11. Feminism och omsorgsetik

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "11. Feminism och omsorgsetik"

Transkript

1 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier som vi hittills studerat. Annorlunda uttryckt: finns det en typiskt manlig och en typiskt kvinnlig moral? Och vilka slutsatser ska man i så fall dra av detta?

2 11. Feminism och omsorgsetik Idén om ett typiskt kvinnligt moraliskt tänkande härstammar från forskning inom utvecklingspsykologi. På 50-talet utvecklade Lawrence Kohlberg sin teori om hur barn utvecklas moraliskt. Enligt K genomgår alla barn en utveckling i flera steg, där deras moraliska tänkande blir alltmer abstrakt. Alla barn når dock inte lika långt. Alla barn börjar på stadium 1, som kännetecknas av fullständig egoism. I bästa fall når de hela vägen till steg 6, där de accepterar universella principer ungefär som hos Kant. K ansåg själv att utvecklingen han visade på gick i riktning mot en allt bättre eller sannare moral men det behöver man inte hävda. K menade också att utvecklingen bara gick åt ett håll. Den som en gång nått ett visst utvecklingssteg återgick inte till ett lägre.

3 11. Feminism och omsorgsetik I sin forskning lät Kohlberg barn i olika åldrar svara på frågor om hur personer i olika situationer bör handla. Hans mest kända exempel handlar om Heinz, som behöver en medicin från en apotekare för att rädda sin frus liv. Men apotekaren, som också uppfunnit medicinen, begär ett pris som Heinz inte kan betala. Vad ska H göra?

4 11. Feminism och omsorgsetik Bl.a. intervjuade K:s forskarlag två 11-åringar, Jake och Amy, som gav helt olika svar på frågan. Enligt Jake bör Heinz stjäla medicinen, eftersom ett människoliv är värt mer än pengarna (som apotekaren begär). Amy har istället svårt att ge ett rakt svar på frågan och verkar se situationen som att Heinz och apotekaren måste komma fram till en lösning gemensamt genom att tala med varandra. Detta tyder på att Amy befinner sig på ett lägre stadium än Jake enligt K:s teori. Amy är kvar på nivå 3, medan Jake åtminstone nått nivå 4.

5 11. Feminism och omsorgsetik Carol Gilligan, som var Kohlbergs elev, ansåg att K:s forskning tenderade att nedvärdera flickors moraliska tänkande jämfört med pojkars. Hennes tolkning av K:s forskning, och hennes egen, var att kvinnors moraliska tänkande är annorlunda än mäns, och att Kohlbergs stadieindelning återspeglar ett manligt tänkande snarare än ett objektivt korrekt synsätt. Vilka är då skillnaderna mellan kvinnors och mäns moraliska tänkande enligt G? Enkelt uttryckt kännetecknas mäns tänkande av abstrakta, universella principer ofta uttryckta i termer av rättvisa, och ibland rent matematiska. Exempel: Jake: Man ger ¾ åt sig själv och ¼ åt andra. Kvinnors tänkande, å andra sidan, fokuserar på omsorg om andra och bevarandet av personliga relationer. Kvinnor tenderar också att vara mer empatiska och medkännande.

6 11. Feminism och omsorgsetik Det råder fortfarande kontrovers om Gilligan har rätt om skillnader mellan kvinnors och mäns moraliska tänkande och hur dessa skillnader, om de nu finns, bäst ska förklaras. För oss är det dock viktigare att fråga: 1. Råder det några betydande skillnader i praktiken mellan dessa olika moraliska synsätt? 2. Om så är fallet, vilket av dem är då att föredra?

7 11. Feminism och omsorgsetik Betoningen av omsorg leder till en annorlunda syn på relationer med närstående, ett område som många andra teorier (t.ex. utilitarismen, Kant) ofta anklagas för att hantera dåligt, eftersom de tenderar att istället betona kravet på opartiskhet. Notera dock att omsorgsetiken inte nödvändigtvis kan tala om för oss hur man bör bära sig åt i sådana relationer. Istället tenderar den att beskriva olika ideal, som t.ex. den kärleksfulle föräldern. [Vi återkommer till denna punkt i samband med dygdetiken, kap. 12.] Om man drar omsorgsetiken till sin spets har den radikala följder för hur vi bör förhålla sig till personer som vi inte har personliga relationer med, t.ex. människor i fjärran länder. Dessa kan vi helt ignorera utan att göra fel.

8 Enligt en tolkning kan skillnaden mellan omsorgsetik och typiskt manliga moralteorier som utilitarismen och pliktetiken (i Kants version eller andras) uttryckas på följande vis: det centrala begreppet i de manliga teorierna är moralisk skyldighet, men i omsorgsetiken är det dygden. Om den tolkningen stämmer ansluter sig omsorgsetiken, ironiskt nog, till en annan manlig moralteori med en lång historia: dygdetiken.

9 Ofta menar man att det som skiljer den antika etiken från den moderna (1600-talet och framåt) är precis denna skillnad: de antika filosoferna, som Platon och Aristoteles, tänkte i termer av dygd, snarare än skyldighet. (Den antika grekiskan har ö. h. t. inget ord som motsvarar plikt. ) Platon och Aristoteles försökte beskriva hur en god person ska vara snarare än hur en sådan person ska agera i varje upptänklig situation. Platon ( f. Kr.) Aristoteles ( f. Kr.)

10 Ett annat sätt att uttrycka skillnaden mellan dygdetiken och de moralteorier vi granskat tidigare är denna: för de andra teorierna är moraliska regler primära, för dygdetiken är karaktären primär. Därför kan vi också kalla de andra teorierna för regelbaserade, och dygdetiken för karaktärsbaserad. Regelbaserade teorier kännetecknas av att det enligt dem finns vissa moraliska regler som vi alla måste följa, och att en god moralisk karaktär består i att konsekvent följa denna regel (eller, som i Kants fall, att följa den därför att det är den rätta moraliska regeln). Enligt dygdetiken, däremot, finns inga moraliska regler som är informativa, någorlunda generella och undantagslösa. För att vi ska veta vad vi ska göra i en given situation duger det inte att följa givna regler. Istället måste vi använda vårt omdöme eller annorlunda uttryckt, vår karaktär. Eller, som Aristoteles säger, vår varseblivning.

11 I Aristoteles efterföljd kan vi definiera en dygd på följande vis: ett karaktärsdrag som manifesteras i vanemässigt handlande och som det är bra för en person att ha. (RoF, s. 194). En last definieras då på liknande sätt, fast med dåligt istället för bra. Enligt en annan tänkbar definition är dygden är karaktärsdrag som det är bra inte bara för en själv att ha, utan även för andra. Att ha en dygd består inte enbart i att handla på ett visst sätt; man måste också ha rätt motiv för sin handling och detta motiv är (oftast) inte att vara dygdig. Exempel: vänskap är en dygd, och att ha denna dygd är att vara en god vän. En god vän är inte bara en person som handlar på ett visst sätt, utan en person som gör detta av vänskap.

12 Att ge innehåll åt dygdetiken innebär att identifiera och sedan beskriva de olika dygderna (och lasterna). Det är dock viktigt att komma ihåg att denna beskrivning inte (enbart) kan bestå i någon handlingsregel som den person som har dygden i fråga följer. Detta beror på att varje sådan regel har så många undantag (och undantag från undantagen osv.) att det är omöjligt att få med den i beskrivningen. Exempel: ärlighet är en dygd, men det går inte bara att säga att en person är ärlig om och endast om han eller hon aldrig vilseleder andra. Detta skulle vara att reducera dygden till en regel som vem som helst skulle kunna följa mer eller mindre mekaniskt. Det finns många situationer då det är legitimt att vilseleda andra, men det går inte att på ett uttömmande sätt och på förhand beskriva alla dessa situationer.

13 Slutsatsen man kan dra från detta är att det är svårt att ge någorlunda bra beskrivningar av de olika dygderna. Exempel: Generositet är en dygd, men hur ska den beskrivas? Hur handlar en generös person? I RoF (s. 196) föreslår R följande tolkning: Man ska vara så generös med sina resurser som är förenligt med att man samtidigt kan tillfredsställa sina mest grundläggande behov. I EMP (sjätte utgåvan) har han dock övergivit denna tolkning, som ju kräver väldigt mycket för att man ska räknas som generös. Istället säger han bara att generositet ska vara förenlig med att leva sitt vanliga liv (s. 163). Han förutsätter dock att ett vanligt liv inte är alltför påkostat. Dygdetikern säger att R:s svårigheter är symtomatiska. En generös person vet när och hur man använder sina resurser för andras skull, men någon enkel princip går inte att formulera.

14 Två fördelar med dygdetik gentemot regelbaserade teorier: 1. Den säger inte bara något om vad vi bör göra, utan också om hur vi bör vara motiverade när vi gör det. [Smith-exemplet] Notera dock att t.ex. utilitarismen också kan uttala sig om vilka motiv vi bör ha, nämligen de motiv som har de bästa konsekvenserna för lyckan. 2. Den tillåter oss att vara partiska, eftersom flera dygder inbegriper partiskhet. Notera dock att t.ex. utilitarismen också kan tolerera partiskhet, med motiveringen att det generellt är bättre för mängden lycka i världen om vi är partiska.

15 Två versioner av dygdetik: 1. Radikal dygdetik (t.ex. Anscombe): dygdetiken är i sig en fullständig moralisk teori och de moraliska begrepp som inte hör hemma inom denna teori i synnerhet begreppet moralisk skyldighet får antingen avskaffas helt, eller åtminstone reduceras till dygdetiska begrepp. Hur kan begreppet moralisk skyldighet reduceras till dygdetiska begrepp? Så här: en handling är moraliskt obligatorisk om och endast om den är vad en dygdig person skulle göra. Notera att denna definition i sig inte säger särskilt mycket om hur man bör handla.

16 2. Begränsad dygdetik. Enligt denna hållning erbjuder dygdetiken ett väsentligt komplement till andra teorier, men är inte i sig en fullständig teori. Det är dock inte helt klart hur denna kombination närmare bestämt ska se ut. Dygdetiken och konkurrerande teorier verkar ju delvis vara oförenliga.

17 Som stöd för begränsad dygdetik, gentemot radikal dygdetik, kan man peka på att dygdetiken är ofullständig i tre avseenden: 1. Dygdetiken behöver kompletteras med andra överväganden som gör klart varför vissa karaktärsdrag är dygder medan andra är laster. T.ex. kan man åberopa egoism eller utilitarism. Dygdetikern svarar: det är sant att man måste motivera varför vissa karaktärsdrag är dygder, men det innebär inte att man måste tillgripa någon alternativ moralteori.

18 2. Dygdetiken kan inte hantera konflikter mellan dygder. Det kan stämma, men samma sak gäller många andra teorier dock ej utilitarismen, som aldrig ger upphov till konflikter till att börja med. 3. Dygderna kan inte tillämpas på svåra fall, där det är svårt att veta vad en viss dygd (t.ex. vänlighet) kräver. Fast dygdteoretikern skulle säga att det är orimligt att förvänta sig en fullständig moralteori, om en sådan skulle lösa alla svåra fall för oss.

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

6. Samhällsfördragsteorin

6. Samhällsfördragsteorin 6. Samhällsfördragsteorin En andra invändning berör däremot precis SFT:s egoistiska grundvalar. Tydligen kan vi bara ha skyldigheter mot andra varelser om vi tjänar på att ingå ett samhällsfördrag med

Läs mer

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta Traditionellt är alternativet till utilitarismen tanken att det finns moraliska regler som vi aldrig får bryta mot. Att följa dessa regler är vår plikt därav namnet pliktetik. Det bör dock påpekas att

Läs mer

Kapitel 4. Scanlon tar också upp problemet om moralens omfång d.v.s. frågan om vilka varelser som vi har moraliska skyldigheter mot.

Kapitel 4. Scanlon tar också upp problemet om moralens omfång d.v.s. frågan om vilka varelser som vi har moraliska skyldigheter mot. Kapitel 4 Scanlon tar också upp problemet om moralens omfång d.v.s. frågan om vilka varelser som vi har moraliska skyldigheter mot. Han svarar: de är alla varelser som är förmögna att inta omdömeskänsliga

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Moralfilosofi. Föreläsning 2 Moralfilosofi Föreläsning 2 Vad är moral? Vad är moralfilosofins studieobjekt? Dvs. vad är det moralfilosofer filosoferar om? Det uppenbara svaret är naturligtvis moralen : Det är moralen som är föremålet

Läs mer

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor: Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Kapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga.

Kapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga. Scanlon ger tyvärr ingen tillfredsställande definition av vad detta betyder. En naturlig tolkning är att personliga

Läs mer

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier Workshop etik 17/9-2014 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1.

Läs mer

Kapitel 4. Scanlon svarar genom att förneka att han skulle mena något sådant. (Se också introduktionen.)

Kapitel 4. Scanlon svarar genom att förneka att han skulle mena något sådant. (Se också introduktionen.) Kapitel 4 En viktig invändning mot kontraktualismen: det är orimligt att påstå att handlingar är fel därför att det inte går att rättfärdiga dem inför andra. Det är snarare tvärtom. (Se s. 391n21) Scanlon

Läs mer

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem motivationsargumentet respektive representationsargumentet. HUME HANDOUT 1 A. Humes tes i II.iii.3: Konflikter mellan förnuftet och passionerna är omöjliga. Annorlunda uttryckt: en passion kan inte vara oförnuftig (eller förnuftig). Han erbjuder två argument för

Läs mer

Lektion 1. Stora berättelser och olika typer av etik

Lektion 1. Stora berättelser och olika typer av etik Lektion 1 Stora berättelser och olika typer av etik Vad är etik och moral? Stora berättelser Olika religioner Politiska rörelser Filosofiska riktningar Kulturer Övriga världsbilder, övertygelser och livsåskådningar.

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Moralfilosofi. Föreläsning 2 Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt

Läs mer

Kapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra.

Kapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Kapitel 5 Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Betydligt besvärligare är situationer där jag kan rädda ett stort antal personer från allvarlig skada

Läs mer

Kapitel 6. Scanlon beskriver den syn på moraliska bedömningar som han menar följer från hans kontraktualistiska moralteori.

Kapitel 6. Scanlon beskriver den syn på moraliska bedömningar som han menar följer från hans kontraktualistiska moralteori. Syfte 2: att visa att det är viktigt att skilja mellan tillskrivningsansvar och substantiellt ansvar, och i synnerhet att substantiellt ansvar inte bara kan reduceras till tillskrivningsansvar. Eftersom

Läs mer

ETIK Olika teorier och religiösa perspektiv

ETIK Olika teorier och religiösa perspektiv ETIK Olika teorier och religiösa perspektiv Konsekvensetik Konsekvenserna av ditt handlande avgör om handlingen var god Konsekvenserna för: en själv, företaget, föreningen, större grupper och ytterst för

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Plan för eftermiddagen Moralisk argumentation hur det går till Etiska teorier + vad de kan lära oss Bikupediskussioner kring några exempel Gert Helgesson Faktapåståenden:

Läs mer

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: (1) Dispositionell en desire är en disposition att handla på ett visst sätt i vissa omständigheter.

Läs mer

7. Moralisk relativism

7. Moralisk relativism Fisher skiljer på två huvudsakliga former av relativism: 1. Agentrelativism: vad en agent bör göra bestäms av den agentens existerande motivation. 2. Talarrelativism (också känd som subjektivism): när

Läs mer

Översikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik

Översikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik Översikt Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik En version av deontologiska teorier är kontraktualismen. Scanlon försvarar en form av denna. Översikt Vad

Läs mer

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening? Det är trivialt att en desire i dispositionell mening alltid måste finnas med i varje handlingsförklaring, eftersom vad som helst som motiverar handling är en disposition att handla i vissa omständigheter.

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor.

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Kapitel 1 Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Till att börja med förnekar han att skälomdömen kan reduceras till påståenden om den naturliga världen (d.v.s. naturalism).

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Objektivism Föreläsning 6 Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Men objektivister (till skillnad från naturalister) hävdar att det inte går att reducera värdeomdömen till

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

Utilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism

Utilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism Utilitarismen Föreläsning 10 Den klassiska utilitarismen Det finns flera olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm den leder till

Läs mer

Kapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga.

Kapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga. Scanlon ger tyvärr ingen tillfredsställande definition av vad detta betyder. En naturlig tolkning är att personliga

Läs mer

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Moralfilosofi Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Normativ moral: Den moral som individer och samhällen borde handla efter. Normativ fråga Normativa

Läs mer

Hare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.

Hare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen universell preskriptivism för sin lära. Huvudsyftet med delen: att beskriva uppdelningen i två nivåer för moraliskt tänkande, den kritiska och den intuitiva. Först dock lite bakgrund. H:s metaetik är en form av non-kognitivism som han själv

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

5. Egoism. andras skull.

5. Egoism. andras skull. 5. Egoism R tar upp tre argument för EE, och förkastar samtliga. 1. Argument: Altruistiskt beteende är kontraproduktivt. Därför bör vi bete oss egoistiskt. Svar: Detta är inget argument för EE, eftersom

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

Dygdetik. Föreläsning 12 2014-04-01

Dygdetik. Föreläsning 12 2014-04-01 Dygdetik Föreläsning 12 De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala istället hur

Läs mer

Feministisk etik en introduktion. Borgholm 17 april 2013 Goldina Smirthwaite

Feministisk etik en introduktion. Borgholm 17 april 2013 Goldina Smirthwaite Feministisk etik en introduktion Borgholm 17 april 2013 Goldina Smirthwaite Innehåll Vad är feministisk etik? Olika feminismer Fem sätt som den traditionella etiken svikit kvinnor på Feministiska alternativ

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Utilitarismen Den klassiska utilitarismen Det finns många olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm

Läs mer

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP Kurskod: VAE010 GRUPPINLÄMNING 3.3 20130504 Vårdande som etik, relation och process 1. VÅRDETISKT PROBLEM Viola Smith född 1929 inkom för tre veckor sedan

Läs mer

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas

Läs mer

FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker Föreläsning 2

FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker Föreläsning 2 FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker Föreläsning 2 Dygd och last är de primära moralbegreppen i Humes etik.! En dygd är ett karaktärsdrag som väcker välbehag och gillande (storsinthet, t.ex.). En last däremot

Läs mer

Etik 22/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Etik 22/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier Etik 22/3-2016 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1. Grundläggande

Läs mer

Etik Vissa påstår att religionerna skapat de olika etiska reglerna. Andra påstår att de olika etiska reglerna är något som människan har med sig nedärvt sedan urminnes tider. Många av reglerna finns

Läs mer

Kapitel 2. Detta kapitel handlar om värde. Huvudsyftet: visa att värdebegreppet är sekundärt i förhållande till skälbegreppet.

Kapitel 2. Detta kapitel handlar om värde. Huvudsyftet: visa att värdebegreppet är sekundärt i förhållande till skälbegreppet. Detta kapitel handlar om värde. Huvudsyftet: visa att värdebegreppet är sekundärt i förhållande till skälbegreppet. Ett annat syfte: vederlägga den teleologiska teorin om värde och byta ut den mot en mer

Läs mer

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan 3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt

Läs mer

4. Moralisk realism och Naturalism

4. Moralisk realism och Naturalism 4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar

Läs mer

1. Öppna frågans argument

1. Öppna frågans argument 1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla

Läs mer

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Kan det vara etiskt rätt att bryta mot lagen?! Är det kvinnans rätt att bestämma om hon skall göra abort?! Måste rika dela med sig till fattiga?! Född

Läs mer

Upplägg och examination

Upplägg och examination Introduktion etik Elin Palm Centrum för tillämpad etik, CTE Upplägg och examination 3 föreläsningar 1 seminarium 2 avstämningar (I inlämning skiss, III presentation) Examination: Hemskrivning med inlämning

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 10

Moralfilosofi. Föreläsning 10 Moralfilosofi Föreläsning 10 Normativ etik Moralfilosofi är strävan att på ett systematiskt sätt förstå moralens natur och vad den kräver av oss Här har vi alltså att göra med två olika frågor: 1. Vad

Läs mer

Ledarskap och etik TGTU04 HT2013

Ledarskap och etik TGTU04 HT2013 Ledarskap och etik TGTU04 HT2013 Vad$är$e(k?$! E(k$kan$beskrivas$som$den$disciplin$där$man$ kri(skt$reflekterar$över$människors$värderingar,$ ställningstaganden$och$handlingar,$men$också$de$ formella$och$informella$normer$som$finns$i$

Läs mer

10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv

10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv Det finns två olika positioner som båda kan kallas fiktionalism : 1. Hermeneutisk fiktionalism 2. Revolutionär fiktionalism ( revisionistisk fiktionalism ) De kan betraktas som två separata positioner,

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Moralfilosofi. Föreläsning 3 Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas

Läs mer

Etik- och moralfrågor är ständigt aktuella och något vi måste ta ställning till:

Etik- och moralfrågor är ständigt aktuella och något vi måste ta ställning till: 1 Blommor och bin Religion (etikdelen) Att göra det rätta Etik och moral handlar om hur vi ska vara mot varandra. När vi talar om etikfrågor eller moralfrågor kan det handla om frågor som: Är det rätt

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014 årgång 18 Bokförlaget thales recension tulsa jansson: Du har svaren! Filosofi till vardags, Stockholm: Brombergs förlag, 2012. i boken Du har svaren! Filosofi

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Gert Helgesson Etikfall 16 juni Tid: c:a 20 min/grupp. Presentation c:a 10 min. o Identifiera minst 1 specifikt etiskt problem o Ange de generella etiska teman

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

VAD ÄR ETIK OCH MORAL?

VAD ÄR ETIK OCH MORAL? VAD ÄR ETIK OCH MORAL? Etik (av grekiska ethos = sed, vana. Läran om vilka seder och bruk som människan använder. Etik kan också definieras som läran om moralen. Ordet moral kommer från latinet och är

Läs mer

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

Subjektivism & emotivism

Subjektivism & emotivism Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt

Läs mer

PEDAGOGENS KOMPETENSER

PEDAGOGENS KOMPETENSER UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens

Läs mer

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

8. Moralpsykologi. Några klargöranden: 8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till

Läs mer

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Gert Helgesson Faktapåståenden: p. om sakförhållanden (vad som är fallet respektive inte är fallet) Värdepåståenden: p. om vad som är bra/dåligt, bättre/sämre

Läs mer

ETIKFÖRELÄSNING TSUI09 EN INTRODUKTION TILL ETIK, TILLÄMPAD ETIK OCH TEKNIKVÄRDERING DEN 19 FEBRUARI 2019

ETIKFÖRELÄSNING TSUI09 EN INTRODUKTION TILL ETIK, TILLÄMPAD ETIK OCH TEKNIKVÄRDERING DEN 19 FEBRUARI 2019 ETIKFÖRELÄSNING TSUI09 EN INTRODUKTION TILL ETIK, TILLÄMPAD ETIK OCH TEKNIKVÄRDERING DEN 19 FEBRUARI 2019 Erik Gustavsson, PhD, Centre for applied ethics, Department of culture and communication, Linköping

Läs mer

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Etiska dimensioner och konflikter Informativ paternalism

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Från till. Relationen Hume/Kant. Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer

Från till. Relationen Hume/Kant. Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer Från till vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim Relationen Hume/Kant 1711-1776 1724-1804 Hume väckte

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

SANNING eller fake 1

SANNING eller fake 1 SANNING eller fake 1 LITE DEFINITIONER Korrekt: Det som hänför sig till verkligheten (motsats: Inkorrekt) Avgörs genom empiriska observationer Personliga Sant: Logisk sanning (motsats: falskt) Avgörs genom

Läs mer

Seminariematerial Allmän Rättslära. Uppsala universitet Juridiska institutionen VT 2013, B-perioden

Seminariematerial Allmän Rättslära. Uppsala universitet Juridiska institutionen VT 2013, B-perioden Seminariematerial Allmän Rättslära Uppsala universitet Juridiska institutionen VT 2013, B-perioden Seminarium 1: Rätt och moral Läs Hart (1958), Fuller (1958) och Radbruch (2006 [1946]). Försök sedan besvara

Läs mer

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Mats Johansson mats.johansson@fil.lu.se Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Förmåga att kunna redogöra för grundläggande distinktioner och resonemang inom etiken,

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 6

Moralfilosofi. Föreläsning 6 Moralfilosofi Föreläsning 6 Den öppna frågans argument Argument mot naturalismen Det går i korthet ut på att visa att en värdeterm (såsom rätt, fel, bör, etc.) inte kan ha samma mening som någon icke-värdeterm

Läs mer

SYFTE Identifiera spåra. analys av givna förnuftsbegrepp. värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde.

SYFTE Identifiera spåra. analys av givna förnuftsbegrepp. värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde. SYFTE Identifiera spåra upp moralens grundläggande princip genom en analys av givna förnuftsbegrepp om moraliskt värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde. 1 Begreppet om

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Arg. för emotivism: Bristande konvergens (konvergera = närma sig varandra. Motsats: divergera) Oenighet i värdefrågor är: 1. större än i sakfrågor 2. utbredd: folk är oeniga

Läs mer

vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim

vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim Relationen Hume/Kant 1711-1776 1724-1804 Hume väckte Kant ur

Läs mer

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet. Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.

Läs mer

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-7 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar

Läs mer

Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer

Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer Relationen Hume/Kant 1711-1776 1724-1804! Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer Kant genomgick flera filosofiska faser. Det var först när han var i 50-årsåldern och tog del av Humes filosofi (särskilt

Läs mer

Introduktion till etik (2)

Introduktion till etik (2) Introduktion till etik (2) Hélène Hermansson (heleneh@kth.se) ETIKMOMENT DD1390 HT-2011 KTH Etikmomentet hösten 2011 Två föreläsningar om etik. Obligatoriskt: Skriva etikessä. Ämnen finns beskrivna på

Läs mer

0. Meta-etik Grunderna

0. Meta-etik Grunderna Vad är meta-etik? Vilka typer av frågor försöker man besvara inom metaetiken? 1. Semantiska. T. ex.: Vad betyder moraliska utsagor? 2. Metafysiska/ontologiska. T. ex.: Finns det moraliska fakta? 3. Kunskapsteoretiska.

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande

Läs mer

Planering Religionskunskap

Planering Religionskunskap Planering Religionskunskap Moment 1: Etik och moral följande innehåll utifrån ämnesplanen: Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och

Läs mer

Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori

Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori Mia Liinason, doktorand i genusvetenskap Som forskare är feminister ofta medvetna om vikten av att inte själva reproducera

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl

Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl Praktiskt förnuft Utmärkande för förnuftiga varelser med vilja: förmågan att handla utifrån principiella skäl i enlighet med föreställningen om lagar. Viljan är en sorts praktiskt förnuft. Internalism

Läs mer

16. Max 2/0/ Max 3/0/0

16. Max 2/0/ Max 3/0/0 Del III 16. Max 2/0/0 Godtagbar ansats, visar förståelse för likformighetsbegreppet, t.ex. genom att bestämma en tänkbar längd på sidan med i övrigt godtagbar lösning med korrekt svar (8 cm och 18 cm)

Läs mer

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 1 1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta

Läs mer

OMSORGSETIKEN SOM MORALTEORI

OMSORGSETIKEN SOM MORALTEORI OMSORGSETIKEN SOM MORALTEORI En feministisk teori om omsorg CARE ETHICS AS MORAL THEORY A feminist theory of care Samuel Björklund Kandidatuppsats, 15 hp Filosofi C, 30 hp - VT 2018 Institutionen för idé-

Läs mer

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: 128-135, 137-141 + A3 -dilemma)

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: 128-135, 137-141 + A3 -dilemma) Kunskapskrav: Mänskliga rättigheter - humanism & etik Pilar med fet text är grunden som alla ska kunna och övriga pilar för att kunna nå högre nivåer. Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila

Läs mer

Sammanfattning 2018:1

Sammanfattning 2018:1 Sammanfattning Den fråga som ligger till grund för vårt arbete är om den svenska offentlighetsprincipen försvagats genom medlemskapet i EU? Vårt svar är ja. En grundläggande orsak är att rättigheten att

Läs mer

En formel för frihet

En formel för frihet En formel för frihet Mänskligheten som ändamål i sig Exemplen pånytt PLIKT fullkomlig ofullkomlig mot sig själv mot andra Mänskligheten som ändamål i sig Varför är det en plikt att inte avlägga falska

Läs mer