Icke- deskrip+v kogni+vism

Transkript

1 Icke- deskrip+v kogni+vism Kogni+vism non- kogni+vism Problem för non- kogni+vism: Avviker från hur vi använder moraliskt språk Förklara hur vi kan göra moraliska slutledningar Problem för kogni+vism: Förklara moralens norma+vitet Ontologiska antaganden

2 Icke- deskrip+v kogni+vism Kvasirealism och icke- deskrip+v kogni+vism utgör försök ac lösa problemen: Kvasirealism: inom ramen för non- kogni+vism, försöker förklara realis+ska element i moraliskt språk utan realismens ontologiska antaganden IDK: inom ramen för kogni+vism, försöker förklara moralens prak+ska, handlingsvägledande natur.

3 Icke- deskrip+v kogni+vism Kogni+vism: moraliska omdömen ucrycker trosföreställningar som kan vara sanna eller falska Är dessa trosföreställningar deskrip+va? Utgör de trosföreställningar beskrivningar av världen? IDK: moraliska omdömen är inte deskrip+va

4 Icke- deskrip+v kogni+vism Förklara vad det innebär ac moraliska omdömen ucrycker trosföreställningar som kan vara sanna eller falska Förklara vad det innebär ac dessa trosföreställningar inte är deskrip+va

5 Icke- deskrip+v kogni+vism UCrycker trosföreställningar: Samma gramma+ska struktur som andra satser som ucrycker trosföreställningar Samma logiska funk+oner som andra satser som ucrycker trosföreställningar Konjunk+on, disjunk+on, modus ponens, osv Samma fenomenologi som andra trosföreställningar

6 Icke- deskrip+v kogni+vism Trosföreställningarna är inte deskrip+va: Prak+sk, handlingsmo+verande natur

7 Icke- deskrip+v kogni+vism AC ha en trosföreställning behöver inte innebära ac man +llskriver världen vissa egenskaper. AC ha en trosföreställning är ac vara psykologiskt commiced bunden +ll något möjligt sakernas +llstånd. Två typer av commitments : is- commitments ought- commitments

8 Icke- deskrip+v kogni+vism Ought- commitments kan ha Samma gramma+ska struktur som is- commitments Samma logiska funk+oner som is- commitments Samma fenomenologi som is- commitments

9 Icke- deskrip+v kogni+vism Vad betyder det ac ought- commitments kan ha samma logiska funk+oner som is- commitments?

10 Icke- deskrip+v kogni+vism P1 Om mutor är fel så bör jag inte ta emot svarta pengar av studenterna inför tentan P2 Mutor är fel S Jag bör inte ta emot svarta pengar av studenterna inför tentan Det är lämpligt eller befogat ac acceptera S om man accepterar P1 och P2.

11 Icke- deskrip+v kogni+vism FörutsäCer minimalis+sk teori om sanning: Det är sant ac Lund ligger i Skåne = Lund ligger i Skåne Allt som kan sägas om sanning Det är sant ac mutor är fel = Mutor är fel När det är befogat ac säga ac Mutor är fel så är det befogat ac säga ac Det är sant ac mutor är fel

12 Moralpsykologi Central fråga inom metae+k: Sambandet mellan moraliska omdömen och mo+va+on. Kan man ha en moralisk övertygelse, utan ac den påverkar ens handlingsmo+v?

13 Moralpsykologi Central fråga inom metae+k: Sambandet mellan moraliska omdömen och mo+va+on. Kan man ha en moralisk övertygelse, utan ac den påverkar ens handlingsmo+v? Två rik+ningar: Mo+vinternalism: begreppsligt nödvändigt ac moraliska övertygelser mo+verar Mo+vexternalism: moraliska övertygelser mo+verar endast i kombina+on med preferenser

14 Moralpsykologi Kommentar: Egentligen för generellt ac säga ac moraliska övertygelser nödvändigtvis är mo+verande. Ex: Apartheid i Sydafrika var moraliskt förkastligt Oklart vilka mo+va+oner en sådan övertygelse skulle implicera Gäller övertygelser av typen Jag bör nu göra x

15 Moralpsykologi Starkare och svagare mo+vinternalism Stark: Om en agent anser ac han/hon nu bör göra x så gör han/hon x nu. Mellan: Om en agent anser ac han/hon nu bör göra x så är han/hon i viss mån mo+verad ac göra x nu. Svag: Om en agent anser ac han/hon nu bör göra x så är han/hon ocksa nu an+ngen i viss mån mo+verad ac göra x eller prak+skt irra+onell. [Smith]

16 Moralpsykologi Michael Smith, The Moral Problem (1994) Försvarar svag MI Fe+schism- argument mot ME: ME kan inte förklara the striking fact ac förändrade moraliska övertygelser regelmässigt leder +ll ändrad mo+va+on ac handla ME förutsäcer enseparat allmän önskan ac handla räc som leder +ll en önskan ac göra det man bedömer som räc DeCa extra led är en moralisk fe+sch, en god människa är mo+verad ac göra det räca för dess egen skull

17 Moralpsykologi Problem med Smith fe+schism- argument: Ibland verkar det vara moraliskt bäcre ac handla u+från en vilja ac göra räc än av omsorg om saken i sig. Exempel: pappa som vicnar mot sin kriminella son. ME förutsäcer inte ac man handlar u+från en medveten önskan om ac göra det räca, vilket Smiths argument vilar på

18 Moralpsykologi The Moral Problem: Tre oförenliga teser Humeansk teori om mo+va+on (HMT) Mo+vinternalism (MI) Kogni+vism (K)

19 Moralpsykologi Humeansk teori om mo+va+on (HMT) 1. Varje handling förklaras av någon trosföreställningar (belief) och någon önskning (desire). 2. Övertygelser och önskningar är dis+nkta mentala fenomen, och det finns inga nödvändiga kopplingar mellan dem. 3. Övertygelser och önskningar har olika överensstämmelseriktning ( direc+on of fit ).

20 Moralpsykologi MI och kogni+vismen +llsammans implicerar ac HTM är falsk Om MI och K är sanna så är moraliska omdömen övertygelser som mo+verar med nödvändighet. Men HTM utesluter denna möjlighet. Vissa icke- naturalister (t ex Shafer- Landau)

21 Moralpsykologi MI och HTM +llsammans implicerar ac kogni+vismen är falsk: Om MI är sann så mo+verar all+d moraliska omdömen, men om HTM är sann så måste ec sådant mentalt +llstånd vara en önskan snarare än en övertygelse. Vissa non- kogni+vister.

22 Moralpsykologi HTM och kogni+vismen +llsammans implicerar ac MI är falsk Om K är sann så är moraliska omdömen övertygelser, och HTM implicerar ac övertygelser inte mo+verar i sig själva. Vissa naturalister Smith själv argumenterar för ac HTM, MI och K inte är oförenliga.

23 Moralisk kunskap Kan vi ha moralisk kunskap? Hur? Tre posi+oner: Skep+cism: moralisk kunskap inte möjlig Intui+onism: moralisk kunskap möjlig, baseras på intui+oner Koheren+sm: moralisk kunskap möjlig, baseras på koherent mängd övertygelser

24 Moralisk kunskap Enligt en vanlig uppfacning förutsäcer kunskap rägärdigad tro: Skep+cism: inga rägärdigade moraliska trosföreställningar Intui+onism: vissa övertygelser är självrägärdigande genom ac vara själevidenta Koheren+sm: en mängd övertygelser kan +llsammans rägärdigas genom ac de hänger samman och stödjer varandra

25 Moralisk kunskap Epistemisk regress (argument för skep+cism): P1: För varje övertygelse gäller ac den är rägärdigad bara om den kan härledas från någon annan rägärdigad övertygelse P2: Det kan inte finnas en oändlig kedja av rägärdigade övertygelser som stödjer varandra S: AC rägärdiga moraliska övertygelser är omöjligt

26 Moralisk kunskap Intui+onism förnekar P1: vissa övertygelser är självrägärdigande ehersom de är själv- evidenta Koheren+sm förnekar också P1: en övertygelse kan vara rägärdigad genom ac den hänger samman med och stöds av andra i en större helhet

27 Moralisk kunskap Skep:cism Försöker undergräva argumentet ac vissa moraliska övertygelser är själv- evidenta Moralisk oenighet Studier visar ac människors moraliska intui+oner påverkas av faktorer som (intui+vt) verkar irrelevanta, t ex hur ec moraliskt problem framställs, eller socioekonomiska faktorer

28 Moralisk kunskap Skep+cism handlar om möjligheten ac rä<ärdiga moraliska trosföreställningar Inte detsamma som uppfacningen ac det inte existerar moraliska sanningar Möjligt ac vara moralisk realist och skep+ker när det gäller moralisk kunskap

29 Moralisk kunskap Skep+cism handlar om möjligheten ac rä<ärdiga moraliska trosföreställningar Inte detsamma som uppfacningen ac det inte existerar moraliska sanningar Möjligt ac vara moralisk realist och skep+ker när det gäller moralisk kunskap Men skep+cism gör realismen mindre acrak+v, och många som förnekar realism gör det på grund av skep+cism när det gäller moralisk kunskap

30 Moralisk kunskap Intui:onism Vi kan ha direkt moralisk kunskap, som inte behöver rägärdigas genom ac härledas från andra övertygelser. Tva typer: A priori A posteriori/empiriska: observa+oner. Måste förklaras vad empirisk intui+on är

31 Moralisk kunskap Intui:onism Vi kan ha direkt moralisk kunskap, som inte behöver rägärdigas genom ac härledas från andra övertygelser. Tva typer: A priori A posteriori/empiriska: observa+oner.

32 Moralisk kunskap Intui:onism A posteriori: Måste förklara vad en empirisk intui+on är. Jmf Observerar ac himlen är blå Observerar ac en klippa är farlig (ac kläcra på) Observerar ac en handling är moraliskt fel A priori: Måste förklara vad det innebär för ec påstående ac vara själv- evident

33 Moralisk kunskap Självevidens ec påstående är självevident omm det räcker med ac första det för ac vara rägärdigad i ac tro pa det implicerar inte ofelbarhet implicerar inte ac vi inte kan ändra oss utesluter inte ac det går ac komma fram +ll samma övertygelse genom härledning

34 Moralisk kunskap Gör intui+onismen rimligare än den först verkar: Inte fric fram ac hävda ac vilka moraliska uppfacningar som helst är moralisk kunskap (kan ha fel) möjligt för intui+oner ac vara empiriska, vilket i sin tur öppnar för naturalism. förutsäca inte någon speciell sorts moraliskt sinne

35 Moralisk kunskap Koheren:sm Vad innebär det ac en mängd övertygelser är koherent? 1. Logisk konsistens (motsägelsefrihet) 2. Ömsesidigt stöd 3. Storlek: allt annat lika är en större mängd mer koherent än en mindre.

36 Moralisk kunskap Koheren:sm Vad innebär det ac en mängd övertygelser är koherent? 1. Logisk konsistens (motsägelsefrihet) 2. Ömsesidigt stöd 3. Storlek: allt annat lika är en större mängd mer koherent än en mindre.

37 Moralisk kunskap Problem för koheren:sm AC förklara varför koherens ökar sannolikheten för ac övertygelser är sanna