Mentala Representationer och Mentalt Innehåll

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mentala Representationer och Mentalt Innehåll"

Transkript

1 Mentala Representationer och Mentalt Innehåll Föreläsningsanteckningar 8 januari Representationer En grundläggande egenskap hos människan är att hon omger sig med representationer; hastighetsmätare, termometrar, foton, skyltar, tecknade bilder etc. Alla representationer har det gemensamt att de har en grundläggande relation till någonting distinkt från dem själva som de handlar om (=representerar). T.ex. en bils hastighet, temperaturen, människorna på fotot etc. Evidens för att det föreligger ett representationsförhållande mellan två entiteter utgörs ofta av faktumet att vi utvärderar den ena entiteten(representationen) i termer av den andra (det representerade) på ett speciellt sätt. T.ex. så säger vi att hastighetsmätaren är tillförlitlig eller inte (beroende på dess förhållande till bilens hastighet), att termometerns uppvisade temperatur är korrekt (beroende på dess förhållande till den faktiska temperaturen), att fotot är representativt eller missvisande etc. Mentala Representationer Både medvetna och omedvetna mentala tillstånd verkar inbegripa representationer. Ditt synintryck att en katt närmar sig verkar handla om en viss katt och det är korrekt eller inkorrekt beroende på om det faktiskt är en katt som närmar sig. Din omedvetna trosföreställning att Berlin ligger i Tyskland handlar om Berlin och är sann eller falsk beroende på var Berlin faktiskt ligger. Att ett mentalt tillstånd representerar ett annat tillstånd beskrivs ibland i termer av att det förra tillståndet är ett intentionalt tillstånd(obs: det här är en användning av intentional som inte är direkt kopplad till betydelsen avsiktlig ). Som vi minns från den andra föreläsningen så är det kanske så att medvetandet kan förklaras i termer av speciella former av representationer (t.ex. de med ickebegreppsligt innehåll som representeras av en högre ordningens perception eller tanke). Detta leder oss till frågan: Vad är en mental representation (d.v.s. vad innebär det att ett mentalt tillstånd representerar någonting)? 1

2 1. Teorier i termer av likhet En mental representation x representerar y = x liknar y. En synupplevelse representerar en katt för att den liknar en katt. - Den här teorin verkar oförenlig med identitetsteorin (och möjligen även de övriga fysikalistiska positionerna) då hjärntillstånd inte liknar många av de sakerna de kan representera (t.ex. katter). - Teorin är som mest plausibel när den kombineras med någon form av dualism där olika fenomenala entiteter kan tänkas representera genom likhet. Även då stöter dock teorin på flera problem. - Problem 1: Likhet förstås oftast i termer av partiell identitet d.v.s. två saker liknar varandra genom att de delar vissa (men inte alla) egenskaper. Men det verkar inte rimligt att anta att mentala representationer verkligen delar egenskaper med det de representerar (mentala representationer är inte håriga, har inte svansar och väger inte ca fyra kilo även om katter de representerar har de här egenskaperna). - Problem 2: Likhet är en symmetrisk relation men representerande är en asymmetrisk relation (en tavla ( Mona lisa ) kan representera något (Mona Lisa) utan att det representerade i sin tur också representerar tavlan). - Problem 3: Vi kan tänka på (och därför representera) en av flera kvalitativt distinkta saker (t.ex. en av två tvillingar). Men om sakerna är kvalitativt identiska så kan inte en av dem likna vår representation mer än de andra. - Problem 4: Vi kan tänka på (och därför representera) frånvarande saker även om deras fenomenologi inte erbjuder så mycket egenskaper som de kan likna någonting annat i termer av. 2

3 2. Teorier i termer av samvariation (=korrelation) och orsakande (t.ex. Stampe 1977, Dretske 1981 och Fodor 1987) En mental representation x representerar y = i) En person P är i tillståndet x om och endast om hon konfronteras med y (= x samvarierar med y ) ii)varje x är delvis orsakat av ett korresponderande y. En viss persons synupplevelse representerar en katt om den personen har en upplevelse av den här typen om och endast om en katt befinner sig i hennes visuella fält och det är så att förekomsten av katten alltid orsaker hennes upplevelse. - Den här teorin verkar förenlig med alla realistiska teorier om det mentala (d.v.s. både de två dualistiska teorierna och de fysikalistiska men inte eliminativism eller instrumentalism) eftersom dessa teorier alla är förenliga med att mentala tillstånd kan orsakas av och samvariera med fysiska tillstånd. - Problem 1: Våra synupplevelser kan vara vilseledande (t.ex. så kan vi ibland tro att vi sett en katt när vi i själva verket sett någonting annat) men teorin gör sådana här misstag begreppsligt omöjliga! Samvariansteorin kommer bara att baka in misstag i det som representeras. Så om ett mentalt tillstånd framförallt samvarierar med kattförekomster men ibland också med små hundar i mörkret så säger teorin att tillståndet representerar katt eller liten hund i mörker. - Problem 1a: Vi kan inte lösa problem 1 med hänvisning till imperfekt samvarians (t.ex. oftast ) utan väldigt starka och implausibla band mellan naturliga sorter (vilka sorter som egentligen finns i världen) och vad vi kan representera. - Problem 1b: Vi kan inte lösa problem 1 med hänvisning till bra förhållanden för dessa kan inte begränsas tillräckligt mycket utan att bli cirkulära. - Problem 2: (djupproblemet): Det är troligt att om det finns samvarians mellan ett mentalt tillstånd och någonting i dess kausala historier så finns det samvarians på fler ställen ( på olika djup ). T.ex. om en viss synupplevelse samvarierar med och orsakas av katter kommer den också samvariera med och orsakas av en viss sorts aktivering i synnerven. Men vi kan representera katter utan att för den sakens skull också representera nervaktivering. Men enligt samvariansteorin så kan vi inte det. 3

4 3. Teorier i termer av funktionella roller (t.ex. Block 1986, Cummins 1989 och Harman 1973) Ett visst mentalt tillstånd x representerar y = x är en funktionell roll (=kausal roll) som inbegriper y på ett lämpligt (tillståndsspecifikt) sätt. En viss persons synupplevelse representerar en katt om den tenderar att bli orsakad av katter, tenderar till att leda till tankar om att det observerade har päls, jamar, har morrhår etc. och tenderar till att leda till att man gör saker som att klappa det observerade, rapportera det i termer av där är en katt etc. - Detta är den naturliga (men inte oundvikliga) semantiken för en allmän funktionalistisk syn på mentala tillstånd (den var underförstådd i karakteriseringen av funktionalismen från den andra föreläsningen). - Men man kan också tänka sig att man är funktionalist vad gäller vad det innebär att vara i en viss sorts mentalt tillstånd (t.ex. att tro något eller att representera något) men förespråka likhet eller samvarians för att fånga representationers innehåll. - De funktionalistiska teorierna skiljer sig från teorier i termer av samvarians genom att de rekryterar konsekvenser av att vara i ett visst tillstånd samt kopplingar till andra mentala tillstånd för att karakterisera representerande. - Den här teorin är holistisk i bemärkelsen att innehållet i en mental representation är ömsesidigt beroende på innehållet hos många andra mentala representationer (t.ex. så beror innehållet hos katt på innehållet hos päls och tvärtom). - Problem 1 (Holismproblem): Eftersom funktionalismen är holistisk så följer det från faktumet att att det inte finns två personer som har exakt samma uppsättning mentala tillstånd att två personer inte kan tänka samma tankar. - Problem 2 (Holismproblem): Eftersom funktionalismen är holistisk så leder potentiellt varje förändring bland våra mentala tillstånd till en förändring av innehållet hos alla våra mentala tillstånd! Det gör det begreppsligt omöjligt att säga att vi kan lära oss någonting nytt om begrepp som vi tidigare har haft. Förändring innebär att vi överger våra tidigare begrepp. 4

5 - Problem 3: Funktionalistisk semantik verkar ha en bakvänd förklaringsstrategi. Det är för att ett visst mentalt tillstånd har ett visst innehåll som vi är benägna att göra vissa saker. Det är inte för att vi är benägna att göra vissa saker som vi har ett visst mentalt tillstånd. (t.ex. Det är för att vi är rädda för höjder som vi inte vill klättra i berg. Det är inte för att vi inte vill klättra i berg som vi är rädda för höjder) 5

Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2

Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2 Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2 Föreläsningsanteckningar 21 december 2012 Behaviorism (t.ex. Gilbert Ryle 1949 eller Ludwig Wittgenstein 1953) Mentala tillstånd är beteendedispositioner. -

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

4. Moralisk realism och Naturalism

4. Moralisk realism och Naturalism 4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning III Martin Jönsson Att lära Fyra argument mot tanken att mening är någonting mentalt. En semantisk princip (principen att mening fixerar referens) En ny filosofisk fråga

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning III Martin Jönsson En metodologisk poäng Frågan om vad x är och vad som bestämmer x är två olika frågor. Det är frågorna i fetstilt som är i fokus på den här kursen:

Läs mer

Det Fysiska, Det Mentala och Det Medvetna

Det Fysiska, Det Mentala och Det Medvetna Det Fysiska, Det Mentala och Det Medvetna Föreläsningsanteckningar 19 december René Descartes 1596-1650 För att kunna förstå Descartes bidrag till medvetandefilosofin måste man hålla isär ett antal av

Läs mer

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Argument för dualism: Introspektion. Argument för fysikalism: The argument from nomological danglers

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Argument för dualism: Introspektion. Argument för fysikalism: The argument from nomological danglers Slide 1 Argument för fysikalism: The argument from nomological danglers Dualisten: det finns ett kontingent samband mellan smärta och Sambandet uppvisar regelbundenheter. Hur kan man förklara sambandet?

Läs mer

Ontologisk fråga: hur förhåller sig kropp och själ till varandra?

Ontologisk fråga: hur förhåller sig kropp och själ till varandra? 1. ETT HISTORISKT ARV Ontologisk fråga: hur förhåller sig kropp och själ till varandra? Traditionellt svar: Dualism: två skilda substanser existerar. Descartes (1596-1650): kroppar har utsträckning i rummet.

Läs mer

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan 3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi Värdeontologi Föreläsning 7 Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om verkligheten hur verkligheten är beskaffad Ontologi kan sägas vara läran om det

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

Subjektivism & emotivism

Subjektivism & emotivism Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 7

Moralfilosofi. Föreläsning 7 Moralfilosofi Föreläsning 7 Gruppseminarierna: Grupp 3 (födda sep t.o.m. dec): mån 25/3 13-15 Grupp 1 (födda jan t.o.m. april): ons 27/3 10-12 Grupp 2 (födda maj t.o.m. aug): ons 27/3 15-17 Det är bra

Läs mer

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

KVALIABASERADE INVÄNDNINGAR MOT MATERIALISM

KVALIABASERADE INVÄNDNINGAR MOT MATERIALISM KVALIABASERADE INVÄNDNINGAR MOT MATERIALISM Ned Block: Troubles With Functionalism 1978 Teorier om medvetandet kan göra sig skyldiga till två typer av fel: de kan karakterisera m. på ett sätt som tillskriver

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

Uppsatserna skall ha ett försättsblad med Ca 2500 ord inklusive noter och referenser följande information: (ca 4-5 sidor) Titel på uppsatsen

Uppsatserna skall ha ett försättsblad med Ca 2500 ord inklusive noter och referenser följande information: (ca 4-5 sidor) Titel på uppsatsen Uppgiften Tema Medvetandefilosofi (FTEA12:5) Föreläsning 4: Uppsatsskrivande - Att redogöra för det problem som diskuteras i två artiklar, de uppfattningar som försvaras där, tydliggöra de argument som

Läs mer

och upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss.

och upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss. FredsProjektet är en ideell organisation vars mål är att belysa den kunskap som både göms och glömts av konventionella medier samt att inspirera varje unik människa att se till sitt eget unika vetande

Läs mer

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening? Det är trivialt att en desire i dispositionell mening alltid måste finnas med i varje handlingsförklaring, eftersom vad som helst som motiverar handling är en disposition att handla i vissa omständigheter.

Läs mer

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

8. Moralpsykologi. Några klargöranden: 8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande

Läs mer

Kropp-medvetandeproblemet i samtida filosofi Pär Sundström

Kropp-medvetandeproblemet i samtida filosofi Pär Sundström 1 Kropp-medvetandeproblemet i samtida filosofi Pär Sundström [Det här är en lätt redigerad version av en föreläsning som jag gav för gymnasielärare i filosofi vid Norrländsk filosofihelg, Umeå, september

Läs mer

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: (1) Dispositionell en desire är en disposition att handla på ett visst sätt i vissa omständigheter.

Läs mer

Intentionalitet Mattias Högström 1

Intentionalitet Mattias Högström 1 Intentionalitet 10-09-20 Mattias Högström 1 Innehåll 1. Vad är Intentionalitet? 2. Referensproblemet 3. Problemet med icke-existerande referenter 4. Lokalitet vs. Intentionalitet 5. Ett modernt (materialistiskt,

Läs mer

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande

Läs mer

Intentionalitet Mattias Högström 1

Intentionalitet Mattias Högström 1 Intentionalitet 2012-10-08 Mattias Högström 1 Innehåll 1. Vad är Intentionalitet? 2. Referensproblemet 3. Problemet med icke-existerande referenter 4. Lokalitet vs. Intentionalitet 5. Ett modernt (materialistiskt,

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Moralfilosofi. Föreläsning 3 Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas

Läs mer

Om personlig identitet

Om personlig identitet Om personlig identitet 1 Har vi handlingsfrihet i den meningen att inget fram till den tidpunkt då vi träffar våra val (angående hur vi ska handla) oåterkalleligt bestämmer vilket vårt val kommer att bli?

Läs mer

Riktig konst versus hantverk

Riktig konst versus hantverk Föregångare Koder Konventioner Ideal Efterföljare R.G. Collingwood (1889-1943) KONSTNÄR Avsikter Kunskap Förväntningar VERK Innehåll Utförande PUBLIK Intressen Kunskap Förväntningar Ett klassiskt definitionsförsök

Läs mer

Koder Konventioner Ideal. VERK Innehåll Utförande

Koder Konventioner Ideal. VERK Innehåll Utförande Föregångare Koder Konventioner Ideal Efterföljare KONSTNÄR Avsikter Kunskap Förväntningar VERK Innehåll Utförande PUBLIK Intressen Kunskap Förväntningar R.G. Collingwood (1889-1943) Ett klassiskt definitionsförsök

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga

Läs mer

Kan vi veta att vi inte är hjärnor i näringslösning?

Kan vi veta att vi inte är hjärnor i näringslösning? Ur: Filosofisk tidskrift, nr 2, 2012. Sara Packalén Kan vi veta att vi inte är hjärnor i näringslösning? 1. INLEDNING Överväg följande hypotes: Du tror dig leva i den värld som du uppfattar genom dina

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Moralfilosofi. Föreläsning 9 Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Lärandeobjekt Kunna sätta punkt och stor bokstav när man skriver en löpande text Avgränsning av Lärandeobjektet Lärandeobjektet har avgränsat

Läs mer

A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden

A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden II. FREGE A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag

Läs mer

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52 rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 Vad är sanning? Vi verkar använda begreppet utan större problem till vardags. Det kanske vore intressant att ha en definition: P är sann om och endast

Läs mer

du har rationella skäl att tro.

du har rationella skäl att tro. Om viljans frihet 1 I en värderande analys tar vi ställning till om olika argument är bra eller inte, dvs. om argumenten är hållbara och relevanta. Huruvida ett argument är hållbart eller relevant har

Läs mer

Kvasirealism och konstruktivism

Kvasirealism och konstruktivism Kvasirealism och konstruktivism I dagens metaetiska debatt finns en hel del filosofer som tänker sig att den rätta semantiska teorin måste vara antingen objektivismen eller någonting som i alla fall är

Läs mer

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska

Läs mer

Kärlekens språk En analys

Kärlekens språk En analys (publ. i Ottar - boktidningen om sexualitet samlevnad samhälle Nr 3/1988) Kärlekens språk En analys AV JENS ALLWOOD 1 "Det är, åtminstone i de bästa faserna, frågan om en så total och öppen kommunikation

Läs mer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1. UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1

Läs mer

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet 1 Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se 2 Kvällens schema Presentation Vad är mentalisering?

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 5 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Så här långt Konjunktion (p q): att två enklare satser

Läs mer

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk

Läs mer

Exempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget?

Exempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget? 1. Evolutionära undermineranden av moralen MORALENS EVOLUTION: FÖRELÄSNING 7 - Epistemologiskt underminerande 2. Harmans utmaning - Reduktion? 3. Reliabilism och koherentism Exempel Den generella tanken

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap

Läs mer

Kognition och filosofi

Kognition och filosofi Kognition och filosofi Peter Pagin 1. Frågor om kunskap Om vi skulle börja studera kunskap, i största allmänhet, vilka frågor skulle vi ställa oss? Vilka frågor borde vi ställa oss? Vi borde kanske fråga

Läs mer

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion 2 2.1 Varför logik?... 2 2.2 Satslogik... 2

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion 2 2.1 Varför logik?... 2 2.2 Satslogik... 2 Föreläsning 1 Syntax 729G06 Logikdelen Föreläsningsanteckningar i Programmering och logik 21 januari 2014 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet 1.1 Innehåll Innehåll 1 Kursadministration 1 2 Introduktion

Läs mer

0. Meta-etik Grunderna

0. Meta-etik Grunderna Vad är meta-etik? Vilka typer av frågor försöker man besvara inom metaetiken? 1. Semantiska. T. ex.: Vad betyder moraliska utsagor? 2. Metafysiska/ontologiska. T. ex.: Finns det moraliska fakta? 3. Kunskapsteoretiska.

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Amerikanerna och evolutionen

Amerikanerna och evolutionen KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt

Läs mer

Identitet och person En titt på Collingwoods personlighetsbegrepp

Identitet och person En titt på Collingwoods personlighetsbegrepp Seminarium vt 1998 för Olli Lagerspetz Filosofiska institutionen vid Åbo Akademi Identitet och person En titt på Collingwoods personlighetsbegrepp Camilla Kronqvist Citera inte utan tillstånd, tack! Inledning

Läs mer

Hur är er relation? stämmer stämmer stämmer stämmer stämmer inte alls dåligt lite ganska bra helt och hållet 0 1 2 3 4

Hur är er relation? stämmer stämmer stämmer stämmer stämmer inte alls dåligt lite ganska bra helt och hållet 0 1 2 3 4 Detta är ett utdrag ur boken Bra relation av Kenth Svartberg där du kan få hjälp att bedöma vilken relation du och din hund har. Utdraget är främst avsett som en hjälp för instruktörer som använder boken

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med

Läs mer

EN INTRODUKTION TILL ACT ACCEPTANCE AND COMMITMENT THERAPY

EN INTRODUKTION TILL ACT ACCEPTANCE AND COMMITMENT THERAPY EN INTRODUKTION TILL ACT ACCEPTANCE AND COMMITMENT THERAPY Presenteras av Vad är ACT? ACT står för Acceptance and Commitment Therapy vilket också sammanfattar vad terapimetoden går ut på. I en ACT-behandling

Läs mer

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare TentamensKod: (Kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje

Läs mer

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006 En solig dag mitt i sommaren satt Zackarina på stranden och frös så att tänderna skallrade. Här, ta på dig badrocken, sa pappa. Han frös också. De hade varit i vattnet i säkert en timma, för Zackarina

Läs mer

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET:

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET: INFORMATION VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? M A P KVALITET? M A P PRISER? HUR LÖSA PROBLEM MED BRISTANDE INFORMATION? LÖNAR DET SIG ATT BEGRÄNSA INFORMATION? I så fall när och för vem?

Läs mer

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte

Läs mer

ÄVENTYR I TROLLSKOGEN KONSTVERKET

ÄVENTYR I TROLLSKOGEN KONSTVERKET ÄVENTYR I TROLLSKOGEN KONSTVERKET ÄVENTYR I TROLLSKOGEN 1. Trollen är skickliga på att ta sig över hinder i skogen. Hur kan ni ta er över en sten, en stor gren eller ett omkullfallet träd? 2. Trollen tycker

Läs mer

TD Jan-Olof Aggedal, Svenska kyrkan SKKF Rikskonferens i Karlskrona 2012-05-28 Underlag för presentation

TD Jan-Olof Aggedal, Svenska kyrkan SKKF Rikskonferens i Karlskrona 2012-05-28 Underlag för presentation Se möjligheterna! Jag är obotligt optimist, tillhör de nyfiknas skara, tillhör de som vill se bakom hörnet, försöka se möjligheterna! När förändringens vind blåser bygger somliga väderkvarnar medan andra

Läs mer

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Betygskriterier Mål Godkänt Väl godkänt Redogöra för grundprinciperna för härledning och översättning i sats- och predikatlogik. Utföra grundläggande översättningar

Läs mer

Semantik och pragmatik (serie 5)

Semantik och pragmatik (serie 5) Semantik och pragmatik (serie 5) (Predikat)logik Mängdlära överkurs (och repetition för en del). Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 41 Korsning av två egenskaper E 1

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera en argumentation II Dagens upplägg 1. Allmänt om argumentationsutvärdering. 2. Om rättfärdigande av premisser. 3. Utvärdering av induktiva argument: begreppen relevans

Läs mer

Medvetna mentala tillstånd och superveniens

Medvetna mentala tillstånd och superveniens Medvetna mentala tillstånd och superveniens En undersökning av David Chalmers zombieargument Examensarbete för kandidatexamen i teoretisk filosofi Julia Sjödahl Filosofiska institutionen Handledare: Martin

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Mentalitet och avel. www.viljashundskola.se sid 1

Mentalitet och avel. www.viljashundskola.se sid 1 Mentalitet och avel Mentalitet uppfattas och beskrivs ofta som något som är ganska svårt att förutsäga och att förutsäga en enskild individs mentalitet är ganska svårt. För att styra mentala egenskaper

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet 2016-08-24 Vad är kognition? tt ta in, lagra och bearbeta information: Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Perception Information tas in och flödar genom begränsade informationskanaler Föreläsning

Läs mer

Semantik och pragmatik (Serie 4)

Semantik och pragmatik (Serie 4) Semantik och pragmatik (Serie 4) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 30 Så här långt (satslogik) Konjunktion (p q): att två enklare satser båda är uppfyllda.

Läs mer

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun MIN ARBETSPLATS! Uppsats för Götapriset 2015 NULÄGE RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun MIN ARBETSPLATS! Uppsats för Götapriset 2015 NULÄGE RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE DRÖMMAR HISTORIA MITT BOENDE Individanpassning Egenmakt MITT BOENDE! VÅR LÖSNING LÖSNING

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning V Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning V Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning V Martin Jönsson Att lära Hur Davidson s teori ser ut, varför han förespråkar den och vad det finns för problem med den. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1

Läs mer

Kropp/medvetande problemet

Kropp/medvetande problemet Kropp/medvetande problemet Historiskt och lite mer modernt. En liten orientering. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 1 Innehåll Den klassiska diskussionen från Descartes till de la Mettrie.

Läs mer

BASKET FÖR UNGA SPELARE

BASKET FÖR UNGA SPELARE 106 BASKET FÖR UNGA SPELARE 4 COACHEN PÅ TRÄNING 107 Coachen på träning Jose María Buceta Konstruktiv attityd Att leda övningar Använda förebilder Instruktioner och kommentarer Frågor och påminnelser Att

Läs mer

HundAkutens kurschema för våren 2015

HundAkutens kurschema för våren 2015 HundAkutens Kurser, våren 2015 HundAkutens kurschema för våren 2015 Valp- och unghundskurs Den här kursen vänder sig till dig som har en valp eller unghund, 8 veckor 10 månader. Vi tar tillvara på den

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al.

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Översikt Human Action Cycle Konceptuella modeller Metaforer ikoner Emotionell design Antropomorfism Agenter

Läs mer

5 praktikpass, 1,5 timme per gång och en teorikväll på cirka 3 timmar. Kurspris: 1 500 kronor.

5 praktikpass, 1,5 timme per gång och en teorikväll på cirka 3 timmar. Kurspris: 1 500 kronor. Valp- och unghundskurs Den här kursen vänder sig till dig som har en valp eller unghund, 8 veckor 10 månader. Vi tar tillvara på den viktigaste tiden i en hunds liv, aldrig kommer din hund att bli mer

Läs mer

Ett barns interaktion på två språk

Ett barns interaktion på två språk lektiot Ett barns interaktion på två språk En studie i språkval och kodväxling RAIJA BERGLUND Inledningsföredrag i samband med disputation den 6 juni 2008 vid humanistiska fakulteten vid Vasa universitet

Läs mer

Misstag i webbdesign som gör att din hemsida ser klumpig ut

Misstag i webbdesign som gör att din hemsida ser klumpig ut Misstag i webbdesign som gör att din hemsida ser klumpig ut Föreställ dig en tegel och motor butik där entrén är delvis blockerad, produkter dåligt organiserade, utan ordentliga skyltar. Skulle detta vara

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

γνῶθι σεαυτὸν (över ingången till templet i Delfi): förstå din egen begränsning. Besinning och måtta, i kontrast till hybris. Vad visdom är. Skalman.

γνῶθι σεαυτὸν (över ingången till templet i Delfi): förstå din egen begränsning. Besinning och måtta, i kontrast till hybris. Vad visdom är. Skalman. Självkännedom, Korpo, 23 juli 2016 Hugo Strandberg [Se Hugo Strandberg, Self-Knowledge and Self- Deception (Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2015), kap. 1-4] γνῶθι σεαυτὸν (över ingången till templet i

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

När använder du: en faktatext? När jag vill skriva eller läsa fakta om något, t.ex. flygplan eller djur.

När använder du: en faktatext? När jag vill skriva eller läsa fakta om något, t.ex. flygplan eller djur. Facit till Grönt Ljus Skriva skolår 6 Många av övningarna i Grönt Ljus Läsa skolår 6 är av den typen att eleverna själva ska resonera sig fram till ett svar och det finns fler alternativ som kan vara rätt.

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Korrelation och kausalitet

Korrelation och kausalitet Korrelation och kausalitet samt lite metodologi, källkritik och vetenskapsjournalistik I tidningen ser du en artikel med rubriken "Överviktiga är sjukare". Betyder detta att övervikt orsakar dålig hälsa?

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin

John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin John Leslie Mackie 1917 1981 Professor i filosofi vid Oxford 1967-81. Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin Misstagsteorin Moraliska omdömen ufrycker trosföreställningar,

Läs mer

Vad innebär en uppskjutandeproblematik?

Vad innebär en uppskjutandeproblematik? Vad innebär en uppskjutandeproblematik? På kyrkogården i Ravlunda i det skånska Österlen, ligger författaren Fritiof Nilsson Piraten begravd. På sin gravsten lät han inrista: Här under är askan av en man

Läs mer

Putnam: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)?

Putnam: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)? Putnam Första stycket av Putnams text är överdrivet retorisk och mycket rörig. Det är viktigt att skilja på följande: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)? Frege: Standardsyn

Läs mer