Moralisk naturalism. Enklaste form: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar ;ll en naturlig egenskap
|
|
- Isak Håkansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Moralisk realism Moraliska omdömen kan vara bokstavligen sanna, oberoende av människors uppfa8ningar, existerar objek;va moraliska fakta Ontologisk posi;on, u8alar sig om vad som existerar
2 Moralisk realism Naturalism: moraliska omdömen sanna i kra> av naturliga fakta Analy;sk: moraliska egenskaper iden;ska med naturliga egenskaper Går a8 fastställa med begreppsanalys
3 Moralisk naturalism Enklaste form: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar ;ll en naturlig egenskap Ex: go8 = njutning, ont = lidande, go8 = ;llfredsställer intressen Problem: Öppna frågans argument
4 Moralisk naturalism Frank Jackson (Canberraplanen): vi kan ge en reduk;v defini;on av moraliska termer dvs defini;onen innehåller inga moraliska termer som undgår ÖFA. Teore;ska termer kan definieras genom a8 ange deras roll i e8 större sammanhang, som i sig inte innehåller några teore;ska termer.
5 Jacksons analy;ska naturalism Teore;ska termer kan definieras genom a8 ange deras funk;on i e8 större sammanhang, som i sig inte innehåller några teore;ska termer. Varje term definieras genom dess rela;on ;ll en mängd andra termer Om den samlade beskrivningen är ;llräckligt precis så räcker det för a8 definiera de ingående termerna
6 Jacksons analy;ska naturalism Ersä8 alla moraliska termer som rä8, fel, go8, ont osv, med neutrala beteckningar som A, B, C, osv Beskriv alla sanningar som vi känner ;ll om dessa utan a8 referera ;ll några moraliska termer. T ex Om något är A kan det inte också vara B. Om en handling är A ger det oss skäl a8 uvöra den Om en handling är B ger det oss skäl a8 inte uvöra den Osv
7 A C B D F E G H
8 Jacksons analy;ska naturalism Lång lista över sanna satser, som beskriver rela;oner mellan olika moraliska och andra termer Defini;on av rä8 : det som fyller posi;onen X i alla satser i listan. Förhoppningen är a8 beskrivningen kan göras ;llräckligt precis för a8 iden;fiera en unik naturlig egenskap som står i precis den rela;on ;ll alla övriga egenskaper som anges. Reduk;v: definiens innehåller inga moraliska termer.
9 Jacksons analy;ska naturalism Problem : Klarar defini;onen den öppna frågans argument?
10 Synte;sk moralisk naturalism Vi kan inte komma fram ;ll innebörden av rä8 eller fel, go8 eller ont, genom begreppsanalys.
11 Synte;sk moralisk naturalism Vi kan inte komma fram ;ll innebörden av rä8 eller fel, go8 eller ont, genom begreppsanalys. Mer likt empirisk vetenskap: hur vet vi a8 ljusvågor existerar? Svar: A8 anta deras existens hjälper oss a8 förklara vissa iak8agelser.
12 Synte;sk moralisk naturalism Moraliska egenskaper är naturliga egenskaper, men de8a kan bara visas empiriskt: Genom a8 postulera existens av moraliska egenskaper kan vi förklara vissa erfarenheter
13 Synte;sk moralisk naturalism Vad betyder det a8 något X existerar? X behövs i den bästa förklaringen av något fenomen som vi kan iak8a Exempel: Hur vet vi a8 ljus består av vågor? Svar: A8 anta existensen av ljusvågor ger den bästa förklaringen av våra observa;oner, tex brytningsfenomen mm A8 postulera existens av moraliska egenskaper ger den bästa förklaringen av våra moraliska observa;oner
14 Synte;sk moralisk naturalism Två versioner: Reduk;onis;sk (Peter Railton) Icke- reduk;onis;sk (Richard Boyd m fl vid Cornell University)
15 Synte;sk moralisk naturalism Två versioner: Reduk;onis;sk (Peter Railton) Varje moraliskt begrepp kan definieras i termer av något icke- moraliskt, naturligt begrepp Moraliska egenskaper kan reduceras ;ll icke- moraliska egenskaper Icke- reduk;onis;sk (Richard Boyd m fl vid Cornell University) Moraliska begrepp står för moraliska egenskaper, vilka är naturliga egenskaper som inte kan reduceras ;ll andra naturliga egenskaper.
16 Synte;sk moralisk naturalism Vad betyder det a> moraliska begrepp inte är reducerbara? Det går inte a8 iden;fiera en enda naturlig egenskap som är gemensam för alla situa;oner där något är t ex moraliskt fel. Tex Tortyr är fel Det är fel a8 ladda ner filmer olagligt Cornell- realister: i varje situa;on kan en moralisk egenskap knytas ;ll någon naturlig egenskap, men inte någon gemensam egenskap som de kan iden;fieras med i samtliga fall
17 Superveniens Två situa;oner kan inte vara olika med avseende på moraliska egenskaper utan a8 vara olika med avseende på naturliga egenskaper. Det moraliskt felak;ga i tortyr supervenierar på naturliga egenskaper som a8 ;llfoga onödigt lidande Det (ev) moraliskt felak;ga i a8 ladda ner filmer supervenierar på andra naturliga egenskaper
18 Synte;sk moralisk naturalism Vad skiljer reduk;onis;sk moralisk naturalism från analy;sk? Det går a8 definiera moraliska termer reduk;vt, men defini;onen går inte a8 komma fram ;ll genom en begreppsanalys nödvändigt med iak8agelser, spekula;oner, hypoteser mm Jmf Def: va8en = H 2 O
19 Synte;sk moralisk naturalism Vad skiljer icke- reduk;onis;sk moralisk naturalism (Cornellskolan) från icke- naturalism?
20 Moralisk icke- naturalism Accepterar moralisk realism, dvs det existerar moraliska fakta som är oberoende av våra uppfa8ningar Men moraliska egenskaper är inte naturliga, dvs de är av e8 slag som inte kan beskrivas i naturvetenskapliga (eller andra vetenskapliga) termer
21 Moralisk icke- naturalism Skäl för moralisk realism kan åberopas även av icke- naturalisten, dvs: Moral skiljer sig från smak: vissa moraliska övertygelser är vi inte beredda a8 rucka på Konvergens Moraliska framsteg Moralisk oenighet Fenomenologi: Vi kan komma a8 inse moraliska fakta
22 Moralisk icke- naturalism Argument emot naturalism ÖFA Kan inte förklara moralens norma;vitet, dvs a8 den ger oss oberoende skäl för handling Moralisk kunskap är a priori: vi behöver inte göra några observa;oner för a8 avgöra a8 det t ex är moraliskt fel med slaveri eller tortyr
23 Moralisk icke- naturalism Varför är norma;vitet e8 problem för moralisk naturalism?
24 Moralisk icke- naturalism Varför är norma;vitet e8 problem för moralisk naturalism? Kan inte förklara hur en norma;v egenskap kan vara iden%sk med en naturlig egenskap, som a8 vara ny8omaximerande
25 Moralisk icke- naturalism Varför är norma;vitet e8 problem för moralisk naturalism? Kan inte förklara hur en norma;v egenskap kan vara iden%sk med en naturlig egenskap, som a8 vara ny8omaximerande problem bara för reduk;onis;sk naturalism Kan inte förklara hur norma;va (naturliga) egenskaper kan vara mo;verande oberoende av våra aetyder (jmf Mackies kri;k)
26 Moralisk icke- naturalism Olika former av icke- naturalism Guds befallningar Problem: är folkmord fel för a8 Gud förbjudit det? G.E. Moore: godhet en enkel, icke definierbar egenskap Russ Schafer- Landau, Moral Realism (2003): moralfilosofi skiljer sig från naturvetenskap och samhällsvetenskap genom a8 moraliska sanningar upptäcks a priori.
27 Moralisk icke- naturalism Schafer- Landau: Rela;onen mellan moraliska och naturliga egenskaper är parallell med rela;onen mellan mentala egenskaper och fysiska egenskaper
28 Moralisk icke- naturalism Schafer- Landau: Rela;onen mellan moraliska och naturliga egenskaper är parallell med rela;onen mellan mentala egenskaper och fysiska egenskaper: 1. Realiserbara på många olika sä8
29 Moralisk icke- naturalism Schafer- Landau: Rela;onen mellan moraliska och naturliga egenskaper är parallell med rela;onen mellan mentala egenskaper och fysiska egenskaper: 1. Realiserbara på många olika sä8 2. Egenskapsdualism (;ll skillnad från substansdualism)
30 Moralisk icke- naturalism Schafer- Landau: Rela;onen mellan moraliska och naturliga egenskaper är parallell med rela;onen mellan mentala egenskaper och fysiska egenskaper: 1. Realiserbara på många olika sä8 2. Egenskapsdualism (;ll skillnad från substansdualism) 3. Icke- reduk;onis;sk redogörelse för superveniens
31 Moralisk icke- naturalism Även om en mental egenskap kons;tueras av fysikaliska egenskaper så kan e8 och samma mentala faktum realiseras pa många sä8. Det samma gäller för moraliska egenskaper.
32 Superveniens: Moralisk icke- naturalism
33 Moralisk icke- naturalism Superveniens: Två situa;oner kan inte skilja sig åt vad gäller moraliska egenskaper om de inte skiljer sig åt vad gäller naturliga egenskaper.
34 Moralisk icke- naturalism Superveniens: Två situa;oner kan inte skilja sig åt vad gäller moraliska egenskaper om de inte skiljer sig åt vad gäller naturliga egenskaper. Moraliska egenskaper supervenerar pa naturliga egenskaper pa samma sä8 som mentala egenskaper supervenerar pa fysikaliska egenskaper (och ingen förnekar a8 mentala egenskaper finns).
35 Moralisk icke- naturalism Notera: Schafer- Landaus icke- naturalism är mycket lik Cornellrealisternas version av naturalism. Enda skillnaden är, enligt S- L själv, a8 man väljer a8 klassificera moraliska egenskaper olika. Cornell: moraliska egenskaper är naturliga Shafer- Landau: icke- naturliga e>ersom de inte upptäcks genom iak8agelser utan a priori
Fik$onalism. Två olika posi$oner: Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner
Fik$onalism Två olika posi$oner: Hermeu$sk fik$onalism Försöker beskriva hur vi använder det moraliska språket Revolu$onär fik$onalism Vill ersä*a nuvarande moraliskt språk med moralisk fik$on Inte två
Läs mer3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan
3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt
Läs merÖppna frågans argument. Avser visa a2 godhet inte kan definieras Anses o9a som den moderna metae:kens startpunkt
Öppna frågans argument Avser visa a2 godhet inte kan definieras Anses o9a som den moderna metae:kens startpunkt George Edward Moore 1873 1958 Professor i filosofi vid Cambridge 1925-39. Principia Ethica
Läs merJohn Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin
John Leslie Mackie 1917 1981 Professor i filosofi vid Oxford 1967-81. Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin Misstagsteorin Moraliska omdömen ufrycker trosföreställningar,
Läs merMoralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar
Moralisk rela+vism moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar 1.Ger moraliska omdömen u2ryck för trosföreställningar? Ja: Kogni+vism
Läs merÖppna frågans argument
Öppna frågans argument Öppna frågans argument 1. Om godhet kan definieras som N så är frågan x är N, men är x go;? sluten. 2. För alla N gäller a; frågan x är N, men är x go;? är öppen. Slutsats: Godhet
Läs mer4. Moralisk realism och Naturalism
4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar
Läs merFPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn
FPRA21, delkurs 1 Metae3k Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270 Vad är metae3k? Vad är metae3k? Tillämpad e3k: Vad är moraliskt räi/fel i konkreta fall? Vad är metae3k? Tillämpad e3k: Vad är
Läs merFPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270
FPRA21, delkurs 1 Metae3k Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270 Vad är metae3k? Vad är metae3k? Tillämpad e3k: vad är moraliskt räj/fel i konkreta fall (dödsstraff, äta djur, vårde3k, miljöe3k
Läs merIcke- deskrip+v kogni+vism
Icke- deskrip+v kogni+vism Kogni+vism non- kogni+vism Problem för non- kogni+vism: Avviker från hur vi använder moraliskt språk Förklara hur vi kan göra moraliska slutledningar Problem för kogni+vism:
Läs merETIK VT2013. Moraliskt språkbruk
ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka
Läs mer0. Meta-etik Grunderna
Vad är meta-etik? Vilka typer av frågor försöker man besvara inom metaetiken? 1. Semantiska. T. ex.: Vad betyder moraliska utsagor? 2. Metafysiska/ontologiska. T. ex.: Finns det moraliska fakta? 3. Kunskapsteoretiska.
Läs mer1. Öppna frågans argument
1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla
Läs merJohn Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin
John Leslie Mackie 1917 1981 Professor i filosofi vid Oxford 1967-81. Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory 1.Ger moraliska omdömen ugryck för trosföreställningar? Ja: KogniMvism Nej: Non-
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 7
Moralfilosofi Föreläsning 7 Värdeontologi Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om hur verkligheten är beskaffad Ontologi generellt kan sägas vara läran
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 7
Moralfilosofi Föreläsning 7 Gruppseminarierna: Grupp 3 (födda sep t.o.m. dec): mån 25/3 13-15 Grupp 1 (födda jan t.o.m. april): ons 27/3 10-12 Grupp 2 (födda maj t.o.m. aug): ons 27/3 15-17 Det är bra
Läs merINSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI
ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI JOHN ERIKSSON Idag Kort repetition Emotivism Error-teori Kort repetition Olika frågor: Vad betyder moraliska termer och satser? Vad gör vi när vi pratar och
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 6
Moralfilosofi Föreläsning 6 Den öppna frågans argument Argument mot naturalismen Det går i korthet ut på att visa att en värdeterm (såsom rätt, fel, bör, etc.) inte kan ha samma mening som någon icke-värdeterm
Läs merVärdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi
Värdeontologi Föreläsning 7 Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om verkligheten hur verkligheten är beskaffad Ontologi kan sägas vara läran om det
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs merNaturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism
Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller
Läs merVetenskaplighet och forskningse2k HT 2015. Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on)
Vetenskaplighet och forskningse2k HT 2015 Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on) Ontologi, rela2vism, konstruk2vism Ontologi: läran om vad som finns, och hur det är beskaffat X- rela2vism:
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs mer7. Moralisk relativism
Fisher skiljer på två huvudsakliga former av relativism: 1. Agentrelativism: vad en agent bör göra bestäms av den agentens existerande motivation. 2. Talarrelativism (också känd som subjektivism): när
Läs merSubjektivism & emotivism
Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt
Läs merObjektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori
Objektivism Föreläsning 6 Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Men objektivister (till skillnad från naturalister) hävdar att det inte går att reducera värdeomdömen till
Läs merExempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget?
1. Evolutionära undermineranden av moralen MORALENS EVOLUTION: FÖRELÄSNING 7 - Epistemologiskt underminerande 2. Harmans utmaning - Reduktion? 3. Reliabilism och koherentism Exempel Den generella tanken
Läs mer6. Kvasirealism. Slutledningen igen:
6. Kvasirealism 2. Freges princip kommer in i bilden. Om meningen hos Sexköp är fel i Sverige består i att den uttrycker en attityd, då kan den bara ha den meningen när den uttrycker attityden. Men när
Läs merKvasirealism och konstruktivism
Kvasirealism och konstruktivism I dagens metaetiska debatt finns en hel del filosofer som tänker sig att den rätta semantiska teorin måste vara antingen objektivismen eller någonting som i alla fall är
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Arg. för emotivism: Bristande konvergens (konvergera = närma sig varandra. Motsats: divergera) Oenighet i värdefrågor är: 1. större än i sakfrågor 2. utbredd: folk är oeniga
Läs mer10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv
Det finns två olika positioner som båda kan kallas fiktionalism : 1. Hermeneutisk fiktionalism 2. Revolutionär fiktionalism ( revisionistisk fiktionalism ) De kan betraktas som två separata positioner,
Läs merMoralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.
Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013
Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare
Läs mer8. Moralpsykologi. Några klargöranden:
8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt
Läs merSkönhet. ATHF01 Ht 2012
Skönhet ATHF01 Ht 2012 Skönhet? 1. Det rä5a är det skönaste. 2. Iak5a gränsen. 3. Undvik hybris. 4. Intet Bll övermå5. Skönhet? 1. Det rä5a är det skönaste. [God funkbon gör något vackert./det moraliskt
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 8
Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande
Läs merGuds existens. Mats Selander CredoAkademin. måndag 11 februari 13
Guds existens Mats Selander CredoAkademin William Lane Craig KALAMARGUMENTET 1. ALLT SOM BÖRJAR EXISTERA HAR EN ORSAK 2. UNIVERSUM HAR BÖRJAT EXISTERA 3. DÄRFÖR HAR UNIVERSUM EN ORSAK KALAMARGUMENTET 1.
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 3
Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas
Läs merExaminationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:
Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 9
Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop
Läs merVetenskaplighet och forskningse2k VT Föreläsning 5: Mening 19 februari
Vetenskaplighet och forskningse2k VT 2016 Föreläsning 5: Mening 19 februari 1 Vad utmärker kulturvetenskap? Vanlig uppfadning: gränsen kan dras med hänvisning 2ll begrepp som mening, förståelse och tolkning.
Läs merKapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?
Det är trivialt att en desire i dispositionell mening alltid måste finnas med i varje handlingsförklaring, eftersom vad som helst som motiverar handling är en disposition att handla i vissa omständigheter.
Läs merHare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.
Huvudsyftet med delen: att beskriva uppdelningen i två nivåer för moraliskt tänkande, den kritiska och den intuitiva. Först dock lite bakgrund. H:s metaetik är en form av non-kognitivism som han själv
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism
FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:
Läs merETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism
ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk
Läs merKapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:
Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: (1) Dispositionell en desire är en disposition att handla på ett visst sätt i vissa omständigheter.
Läs merVärdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism
Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi
Läs merÖversikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik
Översikt Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik En version av deontologiska teorier är kontraktualismen. Scanlon försvarar en form av denna. Översikt Vad
Läs merKapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor.
Kapitel 1 Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Till att börja med förnekar han att skälomdömen kan reduceras till påståenden om den naturliga världen (d.v.s. naturalism).
Läs merOlika former av naturalism
Olika former av naturalism När man pratar om naturalism inom metaetiken kan man ha antingen en vidare eller snävare betydelse i åtanke. I den vidare betydelsen så är alla teorier som inte antar existensen
Läs merObjektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet
Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs mer2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Läs merFIO 02 filosofi och språk.notebook August 13, Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt.
Filosofi och språk Filosofiska samtal kräver följande Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt. Vara kritisk (alltså granskande) till sig själv och
Läs merMoralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga
Moralfilosofi Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Normativ moral: Den moral som individer och samhällen borde handla efter. Normativ fråga Normativa
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) HT 2012
Värdeteori /metaetik Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se Personlig hemsida: http://www.fil.lu.se/persons/person.asp?filpers=774
Läs merJohn Perrys invändning mot konsekvensargumentet
Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen
Läs merKommunika)on och språk
Kommunika)on och språk Studier av språket Fonologi: Studiet av ljudet av vårt språk Syntax: Studiet av strukturen hos språk Seman)k: Studiet av våra u=rycks mening Pragma)k: Studiet av hur kontexten kan
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vad är moral? Vad är moralfilosofins studieobjekt? Dvs. vad är det moralfilosofer filosoferar om? Det uppenbara svaret är naturligtvis moralen : Det är moralen som är föremålet
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden
Bild 1 Om man accepterar Kuhns teori kan man ändå tala om distinktionen mellan pseudovetenskap och vetenskap? Det är ju paradigmet som avgör vad som är vetenskap. Bild 2 Även om tanken att man skall definiera
Läs merIntro Etikens områden: Tillämpad etik, normativ etik och metaetik.
Intro Etikens områden: Tillämpad etik, normativ etik och metaetik. Tillämpad etik är det mest konkreta. Handlar om vilka policies vi bör anta och hur vi bör handla inom olika konkreta områden där etiska
Läs merQuine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel.
Quine Den intuitiva betydelsen av analytiskt sann sats är sats som är sann enbart i kraft av sin mening. Dessa brukar ställas mot syntetiskt sanna satser som är sanna inte enbart som ett resultat av vad
Läs merinformation - kunskap - vetenskap - etik
information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att
Läs merVarför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här
Religionsfilosofi 3 Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här vårt begränsade mänskliga förstånd
Läs merElektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k. Introduk4on 4ll 4llämpad e4k
Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k Introduk4on 4ll 4llämpad e4k johanna.romare@liu.se Upplägg 3 föreläsningar Föreläsning 1: Introduk4on 4ll norma4v e4k Föreläsning 2: Teknik och e4k,
Läs merVärdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:
Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:
Läs merElektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k. Introduk4on 4ll 4llämpad e4k
Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k Introduk4on 4ll 4llämpad e4k johanna.romare@liu.se Upplägg 3 föreläsningar 2 seminarier seminarieförberedelser Föreläsningar och seminarier är obligatoriska
Läs merFöreläsningar i religionsfilosofi
introduktion! Föreläsningar i religionsfilosofi Allmän introduktion David Humes Religionens naturhistoria och Om underverk Dialoger om naturlig religion (forts.) Humes Dialoger om naturlig religion Finns
Läs merFörklaringar och orsaker
Förklaringar och orsaker Varför vetenskap? Det verkar som om vetenskap kan ha två funktioner: Vetenskap kan göra förutsägelser. Vetenskap kan ge förklaringar. Den första funktionen är viktigast i praktisk
Läs merRealism och anti-realism och andra problem
Realism och anti-realism och andra problem Vetenskap och verkligheten Vetenskapen bör beskriva verkligheten. Men vad är verkligheten? Är det vi tycker oss se av verkligheten verkligen vad verkligheten
Läs merFinns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk
introduktion! Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk och mirakler, själavandring, ett liv efter detta?
Läs merSeglingsledaren och ledarskapet
Seglingsledaren är dirigenten för en tävling Har två ledarroller Leda sin organisation Även leda deltagarna Hur ska en seglingsledare vara? Vilka ledartyper finns det? Auktoritär ledars/l Demokra/sk ledars/l
Läs merInterak(vt lärande i grundläggande Matema(sk Analys i en variabel via självrä8ande tester. Sixten Nilsson
Interak(vt lärande i grundläggande Matema(sk Analys i en variabel via självrä8ande tester Sixten Nilsson Sy#e mål Målgrupp: Studenter på civ.ing. - program Analys I, VT1 år 1 En (stor) grupp Nätduggor
Läs merHur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN
Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN Hur kan vi veta något? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vetenskapens
Läs merPlanering i Engelska åk 9 ht-16
Planering i Engelska åk 9 ht-16 9A 37-40 Litteratur: Klassen ser filmen Freedom Writers och arbetar med uppgifter till filmen. Filmen är baserad på en sann historia och vi läser även autentiska dagboksanteckningar.
Läs merKri$skt tänkande. Hur gör man det? Varför är det vik$gt?
Kri$skt tänkande Hur gör man det? Varför är det vik$gt? Kri$skt tänkande A8 tänka kri$skt är a8 tänka klart och förnu=igt. I tankeprocessen ska tankarna vara förnu=iga och väl u8änkta. A8 tänka kri$skt
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merFILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Läs merFormell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall
Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Betygskriterier Mål Godkänt Väl godkänt Redogöra för grundprinciperna för härledning och översättning i sats- och predikatlogik. Utföra grundläggande översättningar
Läs merHUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.
HUME HANDOUT 1 A. Humes tes i II.iii.3: Konflikter mellan förnuftet och passionerna är omöjliga. Annorlunda uttryckt: en passion kan inte vara oförnuftig (eller förnuftig). Han erbjuder två argument för
Läs merSlide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?
Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:
Läs merLivet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden, framhåller. Humes Dialoger om naturlig religion.
Religionsfilosofi 4 Livet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden, framhåller Demea i del 10 av Humes Dialoger om naturlig religion. Världens fasor För Demea innebär
Läs merVilka linjer är lika stora
Idag Social kogni0on och teknik Sociala aspekter på kogni0on A? göra och tänka som andra gör Sociala rela0oner 0ll tekniska system Annika Wallin LUCS SCAS Konformitet Aschs konformitetsexperiment h?p://www.youtube.com/watch?
Läs merGrundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet!
Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet! Moralens grundläggande princip är en princip om viljans autonomi Vi skall handla på ett sådant
Läs merKunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet
Kunskap och intresse Peter Gustavsson, Ph D Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap Fakta Insikt om samband Förståelse Fakta kommer fram som ett resultat av observationer
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr årgång 20
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2016 årgång 20 Bokförlaget thales recension carl-henric grenholm Etisk teori: kritik av moralen, Lund: Studentlitteratur 2014 enligt carl-henric grenholm är etiken
Läs merIntroduktion till dataetik
Introduktion till dataetik Niklas Möller (nmoller@kth.se) ETIKMOMENT DD1390 HT-2016 KTH Etikmomentet n Två föreläsningar om etik (idag och torsdag) n En gruppövning n Obligatoriskt: q q Skriva etikessä.
Läs merFormell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall
Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Vad ingår i kursen? Kapitel 1-14 i kursboken (Barwise och Etchemendy) De avsnitt i kapitel 1-14 som är markerade med optional läses dock kursivt och kommer inte
Läs merTeologiska argument mot IS. Mohammad Fazlhashemi Uppsala universitet Teologiska institutionen
Teologiska argument mot IS Mohammad Fazlhashemi Uppsala universitet Teologiska institutionen IS barbari & vandalism Folkmord riktad mot shiamuslimer, sunniter (som inte svär trohetseden till terrorsekten),
Läs merTeoretiska skäl att tro på Gud
Teoretiska skäl att tro på Gud 1 A priori, oberoende av erfarenheten. Poäng: Det ligger i själva begreppet om Gud att Gud måste existera. Det ligger i begreppet om Gud att Gud är ett absolut fullkomligt
Läs merKVALITET & ETIK. kvalitetskriterier och e=ska frågor i empiriska studier av fenomens kvaliteter , kl C201.
& ETIK 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201. Göran Björk och e=ska frågor av fenomens kvaliteter EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR a\ undersöka ER KVANTITETER hos fenomen DET LAGBUNDNA, nomote=skt & EMPIRISM DET UNIKA
Läs merDialoger om naturlig religion.!
Religionsfilosofi 4 Livet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden, framhåller Demea i del 10 av Humes Dialoger om naturlig religion.! För Demea innebär religionen
Läs merGUD. Religionsfilosofi Livet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden,
Religionsfilosofi 4 Livet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden, framhåller Demea i del 10 av Humes Dialoger om naturlig religion.! För Demea innebär religionen
Läs merHare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:
Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.
Läs merPeggy Lerman, jurist, 1digare domare miljödomstol (va8endomstolen), chefsjurist Boverket, eget företag sedan miljöbalken kom. Deltar i utredningar,
Peggy Lerman, jurist, 1digare domare miljödomstol (va8endomstolen), chefsjurist Boverket, eget företag sedan miljöbalken kom. Deltar i utredningar, redågivning myndigheter & företag, utbildning universitet,
Läs mer