, no language is inherently more difficult than any other. Children around the world learn their native language at around the same age. (Steinberg s. 235) Ett undantag: danska!?

8 Godmorgon, världen! P1, Språk, tanke och kultur Övergripande frågor 4 teorier kring språk, tanke & kultur Hur hör språk, tanke och kultur ihop? Bestäms vår kultur av vårt språk? Kan vi tänka utan språk eller är språk nödvändigt för tanken? Är rentutav språk och tanke samma sak? Bestämmer vårt språk hur vi uppfattar världen omkring oss? Teori 1: Tal är nödvändigt för tanken Teori 2: Språk är nödvändigt för tanken Teori 3: Språk bestämmer/påverkar hur vi uppfattar den fysiska världen (naturen) Teori 4: Språk bestämmer/påverkar hur vi förstår vår kultur

9 Teori 1 (Tal är nödvändigt för tanken) Problem med teori 1 Tanken är ett slags beteende, nämligen tal Viktig teori inom behaviorismen Betoning på observerbart beteende Ej introspektion och mentala processer Tanken som tal är då observerbart Tanken är internaliserat, tyst tal a) Personer finns som inte kan tala men som ändå förstår språk och kan tänka b) Talförståelse utvecklas före talproduktion hos barn Talförståelse kräver tanke Talproduktion därför inte nödvändigt för tanken Problem med teori 1, forts. Problem med teori 1, forts. c) Vi kan tala om något samtidigt som vi tänker på något annat Om tanke vore detsamma som tal skulle detta inte vara möjligt d) Vi kan ljuga Dvs säga ett men tänka tvärtom e) Tanke kan finnas utan observerbart fysiskt beteende En som förlorat sitt ben kan fortfarande tänka på det (medan behavioristerna ville placera tanken/ betydelsen av benet i benet självt) Förlamningsexperiment f) Simultantolkning är möjligt Dvs förståelse av ett språk samtidigt med tal på ett annat språk

10 Teori 2 (Språk är nödvändigt för tanken) Teori 2, forts. Förespråkare: Sapir, Whorf, m.fl. Edward Sapir ( ) Antropolog och lingvist Studerade bl.a indianspråk i Nordamerika Benjamin Whorf ( ) Student till Sapir Studerade bl.a Hopi-språket Ett typiskt citat för teori 2: the feeling entertained by so many that they can think, or even reason, without language is an illusion - Sapir (se Steinberg et al. s. 252) Problem med teori 2 Problem med teori 2, forts. a) Döva som (ännu) inte lärt sig något språk kan tänka T.ex. döva barn till hörande föräldrar som inte lärt sig teckenspråk beter sig lika rationellt som andra barn b) Flerspråkiga personer är hela och välfungerande Teori 2 innebär att tanke är språkspecifikt och inte universellt Flerspråkiga skulle alltså ha olika tankesystem och därmed tänka ickekoherent eller ha olika personligheter

11 Problem med teori 2, forts. Teori 3 (Språk bestämmer/påverkar hur vi uppfattar den fysiska världen (naturen) ) c) Djur (apor, hundar, humlor, m.fl.) beter sig intelligent och detta utan språk vilket borde innebära att även människor kan tänka utan språk Det språk vi talar påverkar vad vi ser, hör, osv Förespråkare: Sapir, Whorf, m.fl. Problem med teori 3 Mer om inuiter och snö a) Vokabulär bestämmer inte våra behov och intressen - våra behov och intressen styr vokabulär Ex. barn och dinosaurier b) Forskning kring språktermer och mänsklig perception verkar tyda på att språktermer inte absolut styr perception Ex. olika färgtermer Ex. Inuiter har många ord för snö, på Hawaii enbart ett I lingvistikböcker (som Steinberg et al.) och i diverse tidskrifter, tv-inslag, m.m. nämns ofta att inuiter har väldigt många ord för snö Geoffrey Pullum The great Eskimo vocabulary hoax Boas 4 ord, Whorf 7,..., 50,..., 100,...

12 Mer om inuiter och snö, forts. Problem med teori 3, forts. The idea that Eskimos have many more words for snow than English speakers is a myth. All eight Eskimo languages have extraordinarily rich possibilities for deriving new words on the fly from established bases. So where English uses separate words to make up descriptive phrases like "early snow falling in autumn" or "snow with a herring-scale pattern etched into it by rainfall", Eskimo languages have an astonishing propensity for being able to express such concepts (about anything, not just snow) with a single derived word. To the extent that counting basic snow words makes any real sense (it is often difficult to decide whether a word really names a snow phenomenon), Eskimo languages do not appear to have more than English has (think of snow, slush, sleet, blizzard, drift, white-out, flurry, powder, dusting, and so on). (Pullum på Language Log, 4 januari 2007) c) Bristande forskning bakom antaganden om vissa språk Whorf påstod att hopi inte har några, eller få, termer för tid, och att hopiindianer därför levde tidlöst Dock felaktigt påstående om hopi Problem med teori 3, forts. Problem med teori 3, forts. d) Det kan finnas koncept utan ord Ex. Nytt fenomen som ännu inte fått något ord Ex. Konceptet kan vara relaterat inte till ett ord utan till en fras e) Kunskap kan vara annan än vad som ges av bokstavlig språkbetydelse Ex. solen går ner, vitt vin f) Flerspråkiga

13 Teori 4 (Språk bestämmer/påverkar hur vi uppfattar vår kultur) Problem med teori 4 Språket påverkar våra åsikter och idéer, hur vi tolkar våra medmänniskor och vår omvärld Förespråkare: Sapir, Whorf, m.fl Om teorin stämmer borde samhällsstruktur, politik, religion, m.m., vara en funktion av språk. Dock: a) Samma språk - olika åskådningar Geografiskt Temporalt b) Olika språk - samma åskådningar Problem med teori 4, forts. Mer om Sapir-Whorf-hypotesen c) Ett språk kan beskriva många olika åskådningar Och översättningar finns d) Flerspråkiga Språk påverkar hur vi tänker, hur vi talar, hur vi uppfattar och förstår världen, hur vi beter oss i världen, osv. Inbegriper både teori 3 och 4 Stark och svag version Få (ingen?) tror idag att språk inte har någon påverkan på tanken alls Snarare olika svaga versioner, och fokus på hur språk påverkar tanken

14 Steinberg et al.s teori Steinberg et al.s teori, forts. 1. Språk påverkar inte tanken vad det gäller grundläggande kategorier, sätt att tänka, m.m. Tanken går före språkförståelse, som i sin tur går före språkproduktion (Eget, inre tal är inte tanke, utan enbart en reflektion (en slags översättning) av tanken) 2. Språk påverkar tanken genom att påverka innehållet och riktningen hos vissa tankar språk kan ge nya idéer språk kan förändra värderingar politisk propaganda, anti-racism, feminism Något som lämnas oanalyserat av Steinberg et al. Något att kanske se upp med: Ingen analys av vad som menas med tanke - vad är det egentligen att tänka? Heller ingen analys av vad som egentligen räknas som ett språk Den sista frågan återkommer senare i kursen