Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar"

Britt-Marie Elisabeth Jonsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Vad är allmän rättslära Ett filosofiskt studium av teorier, läror, principer och begrepp som är gemensamma för alla (eller nästan alla) andra juridiska discipliner. De centrala frågeställningarna (1) Frågan om rättens natur (2) Analys av juridiska grundbegrepp (3) Juridisk argumentation, speciellt lagtolkning (4) Lagstiftningslära (till viss del) (5) Normativa frågor Den allmänna rättslärans delar AR Analytisk del Normativ del Rättens natur begreppsanalys Studiet av juridisk argumentation

2 Teorier om rättens natur Normativistiska teorier Realistiska teorier Naturrättsteori Rättspositivism Am. RR Sk. RR NRP KLP Vad är problemet? Rätt och moral (naturrättsteori) Rätt och tvång/konventioner (rättspositivism) Rätt och normer (regler) (realistiska teorier) Rätt och stat (rättspositivism) Transnationell rätt Transnationell rätt sägs (1) vara oberoende av staten (2) vara villkorlig och icke tvingande (3) sakna systemisk struktur (4) vara svår att spåra tillbaka till bestämda rättskällor.

3 Juridisk pluralism Två eller flera rättssystem gör anspråk på att reglera samma mänskliga beteende Koloniala och post koloniala stater Den globala nivån Naturrättsläran Naturrättsläran tänker sig att rätten är intrinsikalt och moraliskt normativ, så att den förlänar rättigheter och ålägger skyldigheter i moralisk mening. Den förklarar rättens bindande kraft med hänvisning till att rätten är begreppsligt sammankopplad med moraliska värden som rättvisa och det gemensamma goda. Naturrättsläran II Naturrättsläran säger att (i) det föreligger en begreppslig koppling mellan rätt och moral och (ii) att moraliska värden är objektiva.

4 Naturrättsläran III Det sagda innebär att rättens moraliska auktoritet är inbyggd i rättsbegreppet, och att lex iniusta tesen att en (mycket) omoralisk lag inte är någon lag alls följer logiskt av tes (i). Lon Fuller Fuller definierar rättsbegreppet i termer av de åtta principerna i avsikt att redogöra för vår moraliska skyldighet att lyda lagen (fidelity to law). Han tillämpar sin teori på rättssystemet i Nazi Tyskland. Ronald Dworkin Dworkin menar att i princip alla juridiska frågor har ett rätt svar och att vi kan finna detta genom att konstruera (vad han kallar) den mes välgrundade teorin. Lagtext och ändamål.

5 Rättspositivism Rättspositivismen är en teori om rätten, inte en teori om juridisk argumentation eller civil olydnad Man kan säga att rättspositivismen är en teori om teorier om rätten, i den meningen att den lägger ned vissa krav som sådana teorier måste uppfylla för att vara rättspositivistiska teorier. Rättspositivism II Rättspositivister fokuserar alltså inte på rättens innehåll eller dess moraliska värde, varför de gärna beskriver rätten I formella eller värdeneutrala termer, t.ex. Genom att säga att den är en specific social technique of a coercive order. (Kelsen 1945, 19) Rättspositivismens huvudteser (1) Den sociala tesen, som innebär att man faställer gällande rätt med hjälp av värdeneutrala kriterier. (2) Separationstesen, som säger att det inte föreligger någon nödvändig koppling mellan rätt och moral. (3) Tesen om social effektivitet, som säger att rättens existens (giltighet) förutsätter att den är på det hela taget socialt effektiv i den meningen att såväl funktionärerna som medborgarna lyder lagen.

6 Kelsen och Hart Harts igenkänningsregel identifierar rättskällorna och är helt i linje med den sociala tesen. Kelsens grundnorm fyller en annan funktion, nämligen att förklara rättens bindande kraft. Rättsrealism Amerikansk rättsrealism (naturalism, kritik av rättigheter, regel skepticism, behaviorism) Skandinavisk rättsrealism (naturalism, kritik av rättigheter och magi) Karl Olivecrona Naturalism Non kognitivism Det finns ingen bindande kraft Rättsregler kan inte etablera rättsliga relationer, men kan orsaka mänskligt beteende.

7 Moraliska omdömen Moralisk Realism (Platon) Moralisk konstruktivism (Kant, Rawls) Moralisk relativism (kultur relativism) Non kognitivism (Hägerström) Hohfelds grundbegrepp krav frihet (inte) kompetens immunitet plikt icke krav avhängig inkompehet tens Normativa politiska teorier Utilitarianism John Rawls teori om rättvisa Robert Nozicks teori om den minimala staten * Kritiska rättsteorier (critical race theory, feminist jurisprudence)

8 Skyldigheten att lyda lagen Samtycke Fair Play argumentet Utilitarianism

Relevanta dokument

Seminariematerial Allmän Rättslära. Uppsala universitet Juridiska institutionen VT 2013, B-perioden

Seminariematerial Allmän Rättslära Uppsala universitet Juridiska institutionen VT 2013, B-perioden Seminarium 1: Rätt och moral Läs Hart (1958), Fuller (1958) och Radbruch (2006 [1946]). Försök sedan besvara