Moralfilosofi. Föreläsning 6

Transkript

1 Moralfilosofi Föreläsning 6

2 Den öppna frågans argument Argument mot naturalismen Det går i korthet ut på att visa att en värdeterm (såsom rätt, fel, bör, etc.) inte kan ha samma mening som någon icke-värdeterm eller uttryck Om detta stämmer så kan vi sluta oss till att alla semantiska former av naturalism är falska! 2

3 Jämför följande två frågor: 1. Är alla bröder snälla? 2. Är alla bröder manliga syskon? 1 är en öppen fråga i den meningen att det är en genuin eller begriplig fråga 2 är stängd för att bror och manligt syskon har samma mening dvs. de är synonymer 3

4 Anta att en naturalist föreslår att en värdeterm V har samma mening som en naturlig term N - Ex: bra har samma mening som orsakar njutning Vi kan då fråga: Är allt som är N också V? - Dvs. vi kan fråga Är allt som orsakar njutning också bra? 4

5 Alla sådana frågor verkar öppna Men om V och N hade haft samma mening så hade frågan varit stängd! - Dvs. om bra och orsakar njutning hade haft samma mening så hade frågan Är allting som orsakar njutning också bra? varit stängd - Det hade varit som att fråga Är allt som är en bror också ett manligt syskon? 5

6 Alltså, eftersom Är allt som är N också V? är öppen så kan inte V ha samma mening som N Slutsats: En värdeterm V kan inte ha samma mening som någon naturlig term N Förklaring: Om bra och orsakar njutning hade haft samma mening så skulle frågan Är allting som orsakar njutning också bra? inte varit en öppen fråga för en kunnig språkanvändare 6

7 Naturalistens svar: Den öppna frågans argument gör anspråk på att visa att alla naturalistiska definitioner av moraliska termer är felaktiga Men man har ju inte applicerat den öppna frågans argument på alla tänkbara naturalistiska förslag på vad värdetermer kan tänkas betyda Man kan därför invända mot den öppna frågans argument att det övergeneraliserar 7

8 Men kanske kommer detta svar på den öppna frågans argument tillbaka och biter naturalisten i svansen? Bergström nämner att det är något suspekt med att naturalister inte kan enas om ett enda förslag på vad värdetermer betyder Mot detta kunde naturalisten invända att olika definitioner kan vara korrekta i olika kontexter men att i varje kontext finns det någon naturalistisk definition som är korrekt 8

9 Detta skulle i så fall kunna förklara varför den öppna frågans argument kan verka rimligt Eftersom värdetermers betydelse varierar från kontext till kontext, så har de inte samma mening som någon bestämd naturalistisk fras; därför verkar frågan öppen Men det hindrar inte att värdetermer i varje enskild kontext är synonyma med någon naturalistisk fras 9

10 Ett mer lovande svar från naturalistens sida: Om vi skulle acceptera den öppna frågans argument så måste vi kanske förkasta naturalismen i dess semantiska varianter (dvs. de teorier som säger att värdetermer betyder samma sak som naturliga termer och uttryck) Men argumentet ger oss inte något skäl att förkasta den ontologiska naturalismen (dvs. den teori som säger att värdeegenskaper är identiska med naturliga egenskaper) 10

11 Två termer kan referera till samma egenskap även om de inte har samma mening Termerna vatten och H 2 O refererar till samma sak - vatten och H 2 O är identiska. Men termen vatten har inte samma mening som termen H 2 O Frågan Är allt som är vatten verkligen H 2 O? verkar också öppen, men det bevisar knappast att vatten och H 2 O inte refererar till samma sak! 11

12 En värdeterm V och en naturlig term N kan därmed också referera till samma sak även om de inte har samma mening Termen bra och uttrycket orsakar njutning kan referera till samma egenskap även om de inte har samma mening Dessutom: egenskapen att vara bra och egenskapen att orsaka njutning kan vara identiska även om termen bra och uttrycket orsakar njutning inte har samma mening 12

13 Argument för naturalism: I kraft av att vara en kognitivistisk teori så får den semantiska naturalismen ett visst stöd av de arg. vi tidigare tagit upp för kognitivism (men dessa ger lika mycket stöd åt objektivismen) Ontologisk naturalism får visst stöd av global naturalism : Den generella metafysiska tesen att allting som existerar är naturligt (Global naturalism ger dock lika mycket stöd åt värdenihilismen!) 13

14 Objektivism

15 Objektivismen är i likhet med naturalismen en form av (semantisk) kognitivism Men till skillnad från naturalister så hävdar objektivister att det inte går att reducera värdeomdömen till några empiriska omdömen Värderingar är trosföreställningar om speciella värdefakta; om att handlingar (eller andra objekt) har speciella värdeegenskaper 15

16 Värdeomdömet Abort är fel tillskriver en viss värdeegenskap (felhet) till handlingen att göra abort Med andra ord: omdömet beskriver ett visst värdefaktum, nämligen faktumet att abort har egenskapen att vara fel Men till skillnad från hos naturalismen så kan dessa egenskaper och fakta inte identifieras med några naturliga egenskaper eller naturliga fakta 16

17 De egenskaper som våra värdeomdömen tillskriver till handlingar (och andra objekt) är enligt objektivismen istället icke-naturliga egenskaper Dessa egenskaper är (till skillnad från det vi kallat naturliga egenskaper) inte som vilka andra egenskaper som helst Men vad mer exakt är en icke-naturlig egenskap? 17

18 Vi har tidigare sett att en naturlig egenskap är en egenskap som går att fullständigt beskriva utan att använda några värdetermer (Och som typiskt kan observeras med de vanliga fem sinnena) En icke-naturlig egenskap är då en egenskap som inte går att fullständigt beskriva utan att använda några värdetermer (Och som typiskt inte kan observeras med de vanliga fem sinnena) 18

19 Objektivister brukar anklaga naturalister för att begå det som G.E. Moore kallade det naturalistiska misstaget Detta misstag består i att de försöker att definiera värdeegenskaper med hjälp av egenskaper som inte är värdeegenskaper (nära besläktat med Humes lag) Men en naturalist skulle naturligtvis inte hålla med om att detta är ett misstag 19

20 Moore ansåg t.ex. att egenskapen godhet är odefinierbar och inte kan förstås i termer av någonting annat Kanske kan vi jämföra begreppet om det goda med begrepp som tid, rum, sanning? 20

21 Det finns dock objektivistiska definitioner av värdeord där dessa förstås i termer av andra värdeuttryck: X är bra betyder En god person skulle gilla X X är rätt betyder Det finns goda skäl att göra X X är vacker betyder En estetiskt känslig person skulle gilla X X är bättre än Y betyder Man bör föredra X framför Y 21

22 En objektivist säger alltså antingen - att en viss värdeterm (t.ex. fel ) är odefinierbar (dvs. omöjlig att definiera) eller - att den kan definieras med hjälp av andra värdetermer (som rätt, fel, bör, bra, goda skäl, vackert, etc.) Men det är omöjligt att förstå eller beskriva en värdeegenskap utan att använda något värdeuttryck 22

23 Kom ihåg: B använder objektivism (samt naturalism och emotivism ) som namn på semantiska teorier Dessa teorier handlar alltså om vad vi menar med vissa språkliga uttryck och om de åsikter som vi brukar uttrycka med sådana språkliga uttryck Dessa teorier har inte i sig någon bestämd ontologisk (eller epistemologiskt innebörd) 23

24 Objektivismen, som vi förstår den här, innebär alltså inte i sig att de icke-naturliga värdeegenskaper som vi enligt teorin tillskriver till handlingar (och andra objekt) genom våra värdeomdömen faktiskt existerar Det är dock vanligt att man kombinerar värdeobjektivism med en värderealism som hävdar just att icke-naturliga värdeegenskaper och värdefakta existerar och gör (vissa av) våra värdeomdömen (objektivt) sanna 24

25 Icke-naturalism Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism Naturalism Emotivism (& Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism

26 Här bör vi dock skilja mellan två olika typer av värderealism: (1) Naturalister är realister med avseende på värdeegenskaper och värdefakta som består i naturliga egenskaper och fakta (2) Men de objektivister som också är värderealister är istället realister med avseende på icke-naturliga värdeegenskaper och fakta Objektivister måste dock inte vara realister! 26

27 Misstagsteorin J.L. Mackie Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism Naturalism Emotivism (& Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism

28 Enligt misstagsteorin är värdeåsikter trosföreställningar om att något har en icke-naturlig värdeegenskap På så sätt gör våra värdeomdömen anspråk på att beskriva objektiva, icke-naturliga värdefakta (objektivism) Men eftersom sådana egenskaper och fakta inte existerar (nihilism) så finns det ingenting som kan göra värdeomdömen sanna 28

29 I kraft av att vara påståendesatser så kan värdesatser vara sanna eller falska (språkligt sett) Men eftersom det inte finns några värdefakta så är alla värdeomdömen falska Det finns alltså ett systematiskt misstag inbyggt i vårt värdespråk: våra värdeomdömen innehåller ett objektivitetsanspråk som hela tiden misslyckas med att bli uppfyllt 29

30 Argument för objektivism: I kraft av att vara en kognitivistisk teori så får objektivismen stöd av de argument vi tidigare tagit upp för kognitivism (men dessa ger lika mycket stöd åt naturalismen) Men om argumenten för kognitivism kombineras med argument mot naturalism så har vi därmed ett argument för objektivism B anser att Humes lag visar att naturalismen bör förkastas 30

31 Argument mot objektivism (& naturalism): Bristande motivation Det verkar finnas en nära koppling mellan våra åsikter i värdefrågor och vår motivation att handla i enlighet med dem Enligt objektivister (& naturalister) är värdeomdömen inget annat än trosföreställningar om hur saker och ting förhåller sig Men hur kan rena trosföreställningar om sakförhållanden motivera till handling? 31

32 Emotivister kan förklara detta eftersom de hävdar att värdeåsikter består i attityder En attityd är en typ av mentalt tillstånd som (till skillnad från trosföreställningar) är motiverande: om man har en positiv attityd gentemot någonting så är man därmed motiverad att handla därefter Om värdeåsikter är attityder så är alltså motivationen s.a.s. inbyggd i värdeåsikterna 32

33 Denna uppfattning brukar kallas för internalism Om en person har en åsikt i en värdefråga så är hon därmed (med nödvändighet) motiverad (åtminstone i någon grad) att handla i enlighet med den åsikten Ex: Om Stina anser att moralen kräver av henne att hon skall ge till välgörenhet så är detta tillräckligt för att hon skall vara motiverad (åtminstone i viss utsträckning) att ge till välgörenhet 33

34 Argument för internalism: Anta att Stina säger moralen kräver av mig att jag skall ge till välgörenhet Vi (som åhörare) skulle då uppfatta det som konstigt om hon inte är motiverad (ens i någon grad) att faktiskt göra det Om hon trots allt inte skulle vara det minsta motiverad så ligger det nära till hands att anta att hon inte var uppriktig när hon fällde omdömet eller att hon har ändrat uppfattning 34

35 Fundera! Anta att Pelle säger Det är moraliskt fel att anlita prostituerade. Anta också att han är uppriktig och verkligen menar det han säger och att han är en kompetent språkanvändare och förstår satsens mening Hur skulle du då reagera om du observerade Pelle anlita en prostituerad? 35

36 Att internalismen är korrekt ingår som en premiss i argumentet bristande motivation : 1. Värderingar är motiverande (internalism) 2. Trosföreställningar är inte motiverande 3. Slutsats: Värderingar kan inte vara trosföreställningar (som objektivister och naturalister påstår) 36

37 Premiss 2 i detta argument: trosföreställningar aldrig är tillräckliga för att motivera till handling Någonting extra är nödvändigt för att motivera - en attityd eller önskan av något slag Ex: Jag tror att det står en flaska vatten framför mig. Denna trosföreställning är inte tillräcklig för att jag skall vara motiverad att dricka av vattnet. Det tycks krävas någonting mer för att jag skall vara motiverad, en önskan att dricka av vattnet 37

38 Vi kan nu formulera bristande motivation i lite större detalj: 1. Ett moraliskt omdöme är tillräckligt för att man skall vara motiverad (åtminstone i viss grad) att handla i enlighet med omdömet (internalism) 2. En trosföreställning är inte tillräcklig för att man skall vara motiverad till handling 3. Slutsats: Moraliska omdömen kan inte bestå i trosföreställningar 38

39 Det finns (åtminstone) två olika sätt att invända mot argumentet: man kan antingen 1. Förneka internalismen (och därmed ansluta sig till externalismen), eller 2. Säga att trosföreställningar är tillräckliga för motivation. Att vissa trosföreställningar (moraliska sådana?) är motiverande (utan hjälp av attityder såsom önskningar) 39

40 Motsatsen till internalismen är externalism Denna teori säger att motivation är extern till värdeåsikter, dvs. inte är inbyggd i värdeåsikter Arg: Det är möjligt att förställa sig en person som anser att en hon har en viss plikt men som inte alls är motiverad att utföra den - Om vi kan förställa oss detta så tycks det inte finnas ett nödvändigt samband mellan värdeåsikter och motivation 40

41 B är externalist och hävdar att vi inte alltid är motiverade att handla i enlighet med våra egna värderingar Det finns s.k. viljesvaghet Man kan t.ex. anse att man borde ge till välgörenhet utan att vara motiverad till att göra det 41

42 Men externalismen utesluter inte att det finns kausala samband mellan värdeåsikter och motivation En externalist kan hävda att de allra flesta människor för det mesta har en övergripande motivation att handla i enlighet med sina värdeåsikter Men vad är förklaringen till att vi (vanligtvis) har denna övergripande motivation? 42

43 Förslag: Evolutionär förklaring: De människor som haft en övergripande motivation att handla i enlighet med sina värdeåsikter har haft större chans att föra sina gener vidare och därmed har denna tendens gynnats och spridits i populationen Alternativt: Motivationen att handla i enlighet med våra värdeåsikter - att göra det vi anser vara rätt och undvika det vi anser vara fel - är något vi blivit uppfostrande till att göra 43

44 Kanske kan denna typ av resonemang också (bort)förklara den intuition som fått många att tro på internalismen? Om vi nästan alltid är motiverade att handla i enlighet med våra värderingar så ligger det nära till hands att dra den felaktiga slutsatsen att motivation är intern till (inbyggd i) själva värdeåsikterna Kan detta underminera argumentet för internalismen? 44

45 Externalistiskt svar på bristande motivation -argumentet: Det stämmer att trosföreställningar inte är motiverande i sig och att det krävs någon attityd för att motivera oss Men vissa trosföreställningar om sakförhållanden kan motivera oss till handling tillsammans med attityder som vi redan har i förhållande till vilka de blir relevanta 45

46 Ex: Trosföreställningen att en bomb kommer att explodera i rummet är inte tillräcklig för att få mig att rusa ut. Men tillsammans med min positiva attityd till att fortsätta leva kan så kan det få mig att rusa ut På samma sätt: Trosföreställningen att X är min plikt är inte tillräcklig för att få mig att göra X. Men tillsammans med någon attityd jag har till X så kan det få mig att göra X 46

47 Läshänvisningar: Idag har vi främst pratat om kapitel 4 i Bergström Nästa gång kommer vi att främst prata om kapitel 5 i Bergström Läs gärna detta till nästa gång! 47