Intro Etikens områden: Tillämpad etik, normativ etik och metaetik.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Intro Etikens områden: Tillämpad etik, normativ etik och metaetik."

Transkript

1 Intro Etikens områden: Tillämpad etik, normativ etik och metaetik. Tillämpad etik är det mest konkreta. Handlar om vilka policies vi bör anta och hur vi bör handla inom olika konkreta områden där etiska problem uppstår. Normativ etik är något mer abstrakt. Handlar om vad det är som gör en handling rätt eller fel. Beror det på hur mycket lycka/lidande den skapar, om den är respektfull/respektlös, eller något annat? (Den normativa etiken behandlades under momentet 2:4, det vill säga förra terminen.) Metaetik, eller värdeteori som det också kallas, är det allra mest abstrakta området, som sysslar med de allra mest övergripande frågorna. Metaetiska teorier kan delas in i semantiska, ontologiska och epistemologiska (även fast gränserna inte alltid är glasklara). Semantiska teorier handlar om hur vi ska tolka moraliska uttalanden. Ontologiska påståenden handlar om vad som finns och vad moralen egentligen är. Epistemologiska frågor handlar om ifall det alls är möjligt att få kunskap i moral eller ha välgrundade uppfattningar i moraliska frågor, och hur vi i så fall får det. Emotivism Emotivismen är i första hand en semantisk teori. Moraliska uttalanden är uttryck för våra känslor och attityder. Kallas också bu/hurra- teorin. I allmänhet finns också ett ontologiskt antagande; det existerar inga moraliska fakta. Moraliska uttalanden som det är fel att stjäla eller alla som har åtminstone medelinkomst borde skänka en viss del av lönen till någon pålitlig välgörenhetsorganisation, är ungefär ekvivalenta med fy för stölder! och hurra för människor med minst medelinkomst som skänker en viss del av lönen till någon pålitlig välgörenhetsorganisation!. Preskriptivism Moraliska uttalanden uttrycker uppmaningar, ett försök att påverka andras beteende. Exemplen ovan skulle då kunna tolkas som Låt oss avstå från att stjäla! eller Låt alla oss som har minst medelinkomst skänka pengar till pålitliga välgörenhetsorganisationer! 1. Fundera över olika situationer där ni själva har fällt moraliska omdömen. Verkar emotivismen ge en rimlig tolkning av vad som pågick? Verkar det rimligt att ni i själva verket uttryckte ett sorts bu eller hurra? 2. Kan ni komma på något exempel då ni uttryckt ett moraliskt omdöme helt utan känslomässigt engagemang? 3. Måste en emotivist anta att moralisk oenighet bara är skenbar? Kan en emotivist ge en vettig förklaring till vad som pågår egentligen, när två människor i alla fall till synes säger emot varandra i något moraliskt spörsmål? 1

2 Naturalism Semantisk tes: Moraliska utsagor uttrycker faktapåståenden, som i princip går att översätta till naturliga/empiriska påståenden. Ontologisk tes: Moraliska egenskaper och förhållanden är identiska med vissa empiriska egenskaper och förhållanden. För att förstå skillnaden på semantik och ontologi kan man göra en jämförelse med vatten. Ordet vatten har inte samma mening som termen H2O. Vatten betyder en färglös vätska som går att dricka, som finns i sjöar och hav osv. H2O betyder två vätemolekyler och en syremolekyl som sitter ihop. Att detta faktiskt är samma sak var någonting man behövde upptäcka med kemi. Det är inte självklart när man bara tittar på orden och vad de betyder. På samma sätt kan man tänka sig att ontologisk naturalism är sann att moraliska egenskaper faktiskt är identiska med vissa empiriska egenskaper fastän den semantiska är falsk, och moraliska ord inte betyder precis samma sak som några empiriska ord. Tidigare filosofer (fram till början på talet ungefär) som hade en naturalistisk dragning var mest inne på den semantiska varianten. Nutida naturalister fokuserar i regel mer på ontologin. Alla naturalister tänker sig att man kan få viktig moralisk kunskap genom vissa typer av empiriska undersökningar. Populära nutida varianter Neo- Aristoteliansk naturalism. En moraliskt god människa är en välfungernade människa, ett bra exemplar av sin art. Moralen vilar på biologi/etologi. Cornell- realism. Moralen kan inte reduceras till något annat ämne, men ämnet etik skiljer sig inte på något avgörande sätt från andra vetenskapliga ämnen. Jackson- funktionalism. Vi kan avgöra hur moraliska begrepp hänger ihop med varandra genom ren logik, och sedan fylla i systemet med människors mogna moraliska uppfattningar. 1. Diskutera om någon form av naturalism som vi gått igenom verkar spontant rimlig. 2. Kan man tänka sig en person som samtidigt skulle kunna beskrivas som en (mentalt) dysfunktionell människa, och moraliskt god? Hur skulle den personen vara? 3. Om ni svarat ja på fråga 2 och lyckats beskriva en sådan person hur tror ni att en neo- Aristoteliansk naturalist skulle kunna försvara sin tes att det moraliskt goda sammanfaller med att vara en funktionell och bra representant för sin art? 4. Fundera på en moraliskt knepig fråga. Kan denna fråga avgöras med empiriska metoder? När ni funderat på alla empiriska undersökningar som skulle kunna vara relevanta för att avgöra frågan, verkar det då fortfarande återstå några rent moraliska spörsmål? 2

3 Objektivism, värderealism/icke- naturalistisk realism, misstags- teori Objektivism Semantisk tes: Moraliska utsagor uttrycker faktapåståenden, som inte går att översätta till naturliga/empiriska påståenden. De flesta objektivister har också varit värderealister. Värderealism (icke- naturalistisk realism) Ontologisk tes: Det finns moraliska fakta, och det finns moraliska egenskaper såsom rätt, fel, gott, ont. Dessa egenskaper är dock inte identiska med några naturliga eller empiriska egenskaper. Moraliska fakta är, i en viss bemärkelse, oberoende av vad vi tycker och tänker och känner. Om det är ett moraliskt faktum att jag bör hålla mitt löfte till dig, så är det visserligen möjligt, enligt en värderealist, att detta faktum beror på att du skulle känna dig sårad ifall jag bröt löftet. Däremot så kan inte detta moraliska faktum bero på att jag eller människor i allmänhet har en negativ inställning till löftesbrott. Om det är ett faktum att jag bör hålla mitt löfte till dig, så består detta faktum även om jag inte bryr mig om löftesbrott, och även om människor över huvud taget skulle börja strunta i om de sårar andra. Så tänker värderealister. Värderealister brukar anse att moraliska fakta dock supervenierar på empiriska fakta. Det betyder att om två handlingar är exakt likadana i empiriskt avseende, så måste de också ha samma moraliska status; det är omöjligt att den ena är rätt och den andra fel. Värderealister brukar också omfatta den epistemologiska tesen att vi inte kan få kunskap om moraliska fakta bara genom att göra (om än aldrig så teori- laddade) observationer. För att få moralisk kunskap så måste vi också använda vår moraliska intuition. Detta är en viktig skillnad mellan värderealister och Cornell- realister (se häftet och handouten om naturalism). Misstagsteori Misstagsteori kan beskrivas som en kombination av objektivism i semantik och nihilism i värdefrågor. Moraliska uttalanden är verkligen en sorts faktapåståenden om icke- empiriska moraliska fakta och egenskaper, men eftersom det inte finns några sådana fakta och egenskaper, så är alla moraliska påståenden falska. Vi begår ett misstag när vi pratar moral. 1. Diskutera Mackies konstighetsargument. Mackie menar att det vore underligt med moraliska fakta bland annat därför att de skulle ha en inbyggd motiverande kraft, vilket fakta normalt sett inte har. Det är underligt att moraliska fakta, trots att de inte själva är empiriska enligt värderealisterna, ändå supervenierar på (följer perfekt inpå) empiriska fakta. Hur sitter de ihop med empiriska fakta egentligen? Ja, moraliska fakta skulle, om de fanns, vara helt annorlunda än allt annat i världen. Det är inte troligt att någonting sådant existerar, säger Mackie. Är detta argument bra? Är de moraliska fakta som värderealisten tror på så konstiga som Mackie säger? Varför/varför inte? 2. Kan en människa vara motiverad att handla på tvärs mot sin egen moral, inte för att det skulle gynna hens egenintresse, utan bara för sakens skull? Diskutera. 3. Tror ni att det är möjligt att få moralisk kunskap? Varför/varför inte? 3

4 Kvasirealism och konstruktivism Kvasirealism Denna term associeras främst med en semantisk tes. Den säger, likt emotivismen och preskriptivismen, att moraliska uttalanden är en sorts uttryck för våra känslor och attityder. På grund av att de känslor och attityder vi uttrycker med moraliska utsagor handlar om hur vi önskar att människor överlag beter sig, och att de är relativt stabila och starka, så kommer moraliska utsagor och diskussioner i praktiken att fungera som om de uttryckte faktapåståenden, även fast de i strikt bemärkelse inte gör det. En mer ontologisk variant förklarar vad moralen är ett system av planer, både för mitt eget framtida handlande och för vad jag skulle göra i hypotetiska situationer och i andra människors skor. Konstruktivism Finns ingen skarp gräns mellan kvasirealism och konstruktivism. Namnet konstruktivism tar fasta på att moralen är någonting som vi har konstruerat, snarare än någonting som vi har upptäckt. På grund av att vi har så pass mycket självmedvetande att vi kan fråga oss själva vad vi ska göra, och om det ena eller det andra verkligen är ett bra skäl för att utföra den och den handlingen, behöver vi ha en moral, och därför har vi det. Moralen är dock inte godtyckligt konstruerad en rationell och konsistent moral kan inte se ut hur som helst. Sanningsteorins relevans När olika metaetiker frågar sig ifall moraliska uttalanden kan vara sanna, eller kanske bara kvasi- sanna, så är det väl värt att stanna upp och fundera över vad de egentligen menar med sann. Vilken sanningsteori utgår de ifrån? 1. Anta att Gud dyker upp och talar till människorna, och berättar att en av följande teorier om moral är den korrekta: Antingen Alan Gibbards kvasirealism, eller den kombination av värdeobjektivism och värderealism som Lars Bergström själv förespråkar i sin bok. Gud kommer dock inte att berätta vilken av teorierna som är den riktiga förrän nästa månad. Hur reagerar ni? (Efter att ni vant er vid själva grejen att Gud dyker upp och talar till människorna, förstås ) Betraktar ni frågan som avgörande och viktig, och väntar med spänning på att få reda på resultatet? Skulle ni bli väldigt besvikna om det visade sig att det bara är kvasirealism, inte realism, som är sann? Eller gör det ingen skillnad? Diskutera! 2. Nu när vi gått igenom ett antal olika metaetiska teorier vad tror ni? Vem har rätt? Eller, om ingen verkar ha rätt, vem eller vilka tycker ni i alla fall verkar komma närmast sanningen? 4

5 Den tillämpade etiken och dess metoder Intuitioner En intuition (i den filosofiska bemärkelsen) kan beskrivas som en stark känsla av att någonting förhåller sig på ett visst sätt. Filosofer från så olika metaetiska traditioner som emotivism, konstruktivism och värderealism kan alla hålla med varandra om att intuitioner spelar en viktig roll i moralfilosofin, även fast de har olika idéer om varför. Tre olika metoder i tillämpad etik 1. Börja med en normativ- etisk teori (det vill säga en teori av det slag som vi gick igenom förra terminen, som utilitarism eller Kantianism). Man kombinerar denna med empiriska fakta, och får ut ett svar på vad som är rätt och fel i den här situationen eller det här sammanhanget. Exempel: Vi undrar om aktiv dödshjälp bör tillåtas. Vi tror att hedonistisk utilitarism är den sanna moralteorin. Vi tar reda på alla fakta vi kan om aktiv dödshjälp, och fattar sedan beslut utifrån vilken policy vi tror kommer att maximera lyckan i världen. 2. Applicera lite mer lokala etiska prima- facie- principer, och väg dem mot varandra i de fall där de krockar. Vi kanske inte är säkra på vilken normativ- etisk teori som är korrekt, men vi är säkra på att det är viktigt att rädda liv, att lindra lidande, att behålla ett högt förtroende för sjukvården och att respektera patientens egen önskan. Vi försöker sedan väga alla dessa viktigheter mot varandra för att komma fram till ett svar. 3. Man gör en jämförelse med ett annat fall som verkar likadant i alla relevanta avseenden, men där vi redan tror oss veta vad som är rätt och fel. Vi drar sedan slutsatsen att samma alternativ måste vara rätt/fel även i det fall vi nu är intresserade av. Prioriteringar i vården På vilka bedömningar ska man väga liv mot varandra? a) Återstående livslängd b) Hur rikt liv personer har (kan också kopplas till ålder) c) Hur många människor är beroende av denna person (familj t ex) d) Hur många bryr sig om personen (vänner t ex) e) Samhällsnytta f) Moralisk karaktär Av dessa förslag är nog det första minst kontroversiellt. Dock verkar även detta strida mot idén att det är fel med åldersdiskriminering. 1. Vilken roll anser ni att moraliska intuitioner bör ha i etiska resonemang? Kan man skilja på intuition och intuition, och hävda att vissa är mer pålitliga än andra? 2. Ge exempel på situationer där ni anser att det är viktigast att undvika åldersdiskriminering, och situationer där ni anser att man bör prioritera den som har mest liv kvar att leva. 3. Ge exempel på en situation där någon annan av Harris föreslagna principer för att prioritera mellan människor verkar rimlig att använda sig av. 5

6 Djurförsök LaFollette och Shanks argument för att djurförsök egentligen inte kan rättfärdigas enligt vår vanliga moral Det sägs att vinsterna (minskat lidande och längre liv för människor) rättfärdigar kostnaderna (lidande för försöksdjuren). Men vad innebär detta mer precist? I vår vanliga vardagsmoral som lagstiftningen också bygger på så antar vi a) Människor är mer värda än djur b) Djurs lidande räknas dock ändå; deras värde är inte noll. c) Det är värre att aktivt skada än att inte hjälpa (aktivt djurplågeri är till exempel värre än att helt enkelt inte ägna sig åt välgörenhet för människor). Djurförsöken kanske innebär att mänskligt lidande minskas något (men vi vet egentligen inte). I ljuset av den oerhörda mängd djurlidande som djurförsök innebär och att aktivt skadande är värre än att inte hjälpa, så verkar det ändå högst tveksamt om djurförsök kan rättfärdigas enligt vår vanliga vardagsmoral. Freys argument för djurförsök Frey antar dock att vinsterna uppväger kostnaderna, och att vi därför bör ha djurförsök. Eftersom det inte finns något bra argument för att alla människor är mer värda än alla djur, så bör vi också tillåta försök på vissa människor med låg livskvalitet (i alla fall förutsatt att sidoeffekterna på samhället inte blir för svåra). Paton Människor är mer värda än djur för att vi har förmågan att ansamla kunskap och utveckla vår kultur över tid. (Frey håller med, men säger att denna allmänna förmåga hos arten inte ger något värde åt människoindivider som saknar den.) Donaldson och Kymlicka Freys position är så vansinnig att man inte ens behöver argumentera emot den. Jämför följande citat från Anscombe: But if someone really thinks, in advance, that it is open to question whether such an action as procuring the judicial execution of the innocent should be quite excluded from consideration I do not want to argue with him; he shows a corrupt mind. (Donaldson och Kymlicka är dock emot även djurförsök.) 1. Kan det någonsin vara rätt att plåga en oskyldig människa, mot hens vilja, för att det finns så stora vinster att göra (med vinst menar jag inte pengar, utan sådant som är värdefullt i sig självt, såsom att rädda liv, göra människor lyckligare m. m.)? I så fall, kan ni ge exempel på en sådan situation? 2. Försök komma på så bra argument som möjligt både för och emot att alla människor skulle vara mer värda än alla icke mänskliga djur. Diskutera! 3. Kan ni komma på någon situation där ni hellre skulle rädda livet på ett icke mänskligt djur än en människa? 4. Måste allting kunna diskuteras och övervägas? Eller ligger det någonting i Donaldson och Kymlickas position och Anscombe- citatet? 6

7 Abort Thomsons argument för fri abort Människor brukar anta att abortfrågan står och faller med om fostret är en person som har rätt till liv. Det är fel. Anta, för diskussionens skull, att fostret har rätt till liv. Vad innebär det mer precist? Rätten till liv innebär en rätt att exempelvis inte bli skjuten i huvudet. Men det innebär inte en rätt att hållas vid liv av någon annans kropps resurser. Om jag exempelvis har en njursjukdom som innebär att jag måste opereras ihop med en annan människa så att hens njurar kan rena mitt blod också för att överleva, så innebär inte det att jag har en rätt till denna operation. En annan människa som är kompatibel med mig har ändå rätt att vägra rädda mig. Ingen måste vara donator mot sin vilja. Även om foster har rätt till liv, så kan vi inte tvinga en kvinna att ställa upp med sin kropp för att hålla liv i fostret. Hon har ändå rätt att göra abort. Dock gäller förstås att om vi antar att fostret är en person med rätt till liv snarare än en del av kvinnans kropp, så har hon inte rätt att se till att fostret dödas, ifall vi uppfann en artificiell livmoder där aborterade foster kunde utvecklas till färdiga barn. (Thomson säger dock att även fast abort inte kränker fostrets rättigheter, kan det under vissa omständigheter vara ett icke dygdigt handlingssätt vilket för oss in på Hursthouse.) Hursthouses dygd- resonemang om abort Thomsons sätt att resonera är helt fel. Graviditet är ett unikt tillstånd, och vi kan inte dra slutsatser om det utifrån allmänna rättighetsprinciper. Vi behöver inte heller avgöra någon knepig fråga om ifall fostret är en person eller inte. Det går att diskutera abort utifrån allmänt kända fakta om graviditet och födsel. Vi kan inte se fostret bara som en cellklump gör vi det så har vi helt fel attityd emot familjer och barn. Vi måste inse att en graviditet är början på ett nytt liv, och att ett missfall är en mycket större händelse än att till exempel klippa av sig håret. Dock är det också ett faktum att fostret utvecklas gradvis mot större och större komplexitet. Det är därför ett minst lika stort misstag att jämföra ett nyss befruktat ägg med en bebis som snart ska födas. Att göra abort kan vara rätt beslut för en del kvinnor, men det är också en tragik, och det är rimligt att känna skuld ifall man blev gravid till följd av slarv (detta gäller även mannen i situationen). För vissa människor i mycket tuffa livssituationer kan det vara rimligt att inta en kallsinnig attityd till abort. Men detta visar då att det är något fel på den situation de lever i. 1. Diskutera Thomsons argument. Håller ni med? Varför/varför inte? 2. Är det rimligt som Hursthouse säger att a) graviditet är någonting unikt, som inte kan diskuteras utifrån allmänna moralprinciper, och b) vi kan diskutera abort utifrån välkända fakta om graviditet och födsel, utan att behöva avgöra knepiga frågor om fostrets status? 3. Håller ni med Thomson i hennes resonemang om artificiella livmödrar? Skulle det vara rimligt, om sådan teknik existerade, att låta aborterade foster utvecklas fullt ut och sedan adopteras bort av sjukhuset? 7

8 Befolkningstillväxt Anta att vi kan välja mellan att skapa en större eller mindre befolkning. (Detta behöver inte vara helt orealistiskt vi kan tänka oss att politiker, med sina beslut, indirekt kan välja hur stor befolkningen ska vara. Höga barnbidrag, generösa föräldraledigheter med mera ger fler barn och vice versa.) Anta vidare att vi har goda skäl att tro att i en stor befolkning kommer människorna i genomsnitt att bli mindre lyckliga än i en liten befolkning. Vi kan tänka oss olika skäl till att det blir så, men det mest realistiska är väl att miljöförstöringen på sikt blir värre med en stor befolkning, vilket i sin tur ger upphov till mer sjukdomar, extremväder och katastrofer, fler klimatflyktingar med mera. Anta vidare att vi har goda skäl att tro att den stora befolkningen har högre total lycka än den mindre befolkningen. Den lägre genomsnittslyckan uppvägs och mer därtill av att det finns så många fler människor. Om vi utgår ifrån att det är bättre ju mer lycka som finns i världen, så bör vi välja den stora befolkningen. Detta kan verka konstigt. Om det istället är så att det är den genomsnittliga lyckan som är det viktiga, och vi bör skapa en värld med så hög genomsnittlig lycka som möjligt, så vore det fel att skaffa barn så fort dessa barn skulle sänka genomsnittet, även om de skulle ha väldigt bra liv. Detta verkar också konstigt. Det har argumenterats för att det inte går att hitta någon princip för beslut som påverkar befolkningsstorleken som inte får konstiga konsekvenser i vissa situationer. 1. Parfit utgår ifrån att vi lever i en värld med ganska hög genomsnittslycka, och att det vore teoretiskt möjligt att höja den totala lyckan genom att producera fler människor (men med lite lägre livskvalitet) än vi har idag. Tännsjö däremot utgår ifrån att vi redan lever i en värld där lyckogenomsnittet är lågt, och där lyckan inte kan ökas mera genom en ännu större befolkning. Vad tror ni? Lever vi i en så kallad A- värld, B- värld eller C- värld? Eller i en Å- värld, Ä- värld eller Ö- värld? 2. Håller ni med Parfit om att slutsatsen att vi bör skapa Ö- världen (i alla fall om vi kunde) är motbjudande, eller tycker ni som Tännsjö att den inte är särskilt motbjudande trots allt? 3. Fundera över Parfits tanke- experiment, där han får välja mellan en evighet av potatis och muzak och hundra år av extas. Vilket skulle ni själva välja? 4. Vilket skulle ni välja om vi lägger till ytterligare två alternativ: Dels får ni ett alternativ med två hundra år då ni är riktigt lyckliga, men inte extatiska. Dels ett alternativ med tusen år då ni får lyssna på lite olika sorters musik, men ingen superbra, äta lite olika maträtter, men ingen som är supergod, oftast vara ganska uttråkade, men någon enstaka gång (kanske två gånger om året) ha riktigt roligt. Vilket alternativ tar ni av dessa fyra? Varför? Kan ni motivera valet med någon form av konsekvent princip? 8

Kvasirealism och konstruktivism

Kvasirealism och konstruktivism Kvasirealism och konstruktivism I dagens metaetiska debatt finns en hel del filosofer som tänker sig att den rätta semantiska teorin måste vara antingen objektivismen eller någonting som i alla fall är

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Moralfilosofi. Föreläsning 3 Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Objektivism Föreläsning 6 Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Men objektivister (till skillnad från naturalister) hävdar att det inte går att reducera värdeomdömen till

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Olika former av naturalism

Olika former av naturalism Olika former av naturalism När man pratar om naturalism inom metaetiken kan man ha antingen en vidare eller snävare betydelse i åtanke. I den vidare betydelsen så är alla teorier som inte antar existensen

Läs mer

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Subjektivism & emotivism

Subjektivism & emotivism Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Värdeteori /metaetik Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se Personlig hemsida: http://www.fil.lu.se/persons/person.asp?filpers=774

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande

Läs mer

4. Moralisk realism och Naturalism

4. Moralisk realism och Naturalism 4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 7

Moralfilosofi. Föreläsning 7 Moralfilosofi Föreläsning 7 Gruppseminarierna: Grupp 3 (födda sep t.o.m. dec): mån 25/3 13-15 Grupp 1 (födda jan t.o.m. april): ons 27/3 10-12 Grupp 2 (födda maj t.o.m. aug): ons 27/3 15-17 Det är bra

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi Värdeontologi Föreläsning 7 Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om verkligheten hur verkligheten är beskaffad Ontologi kan sägas vara läran om det

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Moralfilosofi Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Normativ moral: Den moral som individer och samhällen borde handla efter. Normativ fråga Normativa

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

0. Meta-etik Grunderna

0. Meta-etik Grunderna Vad är meta-etik? Vilka typer av frågor försöker man besvara inom metaetiken? 1. Semantiska. T. ex.: Vad betyder moraliska utsagor? 2. Metafysiska/ontologiska. T. ex.: Finns det moraliska fakta? 3. Kunskapsteoretiska.

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

1. Öppna frågans argument

1. Öppna frågans argument 1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

Praktisk etik 4! livsval och livsslut

Praktisk etik 4! livsval och livsslut Praktisk etik 4! livsval och livsslut Det moraliskt felaktiga i att döda en person som vill leva? SINGER Personens viljeattityder för framtiden önskningar, planer och andra framtidsorienterade intressen

Läs mer

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI JOHN ERIKSSON Idag Kort repetition Emotivism Error-teori Kort repetition Olika frågor: Vad betyder moraliska termer och satser? Vad gör vi när vi pratar och

Läs mer

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk

Läs mer

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan 3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar: Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift

Läs mer

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

8. Moralpsykologi. Några klargöranden: 8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Moralfilosofi. Föreläsning 9 Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta Traditionellt är alternativet till utilitarismen tanken att det finns moraliska regler som vi aldrig får bryta mot. Att följa dessa regler är vår plikt därav namnet pliktetik. Det bör dock påpekas att

Läs mer

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger

Läs mer

Utilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism

Utilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism Utilitarismen Föreläsning 10 Den klassiska utilitarismen Det finns flera olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm den leder till

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier Workshop etik 17/9-2014 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1.

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Utilitarismen Den klassiska utilitarismen Det finns många olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm

Läs mer

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Kan det vara etiskt rätt att bryta mot lagen?! Är det kvinnans rätt att bestämma om hon skall göra abort?! Måste rika dela med sig till fattiga?! Född

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 10

Moralfilosofi. Föreläsning 10 Moralfilosofi Föreläsning 10 Normativ etik Moralfilosofi är strävan att på ett systematiskt sätt förstå moralens natur och vad den kräver av oss Här har vi alltså att göra med två olika frågor: 1. Vad

Läs mer

Exempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget?

Exempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget? 1. Evolutionära undermineranden av moralen MORALENS EVOLUTION: FÖRELÄSNING 7 - Epistemologiskt underminerande 2. Harmans utmaning - Reduktion? 3. Reliabilism och koherentism Exempel Den generella tanken

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

6. Samhällsfördragsteorin

6. Samhällsfördragsteorin 6. Samhällsfördragsteorin En andra invändning berör däremot precis SFT:s egoistiska grundvalar. Tydligen kan vi bara ha skyldigheter mot andra varelser om vi tjänar på att ingå ett samhällsfördrag med

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

Moralisk naturalism. Enklaste form: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar ;ll en naturlig egenskap

Moralisk naturalism. Enklaste form: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar ;ll en naturlig egenskap Moralisk realism Moraliska omdömen kan vara bokstavligen sanna, oberoende av människors uppfa8ningar, existerar objek;va moraliska fakta Ontologisk posi;on, u8alar sig om vad som existerar Moralisk realism

Läs mer

6. Kvasirealism. Slutledningen igen:

6. Kvasirealism. Slutledningen igen: 6. Kvasirealism 2. Freges princip kommer in i bilden. Om meningen hos Sexköp är fel i Sverige består i att den uttrycker en attityd, då kan den bara ha den meningen när den uttrycker attityden. Men när

Läs mer

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor.

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Kapitel 1 Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Till att börja med förnekar han att skälomdömen kan reduceras till påståenden om den naturliga världen (d.v.s. naturalism).

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Fik$onalism. Två olika posi$oner: Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner

Fik$onalism. Två olika posi$oner: Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner Fik$onalism Två olika posi$oner: Hermeu$sk fik$onalism Försöker beskriva hur vi använder det moraliska språket Revolu$onär fik$onalism Vill ersä*a nuvarande moraliskt språk med moralisk fik$on Inte två

Läs mer

Lektion 1. Stora berättelser och olika typer av etik

Lektion 1. Stora berättelser och olika typer av etik Lektion 1 Stora berättelser och olika typer av etik Vad är etik och moral? Stora berättelser Olika religioner Politiska rörelser Filosofiska riktningar Kulturer Övriga världsbilder, övertygelser och livsåskådningar.

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS JOHN ERIKSSON Idag Kort föreläsning Djuretik och moralisk status Diskussion i smågrupper Återsamling och diskussion i helklass Djuretik, meningen med livet och rättigheter

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Plan för eftermiddagen Moralisk argumentation hur det går till Etiska teorier + vad de kan lära oss Bikupediskussioner kring några exempel Gert Helgesson Faktapåståenden:

Läs mer

Etik 22/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Etik 22/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier Etik 22/3-2016 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1. Grundläggande

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2014 årgång 18 Bokförlaget thales om den motbjudande slutsatsen ett svar till olle risberg Torbjörn Tännsjö det är min övertygelse att den motbjudande slutsatsen är

Läs mer

John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin

John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin John Leslie Mackie 1917 1981 Professor i filosofi vid Oxford 1967-81. Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin Misstagsteorin Moraliska omdömen ufrycker trosföreställningar,

Läs mer

SINGER Kap 3-5 Tuesday, 6 November 2012

SINGER Kap 3-5 Tuesday, 6 November 2012 SINGER Kap 3-5 JÄMLIKHET FÖR DJUR? Repetition: jämlikhet vilar på principen om lika hänsyn till lika intressen Om denna princip är giltig gäller den för alla varelser med intressen Icke-mänskliga djur

Läs mer

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna!

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! På programmet: Jämlikhet för djur? Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! Lika diskriminerande som

Läs mer

Formell Värdeteori. Andrés G. Garcia. Mailadress: Besöksadress: LUX, våning 5: B532

Formell Värdeteori. Andrés G. Garcia. Mailadress: Besöksadress: LUX, våning 5: B532 Formell Värdeteori Andrés G. Garcia Mailadress: andres.garcia@fil.lu.se Besöksadress: LUX, våning 5: B532 Litteratur:. Orsi, F. (2014) Value Theory, Bloomsbury Publishing.. Geach, P. (1956) Good and Evil,

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Gert Helgesson Faktapåståenden: p. om sakförhållanden (vad som är fallet respektive inte är fallet) Värdepåståenden: p. om vad som är bra/dåligt, bättre/sämre

Läs mer

Etiska aspekter på klimathotet. Lars Samuelsson, fil.dr i praktisk filosofi, Umeå universitet lars.samuelsson@philos.umu.se

Etiska aspekter på klimathotet. Lars Samuelsson, fil.dr i praktisk filosofi, Umeå universitet lars.samuelsson@philos.umu.se Etiska aspekter på klimathotet Lars Samuelsson, fil.dr i praktisk filosofi, Umeå universitet lars.samuelsson@philos.umu.se Upplägg Några utgångspunkter Etik/moral (samma sak?) Etik och klimathotet vad

Läs mer

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik ej heller skall jag ge någon kvinna fosterfördrivande medel. -Ur Hippokrates ed Inledning biologisk mening uppstår mänskligt liv i och med befruktningen.

Läs mer

2/13/11. Argumentationsanalys. Användningsområden. Användningsområden. Användningsområden. Okej det är viktigt, men hur gör man då?

2/13/11. Argumentationsanalys. Användningsområden. Användningsområden. Användningsområden. Okej det är viktigt, men hur gör man då? Användningsområden Argumentationsanalys Ylva Backman Samhälle, politik, ideologier Bör vi avveckla kärnkraften? Bör vi använda kemiska stridsmedel vid krigsföring? Användningsområden Användningsområden

Läs mer

En sista titt på ett argument kring aborter

En sista titt på ett argument kring aborter Praktisk etik 5! En sista titt på ett argument kring aborter Ett försvar för abort (1971) Judith Jarvis Thomson Försvarar kvinnors rätt till abort utifrån deras rätt till självbestämmande rätten att bestämma

Läs mer

Den konservativa uppfattningen

Den konservativa uppfattningen ERIC BRANDSTEDT FILOSOFISKA INSTITUTIONEN, LUNDS UNIVERSITET Rum 212 Kungshuset, Lundagård, 222 22 Lund SWEDEN e-mail: eric.brandstedt@fil.lu.se tel. 073-6310792 Praktisk filosofi VT14 FPRA11:3 (Praktisk

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 13 I INLEDNING 16 1. Bakgrund 16 1.1 Abortetik förr och nu 16 1.2 Aborternas omfattning 17 2. Problemformulering och syfte 18 2.1 Vad är abort? 18 2.2 Problemet 21 3. Fem positioner

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Mats Johansson mats.johansson@fil.lu.se Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Tre aspekter att ta i beaktande (nytta, respekt för person, rättvisa) Konsekvenser,

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16 Bokförlaget thales recension bengt brülde & joakim sandberg: Hur bör vi handla? Filosofiska tankar om rättvisemärkt, vegetariskt & ekologiskt, Stockholm:

Läs mer

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: (1) Dispositionell en desire är en disposition att handla på ett visst sätt i vissa omständigheter.

Läs mer

tisdag 19 februari 13 Medicinsk etik

tisdag 19 februari 13 Medicinsk etik Medicinsk etik Medicinsk etik Omfattar frågor om: abort dödshjälp stamcellsforskning kloning provrörsbefruktning patientsekretess surrogatmödrar vård i livets slutskede ABORT de filosofiska argumenten

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening? Det är trivialt att en desire i dispositionell mening alltid måste finnas med i varje handlingsförklaring, eftersom vad som helst som motiverar handling är en disposition att handla i vissa omständigheter.

Läs mer

FPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270

FPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270 FPRA21, delkurs 1 Metae3k Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270 Vad är metae3k? Vad är metae3k? Tillämpad e3k: vad är moraliskt räj/fel i konkreta fall (dödsstraff, äta djur, vårde3k, miljöe3k

Läs mer

Etik och argumentation ett arbetsmaterial

Etik och argumentation ett arbetsmaterial Etik och argumentation ett arbetsmaterial På de följande sidorna finns material som anknyter till det förslag till arbetsgång för studiet av argumentation och etik som ges i Filosofisk tanke 2012, modulen

Läs mer

Citation for the original published paper (version of record):

Citation for the original published paper (version of record): http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper published in Filosofisk Tidskrift. Citation for the original published paper (version of record): Bergström, L. (2014) Ett universum

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Moralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar

Moralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar Moralisk rela+vism moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar 1.Ger moraliska omdömen u2ryck för trosföreställningar? Ja: Kogni+vism

Läs mer

Mötesordning. Nu stillar vi oss en stund och mediterar över varför vi är här och läser sedan ACA-bönen tillsammans.

Mötesordning. Nu stillar vi oss en stund och mediterar över varför vi är här och läser sedan ACA-bönen tillsammans. Mötesordning Välkommen till detta ACA möte, jag heter och är ett vuxet barn. ACA vuxna barn till alkoholister och från andra dysfunktionella familjer är en sammanslutning av män och kvinnor med det gemensamt

Läs mer

Putnam: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)?

Putnam: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)? Putnam Första stycket av Putnams text är överdrivet retorisk och mycket rörig. Det är viktigt att skilja på följande: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)? Frege: Standardsyn

Läs mer

Därför ska det vara tillåtet att abortera flickfoster

Därför ska det vara tillåtet att abortera flickfoster Därför ska det vara tillåtet att abortera flickfoster Publicerad: 2009-02-23, Uppdaterad: 2009-02-25 Även om fall som det nu uppdagade i Eskilstuna, där kvinnor väljer att abortera flickfoster, väcker

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Mats Johansson. Autonomiprincipen (självbestämmandets roll och gräns) Konsekventialism (fördjupning, klargöranden och problem) Prioriteringar i vården

Mats Johansson. Autonomiprincipen (självbestämmandets roll och gräns) Konsekventialism (fördjupning, klargöranden och problem) Prioriteringar i vården Mats Johansson mats.johansson@fil.lu.se Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Tre aspekter att ta i beaktande (nytta, respekt för person, rättvisa) Konsekvenser,

Läs mer

Barns delaktighet och självbestämmande Begreppsliga och etiska aspekter

Barns delaktighet och självbestämmande Begreppsliga och etiska aspekter Barns delaktighet och självbestämmande Begreppsliga och etiska aspekter Ulrik Kihlbom FD praktisk filosofi Universitetslektor i medicinsk etik Översikt Två olika normativa idéer om frihet och självbestämmande

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16 Bokförlaget thales recension erik malmqvist: Good Parents, Better Babies: An Argument about Reproductive Technologies, Enhancement and Ethics, Linköping:

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,

Läs mer

du har rationella skäl att tro.

du har rationella skäl att tro. Om viljans frihet 1 I en värderande analys tar vi ställning till om olika argument är bra eller inte, dvs. om argumenten är hållbara och relevanta. Huruvida ett argument är hållbart eller relevant har

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera en argumentation II Dagens upplägg 1. Allmänt om argumentationsutvärdering. 2. Om rättfärdigande av premisser. 3. Utvärdering av induktiva argument: begreppen relevans

Läs mer