Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012

Transkript

1 Värdeteori /metaetik Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012

2 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se Personlig hemsida:

3 Föreläsningar 1. Onsdag 14/ sal Torsdag 15/ sal Måndag 19/ sal Tisdag 20/ sal Onsdag 21/ sal Torsdag 22/ sal 203 Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

4 Examination Examinationen av kursen sker i form av en salstentamen bestående av totalt nio frågor varav tre är på Bergström Ordinarie tentamen: Torsdag 29/ Gasquesalen Omtentamen: Fredag 21/ sal 203

5 Litteratur Bergström, Lars (1992): Grundbok i värdeteori, 2 uppl. Tidigare upplaga går också bra. Stockholm: Thales. ISBN (130 s.) Ca 130:- Lars Bergström

6 Inledning Moralfilosofins tre delar: 1. Metaetik 2. Normativ etik 3. Tillämpad etik

7 Inledning Exempel på frågor inom de tre delarna: Tillämpad etik: Är det moraliskt fel att äta kött? Är abort moraliskt rättfärdigat? Dessa är normativa frågor och svar på dem är värderingar

8 Inledning Normativ etik: Hur bör man handla (moraliskt sett)? Är en handling moraliskt rätt om och endast om den leder till mer lycka (eller mindre lidande) än någon alternativ handling? Dessa är också normativa frågor och svar på dem är också värderingar

9 Inledning Metaetik: Vad betyder ord som rätt, fel, bör, gott, etc. (när de används i moraliska sammanhang)? Kan moraliska värderingar vara (objektivt) sanna eller falska? Kan man ha kunskap i moraliska frågor? Om ja, hur då? Dessa frågor handlar om värderingar, men de är inte normativa och svar på dem är inte värderingar

10 Inledning Metaetiken (som handlar om specifikt moraliska värden och värderingar) är en del av värdeteorin Värdeteori handlar om värden och värderingar generellt (alltså inte uteslutande om moraliska värden och värderingar utan också t.ex. estetiska, politiska och vetenskapliga värderingar)

11 Det karaktäristiska för värdeteorin är 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt: ur - semantisk (språkfilosofisk), - ontologisk (metafysisk), och - epistemologisk (kunskapsteoretisk) synvinkel Även vissa psykologiska teser diskuteras inom värdeteorin

12 Värdesemantik (språkfilosofi) Vad är den språkliga meningen hos (satser som innehåller) värdetermer (som bra/dåligt, rätt/fel, vackert/fult, etc.)? Fungerar värdesatser ( bordet är vackert ) beskrivande precis som vanliga påståendesatser ( bordet är runt )? Om ja: kan de då vara sanna eller falska på samma sätt? Om nej: har värdesatser istället en annan funktion? Vilken då?

13 Värdeontologi (metafysik) Beror bra/dåligt och rätt/fel på våra känslor och attityder eller kan något vara t.ex. fel oberoende av vad någon tycker? Finns värdeegenskaper (såsom skönhet, godhet, börhet, felhet) i verkligheten? Om ja: Är de som vilka andra egenskaper som helst (rundhet, gulhet, soliditet) eller är de av en särskild sort med särskilda förmågor? Finns värdefakta? Om ja: hur är dessa i så fall beskaffade?

14 Värdeepistemologi (kunskapsteori) Är det möjligt att nå kunskap i värdefrågor? Kan man t.ex. veta att en viss handling är rätt eller fel? Om ja: Hur når vi i så fall kunskap om sådant? Är det genom förnuftet eller genom våra fem sinnen? Eller kanske genom något speciellt sjätte sinne? Kan man rättfärdiga moraliska omdömen och andra värdeomdömen? I så fall hur? Kan ett värdeomdöme vara mer rationellt underbyggt än ett annat?

15 Bergströms taxonomi Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism - Fundamentism - Koherentism Naturalism Emotivism (Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism - Generell - Partiell s 66

16 Psykologi i värdeteorin Även vissa psykologiska frågor diskuteras inom värdeteorin. T.ex: Är vi alltid (med nödvändighet) motiverade att handla i enlighet med våra egna moraliska åsikter och värderingar? T.ex. gör vi alltid det vi själva anser att moralen kräver av oss? Och avstår vi alltid från att göra det vi själva anser vara moraliskt fel?

17 Empirisk värdeforskning Normer och värderingar studeras inte bara inom filosofin utan också inom en rad vetenskaper, t.ex. antropologi, sociologi, samhällsvetenskap, historia, etc. Sådan empirisk värdeforskning är inte en del av värdeteorin, men vissa resultat från sådan forskning kan vara av filosofiskt intresse Empirisk värdeforsk. vilka värderingar folk har Värdeteori: vad värderingar är

18 Åsikter: Åsikter i sakfrågor: Åsikter om hur verkligheten är; om att saker och ting förhåller sig på ett visst sätt. Åsikter av detta slag är inte värderingar Åsikter i värdefrågor: Åsikter om vad som är bra/dåligt, bättre/sämre, rätt/fel, vackert/fult och om hur vi bör handla i olika situationer. Åsikter av detta slag är värderingar Ex: - Det förekommer mycket lidande i världen - Kungshuset ligger i Lund - Gud existerar - Freuds teori är sann Ex: - Det vore bättre om alla var lyckliga - Kunskap har ett egenvärde - Kungshuset bör bevaras - Prostitution är fel

19 Fundera! 1. Karin anser att homosexualitet är en synd 2. Det är fel att ljuga 3. Inom Islam anses det vara fel att äta fläskkött 4. Mozart är en bättre tonsättare än Wagner Vilka av dessa är värderingar? Vilka kan testas empiriskt? Vilka tror du vi skulle vara mest oeniga om? Varför?

20 Oenighet Oenighet förekommer både i värdefrågor och i sakfrågor Är oenigheten större i värdefrågor än i sakfrågor? Det är inte säkert! När det gäller våra åsikter i sakfrågor, så finns det - åtminstone ibland - relativt väletablerade metoder för att avgöra vad som är sant och vad som är falskt, metoder som används inom olika vetenskaper

21 Relevansen av det empiriska för filosofin Även om den empiriska värdeforskningen ligger utanför filosofin (och därmed utanför värdeteorin) så kan vissa empiriska resultat vara av filosofiskt intresse T.ex. finns det några värderingar som har accepterats av så gott som alla (i alla kulturer och i alla tider) och därför kanske kunde sägas tillhöra den mänskliga naturen?

22 Det är dock viktigt att påpeka att empiriska undersökningar av folks faktiska värderingar aldrig kan visa vilka (om några) värderingar som är sanna eller korrekta Även om alla skulle omfatta en viss värdering så följer det logiskt inte att denna värdering är sann eller korrekt! Likadant, även om alla eftersträvar lycka så följer det inte att lycka är eftersträvansvärt

23 Humes lag Att värderingar inte kan följa logiskt från empiriska omdömen är en värdeteoretisk doktrin som är allmänt accepterad: Humes lag Humes lag brukar ofta sammanfattas i slagordet: man kan aldrig kan härleda ett bör från ett är (dock råder det ingen enighet om exakt hur Humes lag skall förstås)

24 Relevansen av filosofin för det empiriska Bergström påpekar också att om man vill göra empiriska undersökningar av vilka värderingar som folk faktiskt har så måste vi ha en idé om vad värderingar är och vad folk menar med typiska värdetermer som rätt, fel, gott, bör, orättvist, dygdigt, osv. Dvs. vi behöver göra värdeteoretiska antaganden

25 Värdesemantik Den språkfilosofiska delen av värdeteorin

26 Värdesemantik Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism - Fundamentism - Koherentism Naturalism Emotivism (Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism - Generell - Partiell

27 Skilj mellan två olika typer av satser: 1. Påståendesatser, och 2. Satser som används för att uttrycka känslor, attityder, inställningar, uppmaningar (eller frågor)

28 Ett exempel på en påståendesats är Tavlan är rektangulär Anta att en person uppriktigt yttrar denna sats och att denna person är en kunnig språkanvändare och förstår satsens mening Vi kan då säga att personen ifråga befinner sig i ett visst mentalt tillstånd en trosföreställning: hon tror att tavlan är rektangulär Hon tror att tavlan har egenskapen att vara rektangulär

29 Vanliga påståendesatser uttrycker alltså trosföreställningar om att vissa objekt har vissa egenskaper Påståendesatser/trosföreställningar kan vara sanna eller falska beroende på om de stämmer överens med verkligheten Satsen Tavlan är rektangulär (och trosföreställningen att tavlan är rektangulär) är sann om tavlan verkligen har egenskapen att vara rektangulär och falsk om tavlan inte har denna egenskap

30 Alla språkliga satser är dock inte påståendesatser. Vissa satser används istället för att uttrycka attityder, inställningar, rikta uppmaningar (eller ställa frågor) Anta att en person uppriktigt yttrar satsen Fy tusan för den tavlan! Anta igen att denna person är en kunnig språkanvändare och förstår satsens mening I detta fall uttrycker personen inte någon trosföreställning som tillskriver någon egenskap till tavlan, utan snarare en attityd gentemot tavlan

31 Attityder kan inte vara sanna eller falska då de inte handlar om hur vekligheten är Man kan se skillnaden mellan påståendesatser och satser som används för att uttrycka attityder genom att fråga sig om det som sägs kan vara sant eller falskt Det är meningsfullt att säga Det är sant att tavlan är rektangulär Medan Det är sant att fy tusan för den tavlan! är helt obegripligt

32 Fundera! 1. Jag gillar glass! 2. Hur mycket är klockan? 3. Lisa är 25 år gammal! 4. Gå och lägg dig! 5. Gud existerar! 6. Det snöar idag! 7. Fy fan för snö! Vilka är påståendesatser? Vilka kan vara sanna eller falska?

33 Fungerar värdesatser som påståendesatser eller som satser som uttrycker attityder (eller uppmaningar)? Är värdeomdömen trosföreställningar eller inställningar? Kognitivism värdesatser fungerar på samma sätt som påståendesatser Icke-kognitivism värdesatser fungerar på samma sätt som satser som uttrycker attityder/inställningar eller uppmaningar

34 Kognitivism Anta att en person uppriktigt yttrar den moraliska satsen Stöld är fel Anta vidare att personen är en kunnig språkanvändare och förstår satsens mening Enligt kognitivismen befinner hon sig då i ett visst mentalt tillstånd, en trosföreställning: hon tror att det är fel att stjäla Hon tror att handlingen att stjäla har egenskapen att vara moraliskt fel

35 Kognitivism Enligt kognitivismen kan värdesatser (språkligt sett) vara sanna eller falska beroende på om de stämmer överens med verkligheten Satsen Det är fel att stjäla är sann om handlingen att stjäla verkligen har egenskapen att vara moraliskt fel och den är falsk om handlingen att stjäla inte har egenskapen att vara moraliskt fel

36 Kognitivism Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism - Fundamentism - Koherentism Naturalism Emotivism (Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism - Generell - Partiell

37 Icke-kognitivism Värdesatser uttrycker inte trosföreställningar utan istället attityder, inställningar eller uppmaningar Satsen Det är fel att stjäla uttrycker en (negativ) attityd gentemot handlingen att stjäla Det är fel att stjäla kan inte vara sant eller falskt eftersom det består i en attityd och attityder kan inte vara sanna eller falska

38 Icke-kognitivism Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism - Fundamentism - Koherentism Naturalism Emotivism (Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism - Generell - Partiell

39 Värdesemantiska ståndpunkter Emotivism: Värdeomdömen ger uttryck för attityder, inställningar eller känslor och kan inte vara sanna eller falska (i direkt mening) Preskriptivism: Värdeomdömen ger uttryck för (generella) uppmaningar och kan inte vara sanna eller falska (i direkt mening) Naturalism: Värdeomdömen är egentligen (en sorts) rent empiriska omdömen och kan vara sanna eller falska Objektivism: Värdeomdömen vara sanna eller falska, men (till skillnad från naturalismen) så kan de inte identifieras med, eller reduceras till, empiriska omdömen

40 Emotivismen Emotivismen består av två komponenter: (1) icke-kognitivism och (2) idén att värdeomdömen består i attityder såsom känslor eller inställningar Enligt emotivismen används värdesatser för att uttrycka känslor eller attityder: inställningar till något snarare än föreställningar om att något förhåller sig på ett visst sätt

41 Emotivismen Satsen stöld är fel betyder enligt emotivismen ungefär Fy för stöld! Att säga att frihet är bra är som att säga Hurra för frihet! Värdesatser förstådda på detta emotivistiska vis tillskriver inte några egenskaper till någonting Fy för stöld! eller Hurra för frihet! kan inte gärna sägas vara sant eller falskt

42 Preskriptivism Även preskriptivismen är en ickekognitivistisk teori Enligt preskriptivismen uttrycker värdesatser föreskrifter eller (generella) uppmaningar En uppmaning är en sorts attityd som liknar en order Gör X! En order eller uppmaning kan inte vara sann eller falsk

43 Preskriptivism Satsen Stöld är fel uttrycker enligt preskriptivismen en uppmaning till andra att inte stjäla; och betyder ungefär Stjäl inte! Att uttrycka moraliska värderingar är enligt preskriptivismen att uppmana till att handla (eller avstå från att handla) på ett visst sätt Om någon säger Stjäl inte!, så är det obegripligt att svara Ja, det är sant