Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318"

Transkript

1 Föreläsningar 1. Onsdag 14/ sal Torsdag 15/ sal Måndag 19/ sal Tisdag 20/ sal Onsdag 21/ sal Torsdag 22/ sal 203 Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

2 Kognitivism Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism - Fundamentism - Koherentism Naturalism Emotivism (Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism - Generell - Partiell

3 Kognitivism Anta att en person uppriktigt yttrar den moraliska satsen Stöld är fel Anta vidare att personen är en kunnig språkanvändare och förstår satsens mening Enligt kognitivismen befinner hon sig då i ett visst mentalt tillstånd: hon tror att det är fel att stjäla Hon har trosföreställningen att handlingen att stjäla har egenskapen att vara moraliskt fel

4 Enligt kognitivismen kan värdesatser (språkligt sett) vara sanna eller falska beroende på om de stämmer överens med verkligheten Satsen Det är fel att stjäla är sann om handlingen att stjäla verkligen har egenskapen att vara moraliskt fel och den är falsk om handlingen att stjäla inte har egenskapen att vara moraliskt fel

5 Naturalismen Naturalismen består av två komponenter: 1. Kognitivism 2. Värdeomdömen (normer och värderingar) är en sorts naturliga eller empiriska omdömen Annorlunda uttryckt: de egenskaper som våra värdeomdömen tillskriver till handlingar och andra objekt är naturliga egenskaper

6 Ett annat sätt att säga detta på är att vi kan beskriva vad värdetermer/värdeuttryck betyder utan att använda oss av några värdetermer Enligt naturalismen är det alltså möjligt att definiera bra, rätt, fel, vacker, bör, etc. utan att använda några värdetermer Naturalismen reducerar värdeomdömen till naturliga omdömen, d.v.s. till något som går att beskriva fullständigt i icke-värde termer

7 Vi har redan nämnt en naturalistisk teori, nämligen den självbiografiska teorin (enkla subjektivismen) som säger någonting i stil med att termen bra (eller rätt ) betyder det samma som uttrycket gillas av mig Annorlunda uttryckt: satsen x är bra uttrycker trosföreställningen att x gillas av mig (dvs. talaren den som uttrycker satsen)

8 Om jag t.ex. påstår att en viss film är bra, så har jag därmed påstått någonting om mig själv, nämligen att jag gillar den filmen Mitt påstående kan vara sant eller falskt Det kan också testas empiriskt genom att man undersöker om jag faktiskt gillar filmen i fråga

9 En annan naturalistisk teori är den demokratiska teorin som säger någonting i stil med att termen bra (eller rätt ) betyder det samma som uttrycket gillas av majoriteten Annorlunda uttryckt: satsen x är bra uttrycker trosföreställningen att x gillas av majoriteten Även här har vi att göra med någonting som kan vara sant eller falskt och som kan testas empiriskt

10 Bergström listar ytterligare några naturalistiska definitionsförslag: 1. Uttrycket bättre än betyder desamma som tillgodoser fler intressen än 2. Uttrycket bättre än betyder det samma som skulle föredras av var och en som är opartisk, har fullständiga kunskaper om fakta samt har maximal inlevelseförmåga 3. Termen orätt betyder detsamma som strider mot den historiska (eller biologiska) utvecklingen

11 Man kan tänka sig flera andra mer komplexa naturalistiska teorier Gemensamt för alla dessa naturalistiska förslag är att de reducerar värdeuttryck till uttryck som bara innehåller naturliga/ickevärdetermer Samt att man i princip kan testa värdeomdömen empiriskt; testa om en viss handling är rätt eller fel, etc.

12 Ontologisk naturalism Det Bergström primärt diskuterar är semantiska former av naturalism. Teorier som enbart handlar om språkliga uttryck och deras betydelser Det finns dock också ontologiska former av naturalism Dessa går ut på att en viss värdeegenskap är identisk med någon naturlig eller empirisk egenskap (eller att ett visst värdefaktum är identiskt med något empirisk faktum) men som inte säger något alls om vad vissa språkliga uttryck betyder

13 Ontologisk naturalism Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism - Fundamentism - Koherentism Naturalism Emotivism (Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism - Generell - Partiell s 66

14 Grundtanken i ontologisk naturalism är att värdeegenskaper är i princip som vilka egenskaper som helst Det finns inte några principiella skillnader mellan värdeegenskaper och andra typer av egenskaper i vår omgivning Man kan kalla dessa vanliga egenskaper för naturliga egenskaper

15 Vad är en naturlig egenskap? Ett första förslag: en egenskap är naturlig om den kan observeras med hjälp av våra fem sinnen Exempel: Jag kan nu se att tavlan är rektangulär Egenskapen rektangularitet är alltså en naturlig egenskap enligt detta förslag eftersom man kan observera den med hjälp av de fem sinnena

16 Om värdeegenskaper är naturliga egenskaper i denna mening så kan de observeras med våra fem sinnen Det innebär i sin tur att man kan nå kunskap om att något har en viss värdeegenskap Vi skulle kunna nå kunskap om att en viss handling är t.ex. moraliskt rätt på i princip samma sätt som vi kan nå kunskap om att en tavla är rektangulär!

17 Ett annat förslag på vad som menas med naturlig egenskap är en egenskap som har kausal förmåga dvs. en egenskap som kan orsaka olika fenomen Exempel: Det faktum att tavlan är rektangulär orsakar mitt synintryck att den är rektangulär Det innebär att tavlans rektangularitet är en naturlig egenskap hos tavlan som orsakar mitt synintryck

18 Bergström förkastar dessa förslag på vad naturlig egenskap innebär Men han verkar ändå mena att naturliga egenskaper typiskt är sådana att de har kausal kraft och att de kan observeras Den bestämning av naturliga egenskaper som Bergström till slut fastnar för är följande: En naturlig egenskap är en egenskap som går att fullständigt beskriva utan att använda några värdetermer

19 Semantisk naturalism (en form av kognitivism): värdetermer och värdeuttryck betyder detsamma som någon ickevärdeterm eller uttryck Ontologisk naturalism: (en form av värderealism) värdeegenskaper och värdefakta existerar och består i egenskaper och fakta som fullständigt går att beskriva i icke-värde termer

20 Argument för naturalismen Bergström påstår i boken att han inte känner till några argument för naturalismen Men Bergström är lite orättvis här - det finns faktiskt en del argument för naturalismen Det framgår senare i boken att Bergström också anser att det finns argument som kan uppfattas som argument för naturalism

21 (Ontologisk naturalism i värdeteorin får visst stöd av global naturalism: Den ontologiska tesen att allting som existerar är naturligt ) Semantisk naturalism en kognitivistisk teori. Det innebär att alla de argument vi tidigare har tagit upp mot emotivism/ickekognitivism (och därmed för kognitivismen) ger visst stöd till naturalismen

22 Argument för kognitivism Värdesatsers språkliga form tyder på att de är påståendesatser Våra epistemologiska uppfattningar tyder på att värdeomdömen kan vara sanna eller falska (att de är påståenden/trosföreställ.) Förekomsten av (genuin) oenighet i värdefrågor tyder på att värdeomdömen kan vara sanna eller falska Misstag i värdefrågor tyder på att de kan vara sanna eller falska

23 Argument mot naturalismen Det finns ett antal argument mot naturalismen, men som Bergström påpekar så kan dessa variera beroende på vilken form av naturalism det är fråga om Några av de argument mot naturalismen som Bergström tar upp drabbar alla former av semantisk naturalism teorier som säger att värdetermer och värdeuttryck har samma mening som någon naturalistisk fras

24 Öppna frågans argument Detta argument går i korthet ut på att visa att en värdeterm (såsom rätt, fel, bör, etc.) inte kan ha samma mening som någon icke-värdeterm eller uttryck Om detta stämmer så kan vi sluta oss till att alla semantiska former av naturalism är falska

25 Jämför följande två frågor: 1. Är alla bröder snälla? 2. Är alla bröder manliga syskon? 1 är en öppen fråga i den meningen att det är en genuin eller begriplig fråga 2 är stängd för att bror och manligt syskon har samma mening dvs. de är synonymer

26 Den öppna frågans argument: (1) Anta att en naturalist föreslår att en värdeterm V har samma mening som en naturlig term N Exempel: bra har samma mening som orsakar njutning (2) Vi kan då fråga: Är allt som är N också V? Dvs. vi kan fråga Är allt som orsakar njutning också bra?

27 (3) Alla sådana frågor verkar öppna (4) Om frågan Är allt som är N också V? är öppen så kan inte V ha samma mening som N Dvs. om frågan Är allting som orsakar njutning också bra? är öppen så kan inte termen bra ha samma mening som uttrycket orsakar njutning

28 (5) Slutsats: En värdeterm V kan inte ha samma mening som någon naturlig term Förklaring: Om en värdeterm V skulle ha samma mening som en naturlig term N, så skulle frågan Är allt som är N verkligen V? vara stängd Den skulle vara som frågan Är allt som är en bror också ett manligt syskon? En sådan fråga är inte öppen, d.v.s. inte en genuin fråga

29 Tankegången som ligger bakom öppna frågans argument är att om bra och orsakar njutning hade samma mening så skulle det vara något en kunnig språkanvändare skulle ha kunskap om Det innebär: Om bra och orsakar njutning hade samma mening så skulle frågan Är allting som orsakar njutning också bra? inte vara en öppen fråga för en kunnig språkanvändare

30 Naturalistens svar 1 Men kan den öppna frågans argument ens visa att värdetermer inte har samma mening som några naturlig termer? Öppna frågans argument antas gälla för alla naturalistiska förslag på vad moraliska termer kan tänkas betyda Argumentet gör anspråk på att visa att alla naturalistiska definitioner av moraliska termer är felaktiga Men visar argumentet verkligen detta?

31 Tanken med den öppna frågans argument är att oavsett vilken värdeterm V och vilken naturlig term N man än sätter in i argument så får man samma resultat: att dessa termer inte har samma mening Men man har ju inte applicerat den öppna frågans argument på alla tänkbara naturalistiska förslag på vad värdetermer kan tänkas betyda Man kan därför invända mot den öppna frågans argument att det övergeneraliserar

32 Man har alltså inte lyckats visa att den öppna frågans argument gäller för att alla möjliga naturalistiska förslag på definitioner av värdetermer Man har inte fastställt en gång för alla att oavsett vilka termer V och N vi sätter in i argumentet så skulle vi finna att frågan var öppen Det finns därför inte stöd för att alla naturalistiska förslag på vad moraliska termer och andra värdetermer betyder är misslyckade

33 Men kanske kommer detta svar på den öppna frågans argument tillbaka och biter naturalisten i svansen? Bergström nämner att det är något suspekt med att naturalister inte kan enas om ett enda förslag på vad värdetermer betyder Mot detta kunde naturalisten invända att olika definitioner kan vara korrekta i olika kontexter men att i varje kontext finns det någon naturalistisk definition som är korrekt

34 Detta skulle i så fall kunna förklara varför den öppna frågans argument kan verka rimligt Eftersom värdetermers betydelse varierar från kontext till kontext, så har de inte samma mening som någon bestämd naturalistisk fras; därför verkar frågan öppen Men det hindrar inte att värdetermer i varje enskild kontext är synonyma med någon naturalistisk fras

35 Naturalistens svar 2 Om vi skulle acceptera den öppna frågans argument så måste vi kanske förkasta naturalismen i dess semantiska variant (dvs. den teori som säger att värdetermer betyder samma sak som naturliga termer och uttryck) Men argumentet ger oss inte något skäl att förkasta den ontologiska naturalismen (dvs. den teori som säger att värdeegenskaper är identiska med naturliga egenskaper)

36 Två termer kan referera till samma egenskap även om de inte har samma mening Termerna vatten och H 2 O refererar till samma sak - vatten och H 2 O är identiska. Men termen vatten har inte samma mening som termen H 2 O Frågan Är allt som är vatten verkligen H 2 O? verkar också öppen, men det bevisar knappast att vatten och H 2 O inte refererar till samma sak!

37 En värdeterm V och en naturlig term N kan därmed också referera till samma sak även om de inte har samma mening Termen bra och uttrycket orsakar njutning kan referera till samma egenskap även om de inte har samma mening Dessutom: egenskapen att vara bra och egenskapen att orsaka njutning kan vara identiska även om termen bra och uttrycket orsakar njutning inte har samma mening

38 Humes lag mot naturalismen Ett annat argument mot naturalismen utgår från den så kallade Humes lag Detta argument kan användas både av objektivister och av emotivister för att försöka visa att det är någonting fel på naturalismen och argumentet kan därför anses tala till fördel för både objektivismen och emotivismen men framförallt mot naturalismen

39 Humes lag brukar ofta sammanfattas i slagordet att man inte aldrig kan härleda ett bör från ett är Hos Hume själv så verkar det dock inte vara fråga om en lag öht, utan snarare om en allmän observation att moralfilosofer (på Humes tid 1700-talet och innan) alltför hastigt gick från rena faktapåståenden ( är-påståenden ) till normativa slutsatser ( bör-påståenden ) utan att förklara, eller ge skäl för, hur de når dessa slutsatser

40 Bergström anför Humes lag som ett huvudargument för hans egen objektivistiska position (även om han erkänner att Humes lag talar lika mycket för emotivismen som för objektivismen) Det är också värt att notera att David Hume själv knappast var någon objektivist och att det finns både emotivistiska och naturalistiska tolkningar av Hume

41 Tolkning av Humes lag Bergström noterar att formuleringen att man inte kan härleda ett bör från ett är är vilseledande då lagen normalt inte anses förbjuda följande härledning: (1) Det är moraliskt fel att stjäla (2) Alltså: Vi bör inte stjäla Men notera att både premissen och slutsatsen är värdeomdömen

42 Bergström föreslår följande formulering: värdeomdömen kan inte följa logiskt från enbart empiriska/naturliga premisser Eller ännu bättre: för att ett värdeomdöme skall kunna följa logiskt från en uppsättning premisser, så måste minst en av dessa premisser självt vara ett värdeomdöme Men om värdeomdömen är (en sorts) rent empiriska omdömen, som naturalismen hävdar, så bör de ju kunna följa logiskt från empiriska omdömen!

43 Humes lag säger att värdeomdömen inte kan följa logiskt från naturliga omdömen Om värdeomdömen består i naturliga omdömen, som naturalismen säger, så skulle värdeomdömen kunna följa från naturliga omdömen Humes lag verkar därför svår att förena med naturalismen

44 Naturalistens svar Men bevisar verkligen Humes lag att naturalismen är falsk (som Bergström antyder)? Ett problem med denna tanke är att det är svårt att se att det finns något oberoende stöd för Humes lag Humes lag är främst riktad mot naturalismen, men lagen verkar förutsätta att naturalismen är felaktig snarare än att bevisa att den är felaktig

45 Naturalistens svar 1 Argumentet gör anspråk på att visa att alla naturalistiska definitioner av värdetermer är felaktiga Men man har ju inte applicerat den öppna frågans argument på alla tänkbara naturalistiska förslag på vad värdetermer kan tänkas betyda Man kan därför invända mot den öppna frågans argument att det övergeneraliserar

46 Men kanske kommer detta svar tillbaka och biter naturalisten i svansen? Bergström nämner att det är något suspekt med att naturalister inte kan enas om ett enda förslag på vad värdetermer betyder Mot detta kunde naturalisten invända att olika definitioner kan vara korrekta i olika kontexter men att i varje kontext finns det någon naturalistisk definition som är korrekt

47 Detta skulle i så fall kunna förklara varför den öppna frågans argument kan verka rimligt Eftersom värdetermers betydelse varierar från kontext till kontext, så har de inte samma mening som någon bestämd naturalistisk fras; därför verkar frågan öppen

48 Naturalistens svar 2 Om vi skulle acceptera den öppna frågans argument så måste vi kanske förkasta naturalismen i dess semantiska variant (dvs. den teori som säger att värdetermer betyder samma sak som naturliga termer och uttryck) Men argumentet ger oss inte något skäl att förkasta den ontologiska naturalismen (dvs. den teori som säger att värdeegenskaper är identiska med naturliga egenskaper)

49 Två termer kan referera till samma egenskap även om de inte har samma mening Termerna vatten och H 2 O refererar till samma sak - vatten och H 2 O är identiska. Men termen vatten har inte samma mening som termen H 2 O Frågan Är allt som är vatten också H 2 O? verkar öppen, men det bevisar knappast att vatten och H 2 O inte refererar till samma sak!

50 En värdeterm V och en naturlig term N kan referera till samma sak även om de inte har samma mening Ex: Termen bra och uttrycket orsakar njutning kan referera till samma egenskap även om de inte har samma mening Egenskapen att vara bra och egenskapen att orsaka njutning kan vara identiska även om termen bra och uttrycket orsakar njutning inte har samma mening

51 Humes lag mot naturalismen Ett annat argument mot naturalismen utgår från den så kallade Humes lag Detta argument kan användas både av objektivister och emotivister mot naturalismen Humes lag brukar ofta sammanfattas i slagordet: man kan aldrig härleda ett bör från ett är

52 Tolkning av Humes lag Bergström noterar att denna formulering är vilseledande då lagen normalt inte anses förbjuda följande härledning: (1) Det är moraliskt fel att stjäla (2) Alltså: Vi bör inte stjäla Men notera att både premissen och slutsatsen är värdeomdömen

53 Bergström föreslår följande formulering: värdeomdömen kan inte följa logiskt från enbart empiriska/naturliga premisser Men om värdeomdömen består i naturliga omdömen, som naturalismen säger, så skulle värdeomdömen kunna följa logiskt från (andra) naturliga omdömen Naturalismen verkar därför svår att förena med Humes lag

54 Naturalistens svar Ett problem med denna tanke är att det är svårt att se att det finns något oberoende stöd för Humes lag Humes lag är främst riktad mot naturalismen, men lagen verkar förutsätta att naturalismen är felaktig snarare än att bevisa att den är felaktig

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Objektivism Föreläsning 6 Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Men objektivister (till skillnad från naturalister) hävdar att det inte går att reducera värdeomdömen till

Läs mer

Subjektivism & emotivism

Subjektivism & emotivism Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Värdeteori /metaetik Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se Personlig hemsida: http://www.fil.lu.se/persons/person.asp?filpers=774

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 7

Moralfilosofi. Föreläsning 7 Moralfilosofi Föreläsning 7 Gruppseminarierna: Grupp 3 (födda sep t.o.m. dec): mån 25/3 13-15 Grupp 1 (födda jan t.o.m. april): ons 27/3 10-12 Grupp 2 (födda maj t.o.m. aug): ons 27/3 15-17 Det är bra

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi Värdeontologi Föreläsning 7 Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om verkligheten hur verkligheten är beskaffad Ontologi kan sägas vara läran om det

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Moralfilosofi. Föreläsning 9 Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop

Läs mer

1. Öppna frågans argument

1. Öppna frågans argument 1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla

Läs mer

0. Meta-etik Grunderna

0. Meta-etik Grunderna Vad är meta-etik? Vilka typer av frågor försöker man besvara inom metaetiken? 1. Semantiska. T. ex.: Vad betyder moraliska utsagor? 2. Metafysiska/ontologiska. T. ex.: Finns det moraliska fakta? 3. Kunskapsteoretiska.

Läs mer

4. Moralisk realism och Naturalism

4. Moralisk realism och Naturalism 4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar

Läs mer

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan 3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt

Läs mer

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

8. Moralpsykologi. Några klargöranden: 8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till

Läs mer

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:

Läs mer

Kvasirealism och konstruktivism

Kvasirealism och konstruktivism Kvasirealism och konstruktivism I dagens metaetiska debatt finns en hel del filosofer som tänker sig att den rätta semantiska teorin måste vara antingen objektivismen eller någonting som i alla fall är

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

Exempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget?

Exempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget? 1. Evolutionära undermineranden av moralen MORALENS EVOLUTION: FÖRELÄSNING 7 - Epistemologiskt underminerande 2. Harmans utmaning - Reduktion? 3. Reliabilism och koherentism Exempel Den generella tanken

Läs mer

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI JOHN ERIKSSON Idag Kort repetition Emotivism Error-teori Kort repetition Olika frågor: Vad betyder moraliska termer och satser? Vad gör vi när vi pratar och

Läs mer

Logik: sanning, konsekvens, bevis

Logik: sanning, konsekvens, bevis Logik: sanning, konsekvens, bevis ft1100 samt lc1510 HT 2016 Giltiga argument (Premiss 1) (Premiss 2) (Slutsats) Professorn är på kontoret eller i lunchrummet Hon är inte på kontoret Professorn är i lunchrummet

Läs mer

Mentala Representationer och Mentalt Innehåll

Mentala Representationer och Mentalt Innehåll Mentala Representationer och Mentalt Innehåll Föreläsningsanteckningar 8 januari Representationer En grundläggande egenskap hos människan är att hon omger sig med representationer; hastighetsmätare, termometrar,

Läs mer

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar: Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift

Läs mer

Intro Etikens områden: Tillämpad etik, normativ etik och metaetik.

Intro Etikens områden: Tillämpad etik, normativ etik och metaetik. Intro Etikens områden: Tillämpad etik, normativ etik och metaetik. Tillämpad etik är det mest konkreta. Handlar om vilka policies vi bör anta och hur vi bör handla inom olika konkreta områden där etiska

Läs mer

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Betygskriterier Mål Godkänt Väl godkänt Redogöra för grundprinciperna för härledning och översättning i sats- och predikatlogik. Utföra grundläggande översättningar

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Argument mot värderealismen: Metafysisk konstighet (Mackie: the argument from queerness ): Om det fanns objektiva värdeegenskaper så skulle dessa vara metafysiskt konstiga De

Läs mer

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52 rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 Vad är sanning? Vi verkar använda begreppet utan större problem till vardags. Det kanske vore intressant att ha en definition: P är sann om och endast

Läs mer

Fik$onalism. Två olika posi$oner: Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner

Fik$onalism. Två olika posi$oner: Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner Fik$onalism Två olika posi$oner: Hermeu$sk fik$onalism Försöker beskriva hur vi använder det moraliska språket Revolu$onär fik$onalism Vill ersä*a nuvarande moraliskt språk med moralisk fik$on Inte två

Läs mer

Moralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar

Moralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar Moralisk rela+vism moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar 1.Ger moraliska omdömen u2ryck för trosföreställningar? Ja: Kogni+vism

Läs mer

John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin

John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin John Leslie Mackie 1917 1981 Professor i filosofi vid Oxford 1967-81. Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin Misstagsteorin Moraliska omdömen ufrycker trosföreställningar,

Läs mer

Olika former av naturalism

Olika former av naturalism Olika former av naturalism När man pratar om naturalism inom metaetiken kan man ha antingen en vidare eller snävare betydelse i åtanke. I den vidare betydelsen så är alla teorier som inte antar existensen

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden

A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden II. FREGE A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag

Läs mer

Moralisk naturalism. Enklaste form: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar ;ll en naturlig egenskap

Moralisk naturalism. Enklaste form: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar ;ll en naturlig egenskap Moralisk realism Moraliska omdömen kan vara bokstavligen sanna, oberoende av människors uppfa8ningar, existerar objek;va moraliska fakta Ontologisk posi;on, u8alar sig om vad som existerar Moralisk realism

Läs mer

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik II Deskriptiv vs. värderande/känslomässig mening Ords betydelser kan ha både deskriptiva och värderande/känslomässiga komponenter. Det blir tydligt

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Rekonstruktion av argument Utvärdering av definitioner Problem (generella) Cirkularitet (definiendum ingår i definiens) (i) Direkt cirkularitet Exempel: Frihet är rätten

Läs mer

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Argument för dualism: Introspektion. Argument för fysikalism: The argument from nomological danglers

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Argument för dualism: Introspektion. Argument för fysikalism: The argument from nomological danglers Slide 1 Argument för fysikalism: The argument from nomological danglers Dualisten: det finns ett kontingent samband mellan smärta och Sambandet uppvisar regelbundenheter. Hur kan man förklara sambandet?

Läs mer

information - kunskap - vetenskap - etik

information - kunskap - vetenskap - etik information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning III Martin Jönsson Att lära Fyra argument mot tanken att mening är någonting mentalt. En semantisk princip (principen att mening fixerar referens) En ny filosofisk fråga

Läs mer

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas: FTEA12:2 Föreläsning 2 Grundläggande argumentationsanalys II Repetition: Vid förra tillfället började vi se närmre på vad som utmärker filosofisk argumentationsanalys. Vi tittade närmre på ett arguments

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga

Läs mer

Logik och modaliteter

Logik och modaliteter Modallogik Introduktionsföreläsning HT 2015 Formalia http://gul.gu.se/public/courseid/70391/lang-sv/publicpage.do Förkunskaper etc. Logik: vetenskapen som studerar argument med avseende på (formell) giltighet.

Läs mer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

FIO 02 filosofi och språk.notebook August 13, Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt.

FIO 02 filosofi och språk.notebook August 13, Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt. Filosofi och språk Filosofiska samtal kräver följande Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt. Vara kritisk (alltså granskande) till sig själv och

Läs mer

Tentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet

Tentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet Riv av denna sida och behåll den, så att du vet vilketid- nummer du har! Tentamen i Vetenskapsteori Psykologprogrammet Datum: 120820 Examinator: Kimmo Sorjonen För att få G krävs: 18,5 eller 17 eller 19,5

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 6 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2013 Tillämpningar av semantik allmänt Analys av grammatik:

Läs mer

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier: FTEA12:2 Föreläsning 3 Att värdera en argumentation I: Vad vi hittills har gjort: beaktat argumentet ur ett mer formellt perspektiv. Vi har funnit att ett argument kan vara deduktivt eller induktivt, att

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 10

Moralfilosofi. Föreläsning 10 Moralfilosofi Föreläsning 10 Normativ etik Moralfilosofi är strävan att på ett systematiskt sätt förstå moralens natur och vad den kräver av oss Här har vi alltså att göra med två olika frågor: 1. Vad

Läs mer

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar Vad är allmän rättslära Ett filosofiskt studium av teorier, läror, principer och begrepp som är gemensamma för alla (eller nästan alla) andra juridiska discipliner. De centrala frågeställningarna (1) Frågan

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning IV Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning IV Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning IV Martin Jönsson Att lära Tre teser Vad en rigid destinator är Kripkes argument mot deskriptivismen Kripkes skiss av hur referensfixering går till Några problem med

Läs mer

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation III

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation III FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera en argumentation III Två strategier vid argumentationsutvärdering: kort repetition Den kriteriella metoden: Ett BRA argument är ett argument som uppfyller vissa kriterier.

Läs mer

Putnam: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)?

Putnam: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)? Putnam Första stycket av Putnams text är överdrivet retorisk och mycket rörig. Det är viktigt att skilja på följande: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)? Frege: Standardsyn

Läs mer

argumenterar vi på ett logiskt giltigt vis. Schemat kallas modus ponens. Här är ett exempel på ett specifikt modus ponens argument:

argumenterar vi på ett logiskt giltigt vis. Schemat kallas modus ponens. Här är ett exempel på ett specifikt modus ponens argument: FTEA12:2 Föreläsning 5 Att värdera en argumentation III Felslut fortsättning Vid vårt senaste föreläsningstillfälle började vi så smått att tala om s.k. felslut. Under dagens föreläsning ska vi fortsätta

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2014 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk Övning A Målet är att genom att lösa och diskutera några inledande uppgifter få erfarenheter

Läs mer

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19 Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium IV v. 2.0, den 29/4 2013 III. Metalogik 17-19 Modeller för satslogiken 18.1 Vi har tidigare sagt att en modell är en tolkning av en teori

Läs mer

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga.

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga. FTEA11: 2 Filosofisk metod Föreläsning 1 Grundläggande argumentationsanalys I Vad innebär det att filosofera? Att filosofera innebär till stor del att ställa frågor (närmare bestämt filosofiska frågor).

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva Kunskap Evidens och argument Sören Häggqvist Stockholms universitet Den s k klassiska definitionen: Kunskap är sann, välgrundad tro. Ekvivalent: S vet att p om och endast om p S tror att p S har goda skäl

Läs mer

Introduktion till dataetik

Introduktion till dataetik Introduktion till dataetik Niklas Möller (nmoller@kth.se) ETIKMOMENT DD1390 HT-2016 KTH Etikmomentet n Två föreläsningar om etik (idag och torsdag) n En gruppövning n Obligatoriskt: q q Skriva etikessä.

Läs mer

En introduktion till logik

En introduktion till logik rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 Först: Tack till Martin Kaså, som gett mig tillstånd att använda och bearbeta dessa ljusbilder. Vad är logik? Slogan: Logik undersöker vilka argument

Läs mer

Vetenskaplighet och forskningse2k HT 2015. Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on)

Vetenskaplighet och forskningse2k HT 2015. Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on) Vetenskaplighet och forskningse2k HT 2015 Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on) Ontologi, rela2vism, konstruk2vism Ontologi: läran om vad som finns, och hur det är beskaffat X- rela2vism:

Läs mer

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel.

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel. Quine Den intuitiva betydelsen av analytiskt sann sats är sats som är sann enbart i kraft av sin mening. Dessa brukar ställas mot syntetiskt sanna satser som är sanna inte enbart som ett resultat av vad

Läs mer

Formell Värdeteori. Andrés G. Garcia. Mailadress: Besöksadress: LUX, våning 5: B532

Formell Värdeteori. Andrés G. Garcia. Mailadress: Besöksadress: LUX, våning 5: B532 Formell Värdeteori Andrés G. Garcia Mailadress: andres.garcia@fil.lu.se Besöksadress: LUX, våning 5: B532 Litteratur:. Orsi, F. (2014) Value Theory, Bloomsbury Publishing.. Geach, P. (1956) Good and Evil,

Läs mer

Tentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p)

Tentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p) Karlstads universitet Avd. för statsvetenskap Robert Wangeby Tentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p) Lördagen den 10:e juni 2006, kl. 09.00-11.30 Skrivningen består av 15 frågor med svarsalternativ

Läs mer

Olika motfrågor Värde och verklighet. BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! VARFÖR TROR DU DET?

Olika motfrågor Värde och verklighet. BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! VARFÖR TROR DU DET? BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Värde och verklighet Olika motfrågor Om någon fäller ett påstående att något är fallet, så är den naturliga motfrågan:

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Utilitarismen Den klassiska utilitarismen Det finns många olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm

Läs mer

Spelschema för årets fotbollsmästerskap! island tyskland Söndag 14/7 Växjö Arena, Växjö. Söndag 14/7 Kalmar Arena, Kalmar

Spelschema för årets fotbollsmästerskap! island tyskland Söndag 14/7 Växjö Arena, Växjö. Söndag 14/7 Kalmar Arena, Kalmar ! Onsdagen 10/7 Onsdagen 10/7 Torsdag 11/7 Torsdag 11/7, Fredag 12/7 Fredag 12/7 Lördag 13/7 Lördag 13/7 Söndag 14/7 Söndag 14/7 Måndag 15/7 Måndag 15/7 Tisdag 16/7 Tisdag 16/7 Onsdag 17/7 Onsdag 17/7

Läs mer

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2. Logik Vid alla matematiskt resonemang måste man vara säker på att man verkligen menar det man skriver ner på sitt papper. Därför måste man besinna hur man egentligen tänker. Den vetenskap, som sysslar

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Observation och experiment

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Observation och experiment FTEA12:4 Vetenskapsteori Observation och experiment Dagens upplägg 1. Övergripande om kursen 2. Dagens föreläsning: Observation och experiment Övergripande om kursen Lärare: Robin Stenwall rum 312 robin.stenwall@fil.lu.se

Läs mer

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet Formell logik Kapitel 1 och 2 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 1: Atomära satser Drömmen om ett perfekt språk fritt från vardagsspråkets mångtydighet och vaghet (jmf Leibniz, Russell, Wittgenstein,

Läs mer

Den värderande analysen

Den värderande analysen Den värderande analysen 1 En premiss är ett implicit eller explicit påstående i argumentationen som tillsammans med argumentet är avsett att utgöra skäl för tesen. Varje argument har en premiss. Men man

Läs mer

Logik för datavetare DVK:Log Tisdagen 28 oktober 2014. Institutionen för dataoch systemvetenskap David Sundgren

Logik för datavetare DVK:Log Tisdagen 28 oktober 2014. Institutionen för dataoch systemvetenskap David Sundgren Institutionen för dataoch systemvetenskap David Sundgren Logik för datavetare DVK:Log Tisdagen 28 oktober 2014 Skrivtid: 9 00-13 00. Inga hjälpmedel utom formelsamlingen på nästa sida är tillåtna. För

Läs mer

Introduktion till argumentationsanalys

Introduktion till argumentationsanalys Introduktion till argumentationsanalys Litteratur: Björnsson och Eriksson, kap 1. #1 Vad är argumentationsanalys? Ett praktiskt filosofiskt hantverk som syftar till att fastställa huruvida en argumentation

Läs mer

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Semantik och pragmatik (Serie 3) Semantik och pragmatik (Serie 3) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 37 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker (ofta) tankar. Uttrycksrikedom

Läs mer

6. Samhällsfördragsteorin

6. Samhällsfördragsteorin 6. Samhällsfördragsteorin En andra invändning berör däremot precis SFT:s egoistiska grundvalar. Tydligen kan vi bara ha skyldigheter mot andra varelser om vi tjänar på att ingå ett samhällsfördrag med

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala

Läs mer

Varför tror folk på konstiga saker?

Varför tror folk på konstiga saker? Varför tror folk på konstiga saker? Berndt Brehmer Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs.se Shermer, M. Why people believe weird things. New York: W. H. Freeman and Company, 1997. Radner, D. & Radner, M.

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 20

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 20 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2016 årgång 20 Bokförlaget thales recension carl-henric grenholm Etisk teori: kritik av moralen, Lund: Studentlitteratur 2014 enligt carl-henric grenholm är etiken

Läs mer

KVALIABASERADE INVÄNDNINGAR MOT MATERIALISM

KVALIABASERADE INVÄNDNINGAR MOT MATERIALISM KVALIABASERADE INVÄNDNINGAR MOT MATERIALISM Ned Block: Troubles With Functionalism 1978 Teorier om medvetandet kan göra sig skyldiga till två typer av fel: de kan karakterisera m. på ett sätt som tillskriver

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR 8: Repetition TRE CENTRALA BEGREPP (i) Sanning: en egenskap som tillkommer utsagor, inte slutledningar. (ii) Logisk styrka: en egenskap som tillkommer slutledningar, inte

Läs mer

Är kunskap = vetenskap?

Är kunskap = vetenskap? Är kunskap = vetenskap? Peter Hassmén Institutionen för psykologi, Umeå universitet & Umeå centrum för idrottsvetenskap Metodlära + Vetenskapligt skrivande Epistemologi (fr. grekiskans Episteme = kunskap

Läs mer

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig

Läs mer