Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Transkript

1 Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen av djur för vetenskapliga syften? Vilka ska fatta beslut, och enligt vilka riktlinjer? Hur fyller jag i en ansökan till försöksdjursetisk prövning så att den godkänns? moralfrågan Djuretik behandlar etiska frågor aktualiserade av vår behandling av djur, såsom: Vilken moralisk status har djur? Väger djurs välbefinnande lika tungt som människors? Om inte, varför inte då? Innebär djurs mer begränsade mentala förmågor att de inte skadas av döden? Är djurförsök moraliskt försvarbara? Under vilka omständigheter? Är det moraliskt försvarbart att äta kött? Under vilka omständigheter? Väcker vårt beteende gentemot djur en moralisk fråga? Indirekta vs direkta skäl Direkt JA Vardagsmoralen Jämlikt hänsynstagande Indirekt Dygd, spillovereffekt Människors äganderätt NEJ Många människor blir illa berörda av djurplågeri Avtrubbningseffekt Friska, nöjda djur ger mer och bättre kött Elaka sällskapsdjur inget kul var snäll! Mångfald som estetiskt/pedagogiskt/ ekologiskt värde Risk att något vi kan ha nytta av i framtiden går förlorat om en art försvinner Dålig skötsel otillförlitliga forskningsresultat Rättigheter trumf Andra människors harm

2 Moralisk status Direkt moralisk status = vara moraliskt subjekt = måste beaktas för sin egen skull av moraliska beslutsfattare Distinktion: ha MS / vara moralisk aktör Vilka måste tas hänsyn till vilka ställs krav på? Stärkandet av djurs moraliska ställning som något extremt vs. Stärkandet av djurs moraliska ställning som följd av principer vi redan accepterar Moralisk status Arttillhörighet Psykologiska egenskaper Religiösa grunder Moralisk individualism Närhelst två individer behandlas olika bör man kunna peka på någon skillnad dem emellan som rättfärdigar den skilda behandlingen. En viss skillnad kan ha moralisk betydelse i ett sammahang men sakna betydelse i ett annat. Denna syn har möjliggjort ett effektivt sätt att argumentera mot varje form av ojämlikhet, diskriminering, elitism etc. Ett resultat är en expansion av den moraliska domänen från familjen, klanen, byn, staden, landsdelen och nationen till generella principer om alla människors lika värde oavsett kön eller ras. I förlängningen av denna expansion ligger också ett inkluderande av djuren. Vi tänker oss förstås att alla människor är lika mycket värda. Detta är en innefattande åsikt som innebär ett försvar för varje enskild människas moraliska status. För många paras denna syn också med en mer uteslutande åsikt som går ut på att människor är mer värda än andra varelser, i första hand då de andra djuren på vår planet.

3 Alla människor är lika mycket värda. Alla människor är lika mycket värda. Människan är mer värd än djuren. Människan är mer värd än djuren. Alla människor är lika mycket värda. Oavsett skillnader i talang, begåvning eller förmåga, utseende eller etnicitet är varje individuell människas intressen, behov, välfärd och önskningar lika angelägna att beakta, skydda, och främja. Människan är mer värd än djuren. Människans unika förmåga till skapande, kunskap, moral, kultur etc. ger henne ett värde som djur saknar. Just de skäl som vi använder för att betona alla människors lika värde tycks visa att också andra djur har detta värde. Förklaringen är att den minsta gemensamma nämnaren för alla människor måste bli något i stil med individ som har intressen och behov som spelar roll för henne, vilket ju är sant också om alla djur som har intressen och behov. Istället för att vara ett hot mot människors värde skulle alltså försvaret för djurs värde vara en följd från just de överväganden som behövs för att motivera den grundläggande mänskliga jämlikhet som är en grundbult i de flesta moraluppfattningar. Om en varelse lider kan det inte finnas något moraliskt rättfärdigande för att vägra ta hänsyn till detta lidande. Oavsett vad det är för ett slags varelse manar oss jämlikhetstanken att lidandet räknas som likvärdigt med ett lika intensivt lidande i den mån grova jämförelser är möjliga hos vilken som helst annan varelse. Peter Singer, Djurens frigörelse

4 Invändningar Etik handlar om ett slags ömsesidighet, ett implicit accepterande av ett socialt kontrakt. Människans utnyttjande av djur är naturligt (och ingår i mångtusenåriga kulturtraditioner). Det finns viktiga skillnader mellan människa och djur. Antingen tvingas vi dra gränsen för moralens omfattning mycket trängre än vi först skulle tro (alla och enbart de människor som har ett förnuft ). Eller så tvingas vi dra gränsen mycket vidare än vad vi hade tänkt, nämligen så att alla djur med förmåga till behagliga och obehagliga upplevelser omfattas (ryggradsdjur + bläckfiskar?). Eftersom vi inte kan acceptera slutsatsen att t.ex. små barn, allvarligt dementa eller gravt förståndshandikappade skulle sakna moralisk ställning blir slutsatsen att moralens krav i själva verket omfattar långt fler varelser än vi till vardags tänker oss. Exemplet djurförsök Djurförsöksfrågan diskuteras alltför ofta i absoluta termer: för eller emot De som är emot är mest villiga att diskutera frågan. Olyckligt -- viktigt att forskare och andra diskuterar djurförsök Frågan skulle vara lätt om Djurförsök inte ledde till viktiga vetenskapliga framsteg Behandlingen av djur inte väckte någon moralisk fråga Djur hade lika starka moraliska rättigheter som människor

5 Frågan skulle vara lätt om För att kunna säga något mer bestämt om frågan skulle man bl.a. behöva Djurförsök inte ledde till viktiga vetenskapliga framsteg Behandlingen av djur inte väckte någon moralisk fråga Djur hade lika starka moraliska rättigheter som människor Falskt Falskt Svårt att tro En rimlig teori om djurs moraliska status En uppskattning av mervärdet av ett (globalt) system med djurförsök jämfört med ett system utan djurförsök. Den svenska lagstiftningens syn är att djur från moralisk synpunkt spelar roll. Därför kan smärtsamma försök på dem rättfärdigas enbart om de rimligen kan anses vara nödvändiga för att säkerställa en kunskapsvinst som leder till att en någonting ännu viktigare realiseras. I korthet: djurens lidande måste vägas mot människors (i vissa fall andra djurs) lidande. Saknas vägledning kring det mer precisa värdet av djurs välbefinnande (t.ex med en faktor av 0.6 i förhållande till motsvarande påverkan på en människas välbefinnande. De tre R:en Replacement Ersätta försöksdjursanvändning med andra metoder, t.ex. cellkulturer och datormodeller. Reduction Reducera antalet försöksdjur så långt det är förenligt med tillförlitliga resultat (kan vara svår avvägning) Refinement Genom förbättrade metoder reducera (1) graden av lidande, (2) antalet tillfällen, (3) varaktighet vid dessa Hur se på förväntad nytta? Förväntade nyttan av studien ofta oklar Forskare har många gånger misstagit sig vid forskning på medicinska preparat Grundforskning har ännu osäkrare nyttoprognos Nyttan av forskningssystemet, ej enskild studie? Kan finnas skäl att stoppa enskilda studier även om forskningen överlag är kunskapsgenererande och har positiva effekter på människors hälsa och välfärd Ett vanligt försvar för djurförsök innebär ett moraliskt jämställande av handlingar och underlåtelser, enligt ungefär följande resonemang: Om vi låter bli att utföra djurförsök gör vi oss ansvariga för de framtida lidanden som skulle ha kunnat förhindras eller lindras med hjälp av djurförsök. Vi är moraliskt ansvariga inte enbart för vad vi aktivt gör, utan också för följderna av vad vi låter bli att göra.

6 Resonemanget är det omvända när vi bemöter tanken att också försök på (ofrivilliga) människor skulle kunna gynna framtida patienter: Experiment på ofrivilliga människor skulle kunna leda till att viktiga medicinska framsteg gjordes. Dessa framsteg skulle kunna bespara en stor grupp människor väsentligt lidande, kanske t.o.m. rädda deras liv. Vi är inte moraliskt tillåtna att utföra sådana experiment, eftersom vi inte avsiktligt får skada vissa för att förhindra skada mot andra. Vi skulle vara moraliskt ansvariga för handlingen att utsätta vissa för ofrivilliga experiment, men vi skulle inte vara (lika) moraliskt ansvariga för att vi genom att inte utföra försöken låter bli att hjälpa de framtida patienterna. Om du anser: Det är inte moraliskt tillåtet att använda ofrivilliga människor som försöksobjekt I strävan att maximalt främja hälsa och minska lidanden, och Det är moraliskt tillåtet att använda djur som försöksobjekt i strävan att maximalt främja hälsa och minska lidanden, så Behöver du formulera någon princip som förklarar varför djur får användas som medel för att främja det större goda men varför denna princip inte kan tillämpas på människor. Finns det relevanta skillnader mellan människa och djur som förklarar varför det är försvarbart att behandla dem olika? Javisst, det finns en massa sådana skillnader. Problemet är att många gör misstaget att från iakttagelsen att det ofta är försvarbart att behandla människor och djur olika drar den felaktiga slutsatsen att det generellt är försvarbart att behandla djur sämre än människor. Djur och människor är olika, därför är det inget konstigt med att de bör behandlas olika. Men jämlikhetstanken säger inte att alla ska behandlas likadant, utan bara att alla bör behandlas med samma hänsyn eller respekt. Lästips En lämplig början är Peter Singers Animal Liberation. Den finns även på svenska, Djurens frigörelse. Peter Carruthers bok The Animals Issue argumenterar mot en stärkt moralisk ställning för djur. Ett utdrag på svenska finns i antologin Vad är moraliskt rätt? (red. Ahlenius) Tyvärr håller mycket av det som skrivits både för och emot djurförsök låg kvalitet, där man målar ut motståndarsidan som enkelspårigt och kategoriskt emot djurförsök eller som kallsinniga vetenskapsfanatiker som inte ser något problem med djurexploatering. Frågan är dessvärre mycket komplex, och välmenande människor som tänker förnuftigt når likväl olika slutsatser. Denna artikel av filosofen David Degrazia var inte så dum: