Moralisk naturalism. Enklaste form: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar ;ll en naturlig egenskap

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Moralisk naturalism. Enklaste form: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar ;ll en naturlig egenskap"

Transkript

1 Moralisk realism Moraliska omdömen kan vara bokstavligen sanna, oberoende av människors uppfa8ningar, existerar objek;va moraliska fakta Ontologisk posi;on, u8alar sig om vad som existerar

2 Moralisk realism Naturalism: moraliska omdömen sanna i kra> av naturliga fakta Analy;sk: moraliska egenskaper iden;ska med naturliga egenskaper Går a8 fastställa med begreppsanalys

3 Moralisk naturalism Enklaste form: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar ;ll en naturlig egenskap Ex: go8 = njutning, ont = lidande, go8 = ;llfredsställer intressen Problem: Öppna frågans argument

4 Moralisk naturalism Frank Jackson (Canberraplanen): vi kan ge en reduk;v defini;on av moraliska termer dvs defini;onen innehåller inga moraliska termer som undgår ÖFA. Teore;ska termer kan definieras genom a8 ange deras roll i e8 större sammanhang, som i sig inte innehåller några teore;ska termer.

5 Jacksons analy;ska naturalism Teore;ska termer kan definieras genom a8 ange deras funk;on i e8 större sammanhang, som i sig inte innehåller några teore;ska termer. Varje term definieras genom dess rela;on ;ll en mängd andra termer Om den samlade beskrivningen är ;llräckligt precis så räcker det för a8 definiera de ingående termerna

6 Jacksons analy;ska naturalism Ersä8 alla moraliska termer som rä8, fel, go8, ont osv, med neutrala beteckningar som A, B, C, osv Beskriv alla sanningar som vi känner ;ll om dessa utan a8 referera ;ll några moraliska termer. T ex Om något är A kan det inte också vara B. Om en handling är A ger det oss skäl a8 uvöra den Om en handling är B ger det oss skäl a8 inte uvöra den Osv

7 A C B D F E G H

8 Jacksons analy;ska naturalism Lång lista över sanna satser, som beskriver rela;oner mellan olika moraliska och andra termer Defini;on av rä8 : det som fyller posi;onen X i alla satser i listan. Förhoppningen är a8 beskrivningen kan göras ;llräckligt precis för a8 iden;fiera en unik naturlig egenskap som står i precis den rela;on ;ll alla övriga egenskaper som anges. Reduk;v: definiens innehåller inga moraliska termer.

9 Jacksons analy;ska naturalism Problem : Klarar defini;onen den öppna frågans argument?

10 Synte;sk moralisk naturalism Vi kan inte komma fram ;ll innebörden av rä8 eller fel, go8 eller ont, genom begreppsanalys.

11 Synte;sk moralisk naturalism Vi kan inte komma fram ;ll innebörden av rä8 eller fel, go8 eller ont, genom begreppsanalys. Mer likt empirisk vetenskap: hur vet vi a8 ljusvågor existerar? Svar: A8 anta deras existens hjälper oss a8 förklara vissa iak8agelser.

12 Synte;sk moralisk naturalism Moraliska egenskaper är naturliga egenskaper, men de8a kan bara visas empiriskt: Genom a8 postulera existens av moraliska egenskaper kan vi förklara vissa erfarenheter

13 Synte;sk moralisk naturalism Vad betyder det a8 något X existerar? X behövs i den bästa förklaringen av något fenomen som vi kan iak8a Exempel: Hur vet vi a8 ljus består av vågor? Svar: A8 anta existensen av ljusvågor ger den bästa förklaringen av våra observa;oner, tex brytningsfenomen mm A8 postulera existens av moraliska egenskaper ger den bästa förklaringen av våra moraliska observa;oner

14 Synte;sk moralisk naturalism Två versioner: Reduk;onis;sk (Peter Railton) Icke- reduk;onis;sk (Richard Boyd m fl vid Cornell University)

15 Synte;sk moralisk naturalism Två versioner: Reduk;onis;sk (Peter Railton) Varje moraliskt begrepp kan definieras i termer av något icke- moraliskt, naturligt begrepp Moraliska egenskaper kan reduceras ;ll icke- moraliska egenskaper Icke- reduk;onis;sk (Richard Boyd m fl vid Cornell University) Moraliska begrepp står för moraliska egenskaper, vilka är naturliga egenskaper som inte kan reduceras ;ll andra naturliga egenskaper.

16 Synte;sk moralisk naturalism Vad betyder det a> moraliska begrepp inte är reducerbara? Det går inte a8 iden;fiera en enda naturlig egenskap som är gemensam för alla situa;oner där något är t ex moraliskt fel. Tex Tortyr är fel Det är fel a8 ladda ner filmer olagligt Cornell- realister: i varje situa;on kan en moralisk egenskap knytas ;ll någon naturlig egenskap, men inte någon gemensam egenskap som de kan iden;fieras med i samtliga fall

17 Superveniens Två situa;oner kan inte vara olika med avseende på moraliska egenskaper utan a8 vara olika med avseende på naturliga egenskaper. Det moraliskt felak;ga i tortyr supervenierar på naturliga egenskaper som a8 ;llfoga onödigt lidande Det (ev) moraliskt felak;ga i a8 ladda ner filmer supervenierar på andra naturliga egenskaper

18 Synte;sk moralisk naturalism Vad skiljer reduk;onis;sk moralisk naturalism från analy;sk? Det går a8 definiera moraliska termer reduk;vt, men defini;onen går inte a8 komma fram ;ll genom en begreppsanalys nödvändigt med iak8agelser, spekula;oner, hypoteser mm Jmf Def: va8en = H 2 O

19 Synte;sk moralisk naturalism Vad skiljer icke- reduk;onis;sk moralisk naturalism (Cornellskolan) från icke- naturalism?

20 Moralisk icke- naturalism Accepterar moralisk realism, dvs det existerar moraliska fakta som är oberoende av våra uppfa8ningar Men moraliska egenskaper är inte naturliga, dvs de är av e8 slag som inte kan beskrivas i naturvetenskapliga (eller andra vetenskapliga) termer

21 Moralisk icke- naturalism Skäl för moralisk realism kan åberopas även av icke- naturalisten, dvs: Moral skiljer sig från smak: vissa moraliska övertygelser är vi inte beredda a8 rucka på Konvergens Moraliska framsteg Moralisk oenighet Fenomenologi: Vi kan komma a8 inse moraliska fakta

22 Moralisk icke- naturalism Argument emot naturalism ÖFA Kan inte förklara moralens norma;vitet, dvs a8 den ger oss oberoende skäl för handling Moralisk kunskap är a priori: vi behöver inte göra några observa;oner för a8 avgöra a8 det t ex är moraliskt fel med slaveri eller tortyr

23 Moralisk icke- naturalism Varför är norma;vitet e8 problem för moralisk naturalism?

24 Moralisk icke- naturalism Varför är norma;vitet e8 problem för moralisk naturalism? Kan inte förklara hur en norma;v egenskap kan vara iden%sk med en naturlig egenskap, som a8 vara ny8omaximerande

25 Moralisk icke- naturalism Varför är norma;vitet e8 problem för moralisk naturalism? Kan inte förklara hur en norma;v egenskap kan vara iden%sk med en naturlig egenskap, som a8 vara ny8omaximerande problem bara för reduk;onis;sk naturalism Kan inte förklara hur norma;va (naturliga) egenskaper kan vara mo;verande oberoende av våra aetyder (jmf Mackies kri;k)

26 Moralisk icke- naturalism Olika former av icke- naturalism Guds befallningar Problem: är folkmord fel för a8 Gud förbjudit det? G.E. Moore: godhet en enkel, icke definierbar egenskap Russ Schafer- Landau, Moral Realism (2003): moralfilosofi skiljer sig från naturvetenskap och samhällsvetenskap genom a8 moraliska sanningar upptäcks a priori.

27 Moralisk icke- naturalism Schafer- Landau: Rela;onen mellan moraliska och naturliga egenskaper är parallell med rela;onen mellan mentala egenskaper och fysiska egenskaper

28 Moralisk icke- naturalism Schafer- Landau: Rela;onen mellan moraliska och naturliga egenskaper är parallell med rela;onen mellan mentala egenskaper och fysiska egenskaper: 1. Realiserbara på många olika sä8

29 Moralisk icke- naturalism Schafer- Landau: Rela;onen mellan moraliska och naturliga egenskaper är parallell med rela;onen mellan mentala egenskaper och fysiska egenskaper: 1. Realiserbara på många olika sä8 2. Egenskapsdualism (;ll skillnad från substansdualism)

30 Moralisk icke- naturalism Schafer- Landau: Rela;onen mellan moraliska och naturliga egenskaper är parallell med rela;onen mellan mentala egenskaper och fysiska egenskaper: 1. Realiserbara på många olika sä8 2. Egenskapsdualism (;ll skillnad från substansdualism) 3. Icke- reduk;onis;sk redogörelse för superveniens

31 Moralisk icke- naturalism Även om en mental egenskap kons;tueras av fysikaliska egenskaper så kan e8 och samma mentala faktum realiseras pa många sä8. Det samma gäller för moraliska egenskaper.

32 Superveniens: Moralisk icke- naturalism

33 Moralisk icke- naturalism Superveniens: Två situa;oner kan inte skilja sig åt vad gäller moraliska egenskaper om de inte skiljer sig åt vad gäller naturliga egenskaper.

34 Moralisk icke- naturalism Superveniens: Två situa;oner kan inte skilja sig åt vad gäller moraliska egenskaper om de inte skiljer sig åt vad gäller naturliga egenskaper. Moraliska egenskaper supervenerar pa naturliga egenskaper pa samma sä8 som mentala egenskaper supervenerar pa fysikaliska egenskaper (och ingen förnekar a8 mentala egenskaper finns).

35 Moralisk icke- naturalism Notera: Schafer- Landaus icke- naturalism är mycket lik Cornellrealisternas version av naturalism. Enda skillnaden är, enligt S- L själv, a8 man väljer a8 klassificera moraliska egenskaper olika. Cornell: moraliska egenskaper är naturliga Shafer- Landau: icke- naturliga e>ersom de inte upptäcks genom iak8agelser utan a priori

Fik$onalism. Två olika posi$oner: Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner

Fik$onalism. Två olika posi$oner: Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner Fik$onalism Två olika posi$oner: Hermeu$sk fik$onalism Försöker beskriva hur vi använder det moraliska språket Revolu$onär fik$onalism Vill ersä*a nuvarande moraliskt språk med moralisk fik$on Inte två

Läs mer

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan 3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt

Läs mer

John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin

John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin John Leslie Mackie 1917 1981 Professor i filosofi vid Oxford 1967-81. Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin Misstagsteorin Moraliska omdömen ufrycker trosföreställningar,

Läs mer

Moralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar

Moralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar Moralisk rela+vism moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar 1.Ger moraliska omdömen u2ryck för trosföreställningar? Ja: Kogni+vism

Läs mer

4. Moralisk realism och Naturalism

4. Moralisk realism och Naturalism 4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar

Läs mer

FPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270

FPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270 FPRA21, delkurs 1 Metae3k Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270 Vad är metae3k? Vad är metae3k? Tillämpad e3k: vad är moraliskt räj/fel i konkreta fall (dödsstraff, äta djur, vårde3k, miljöe3k

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

0. Meta-etik Grunderna

0. Meta-etik Grunderna Vad är meta-etik? Vilka typer av frågor försöker man besvara inom metaetiken? 1. Semantiska. T. ex.: Vad betyder moraliska utsagor? 2. Metafysiska/ontologiska. T. ex.: Finns det moraliska fakta? 3. Kunskapsteoretiska.

Läs mer

1. Öppna frågans argument

1. Öppna frågans argument 1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 7

Moralfilosofi. Föreläsning 7 Moralfilosofi Föreläsning 7 Gruppseminarierna: Grupp 3 (födda sep t.o.m. dec): mån 25/3 13-15 Grupp 1 (födda jan t.o.m. april): ons 27/3 10-12 Grupp 2 (födda maj t.o.m. aug): ons 27/3 15-17 Det är bra

Läs mer

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI JOHN ERIKSSON Idag Kort repetition Emotivism Error-teori Kort repetition Olika frågor: Vad betyder moraliska termer och satser? Vad gör vi när vi pratar och

Läs mer

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi Värdeontologi Föreläsning 7 Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om verkligheten hur verkligheten är beskaffad Ontologi kan sägas vara läran om det

Läs mer

Vetenskaplighet och forskningse2k HT 2015. Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on)

Vetenskaplighet och forskningse2k HT 2015. Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on) Vetenskaplighet och forskningse2k HT 2015 Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on) Ontologi, rela2vism, konstruk2vism Ontologi: läran om vad som finns, och hur det är beskaffat X- rela2vism:

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Objektivism Föreläsning 6 Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Men objektivister (till skillnad från naturalister) hävdar att det inte går att reducera värdeomdömen till

Läs mer

Subjektivism & emotivism

Subjektivism & emotivism Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt

Läs mer

Exempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget?

Exempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget? 1. Evolutionära undermineranden av moralen MORALENS EVOLUTION: FÖRELÄSNING 7 - Epistemologiskt underminerande 2. Harmans utmaning - Reduktion? 3. Reliabilism och koherentism Exempel Den generella tanken

Läs mer

6. Kvasirealism. Slutledningen igen:

6. Kvasirealism. Slutledningen igen: 6. Kvasirealism 2. Freges princip kommer in i bilden. Om meningen hos Sexköp är fel i Sverige består i att den uttrycker en attityd, då kan den bara ha den meningen när den uttrycker attityden. Men när

Läs mer

Kvasirealism och konstruktivism

Kvasirealism och konstruktivism Kvasirealism och konstruktivism I dagens metaetiska debatt finns en hel del filosofer som tänker sig att den rätta semantiska teorin måste vara antingen objektivismen eller någonting som i alla fall är

Läs mer

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

8. Moralpsykologi. Några klargöranden: 8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

Guds existens. Mats Selander CredoAkademin. måndag 11 februari 13

Guds existens. Mats Selander CredoAkademin. måndag 11 februari 13 Guds existens Mats Selander CredoAkademin William Lane Craig KALAMARGUMENTET 1. ALLT SOM BÖRJAR EXISTERA HAR EN ORSAK 2. UNIVERSUM HAR BÖRJAT EXISTERA 3. DÄRFÖR HAR UNIVERSUM EN ORSAK KALAMARGUMENTET 1.

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Moralfilosofi. Föreläsning 3 Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas

Läs mer

Skönhet. ATHF01 Ht 2012

Skönhet. ATHF01 Ht 2012 Skönhet ATHF01 Ht 2012 Skönhet? 1. Det rä5a är det skönaste. 2. Iak5a gränsen. 3. Undvik hybris. 4. Intet Bll övermå5. Skönhet? 1. Det rä5a är det skönaste. [God funkbon gör något vackert./det moraliskt

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande

Läs mer

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk

Läs mer

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar: Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Moralfilosofi. Föreläsning 9 Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop

Läs mer

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening? Det är trivialt att en desire i dispositionell mening alltid måste finnas med i varje handlingsförklaring, eftersom vad som helst som motiverar handling är en disposition att handla i vissa omständigheter.

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: (1) Dispositionell en desire är en disposition att handla på ett visst sätt i vissa omständigheter.

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

Olika former av naturalism

Olika former av naturalism Olika former av naturalism När man pratar om naturalism inom metaetiken kan man ha antingen en vidare eller snävare betydelse i åtanke. I den vidare betydelsen så är alla teorier som inte antar existensen

Läs mer

FIO 02 filosofi och språk.notebook August 13, Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt.

FIO 02 filosofi och språk.notebook August 13, Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt. Filosofi och språk Filosofiska samtal kräver följande Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt. Vara kritisk (alltså granskande) till sig själv och

Läs mer

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel.

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel. Quine Den intuitiva betydelsen av analytiskt sann sats är sats som är sann enbart i kraft av sin mening. Dessa brukar ställas mot syntetiskt sanna satser som är sanna inte enbart som ett resultat av vad

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Värdeteori /metaetik Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se Personlig hemsida: http://www.fil.lu.se/persons/person.asp?filpers=774

Läs mer

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor.

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Kapitel 1 Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Till att börja med förnekar han att skälomdömen kan reduceras till påståenden om den naturliga världen (d.v.s. naturalism).

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Moralfilosofi Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Normativ moral: Den moral som individer och samhällen borde handla efter. Normativ fråga Normativa

Läs mer

Seglingsledaren och ledarskapet

Seglingsledaren och ledarskapet Seglingsledaren är dirigenten för en tävling Har två ledarroller Leda sin organisation Även leda deltagarna Hur ska en seglingsledare vara? Vilka ledartyper finns det? Auktoritär ledars/l Demokra/sk ledars/l

Läs mer

Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här

Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här Religionsfilosofi 3 Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här vårt begränsade mänskliga förstånd

Läs mer

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:

Läs mer

Planering i Engelska åk 9 ht-16

Planering i Engelska åk 9 ht-16 Planering i Engelska åk 9 ht-16 9A 37-40 Litteratur: Klassen ser filmen Freedom Writers och arbetar med uppgifter till filmen. Filmen är baserad på en sann historia och vi läser även autentiska dagboksanteckningar.

Läs mer

KVALITET & ETIK. kvalitetskriterier och e=ska frågor i empiriska studier av fenomens kvaliteter , kl C201.

KVALITET & ETIK. kvalitetskriterier och e=ska frågor i empiriska studier av fenomens kvaliteter , kl C201. & ETIK 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201. Göran Björk och e=ska frågor av fenomens kvaliteter EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR a\ undersöka ER KVANTITETER hos fenomen DET LAGBUNDNA, nomote=skt & EMPIRISM DET UNIKA

Läs mer

information - kunskap - vetenskap - etik

information - kunskap - vetenskap - etik information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Intro Etikens områden: Tillämpad etik, normativ etik och metaetik.

Intro Etikens områden: Tillämpad etik, normativ etik och metaetik. Intro Etikens områden: Tillämpad etik, normativ etik och metaetik. Tillämpad etik är det mest konkreta. Handlar om vilka policies vi bör anta och hur vi bör handla inom olika konkreta områden där etiska

Läs mer

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Betygskriterier Mål Godkänt Väl godkänt Redogöra för grundprinciperna för härledning och översättning i sats- och predikatlogik. Utföra grundläggande översättningar

Läs mer

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:

Läs mer

www.kennedyandersson.com

www.kennedyandersson.com www.kennedyandersson.com 7x step to inbound marke2ng paradise. Inboundmarke9ng check-list A?raherar du e? ökande antal besökare 9ll din hemsida? 1. Hur nöjd är du med antal besökare 9ll din hemsida? a)

Läs mer

Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk

Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk introduktion! Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk och mirakler, själavandring, ett liv efter detta?

Läs mer

Introduktion till dataetik

Introduktion till dataetik Introduktion till dataetik Niklas Möller (nmoller@kth.se) ETIKMOMENT DD1390 HT-2016 KTH Etikmomentet n Två föreläsningar om etik (idag och torsdag) n En gruppövning n Obligatoriskt: q q Skriva etikessä.

Läs mer

Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN

Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN Hur kan vi veta något? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vetenskapens

Läs mer

Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2

Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2 Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2 Föreläsningsanteckningar 21 december 2012 Behaviorism (t.ex. Gilbert Ryle 1949 eller Ludwig Wittgenstein 1953) Mentala tillstånd är beteendedispositioner. -

Läs mer

Seminarium Konflikthantering och tydlig kommunikation för chefer Sveriges Ingenjörer. Göteborg 10 februari 2015

Seminarium Konflikthantering och tydlig kommunikation för chefer Sveriges Ingenjörer. Göteborg 10 februari 2015 Seminarium Konflikthantering och tydlig kommunikation för chefer Sveriges Ingenjörer Göteborg 10 februari 2015 KonflikDrappan Störning Missförstånd, spänning mellan medarbetare, inte hälsar. Märker inte

Läs mer

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on Presentationsteknik Jonas Möller Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on det är vad åhörarna tror a* du säger som är intressant! Hjälpmedel Dator - Power Point - OH kanon

Läs mer

Peggy Lerman, jurist, 1digare domare miljödomstol (va8endomstolen), chefsjurist Boverket, eget företag sedan miljöbalken kom. Deltar i utredningar,

Peggy Lerman, jurist, 1digare domare miljödomstol (va8endomstolen), chefsjurist Boverket, eget företag sedan miljöbalken kom. Deltar i utredningar, Peggy Lerman, jurist, 1digare domare miljödomstol (va8endomstolen), chefsjurist Boverket, eget företag sedan miljöbalken kom. Deltar i utredningar, redågivning myndigheter & företag, utbildning universitet,

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Moralfilosofins historia

Moralfilosofins historia Moralfilosofins historia Sokrates och Platon Thomas Hartvigsson Thomas.hartvigsson@gu.se Den grekiska filosofin Försokratikerna Naturfilosofer (Endast fragment bevarade) Poltiker Sofisterna (Runtresande)

Läs mer

Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik

Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik Kouze och Posner Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Argument mot värderealismen: Metafysisk konstighet (Mackie: the argument from queerness ): Om det fanns objektiva värdeegenskaper så skulle dessa vara metafysiskt konstiga De

Läs mer

Vilka linjer är lika stora

Vilka linjer är lika stora Idag Social kogni0on och teknik Sociala aspekter på kogni0on A? göra och tänka som andra gör Sociala rela0oner 0ll tekniska system Annika Wallin LUCS SCAS Konformitet Aschs konformitetsexperiment h?p://www.youtube.com/watch?

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 20

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 20 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2016 årgång 20 Bokförlaget thales recension carl-henric grenholm Etisk teori: kritik av moralen, Lund: Studentlitteratur 2014 enligt carl-henric grenholm är etiken

Läs mer

Kropp/medvetande problemet

Kropp/medvetande problemet Kropp/medvetande problemet Historiskt och lite mer modernt. En liten orientering. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 1 Innehåll Den klassiska diskussionen från Descartes till de la Mettrie.

Läs mer

Livsåskådningsforskning - vad är det? Föreläsning på Cemus' kurs om Hållbar utveckling: värderingar, världsbilder och visioner den 29 januari 2015

Livsåskådningsforskning - vad är det? Föreläsning på Cemus' kurs om Hållbar utveckling: värderingar, världsbilder och visioner den 29 januari 2015 Livsåskådningsforskning - vad är det? Föreläsning på Cemus' kurs om Hållbar utveckling: värderingar, världsbilder och visioner den 29 januari 2015 av Carl Reinhold Bråkenhielm (professor emeritus, Uppsala

Läs mer

Teologiska argument mot IS. Mohammad Fazlhashemi Uppsala universitet Teologiska institutionen

Teologiska argument mot IS. Mohammad Fazlhashemi Uppsala universitet Teologiska institutionen Teologiska argument mot IS Mohammad Fazlhashemi Uppsala universitet Teologiska institutionen IS barbari & vandalism Folkmord riktad mot shiamuslimer, sunniter (som inte svär trohetseden till terrorsekten),

Läs mer

Kunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet

Kunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap och intresse Peter Gustavsson, Ph D Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap Fakta Insikt om samband Förståelse Fakta kommer fram som ett resultat av observationer

Läs mer

Teoretiska skäl att tro på Gud

Teoretiska skäl att tro på Gud Teoretiska skäl att tro på Gud 1 A priori, oberoende av erfarenheten. Poäng: Det ligger i själva begreppet om Gud att Gud måste existera. Det ligger i begreppet om Gud att Gud är ett absolut fullkomligt

Läs mer

Idro%spsykologiska mätmetoder & IPS

Idro%spsykologiska mätmetoder & IPS Idro%spsykologiska mätmetoder & IPS Peter Hassmén Ins9tu9onen för psykologi Umeå centrum för idro%svetenskap Informa9onskällor och verktyg 1 Psykofysik: Gustav Fechner (1802-1887) Skalnivåer I: Nominalskala

Läs mer

Kropp-medvetandeproblemet i samtida filosofi Pär Sundström

Kropp-medvetandeproblemet i samtida filosofi Pär Sundström 1 Kropp-medvetandeproblemet i samtida filosofi Pär Sundström [Det här är en lätt redigerad version av en föreläsning som jag gav för gymnasielärare i filosofi vid Norrländsk filosofihelg, Umeå, september

Läs mer

Pallia%v vård: Total smärta eller totalt lugn inför döden?

Pallia%v vård: Total smärta eller totalt lugn inför döden? Pallia%v vård: Total smärta eller totalt lugn inför döden? Peter Strang Professor, överläkare, vetenskaplig ledare Karolinska Ins5tutet, Stockholm sjukhem och PKC Stockholm Marit Karlsson Lektor, överläkare

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

Konventionell moral och kritisk etik

Konventionell moral och kritisk etik Konventionell moral och kritisk etik I nutida moralfilosofi föreställer man sig gärna moralen som ett system av regler. Det överordnade målet för moralfilosofernas ansträngningar blir då att ordna reglerna

Läs mer

Vetenskapligt arbete vad är vetenskap? Eva Friman

Vetenskapligt arbete vad är vetenskap? Eva Friman Vetenskapligt arbete vad är vetenskap? Eva Friman 2013 Vad är vetenskaplig kunskap? Den kunskap som framställs i forskning. Kriterium för vetenskaplighet: aa kunna verifiera (belägga, bekräda) sina påståenden.

Läs mer

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor Uppsala universitet vt 2014, Filosofins klassiker, den nya tiden. Lärare: Robert Callergård Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor På seminarierna diskuterar vi tre klassiska texter två seminarier

Läs mer

OMG! religion!

OMG! religion! Humes Dialoger! OMG! Om naturlig religion! 1 A Argumentet förutsätter det som skall bevisas Påståendet att ordningen i världen är ändamålsenlig och bär spår av design grundar sig inte på en neutral observation,

Läs mer

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet

Läs mer

Grundläggande teori för användargränssni3, del 1

Grundläggande teori för användargränssni3, del 1 Grundläggande teori för användargränssni3, del 1 Innehåll Mentala och konceptuella modeller (Kap 2.3) Metaforer (Kap 2.4) Donald Normans designprinciper (Kap 1.6.3) Mentala och konceptuella modeller Mentala

Läs mer

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna!

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! På programmet: Jämlikhet för djur? Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! Lika diskriminerande som

Läs mer

Vetenskap,*media*&*exper1s*II*

Vetenskap,*media*&*exper1s*II* Vetenskap,media&exper1sII Exper1sensvan/makt MatsFridlund Dagensklass E9(ny9)risksamhälle? Risk&vetenskapligexper1s Rä9&vetenskapligexper1s Poli1k/policy&vetenskapligexper1s Enpostmodernrepresenta1onskris?

Läs mer

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc.

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Relativism Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Kan formuleras som ett rimligt påpekande om exempelvis

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2014 årgång 18 Bokförlaget thales om den motbjudande slutsatsen ett svar till olle risberg Torbjörn Tännsjö det är min övertygelse att den motbjudande slutsatsen är

Läs mer

De granskade. E, forskningsprojekt om 4llsyn. Tillsynsforums vårkonferens 2013

De granskade. E, forskningsprojekt om 4llsyn. Tillsynsforums vårkonferens 2013 De granskade E, forskningsprojekt om 4llsyn Tillsynsforums vårkonferens 2013 Fem frågor och fem svar Varför intressera sig för 4llsyn? Vad är egentligen 4llsyn? Hur kan 4llsyn studeras? Vad gör de 4llsynade

Läs mer

Ladok en vik+g del av universitetens/högskolornas verksamhetskommunika+on och e- infrastruktur

Ladok en vik+g del av universitetens/högskolornas verksamhetskommunika+on och e- infrastruktur Ladok en vik+g del av universitetens/högskolornas verksamhetskommunika+on och e- infrastruktur Owen Eriksson Docent i Informa+onssystem (Informa+k) Ins+tu+onen för Informa+k och Media Uppsala Universitet

Läs mer

Informella nätverk och motstånd. Paula Mulinari Malmö högskola

Informella nätverk och motstånd. Paula Mulinari Malmö högskola Informella nätverk och motstånd Paula Mulinari Malmö högskola meritokra: Alla erkänner a< de finns, men inte a< de gynnats av dem i sin karriär Informella nätverk iden:fieras som en central process där

Läs mer

vetenskaplig grund - hur gör man? Emilia Fägerstam, Jonas Hallström, Gunnar Höst, Karin Stolpe

vetenskaplig grund - hur gör man? Emilia Fägerstam, Jonas Hallström, Gunnar Höst, Karin Stolpe Teknikundervisning på vetenskaplig grund - hur gör man? Emilia Fägerstam, Jonas Hallström, Gunnar Höst, Karin Stolpe Teknikdidak8sk forskning En defini8on Forskning som behandlar: hur man lär sig förmågor

Läs mer

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar Vad är allmän rättslära Ett filosofiskt studium av teorier, läror, principer och begrepp som är gemensamma för alla (eller nästan alla) andra juridiska discipliner. De centrala frågeställningarna (1) Frågan

Läs mer

Det Fysiska, Det Mentala och Det Medvetna

Det Fysiska, Det Mentala och Det Medvetna Det Fysiska, Det Mentala och Det Medvetna Föreläsningsanteckningar 19 december René Descartes 1596-1650 För att kunna förstå Descartes bidrag till medvetandefilosofin måste man hålla isär ett antal av

Läs mer

Häggström om Swinburne och sannolikheten för Guds existens

Häggström om Swinburne och sannolikheten för Guds existens Richard Swinburne Häggström om Swinburne och sannolikheten för Guds existens I sin artikel Brister i sannolikhetsargument för och emot Guds existens (2008) framlägger Olle Häggström kritiska synpunkter

Läs mer

Betydelsen av informa1onsmodellering

Betydelsen av informa1onsmodellering Betydelsen av informaonsmodellering Vi använder våra informaonssystem för a7 kommunicera med varandra Det behövs informaon med hög kvalitet Informaonen som skapas i back-end systemen är av strategisk betydelse

Läs mer