Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar
|
|
- Britt-Marie Elisabeth Jonsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vad är allmän rättslära Ett filosofiskt studium av teorier, läror, principer och begrepp som är gemensamma för alla (eller nästan alla) andra juridiska discipliner. De centrala frågeställningarna (1) Frågan om rättens natur (2) Analys av juridiska grundbegrepp (3) Juridisk argumentation, speciellt lagtolkning (4) Lagstiftningslära (till viss del) (5) Normativa frågor Den allmänna rättslärans delar AR Analytisk del Normativ del Rättens natur begreppsanalys Studiet av juridisk argumentation
2 Teorier om rättens natur Normativistiska teorier Realistiska teorier Naturrättsteori Rättspositivism Am. RR Sk. RR NRP KLP Vad är problemet? Rätt och moral (naturrättsteori) Rätt och tvång/konventioner (rättspositivism) Rätt och normer (regler) (realistiska teorier) Rätt och stat (rättspositivism) Transnationell rätt Transnationell rätt sägs (1) vara oberoende av staten (2) vara villkorlig och icke tvingande (3) sakna systemisk struktur (4) vara svår att spåra tillbaka till bestämda rättskällor.
3 Juridisk pluralism Två eller flera rättssystem gör anspråk på att reglera samma mänskliga beteende Koloniala och post koloniala stater Den globala nivån Naturrättsläran Naturrättsläran tänker sig att rätten är intrinsikalt och moraliskt normativ, så att den förlänar rättigheter och ålägger skyldigheter i moralisk mening. Den förklarar rättens bindande kraft med hänvisning till att rätten är begreppsligt sammankopplad med moraliska värden som rättvisa och det gemensamma goda. Naturrättsläran II Naturrättsläran säger att (i) det föreligger en begreppslig koppling mellan rätt och moral och (ii) att moraliska värden är objektiva.
4 Naturrättsläran III Det sagda innebär att rättens moraliska auktoritet är inbyggd i rättsbegreppet, och att lex iniusta tesen att en (mycket) omoralisk lag inte är någon lag alls följer logiskt av tes (i). Lon Fuller Fuller definierar rättsbegreppet i termer av de åtta principerna i avsikt att redogöra för vår moraliska skyldighet att lyda lagen (fidelity to law). Han tillämpar sin teori på rättssystemet i Nazi Tyskland. Ronald Dworkin Dworkin menar att i princip alla juridiska frågor har ett rätt svar och att vi kan finna detta genom att konstruera (vad han kallar) den mes välgrundade teorin. Lagtext och ändamål.
5 Rättspositivism Rättspositivismen är en teori om rätten, inte en teori om juridisk argumentation eller civil olydnad Man kan säga att rättspositivismen är en teori om teorier om rätten, i den meningen att den lägger ned vissa krav som sådana teorier måste uppfylla för att vara rättspositivistiska teorier. Rättspositivism II Rättspositivister fokuserar alltså inte på rättens innehåll eller dess moraliska värde, varför de gärna beskriver rätten I formella eller värdeneutrala termer, t.ex. Genom att säga att den är en specific social technique of a coercive order. (Kelsen 1945, 19) Rättspositivismens huvudteser (1) Den sociala tesen, som innebär att man faställer gällande rätt med hjälp av värdeneutrala kriterier. (2) Separationstesen, som säger att det inte föreligger någon nödvändig koppling mellan rätt och moral. (3) Tesen om social effektivitet, som säger att rättens existens (giltighet) förutsätter att den är på det hela taget socialt effektiv i den meningen att såväl funktionärerna som medborgarna lyder lagen.
6 Kelsen och Hart Harts igenkänningsregel identifierar rättskällorna och är helt i linje med den sociala tesen. Kelsens grundnorm fyller en annan funktion, nämligen att förklara rättens bindande kraft. Rättsrealism Amerikansk rättsrealism (naturalism, kritik av rättigheter, regel skepticism, behaviorism) Skandinavisk rättsrealism (naturalism, kritik av rättigheter och magi) Karl Olivecrona Naturalism Non kognitivism Det finns ingen bindande kraft Rättsregler kan inte etablera rättsliga relationer, men kan orsaka mänskligt beteende.
7 Moraliska omdömen Moralisk Realism (Platon) Moralisk konstruktivism (Kant, Rawls) Moralisk relativism (kultur relativism) Non kognitivism (Hägerström) Hohfelds grundbegrepp krav frihet (inte) kompetens immunitet plikt icke krav avhängig inkompehet tens Normativa politiska teorier Utilitarianism John Rawls teori om rättvisa Robert Nozicks teori om den minimala staten * Kritiska rättsteorier (critical race theory, feminist jurisprudence)
8 Skyldigheten att lyda lagen Samtycke Fair Play argumentet Utilitarianism
Seminariematerial Allmän Rättslära. Uppsala universitet Juridiska institutionen VT 2013, B-perioden
Seminariematerial Allmän Rättslära Uppsala universitet Juridiska institutionen VT 2013, B-perioden Seminarium 1: Rätt och moral Läs Hart (1958), Fuller (1958) och Radbruch (2006 [1946]). Försök sedan besvara
Läs merSeminariematerial Allmän Rättslära. Uppsala universitet Juridiska institutionen HT 2013, B-perioden
Seminariematerial Allmän Rättslära Uppsala universitet Juridiska institutionen HT 2013, B-perioden Allmän rättslära HT 2013 Föreläsningar (1) Introduktion till den allmänna rättsläran (2) Allmän rättslära
Läs merALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2013
ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2013 Doc Minna Gräns VAD ÄR ALLMÄN RÄTTSLÄRA? Vetenskap om rätten vad är rätt? vad är rättsvetenskap? 1 RÄTTSVETENSKAPENS DISCIPLINER Allmän rättslära Systematisk kunskap om rättsvetenskap,
Läs merALLMÄN RÄTTSLÄRA HT Prof. Minna Gräns
ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2016 Prof. Minna Gräns VAD ÄR ALLMÄN RÄTTSLÄRA? Vetenskap om rätt, rättsvetenskap, rättsliga begrepp, rättens metoder i teori och i praxis, rättens relation till moral, politik, religion
Läs mer1. Hur förhåller sig den moraliska skyldigheten gentemot det faktum att det saknas motsvarande lagstiftning.
1. Hur förhåller sig den moraliska skyldigheten gentemot det faktum att det saknas motsvarande lagstiftning. 1.1 Rättspositivistiskt perspektiv De tidiga rättspositivisterna Bentham och Austin insisterade
Läs mer2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Läs merTypsvar Ord. tentamen Allmän rättslära
Typsvar Ord. tentamen Allmän rättslära 2014-03-07 Fråga 1 a) I ett strategiskt spel mellan två spelare (A och B) väljer varje spelare ett av två möjliga handlingsalternativ (X eller Y), och detta val avgör
Läs merKodnr: 26. Hemtentamen Allmän rättslära HT -12 A-perioden
Hemtentamen Allmän rättslära HT -12 A-perioden 1. Moralen och lagen TR har dömt den åtalade i Mål nr B 12174-12 för grov stöld. Det har i media diskuterats om gärningsmannen även borde ha dömts för att
Läs merHare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.
Huvudsyftet med delen: att beskriva uppdelningen i två nivåer för moraliskt tänkande, den kritiska och den intuitiva. Först dock lite bakgrund. H:s metaetik är en form av non-kognitivism som han själv
Läs mer0. Meta-etik Grunderna
Vad är meta-etik? Vilka typer av frågor försöker man besvara inom metaetiken? 1. Semantiska. T. ex.: Vad betyder moraliska utsagor? 2. Metafysiska/ontologiska. T. ex.: Finns det moraliska fakta? 3. Kunskapsteoretiska.
Läs merAnarchy, State, Utopia
Författad av Fähstorkh mån, 31/03/2008-15:18 För ett år sedan avled Robert Nozick efter en längre tids sjukdom. Nozick var filosof till yrket och verkade som professor i ämnet vid Harvarduniversitetet
Läs mer7. Moralisk relativism
Fisher skiljer på två huvudsakliga former av relativism: 1. Agentrelativism: vad en agent bör göra bestäms av den agentens existerande motivation. 2. Talarrelativism (också känd som subjektivism): när
Läs merTENTAMEN LAGA01, Allmän rättslära, 7,5 hp
TENTAMEN LAGA01, Allmän rättslära, 7,5 hp Tid: torsdagen 7 mars 2013 8.00-12.00 Plats: MA8, MA9 Examinatorer: Christian Dahlman, Uta Bindreiter, Ellika Sevelin Tillåtna hjälpmedel: Inga Anteckna ditt skrivningsnummer
Läs merVärdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:
Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:
Läs merInternationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral. Jörgen Ödalen
Internationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är internationell rätt? Ett system av lagar skapat av stater för att reglera
Läs merFILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Läs merSeminariematerial Allmän rättslära. Juridiska institutionen HT 2015, A-perioden
Seminariematerial Allmän rättslära Juridiska institutionen HT 2015, A-perioden 1 Inledning Som vi har sett kan man lite grovt säga att den allmänna rättsläran fokuserar på, (i) frågan om rättens natur,
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merNaturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism
Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas
Läs merTORBEN SPAAK. Rättspositivism och juridisk argumentation NR 3
TORBEN SPAAK Rättspositivism och juridisk argumentation 2005-06 NR 3 Rättspositivism och juridisk argumentation 563 Rättspositivism och juridisk argumentation TORBEN SPAAK* 1. Inledning Företrädarna för
Läs mer6. Kvasirealism. Slutledningen igen:
6. Kvasirealism 2. Freges princip kommer in i bilden. Om meningen hos Sexköp är fel i Sverige består i att den uttrycker en attityd, då kan den bara ha den meningen när den uttrycker attityden. Men när
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 3
Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas
Läs mer3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan
3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt
Läs mer4. Moralisk realism och Naturalism
4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar
Läs mer1. Öppna frågans argument
1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla
Läs merPedagogikens systemteori
Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vad är moral? Vad är moralfilosofins studieobjekt? Dvs. vad är det moralfilosofer filosoferar om? Det uppenbara svaret är naturligtvis moralen : Det är moralen som är föremålet
Läs merETIK VT2013. Moraliskt språkbruk
ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka
Läs merHare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:
Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.
Läs merKvasirealism och konstruktivism
Kvasirealism och konstruktivism I dagens metaetiska debatt finns en hel del filosofer som tänker sig att den rätta semantiska teorin måste vara antingen objektivismen eller någonting som i alla fall är
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Arg. för emotivism: Bristande konvergens (konvergera = närma sig varandra. Motsats: divergera) Oenighet i värdefrågor är: 1. större än i sakfrågor 2. utbredd: folk är oeniga
Läs merJuridisk argumentation
Juridisk argumentation Översikt 1. Vissa fundamentala antaganden 2. Lagtolkning 3. Rättsfallsanalys 4. Rättsstaten och maktdelningsläran Domarperspektivet Domarens uppgift är att avgöra fallet i enlighet
Läs merJohn Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin
John Leslie Mackie 1917 1981 Professor i filosofi vid Oxford 1967-81. Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory 1.Ger moraliska omdömen ugryck för trosföreställningar? Ja: KogniMvism Nej: Non-
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 6
Moralfilosofi Föreläsning 6 Den öppna frågans argument Argument mot naturalismen Det går i korthet ut på att visa att en värdeterm (såsom rätt, fel, bör, etc.) inte kan ha samma mening som någon icke-värdeterm
Läs merHEMTENTAMEN Allmän rättslära 8 november 9 november, 2012
UPPSALA UNIVERSITET Kodnummer: 1 Juridiska institutionen Rättshistoria och allmän rättslära Höstterminen 2012, A-perioden HEMTENTAMEN Allmän rättslära 8 november 9 november, 2012 1 1.1 Inledning Inom rättsfilosofin
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt
Läs merÖppna frågans argument
Öppna frågans argument Öppna frågans argument 1. Om godhet kan definieras som N så är frågan x är N, men är x go;? sluten. 2. För alla N gäller a; frågan x är N, men är x go;? är öppen. Slutsats: Godhet
Läs merRättshistoria och Allmän rättslära 4-5 juni 2013 Vårterminen 2013, B-perioden
Uppsala universitet Hemtentamen Allmän rättslära Rättshistoria och Allmän rättslära 4-5 juni 2013 Vårterminen 2013, B-perioden Domare Jönsson skall avgöra ett mål. Målet är dock komplicerat och Jönsson
Läs merInformationsteknologi och etik
Informationsteknologi och etik Grundläggande etiska teorier 1. Skrivövning 2. Etikbegreppet och etikforskning 3. Grundläggande normativa etiska teorier 4. Rast 15 minuter 5. Sammanfattning, tillämpning
Läs mer8. Moralpsykologi. Några klargöranden:
8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till
Läs merObjektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori
Objektivism Föreläsning 6 Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Men objektivister (till skillnad från naturalister) hävdar att det inte går att reducera värdeomdömen till
Läs merÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4
ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget
Läs merintervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet
politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra
Läs merInternationell politik 2 Föreläsning 3: Vad är internationell rätt? Finns den ens? Jörgen Ödalen
Internationell politik 2 Föreläsning 3: Vad är internationell rätt? Finns den ens? Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är internationell rätt? International law consists of rules and principles of general
Läs merVad ska vi med filosofi i rättsdogmatiken? - Om användningen av allmän filosofi i rättsvetenskapliga avhandlingar
Vad ska vi med filosofi i rättsdogmatiken? - Om användningen av allmän filosofi i rättsvetenskapliga avhandlingar Linda Gröning, Bergen den 26 maj 2009 Vad är rättsvetenskap? En vetenskap som har rätten
Läs merPUBLIC. Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) EUROPEISKA UNIONENSRÅD /12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE
ConseilUE EUROPEISKA UNIONENSRÅD Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) 14997/12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE PUBLIC JUR538 JUSTCIV307 CONSOM124 CODEC2396 YTTRANDEFRÅNJURIDISKAAVDELNINGEN
Läs merOm hälsa och livskvalitet
Om hälsa och livskvalitet Bengt Brülde Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Högskolan Väst Filosofiska institutionen, Göteborgs universitet Frågorna Vad är hälsa? Vari består en persons hälsa?
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI FP2200 Praktisk filosofi: Avancerad litteraturkurs 2, 15 högskolepoäng Practical Philosophy: Advanced Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merJAMR41, Internationella mänskliga rättigheter II, 15 högskolepoäng International Human Rights Law II, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JAMR41, Internationella mänskliga rättigheter II, 15 högskolepoäng International Human Rights Law II, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs mervilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim
vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim Relationen Hume/Kant 1711-1776 1724-1804 Hume väckte Kant ur
Läs merDet är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick
Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert
Läs mer5. Egoism. andras skull.
5. Egoism R tar upp tre argument för EE, och förkastar samtliga. 1. Argument: Altruistiskt beteende är kontraproduktivt. Därför bör vi bete oss egoistiskt. Svar: Detta är inget argument för EE, eftersom
Läs merJAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens
Läs merHar vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!
Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Kan det vara etiskt rätt att bryta mot lagen?! Är det kvinnans rätt att bestämma om hon skall göra abort?! Måste rika dela med sig till fattiga?! Född
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI FP2300 Praktisk filosofi: Avancerad litteraturkurs 3, 15 högskolepoäng Practical Philosophy: Advanced Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI FP2201 Praktisk filosofi: Avancerad litteraturkurs 2, 15 högskolepoäng Practical Philosophy: Advanced Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merALLMÄN RÄTTSLÄRA. Introduktion,
ALLMÄN RÄTTSLÄRA Introduktion, 150928 Homeros 700bc (1300bc) Grekerna i medelhavet 480 bc Alexander 356-323 bc Rom 200 bc (753, 509, 451, 201, 146) Roms delning 395 (391, 410, 455, 476, 530) Aequitas
Läs merKursens mål. Juridiska fakulteten. Undervisningsspråk: Svenska och Engelska. Introduktion till juristutbildningen
Juridiska fakulteten LAGA01, Introduktion till juridiken, allmän rättslära och konstitutionell rätt, 30,0 högskolepoäng Introduction to Law, Legal Theory and Constitutional Law, 30.0 credits Grundnivå
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 9
Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr årgång 20
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2016 årgång 20 Bokförlaget thales recension carl-henric grenholm Etisk teori: kritik av moralen, Lund: Studentlitteratur 2014 enligt carl-henric grenholm är etiken
Läs merSINGER KAP 11 & 12 Tuesday, 13 November 2012
SINGER KAP 11 & 12 CIVIL OLYDNAD FLER EXEMPEL Oskar Schindler insats för judarna i Nazi- Tyskland Djurens Befrielsefronts inbrott på Dr. Thomas Gennarellis laboratorium Operation Rescue:s kampanjer mot
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr årgång 22
tidskrift för politisk filosofi nr 1 2018 årgång 22 Bokförlaget thales politisk filosofi idag intervju med elena namli, professor i teologisk etik vid teologiska institutionen, uppsala universitet Elena
Läs merInternationell politik 2 Föreläsning 3: Internationell rätt och politik. Jörgen Ödalen
Internationell politik 2 Föreläsning 3: Internationell rätt och politik Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är internationell rätt? Ett system av lagar skapat av stater för att reglera relationerna
Läs merPolitisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria
Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade
Läs merInternationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori. Jörgen Ödalen
Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori Jörgen Ödalen Jorgen.odalen@liu.se Kursinnehåll och lärandemål Kursen behandlar några aktuella och principiellt intressanta
Läs merJAEN61, Europeisk patenträtt, 15 högskolepoäng European Patent Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JAEN61, Europeisk patenträtt, 15 högskolepoäng European Patent Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens nämnd för
Läs merSYFTE Identifiera spåra. analys av givna förnuftsbegrepp. värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde.
SYFTE Identifiera spåra upp moralens grundläggande princip genom en analys av givna förnuftsbegrepp om moraliskt värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde. 1 Begreppet om
Läs merJohn Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin
John Leslie Mackie 1917 1981 Professor i filosofi vid Oxford 1967-81. Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin Misstagsteorin Moraliska omdömen ufrycker trosföreställningar,
Läs merKONTRAKTUALISM OCH KONSTRUKTIVISM
Lunds universitet Filosofiska institutionen KONTRAKTUALISM OCH KONSTRUKTIVISM Om ursprungspositionens funktion i John Rawls rättviseteori Kristoffer Svenson Uppsats FPR 503, 41-60p VT 2005 Handledare:
Läs merFörslaget om avskattning av paketerade fastigheter i förhållande till neutralitets- och skatteförmågeprincipen
J U R I D I C U M Förslaget om avskattning av paketerade fastigheter i förhållande till neutralitets- och skatteförmågeprincipen - en uppsats om ett lagförslag, skatterättsliga principer och lagstiftningens
Läs merPERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN
PERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN Perspektiv Utdrag ur kursplanen för Rättsvetenskaplig uppsats LAGF03 s. 2 och metod Källa: Nationalencyklopedin
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merRätt som Integritet - En tillämpning av Dworkins rättsteori på svenska rättsfall Max Hermansson
JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Rätt som Integritet - En tillämpning av Dworkins rättsteori på svenska rättsfall Max Hermansson Examensarbete i allmän rättslära, 30 hp Examinator: Mauro
Läs merUppfostran och straff
Mats Kumlien Uppfostran och straff Studier kring 1902 ärs lagstiftning om reaktioner mot ungdomsbrott LUND 1997 Innehällsförteckning Förord Innehällsförteckning VII IX I. Inledning 1 1. Värd och straff
Läs merCritical Race teori del I
Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Critical Race teori del I Laura Carlson 2016 Critical Race rättsteori (CRT) Började på 1960 talet som en motreaktion till den liberala teoretiska utvecklingen
Läs merKritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden
Civilrätt C och D- Juristprogrammet Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Elisabeth Ahlinder 2016 Vad är rättsdogmatisk metod? En vetenskaplig metod - finns det rätta svar? En teori kan den
Läs merLinköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?
Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger
Läs merEn rättssystemsteori
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Tom Grundell En rättssystemsteori Examensarbete 20 poäng Handledare: Aleksander Peczenik Ämnesområde: Allmän rättslära Termin: VT 01 Innehåll ABSTRACT 1 FÖRORD
Läs merFastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Juridiska fakulteten
Juridiska fakulteten LAGA01, Introduktion till juridiken, allmän rättslära och konstitutionell rätt, 30 högskolepoäng Introduction to Law, Legal Theory and Constitutional Law, 30 credits Grundnivå / First
Läs merProtokoll fo r examination av examensarbeten vid juridiska institutionen
Juridiska institutionen Stockholms universitet Fastställt av prefekten 2013.08.13 För tillämpning på examensarbeten som examineras fr.o.m. 2013.11.04 Protokoll fo r examination av examensarbeten vid juridiska
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs merIndivider som jämlikar
Linköpings universitet Politisk teori 2 Ht 2013 Individer som jämlikar Föds alla människor med samma förutsättningar? Elisabeth Kindeland Grupp B 9/25/2013 Individer som jämlikar - Föds alla människor
Läs merHare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att
Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning
Läs merSeminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:
Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: 2017-02-23 Förord Dessa seminariefrågor är framtagna för att användas vid seminarier i vetenskapsteori för pedagogstudenter, men
Läs mer10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv
Det finns två olika positioner som båda kan kallas fiktionalism : 1. Hermeneutisk fiktionalism 2. Revolutionär fiktionalism ( revisionistisk fiktionalism ) De kan betraktas som två separata positioner,
Läs merINSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI
ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI JOHN ERIKSSON Idag Kort repetition Emotivism Error-teori Kort repetition Olika frågor: Vad betyder moraliska termer och satser? Vad gör vi när vi pratar och
Läs merExempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget?
1. Evolutionära undermineranden av moralen MORALENS EVOLUTION: FÖRELÄSNING 7 - Epistemologiskt underminerande 2. Harmans utmaning - Reduktion? 3. Reliabilism och koherentism Exempel Den generella tanken
Läs merPolitisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv
Läs merEDMB51, Genus och rätt, 30 högskolepoäng Gender and Law, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten Fastställande EDMB51, Genus och rätt, 30 högskolepoäng Gender and Law, 30 credits Grundnivå / First Cycle Kursplanen är fastställd av Ledningsgruppen för kandidatprogrammet
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs mer