Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012
|
|
- Inga Åsa Jonasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Värdeteori /metaetik Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012
2 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se Personlig hemsida:
3 Föreläsningar 1. Onsdag 14/ sal Torsdag 15/ sal Måndag 19/ sal Tisdag 20/ sal Onsdag 21/ sal Torsdag 22/ sal 203 Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
4 Examination Examinationen av kursen sker i form av en salstentamen bestående av totalt nio frågor varav tre är på Bergström Ordinarie tentamen: Torsdag 29/ Gasquesalen Omtentamen: Fredag 21/ sal 203
5 Litteratur Bergström, Lars (1992): Grundbok i värdeteori, 2 uppl. Tidigare upplaga går också bra. Stockholm: Thales. ISBN (130 s.) Ca 130:- Lars Bergström
6 Inledning Moralfilosofins tre delar: 1. Metaetik 2. Normativ etik 3. Tillämpad etik
7 Inledning Exempel på frågor inom de tre delarna: Tillämpad etik: Är det moraliskt fel att äta kött? Är abort moraliskt rättfärdigat? Dessa är normativa frågor och svar på dem är värderingar
8 Inledning Normativ etik: Hur bör man handla (moraliskt sett)? Är en handling moraliskt rätt om och endast om den leder till mer lycka (eller mindre lidande) än någon alternativ handling? Dessa är också normativa frågor och svar på dem är också värderingar
9 Inledning Metaetik: Vad betyder ord som rätt, fel, bör, gott, etc. (när de används i moraliska sammanhang)? Kan moraliska värderingar vara (objektivt) sanna eller falska? Kan man ha kunskap i moraliska frågor? Om ja, hur då? Dessa frågor handlar om värderingar, men de är inte normativa och svar på dem är inte värderingar
10 Inledning Metaetiken (som handlar om specifikt moraliska värden och värderingar) är en del av värdeteorin Värdeteori handlar om värden och värderingar generellt (alltså inte uteslutande om moraliska värden och värderingar utan också t.ex. estetiska, politiska och vetenskapliga värderingar)
11 Det karaktäristiska för värdeteorin är 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt: ur - semantisk (språkfilosofisk), - ontologisk (metafysisk), och - epistemologisk (kunskapsteoretisk) synvinkel Även vissa psykologiska teser diskuteras inom värdeteorin
12 Värdesemantik (språkfilosofi) Vad är den språkliga meningen hos (satser som innehåller) värdetermer (som bra/dåligt, rätt/fel, vackert/fult, etc.)? Fungerar värdesatser ( bordet är vackert ) beskrivande precis som vanliga påståendesatser ( bordet är runt )? Om ja: kan de då vara sanna eller falska på samma sätt? Om nej: har värdesatser istället en annan funktion? Vilken då?
13 Värdeontologi (metafysik) Beror bra/dåligt och rätt/fel på våra känslor och attityder eller kan något vara t.ex. fel oberoende av vad någon tycker? Finns värdeegenskaper (såsom skönhet, godhet, börhet, felhet) i verkligheten? Om ja: Är de som vilka andra egenskaper som helst (rundhet, gulhet, soliditet) eller är de av en särskild sort med särskilda förmågor? Finns värdefakta? Om ja: hur är dessa i så fall beskaffade?
14 Värdeepistemologi (kunskapsteori) Är det möjligt att nå kunskap i värdefrågor? Kan man t.ex. veta att en viss handling är rätt eller fel? Om ja: Hur når vi i så fall kunskap om sådant? Är det genom förnuftet eller genom våra fem sinnen? Eller kanske genom något speciellt sjätte sinne? Kan man rättfärdiga moraliska omdömen och andra värdeomdömen? I så fall hur? Kan ett värdeomdöme vara mer rationellt underbyggt än ett annat?
15 Bergströms taxonomi Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism - Fundamentism - Koherentism Naturalism Emotivism (Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism - Generell - Partiell s 66
16 Psykologi i värdeteorin Även vissa psykologiska frågor diskuteras inom värdeteorin. T.ex: Är vi alltid (med nödvändighet) motiverade att handla i enlighet med våra egna moraliska åsikter och värderingar? T.ex. gör vi alltid det vi själva anser att moralen kräver av oss? Och avstår vi alltid från att göra det vi själva anser vara moraliskt fel?
17 Empirisk värdeforskning Normer och värderingar studeras inte bara inom filosofin utan också inom en rad vetenskaper, t.ex. antropologi, sociologi, samhällsvetenskap, historia, etc. Sådan empirisk värdeforskning är inte en del av värdeteorin, men vissa resultat från sådan forskning kan vara av filosofiskt intresse Empirisk värdeforsk. vilka värderingar folk har Värdeteori: vad värderingar är
18 Åsikter: Åsikter i sakfrågor: Åsikter om hur verkligheten är; om att saker och ting förhåller sig på ett visst sätt. Åsikter av detta slag är inte värderingar Åsikter i värdefrågor: Åsikter om vad som är bra/dåligt, bättre/sämre, rätt/fel, vackert/fult och om hur vi bör handla i olika situationer. Åsikter av detta slag är värderingar Ex: - Det förekommer mycket lidande i världen - Kungshuset ligger i Lund - Gud existerar - Freuds teori är sann Ex: - Det vore bättre om alla var lyckliga - Kunskap har ett egenvärde - Kungshuset bör bevaras - Prostitution är fel
19 Fundera! 1. Karin anser att homosexualitet är en synd 2. Det är fel att ljuga 3. Inom Islam anses det vara fel att äta fläskkött 4. Mozart är en bättre tonsättare än Wagner Vilka av dessa är värderingar? Vilka kan testas empiriskt? Vilka tror du vi skulle vara mest oeniga om? Varför?
20 Oenighet Oenighet förekommer både i värdefrågor och i sakfrågor Är oenigheten större i värdefrågor än i sakfrågor? Det är inte säkert! När det gäller våra åsikter i sakfrågor, så finns det - åtminstone ibland - relativt väletablerade metoder för att avgöra vad som är sant och vad som är falskt, metoder som används inom olika vetenskaper
21 Relevansen av det empiriska för filosofin Även om den empiriska värdeforskningen ligger utanför filosofin (och därmed utanför värdeteorin) så kan vissa empiriska resultat vara av filosofiskt intresse T.ex. finns det några värderingar som har accepterats av så gott som alla (i alla kulturer och i alla tider) och därför kanske kunde sägas tillhöra den mänskliga naturen?
22 Det är dock viktigt att påpeka att empiriska undersökningar av folks faktiska värderingar aldrig kan visa vilka (om några) värderingar som är sanna eller korrekta Även om alla skulle omfatta en viss värdering så följer det logiskt inte att denna värdering är sann eller korrekt! Likadant, även om alla eftersträvar lycka så följer det inte att lycka är eftersträvansvärt
23 Humes lag Att värderingar inte kan följa logiskt från empiriska omdömen är en värdeteoretisk doktrin som är allmänt accepterad: Humes lag Humes lag brukar ofta sammanfattas i slagordet: man kan aldrig kan härleda ett bör från ett är (dock råder det ingen enighet om exakt hur Humes lag skall förstås)
24 Relevansen av filosofin för det empiriska Bergström påpekar också att om man vill göra empiriska undersökningar av vilka värderingar som folk faktiskt har så måste vi ha en idé om vad värderingar är och vad folk menar med typiska värdetermer som rätt, fel, gott, bör, orättvist, dygdigt, osv. Dvs. vi behöver göra värdeteoretiska antaganden
25 Värdesemantik Den språkfilosofiska delen av värdeteorin
26 Värdesemantik Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism - Fundamentism - Koherentism Naturalism Emotivism (Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism - Generell - Partiell
27 Skilj mellan två olika typer av satser: 1. Påståendesatser, och 2. Satser som används för att uttrycka känslor, attityder, inställningar, uppmaningar (eller frågor)
28 Ett exempel på en påståendesats är Tavlan är rektangulär Anta att en person uppriktigt yttrar denna sats och att denna person är en kunnig språkanvändare och förstår satsens mening Vi kan då säga att personen ifråga befinner sig i ett visst mentalt tillstånd en trosföreställning: hon tror att tavlan är rektangulär Hon tror att tavlan har egenskapen att vara rektangulär
29 Vanliga påståendesatser uttrycker alltså trosföreställningar om att vissa objekt har vissa egenskaper Påståendesatser/trosföreställningar kan vara sanna eller falska beroende på om de stämmer överens med verkligheten Satsen Tavlan är rektangulär (och trosföreställningen att tavlan är rektangulär) är sann om tavlan verkligen har egenskapen att vara rektangulär och falsk om tavlan inte har denna egenskap
30 Alla språkliga satser är dock inte påståendesatser. Vissa satser används istället för att uttrycka attityder, inställningar, rikta uppmaningar (eller ställa frågor) Anta att en person uppriktigt yttrar satsen Fy tusan för den tavlan! Anta igen att denna person är en kunnig språkanvändare och förstår satsens mening I detta fall uttrycker personen inte någon trosföreställning som tillskriver någon egenskap till tavlan, utan snarare en attityd gentemot tavlan
31 Attityder kan inte vara sanna eller falska då de inte handlar om hur vekligheten är Man kan se skillnaden mellan påståendesatser och satser som används för att uttrycka attityder genom att fråga sig om det som sägs kan vara sant eller falskt Det är meningsfullt att säga Det är sant att tavlan är rektangulär Medan Det är sant att fy tusan för den tavlan! är helt obegripligt
32 Fundera! 1. Jag gillar glass! 2. Hur mycket är klockan? 3. Lisa är 25 år gammal! 4. Gå och lägg dig! 5. Gud existerar! 6. Det snöar idag! 7. Fy fan för snö! Vilka är påståendesatser? Vilka kan vara sanna eller falska?
33 Fungerar värdesatser som påståendesatser eller som satser som uttrycker attityder (eller uppmaningar)? Är värdeomdömen trosföreställningar eller inställningar? Kognitivism värdesatser fungerar på samma sätt som påståendesatser Icke-kognitivism värdesatser fungerar på samma sätt som satser som uttrycker attityder/inställningar eller uppmaningar
34 Kognitivism Anta att en person uppriktigt yttrar den moraliska satsen Stöld är fel Anta vidare att personen är en kunnig språkanvändare och förstår satsens mening Enligt kognitivismen befinner hon sig då i ett visst mentalt tillstånd, en trosföreställning: hon tror att det är fel att stjäla Hon tror att handlingen att stjäla har egenskapen att vara moraliskt fel
35 Kognitivism Enligt kognitivismen kan värdesatser (språkligt sett) vara sanna eller falska beroende på om de stämmer överens med verkligheten Satsen Det är fel att stjäla är sann om handlingen att stjäla verkligen har egenskapen att vara moraliskt fel och den är falsk om handlingen att stjäla inte har egenskapen att vara moraliskt fel
36 Kognitivism Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism - Fundamentism - Koherentism Naturalism Emotivism (Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism - Generell - Partiell
37 Icke-kognitivism Värdesatser uttrycker inte trosföreställningar utan istället attityder, inställningar eller uppmaningar Satsen Det är fel att stjäla uttrycker en (negativ) attityd gentemot handlingen att stjäla Det är fel att stjäla kan inte vara sant eller falskt eftersom det består i en attityd och attityder kan inte vara sanna eller falska
38 Icke-kognitivism Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism - Fundamentism - Koherentism Naturalism Emotivism (Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism - Generell - Partiell
39 Värdesemantiska ståndpunkter Emotivism: Värdeomdömen ger uttryck för attityder, inställningar eller känslor och kan inte vara sanna eller falska (i direkt mening) Preskriptivism: Värdeomdömen ger uttryck för (generella) uppmaningar och kan inte vara sanna eller falska (i direkt mening) Naturalism: Värdeomdömen är egentligen (en sorts) rent empiriska omdömen och kan vara sanna eller falska Objektivism: Värdeomdömen vara sanna eller falska, men (till skillnad från naturalismen) så kan de inte identifieras med, eller reduceras till, empiriska omdömen
40 Emotivismen Emotivismen består av två komponenter: (1) icke-kognitivism och (2) idén att värdeomdömen består i attityder såsom känslor eller inställningar Enligt emotivismen används värdesatser för att uttrycka känslor eller attityder: inställningar till något snarare än föreställningar om att något förhåller sig på ett visst sätt
41 Emotivismen Satsen stöld är fel betyder enligt emotivismen ungefär Fy för stöld! Att säga att frihet är bra är som att säga Hurra för frihet! Värdesatser förstådda på detta emotivistiska vis tillskriver inte några egenskaper till någonting Fy för stöld! eller Hurra för frihet! kan inte gärna sägas vara sant eller falskt
42 Preskriptivism Även preskriptivismen är en ickekognitivistisk teori Enligt preskriptivismen uttrycker värdesatser föreskrifter eller (generella) uppmaningar En uppmaning är en sorts attityd som liknar en order Gör X! En order eller uppmaning kan inte vara sann eller falsk
43 Preskriptivism Satsen Stöld är fel uttrycker enligt preskriptivismen en uppmaning till andra att inte stjäla; och betyder ungefär Stjäl inte! Att uttrycka moraliska värderingar är enligt preskriptivismen att uppmana till att handla (eller avstå från att handla) på ett visst sätt Om någon säger Stjäl inte!, så är det obegripligt att svara Ja, det är sant
Moralfilosofi. Föreläsning 3
Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas
Läs merVärdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:
Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013
Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merMoralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.
Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Arg. för emotivism: Bristande konvergens (konvergera = närma sig varandra. Motsats: divergera) Oenighet i värdefrågor är: 1. större än i sakfrågor 2. utbredd: folk är oeniga
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 6
Moralfilosofi Föreläsning 6 Den öppna frågans argument Argument mot naturalismen Det går i korthet ut på att visa att en värdeterm (såsom rätt, fel, bör, etc.) inte kan ha samma mening som någon icke-värdeterm
Läs merSubjektivism & emotivism
Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt
Läs merNaturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism
Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas
Läs merExaminationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:
Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 7
Moralfilosofi Föreläsning 7 Gruppseminarierna: Grupp 3 (födda sep t.o.m. dec): mån 25/3 13-15 Grupp 1 (födda jan t.o.m. april): ons 27/3 10-12 Grupp 2 (födda maj t.o.m. aug): ons 27/3 15-17 Det är bra
Läs merObjektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori
Objektivism Föreläsning 6 Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Men objektivister (till skillnad från naturalister) hävdar att det inte går att reducera värdeomdömen till
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 8
Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande
Läs merVärdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism
Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi
Läs merETIK VT2013. Moraliskt språkbruk
ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 7
Moralfilosofi Föreläsning 7 Värdeontologi Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om hur verkligheten är beskaffad Ontologi generellt kan sägas vara läran
Läs merVärdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi
Värdeontologi Föreläsning 7 Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om verkligheten hur verkligheten är beskaffad Ontologi kan sägas vara läran om det
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 9
Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vad är moral? Vad är moralfilosofins studieobjekt? Dvs. vad är det moralfilosofer filosoferar om? Det uppenbara svaret är naturligtvis moralen : Det är moralen som är föremålet
Läs merINSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI
ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI JOHN ERIKSSON Idag Kort repetition Emotivism Error-teori Kort repetition Olika frågor: Vad betyder moraliska termer och satser? Vad gör vi när vi pratar och
Läs mer0. Meta-etik Grunderna
Vad är meta-etik? Vilka typer av frågor försöker man besvara inom metaetiken? 1. Semantiska. T. ex.: Vad betyder moraliska utsagor? 2. Metafysiska/ontologiska. T. ex.: Finns det moraliska fakta? 3. Kunskapsteoretiska.
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 10
Moralfilosofi Föreläsning 10 Normativ etik Moralfilosofi är strävan att på ett systematiskt sätt förstå moralens natur och vad den kräver av oss Här har vi alltså att göra med två olika frågor: 1. Vad
Läs mer1. Öppna frågans argument
1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla
Läs merETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism
ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk
Läs merKvasirealism och konstruktivism
Kvasirealism och konstruktivism I dagens metaetiska debatt finns en hel del filosofer som tänker sig att den rätta semantiska teorin måste vara antingen objektivismen eller någonting som i alla fall är
Läs mer4. Moralisk realism och Naturalism
4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar
Läs mer10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv
Det finns två olika positioner som båda kan kallas fiktionalism : 1. Hermeneutisk fiktionalism 2. Revolutionär fiktionalism ( revisionistisk fiktionalism ) De kan betraktas som två separata positioner,
Läs merFILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Läs merExempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget?
1. Evolutionära undermineranden av moralen MORALENS EVOLUTION: FÖRELÄSNING 7 - Epistemologiskt underminerande 2. Harmans utmaning - Reduktion? 3. Reliabilism och koherentism Exempel Den generella tanken
Läs merDet kategoriska imperativet är ytterst en princip om viljans autonomi. Handla så att din vilja kan betrakta sig som självlagstiftande.
Det kategoriska imperativet är ytterst en princip om viljans autonomi. Handla så att din vilja kan betrakta sig som självlagstiftande. auto = själv nomos = lag 1 Enbart för att manifestera en vilja som
Läs merVarför vara moralisk
Varför vara moralisk Enbart för att manifestera en vilja som är god i sig en autonom vilja, som kan omfatta sina maximer som allmänna lagar i en och samma akt av viljande. Motivet för att handla pliktenligt
Läs mer8. Moralpsykologi. Några klargöranden:
8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till
Läs merKapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor.
Kapitel 1 Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Till att börja med förnekar han att skälomdömen kan reduceras till påståenden om den naturliga världen (d.v.s. naturalism).
Läs mer7. Moralisk relativism
Fisher skiljer på två huvudsakliga former av relativism: 1. Agentrelativism: vad en agent bör göra bestäms av den agentens existerande motivation. 2. Talarrelativism (också känd som subjektivism): när
Läs merHare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.
Huvudsyftet med delen: att beskriva uppdelningen i två nivåer för moraliskt tänkande, den kritiska och den intuitiva. Först dock lite bakgrund. H:s metaetik är en form av non-kognitivism som han själv
Läs merMoralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar
Moralisk rela+vism moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar 1.Ger moraliska omdömen u2ryck för trosföreställningar? Ja: Kogni+vism
Läs merWorkshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier
Workshop etik 17/9-2014 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1.
Läs merFIO 02 filosofi och språk.notebook August 13, Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt.
Filosofi och språk Filosofiska samtal kräver följande Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt. Vara kritisk (alltså granskande) till sig själv och
Läs merIntro Etikens områden: Tillämpad etik, normativ etik och metaetik.
Intro Etikens områden: Tillämpad etik, normativ etik och metaetik. Tillämpad etik är det mest konkreta. Handlar om vilka policies vi bör anta och hur vi bör handla inom olika konkreta områden där etiska
Läs mer6. Kvasirealism. Slutledningen igen:
6. Kvasirealism 2. Freges princip kommer in i bilden. Om meningen hos Sexköp är fel i Sverige består i att den uttrycker en attityd, då kan den bara ha den meningen när den uttrycker attityden. Men när
Läs merÖppna frågans argument
Öppna frågans argument Öppna frågans argument 1. Om godhet kan definieras som N så är frågan x är N, men är x go;? sluten. 2. För alla N gäller a; frågan x är N, men är x go;? är öppen. Slutsats: Godhet
Läs merFrån till. Relationen Hume/Kant. Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer
Från till vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim Relationen Hume/Kant 1711-1776 1724-1804 Hume väckte
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism
FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:
Läs merA. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden
II. FREGE A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag
Läs merEn formel för frihet
En formel för frihet Mänskligheten som ändamål i sig Exemplen pånytt PLIKT fullkomlig ofullkomlig mot sig själv mot andra Mänskligheten som ändamål i sig Varför är det en plikt att inte avlägga falska
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI FP2201 Praktisk filosofi: Avancerad litteraturkurs 2, 15 högskolepoäng Practical Philosophy: Advanced Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merHume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer
Relationen Hume/Kant 1711-1776 1724-1804! Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer Kant genomgick flera filosofiska faser. Det var först när han var i 50-årsåldern och tog del av Humes filosofi (särskilt
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI FP2200 Praktisk filosofi: Avancerad litteraturkurs 2, 15 högskolepoäng Practical Philosophy: Advanced Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merGrundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet!
Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet! Moralens grundläggande princip är en princip om viljans autonomi Vi skall handla på ett sådant
Läs merSlide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?
Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:
Läs merA. MENING OCH SANNINGSVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag att a och b är distinkta
FREGE, FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR HT17 IB A. MENING OCH SANNINGSVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE Freges analys av identitetspåståenden antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag att
Läs merÖversikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik
Översikt Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik En version av deontologiska teorier är kontraktualismen. Scanlon försvarar en form av denna. Översikt Vad
Läs merIcke- deskrip+v kogni+vism
Icke- deskrip+v kogni+vism Kogni+vism non- kogni+vism Problem för non- kogni+vism: Avviker från hur vi använder moraliskt språk Förklara hur vi kan göra moraliska slutledningar Problem för kogni+vism:
Läs mervilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim
vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim Relationen Hume/Kant 1711-1776 1724-1804 Hume väckte Kant ur
Läs merMoralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga
Moralfilosofi Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Normativ moral: Den moral som individer och samhällen borde handla efter. Normativ fråga Normativa
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr årgång 20
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2016 årgång 20 Bokförlaget thales recension carl-henric grenholm Etisk teori: kritik av moralen, Lund: Studentlitteratur 2014 enligt carl-henric grenholm är etiken
Läs merJohn Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin
John Leslie Mackie 1917 1981 Professor i filosofi vid Oxford 1967-81. Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin Misstagsteorin Moraliska omdömen ufrycker trosföreställningar,
Läs merFormell Värdeteori. Andrés G. Garcia. Mailadress: Besöksadress: LUX, våning 5: B532
Formell Värdeteori Andrés G. Garcia Mailadress: andres.garcia@fil.lu.se Besöksadress: LUX, våning 5: B532 Litteratur:. Orsi, F. (2014) Value Theory, Bloomsbury Publishing.. Geach, P. (1956) Good and Evil,
Läs merFormell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall
Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Vad ingår i kursen? Kapitel 1-14 i kursboken (Barwise och Etchemendy) De avsnitt i kapitel 1-14 som är markerade med optional läses dock kursivt och kommer inte
Läs merJohn Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin
John Leslie Mackie 1917 1981 Professor i filosofi vid Oxford 1967-81. Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory 1.Ger moraliska omdömen ugryck för trosföreställningar? Ja: KogniMvism Nej: Non-
Läs merEtik 22/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier
Etik 22/3-2016 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1. Grundläggande
Läs merFPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270
FPRA21, delkurs 1 Metae3k Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270 Vad är metae3k? Vad är metae3k? Tillämpad e3k: vad är moraliskt räj/fel i konkreta fall (dödsstraff, äta djur, vårde3k, miljöe3k
Läs merPolitisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.
Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 11
Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI FP2300 Praktisk filosofi: Avancerad litteraturkurs 3, 15 högskolepoäng Practical Philosophy: Advanced Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merKapitel 2. Detta kapitel handlar om värde. Huvudsyftet: visa att värdebegreppet är sekundärt i förhållande till skälbegreppet.
Detta kapitel handlar om värde. Huvudsyftet: visa att värdebegreppet är sekundärt i förhållande till skälbegreppet. Ett annat syfte: vederlägga den teleologiska teorin om värde och byta ut den mot en mer
Läs merInnan vi kan besvara frågan om huruvida vår förmåga att fälla moraliska omdömen är en produkt av det naturliga urvalet
MORALENS EVOLUTION: FÖRELÄSNING 3 1. Vad är ett moraliskt omdöme? - Karakteristiska drag hos typiska moraliska omdömen - Praktisk slagkraft 2. Kan (icke-mänskliga) djur ha moral? Innan vi kan besvara frågan
Läs mer2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Läs merFormell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall
Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Betygskriterier Mål Godkänt Väl godkänt Redogöra för grundprinciperna för härledning och översättning i sats- och predikatlogik. Utföra grundläggande översättningar
Läs merDEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017
DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017 I. IDEALISM ALL VERKLIGHET ÄR BEROENDE AV ETT TÄNKANDE MEDVETANDE DET FINNS INGEN VERKLIGHET SOM EXISTERAR OBEROENDE AV ETT KUNSKAPSSUBJEKT II. DEN TYSKA IDEALISMENS URSPRUNG
Läs merSpelschema för årets fotbollsmästerskap! island tyskland Söndag 14/7 Växjö Arena, Växjö. Söndag 14/7 Kalmar Arena, Kalmar
! Onsdagen 10/7 Onsdagen 10/7 Torsdag 11/7 Torsdag 11/7, Fredag 12/7 Fredag 12/7 Lördag 13/7 Lördag 13/7 Söndag 14/7 Söndag 14/7 Måndag 15/7 Måndag 15/7 Tisdag 16/7 Tisdag 16/7 Onsdag 17/7 Onsdag 17/7
Läs merDen moraliska känslans gång
Den moraliska känslans gång Karaktärsdrag Betraktelsen av Direkt/indirekt Lust/smärta Tillfredsställelse/otillfredsställelse Gillande/ogillande Värdering Beröm/klander Kärlek/stolthet Hat/förödmjukelse
Läs merKants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna
Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,
Läs merOlika former av naturalism
Olika former av naturalism När man pratar om naturalism inom metaetiken kan man ha antingen en vidare eller snävare betydelse i åtanke. I den vidare betydelsen så är alla teorier som inte antar existensen
Läs merFik$onalism. Två olika posi$oner: Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner
Fik$onalism Två olika posi$oner: Hermeu$sk fik$onalism Försöker beskriva hur vi använder det moraliska språket Revolu$onär fik$onalism Vill ersä*a nuvarande moraliskt språk med moralisk fik$on Inte två
Läs merMissförstånd KAPITEL 1
KAPITEL 1 Missförstånd J ag vill berätta historien om hur världen började, hur den slutar och allt det viktiga som händer däremellan. Det är en berättelse som många redan känner till men som inte många
Läs merHur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN
Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN Hur kan vi veta något? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vetenskapens
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 12
Moralfilosofi Föreläsning 12 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,
Läs merKapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?
Det är trivialt att en desire i dispositionell mening alltid måste finnas med i varje handlingsförklaring, eftersom vad som helst som motiverar handling är en disposition att handla i vissa omständigheter.
Läs merFTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson
FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning I Martin Jönsson Att lära Varför Frege varken tror att ett ords mening är dess referens eller något mentalt. Freges egen teori om mening Tre semantiska principer Kompositionalitetsprincipen,
Läs merOlika motfrågor Värde och verklighet. BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! VARFÖR TROR DU DET?
BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Värde och verklighet Olika motfrågor Om någon fäller ett påstående att något är fallet, så är den naturliga motfrågan:
Läs merBAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Värde och verklighet
BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Värde och verklighet Olika motfrågor Om någon fäller ett påstående att något är fallet, så är den naturliga motfrågan:
Läs mer3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan
3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt
Läs merSanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52
rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 Vad är sanning? Vi verkar använda begreppet utan större problem till vardags. Det kanske vore intressant att ha en definition: P är sann om och endast
Läs merKapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:
Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: (1) Dispositionell en desire är en disposition att handla på ett visst sätt i vissa omständigheter.
Läs merKontraktsteorin. Föreläsning
Kontraktsteorin Den historiskt mest kände förespråkaren för kontraktsteorin om moralen är Thomas Hobbes, 1600-talets främste brittiske filosof Föreläsning 9 Hobbes var influerad av den (tidiga) moderna
Läs merTeorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.
Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade
Läs merFilosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.
Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.
Läs merSeminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:
Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: 2017-02-23 Förord Dessa seminariefrågor är framtagna för att användas vid seminarier i vetenskapsteori för pedagogstudenter, men
Läs merFPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn
FPRA21, delkurs 1 Metae3k Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270 Vad är metae3k? Vad är metae3k? Tillämpad e3k: Vad är moraliskt räi/fel i konkreta fall? Vad är metae3k? Tillämpad e3k: Vad är
Läs merFTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson
FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning III Martin Jönsson Att lära Fyra argument mot tanken att mening är någonting mentalt. En semantisk princip (principen att mening fixerar referens) En ny filosofisk fråga
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 8
Moralfilosofi Föreläsning 8 Argument mot värderealismen: Metafysisk konstighet (Mackie: the argument from queerness ): Om det fanns objektiva värdeegenskaper så skulle dessa vara metafysiskt konstiga De
Läs mer