Språket, individen och samhället VT08

Transkript

1 Språket, individen och samhället VT08 Språk, tanke och kultur Medfött - inlärt Ellen Breitholtz

2 1. Språk, tanke, kultur

3 Övergripande frågor Hur hör språk, tanke och kultur ihop? Bestäms vår kultur av vårt språk? Kan vi tänka utan språk eller är språk nödvändigt för tanken? Är rentutav språk och tanke samma sak? Bestämmer vårt språk hur vi uppfattar världen omkring oss?

4 4 teorier kring språk, tanke & kultur Teori 1: Tal är nödvändigt för tanken Teori 2: Språk är nödvändigt för tanken Teori 3: Språk bestämmer/påverkar hur vi uppfattar den fysiska världen (naturen) Teori 4: Språk bestämmer/påverkar hur vi förstår vår kultur

5 Teori 1 (Tal är nödvändigt för tanken) Tanken är ett slags beteende, nämligen tal Viktig teori inom behaviorismen Betoning på observerbart beteende Ej introspektion och mentala processer Tanken som tal är då observerbart Tanken är internaliserat, tyst tal

6 Problem med teori 1 a) Personer finns som inte kan tala men som ändå förstår språk och kan tänka b) Talförståelse utvecklas före talproduktion hos barn Talförståelse kräver tanke Talproduktion därför inte nödvändigt för tanken

7 Problem med teori 1, forts. c) Vi kan tala om något samtidigt som vi tänker på något annat Om tanke vore detsamma som tal skulle detta inte vara möjligt d) Vi kan ljuga Dvs säga ett men tänka tvärtom

8 Problem med teori 1, forts. e) Tanke kan finnas utan observerbart fysiskt beteende En som förlorat sitt ben kan fortfarande tänka på det (medan behavioristerna ville placera tanken/betydelsen av benet i benet självt) Förlamningsexperiment f) Simultantolkning är möjligt Dvs förståelse av ett språk samtidigt med tal på ett annat språk

9 Teori 2 (Språk är nödvändigt för tanken) Förespråkare: Sapir, Whorf, m.fl. Edward Sapir ( ) Antropolog och lingvist Studerade bl.a indianspråk i Nordamerika Benjamin Whorf ( ) Student till Sapir Studerade bl.a Hopi-språket

10 Teori 2, forts. Ett typiskt citat för teori 2: the feeling entertained by so many that they can think, or even reason, without language is an illusion - Sapir (se Steinberg et al. s. 252)

11 Problem med teori 2 a) Döva som (ännu) inte lärt sig något språk kan tänka T.ex. döva barn till hörande föräldrar som inte lärt sig teckenspråk beter sig lika rationellt som andra barn

12 Problem med teori 2, forts. b) Flerspråkiga personer är hela och välfungerande Teori 2 innebär att tanke är språkspecifikt och inte universellt Flerspråkiga skulle alltså ha olika tankesystem och därmed tänka icke-koherent eller ha olika personligheter

13 Problem med teori 2, forts. c) Djur (apor, hundar, humlor, m.fl.) beter sig intelligent och detta utan språk vilket borde innebära att även människor kan tänka utan språk

14 Teori 3 (Språk bestämmer/påverkar hur vi uppfattar den fysiska världen (naturen) ) Det språk vi talar påverkar vad vi ser, hör, osv Förespråkare: Sapir, Whorf, m.fl.

15 Problem med teori 3 a) Vokabulär bestämmer inte våra behov och intressen - våra behov och intressen styr vokabulär Ex. barn och dinosaurier b) Forskning kring språktermer och mänsklig perception verkar tyda på att språktermer inte absolut styr perception Ex. olika färgtermer Ex. Inuiter har många ord för snö, på Hawaii enbart ett

16 Mer om inuiter och snö I lingvistikböcker (som Steinberg et al.) och i diverse tidskrifter, tv-inslag, m.m. nämns ofta att inuiter har väldigt många ord för snö Geoffrey Pullum The great Eskimo vocabulary hoax Boas 4 ord, Whorf 7,..., 50,..., 100,...

17 Mer om inuiter och snö, forts. The idea that Eskimos have many more words for snow than English speakers is a myth. All eight Eskimo languages have extraordinarily rich possibilities for deriving new words on the fly from established bases. So where English uses separate words to make up descriptive phrases like "early snow falling in autumn" or "snow with a herring-scale pattern etched into it by rainfall", Eskimo languages have an astonishing propensity for being able to express such concepts (about anything, not just snow) with a single derived word. To the extent that counting basic snow words makes any real sense (it is often difficult to decide whether a word really names a snow phenomenon), Eskimo languages do not appear to have more than English has (think of snow, slush, sleet, blizzard, drift, white-out, flurry, powder, dusting, and so on). (Pullum på Language Log, 4 januari 2007)

18 Problem med teori 3, forts. c) Bristande forskning bakom antaganden om vissa språk Whorf påstod att hopi inte har några, eller få, termer för tid, och att hopi-indianer därför levde tidlöst Dock felaktigt påstående om hopi

19 Problem med teori 3, forts. d) Det kan finnas koncept utan ord Ex. Nytt fenomen som ännu inte fått något ord Ex. Konceptet kan vara relaterat inte till ett ord utan till en fras

20 Problem med teori 3, forts. e) Kunskap kan vara annan än vad som ges av bokstavlig språkbetydelse Ex. solen går ner, vitt vin f) Flerspråkiga

21 Teori 4 (Språk bestämmer/påverkar hur vi uppfattar vår kultur) Språket påverkar våra åsikter och idéer, hur vi tolkar våra medmänniskor och vår omvärld Förespråkare: Sapir, Whorf, m.fl

22 Problem med teori 4 Om teorin stämmer borde samhällsstruktur, politik, religion, m.m., vara en funktion av språk. Dock: a) Samma språk - olika åskådningar Geografiskt Temporalt b) Olika språk - samma åskådningar

23 Problem med teori 4, forts. c) Ett språk kan beskriva många olika åskådningar Och översättningar finns d) Flerspråkiga

24 Mer om Sapir-Whorfhypotesen Språk påverkar hur vi tänker, hur vi talar, hur vi uppfattar och förstår världen, hur vi beter oss i världen, osv. Inbegriper både teori 3 och 4 Stark och svag version Få (ingen?) tror idag att språk inte har någon påverkan på tanken alls Snarare olika svaga versioner, och fokus på hur språk påverkar tanken

25 Steinberg et al.s teori 1. Språk påverkar inte tanken vad det gäller grundläggande kategorier, sätt att tänka, m.m. Tanken går före språkförståelse, som i sin tur går före språkproduktion (Eget, inre tal är inte tanke, utan enbart en reflektion (en slags översättning) av tanken)

26 Steinberg et al.s teori, forts. 2. Språk påverkar tanken genom att påverka innehållet och riktningen hos vissa tankar språk kan ge nya idéer språk kan förändra värderingar politisk propaganda, anti-rasism, feminism

27 Något som lämnas oanalyserat av Steinberg et al. Något att kanske se upp med: Ingen analys av vad som menas med tanke - vad är det egentligen att tänka? Heller ingen analys av vad som egentligen räknas som ett språk Den sista frågan återkommer senare i kursen

28 2. Medfött och inlärt

29 Vad är medfött i språket och vad är inlärt? En grundläggande fråga som är nära förknippad med ett annat fundamentalt problem i lingvistiken: Vad ÄR språket egentlligen? Frågan om medfött och inlärt i princip omöjligt att besvara fullständigt. Man kan dock formulera hypoteser

30 Hur har språket utvecklats? Ett viktigt område att studera om man vill besvara frågan om medfött/inlärt är språkutveckling. Detta kan ske på två plan: Hur har språket utvecklats under evolutionens gång (fylogenetiskt perspektiv) Hur utvecklar individen sitt språk från födseln och framåt (ontogenetiskt perspektiv)

31 Frågeställningar Är språkutvecklingen till väsentlig del genetiskt betingad, eller kan den helt tillskrivas miljöpåverkan och inlärning? På vilka sätt och på vilka stadier påverkar skillnader i miljö barns språkutveckling? Är språket främst ett socialt eller individuellt fenomen?

32 Frågeställningar forts. Används språket primärt i expressiva funktioner eller är den sociala kontakten mellan barn och vuxna det primära? Bestämmer språket barnets verklighetsuppfattning, eller utvecklas förståelsen av verkligheten först, vilken i sin tur föder ett behov av språkliga uttryck?

33 Teorier och teoretiker Piaget Chomsky Sapir Whorf Behaviorister Vygotsky

34 Piaget ( ) Barnpsykolog tänkandet föregår språket Individen utvecklar först en förståelse av verkligheten, och skaffar sig sedan språkliga uttryck för olika kategorier Barnet börjar relativt sent kommunicera med andra om verkligheten

35 Chomsky Betonar, liksom Piaget, individen Tonar ner vikten av social miljö och språkets kommunikativa funktioner Språket uppvisar så många universella drag att det måste vara biologiskt betingat

36 Skillnad mellan Piaget och Chomsky Piaget: Likheterna mellan olika individers språk beror på likheter i barnets sensomotoriska verklighetsbild. Chomsky: Språkliga universaler beror på en medfödd, för språket specifik, förmåga.

37 Amerikansk strukturalism (t ex Sapir - Whorf) Betonar olikheter mellan språk snarare än likhet; språkets konventionalitet. språk utvecklas genom miljöpåverkan inom ramen för vissa medfödda begränsningar. Språket bestämmer individens tänkande och världsuppfattning.

38 Behavioristerna (t ex Skinner, 1957) Är endast intresserade av de observerbara aspekterna av språk (en del av de mest radikala gick t o m så långt att de menade att språket, liksom alla andra mänskliga beteenden, endast består av observerbara fenomen -> medvetande finns inte )

39 Behaviorism forts. Psykologins objekt är det mänskliga beteendet, d v s att fastställa samband mellan yttre påverkan (stimuli) och beteendemässiga reaktioner (responser). Språkanvändningen betraktas som ett i allt väsentligt inlärt beteende som individen betingas till i olika sociala och fysiska situationer.

40 Vygotsky (rysk språkpsykologi) Har också sina rötter i behaviorismen (Pavlovs hundar) men... betonar individens aktiva roll i språkutvecklingen Språkutvecklingen bygger på sammankoppling mellan tidigare existerande icke-verbalt tänkande och meningslöst vokaliserande Språket har en social genes, d v s dess utveckling beror på språkets möjligheter att tillfredställa olika kommunikativa behov.

41 Allt beteende beror på både arv och miljö Även helt medfödda fysiska mekanismer som t ex fertilitet, kräver att vissa grundläggande villkor uppfylls för att de ska fungera Helt inlärda beteenden som t ex att kunna simma, är i grund och botten beroende av fysiska förutsättningar. Man kan oftast inte analysera beteenden så att vissa aspekter skylls helt på arv och andra helt på miljö

42 Alla är överens om att våra medfödda biologiska förutsättningar anger vissa möjligheter och begränsningar inom vilka vårt språkliga beteende måste röra sig. de biologiska förutsättningarna gör vissa språkliga strukturer och användningar vanliga och naturliga den specifika språkgemenskap som vi råkar födas och socialiseras in i, bestämmer vilka språk och språkbruk vi tillägnar oss

43 Olika uppfattning råder om i vilken utsträckning biologin bestämmer språkets struktur i vilken utsträckning det faktum att vi överhuvud taget har ett språk beror på genetiska faktorer

44 Tre uppfattningar Nativism (nativ = medfödd) språket beror på en för människan unik, genetiskt bestämd förmåga. Den mänskliga hjärnan är predisponerad för att individen ska utveckla språk Kognitivism Språket är ett specialfall av människans olika symboliska beteenden och bygger på mer allmänna perceptuella och kognitiva förmågor. som beror på gynnsamma biologiska förutsättningar

45 Tre uppfattningar forts. Kognitivistiska uppfattningar intar vanligen en mer kompromissartad ståndpunkt. Empirism/behaviorism Det enda som är medfött är förmågan att alls lära sig saker människan utvecklar komplext språkligt beteende därför att hon råkar stöta på sådant i sin omgivning

46 Argument för nativismen Språket är så komplext att det inte kan förklaras genom inlärning Inga andra djur har språk, I princip alla människor har språk(förmåga) Barn möter mycket ogrammatiskt tal men lär sig ändå språk Barn lär sig språk utan att aktivt bli lärda det

47 Argument mot nativismen svårt att ta ställning till om språket är för komplext för att bero av inlärning Ett barn på 4 år har lagt ner mycket mer tid på språkinlärning än en vuxen som talar språket som L2 på samma nivå som barnet Obevisat att barn möter mycket ogrammatiskt tal - snarare finns saker som talar emot (parentese)