Moralfilosofi. Föreläsning 12

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Moralfilosofi. Föreläsning 12"

Transkript

1 Moralfilosofi Föreläsning 12

2 Kants etik

3 Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik, politisk filosofi, m.m. 3

4 För att förstå Kants etiska teori så måste man göra en distinktion mellan hypotetiska och kategoriska imperativ två olika sorters bör Ett hypotetiskt imperativ har följande form: Om du vill uppnå ett visst mål så bör du göra X Ett sådant bör är hypotetiskt i den meningen att det är beroende av att man har en viss önskan el. målsättning 4

5 Exempel: - Om du vill klara tentan så bör du läsa kurslitteraturen - Om du vill bli bra på att spela piano så bör du öva Dessa bör har en bindande kraft som är beroende på din önskan eller målsättning Du kan undgå dessa bör genom att ge upp målsättningen ifråga 5

6 Det kategoriska imperativet Ett kategoriskt imperativ har istället följande form: Du bör göra X (punkt slut) Ett sådant bör är oberoende av önskningar eller målsättningar Du kan inte undgå ett sådant bör genom att ge upp någon önskan eller målsättning 6

7 Kants tanke är att moraliska skyldigheter är av det kategoriska slaget Den bindande kraften hos moraliska bör är inte beroende på att man har vissa önskningar eller målsättningar Man kan inte undgå moraliska bör genom att ge upp någon önskan eller målsättning. Du är förpliktigad att handla på vissa vis oavsett vad du har för önskningar 7

8 Hypotetiska imperativ är inte så svåra att förstå men hur kan ett kategoriskt imperativ vara möjligt? Hur kan man vara förpliktigad att handla på ett visst sätt oberoende av vad man har för mål? Kants svar är att precis som hypotetiska bör är möjliga för att vi har önskningar så är kategoriska bör möjliga eftersom vi har förnuft 8

9 Alla bör av det kategoriska slaget (moraliska bör) härstammar från en enda princip som vi kan inse enbart genom förnuftet och som varje rationell person måste acceptera: Det kategoriska imperativet Det finns alltså bara ett kategoriskt imperativ, men det har flera olika formuleringar Andra moraliska plikter kan sedan härledas från detta enda kategoriska imperativ 9

10 En formulering av det kategoriska imperativet lyder: Handla endast efter den maxim som du kan vilja upphöja till allmän lag Maxim = handlingsbeskrivning (R: regel ) Du skall alltså endast handla efter de regler som du kan vilja att alla skulle följa i alla lägen 10

11 När du skall avgöra om en viss handling är moraliskt acceptabel så skall du alltså fråga: Är denna handlingens maxim sådan att jag kan vilja att den blev allmän lag? Dvs. kan jag vilja att alla följde denna regel under alla omständigheter? Om ja, så är handlingen moraliskt ok Om nej, så är den moraliskt förbjuden 11

12 Konkret exempel: Anta att du behöver låna pengar. Du vet att ingen kommer att ge dig ett lån om du inte lovar att betala tillbaka. Men du vet också att du inte kommer att kunna betala tillbaka. Skulle det vara ok att avge ett falskt löfte? Maximen för denna handling är: Närhelst man behöver ett lån så skall man lova att betala tillbaka även om man vet att man inte kan 12

13 Nu skall du fråga: Kan jag vilja att denna maxim skulle bli allmän lag? Dvs. kan jag vilja att alla som behöver ett lån och som vet att de inte kommer att kunna betala tillbaka skall avge ett falskt löfte? Nej. Man kan inte rationellt vilja detta eftersom det skulle motverka sitt eget syfte. Om denna maxim blev allmän lag så skulle ingen tro på sådana löften och ingen skulle låna ut några pengar 13

14 Att avge ett sådant falskt löfte skulle vara att handla enligt en maxim som man inte rationellt kan vilja att den skulle bli allmän lag Att (närhelst man behöver låna pengar och vet att man inte kan betala tillbaka) avge ett falskt löfte är alltså inte moraliskt acceptabelt. Det är moraliskt förbjudet, du bör inte göra det Kant ansåg att detta gäller utan undantag 14

15 På samma sätt skall vi resonera om att ljuga. Att ljuga skulle vara att handla efter maximen: det är ok att ljuga Kan man vilja att denna maxim skulle bli allmän lag? Kan jag vilja att alla skall ljuga? Nej. Detta skulle motverka sitt eget syfte. Om denna maxim blev allmän lag så skulle ingen tro på någon annan längre. Och det skulle bli meningslöst (och på sätt och vis omöjligt) att ljuga för att ingen skulle bry sig om vad man sa 15

16 Kant ansåg att vara en moralisk person innebär att man låter sina handlingar styras av allmänna lagar moralregler som gäller utan undantag under alla omständigheter Regeln mot att ljuga ansåg han alltså vara absolut. Man får inte ljuga under några som helst omständigheter Man kan dock ifrågasätta detta på Kants egna premisser 16

17 Maximen det är ok att ljuga skulle man inte kunna vilja att det blev en allmän lag, men maximen det är ok att ljuga när jag därigenom skulle kunna rädda någons liv kan man mycket väl vilja upphöja till allmän lag! Detta skulle inte motverka sitt eget syfte Det kategoriska imperativet verkar alltså inte (i motsats till vad Kant själv trodde) förbjuda att man ljuger om man därigenom skulle kunna rädda någons liv 17

18 Detta leder dock till ett allmänt problem för Kant: Hur vet man vilken den relevanta maximen för ens handling är? Ex: Det är ok att ljuga Det är ok att ljuga om det skulle få goda konsekvenser Det är ok att ljuga om det är måndag eftermiddag Det är ok att ljuga om man har röda strumpor Etc. 18

19 Om du alltid skulle kunna hitta på en maxim som din handling faller under (dvs. om du kan hitta en beskrivning av din handling) som skulle kunna upphöjas till allmän lag så blir det kategoriska imperativet tandlöst För att rädda Kants teori så måste man hitta på några bra anvisningar för hur man kan formulera maximer för handlingar på ett korrekt sätt 19

20 En annan formulering av det kategoriska imperativet (som Kant menade betyder samma sak som den förra) lyder: Du skall aldrig behandla någon person bara som ett medel utan alltid också som ett mål i sig Tolkning: Du får aldrig använda en person bara som medel för ett mål utan du måste också alltid se henne som en person med sina egna mål 20

21 Ett exempel på att behandla andra enbart som medel skulle vara att man manipulerar dem för att uppnå sina egna syften Detta får man alltså inte göra enligt Kants etik oavsett hur goda dessa syften än må vara (oavsett om det skulle leda till bättre konsekvenser) Kom ihåg exemplet med det falska löftet. Att lova att betala tillbaka även om man vet att man inte kan skulle vara att manipulera andra för dina syften 21

22 Det kategoriska imperativet förbjuder dock inte att man använder andra människor som medel (som t.ex. en arbetsgivare använder en anställd) så länge man inte använder dem enbart som medel Man får alltså använda andra som medel så länge man också samtidigt respekterar dem som personer med sina egna mål Man måste behandla dem med en sorts respekt; människovärde 22

23 Kant ansåg att man inte heller får använda sig själv enbart som ett medel utan man måste alltid också se sig själv som ett mål i sig Av det skälet ansåg han att självmord är moraliskt förbjudet och att man har en plikt att odla sina talanger Det är dock inte så lätt att förstå vad det innebär i praktiken att behandla personer (inklusive sig själv) som mål i sig 23

24 Dygdetik

25 De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserar på vad man bör (och inte bör) göra, på vad som gör handlingar rätt (eller fel) Dygdetiken fokuserar istället på frågan om hur man bör vara som person, på personers karaktär En dygd är ett personligt karaktärsdrag som är bra eller berömvärt. Motsatsen till en dygd är en last ett dåligt karaktärsdrag 25

26 Det finns dygder (och laster) som är knutna till vissa roller Ex: En bra bilmekaniker är skicklig, noggrann och ärlig En god lärare är kunnig, välartikulerad och tålmodig En god student är, En bra mamma är, En bra chef är, osv. De dygder (och laster) som förknippas med bilreparationer är inte de samma som förknippas med undervisning, mödraskap, etc. 26

27 Men de dygder som främst är moraliskt relevanta är mycket mer allmänna; det är inte de dygder som kännetecknar bra bilmekaniker eller lärare, etc. utan de som kännetecknar bra personer som sådana En bra person är [lista på moraliska dygder] En dålig person är [lista på moraliska laster] En moralisk dygd är alltså ett karaktärsdrag som varje moraliskt god person skulle ha 27

28 Men vilka är de moraliska dygderna (och lasterna)? En tillfredställande dygdetisk teori måste ge en förteckning över dygderna Ett sätt att närma sig denna fråga är att tänka på vilka karaktärsdrag man uppskattar hos personer man tycker om (och vilka karaktärsdrag man ogillar hos personer man inte tycker om) 28

29 Några kandidater: Dygder: Ärlighet, generositet, mod, arbetsamhet, pålitlighet, lojalitet, vänlighet, vishet, självförtroende, medkänsla, hövlighet, rättvisa, tålamod, Laster: Oärlighet, snålhet, feghet, lathet, opålitlighet, illojalitet, ovänlighet, dumhet, bristande självförtroende, okänslighet, ohövlighet, orättvisa, otålighet, 29

30 Antika tänkare som Sokrates, Platon och Aristoteles var dygdetiker Det dygdetiska tänkandet föll dock i glömska och det är först på senare tid som vissa nutida filosofer har försökt väcka liv i dygdetiken igen Detta började med en inflytelserik artikel från 1958 av Elisabeth Anscombe som innehåller en skarp kritik av den Moderna moralfilosofin 30

31 Anscombe (som visserligen var djupt religiös) menade att den moderna (sekulära) moralfilosofin är felaktig eftersom den bygger på föreställningen om en lag ( morallagen ) utan en lagstiftare (Gud) Begrepp som skyldighet, plikt, det rätta, etc. är rester från en föråldrad religiös etik Vi bör därför ge upp dessa begrepp

32 Alternativet enligt Anscombe är att återvända till Aristoteles synsätt och låta dygderna återigen inta den centrala platsen i etiken Vi skall alltså sluta att prata om rätt och fel, tillåtet och förbjudet, plikt, etc. och istället använda begrepp som ärlig, feg, tålmodig, generös, etc. Ex: Ta det här med att ljuga. Vi skall inte säga att det är fel, eller moraliskt förbjudet, utan att det helt enkelt är oärligt. En ärlig person ljuger inte och ärlighet är en dygd 32

33 Den gyllene medelvägen Enligt Aristoteles är dygderna medelvägar mellan två laster som kännetecknas av överskott och brist Ex: Dygden generositet är medelvägen mellan lasten snålhet och lasten slöseri Dygden mod är medelvägen mellan lasten feghet och lasten dumdristighet (övermod) 33

34 En fördel med dygdetiken: De moralteorier (mest tydligt utilitarismen) som kräver att man skall vara opartisk i alla lägen, och bry sig lika mycket om alla, hotar våra personliga relationer Dygdetiken undviker detta problem. En dygdig person är inte alltid opartisk. Tvärtom, en dygdig person är lojal mot sin familj och sina vänner, etc. 34

35 En annan fördel med dygdetiken: Teorier som fokuserar på skyldigheter, plikter, etc., ger oss fel bild av de motiv som en moralisk person handlar på basis av Även om någon handlar rätt så är det något fel med detta om motivet var ren pliktkänsla Dygdetiken ger en bättre bild av våra motiv, en dygdig person handlar inte utifrån plikt utan för att hon är en god person 35

36 Varför är dygderna bra? Tänk på en klassiskt dygd, ärlighet. Varför skall man vara ärlig? Det räcker inte med att säga att ärlighet är en dygd. Vi vill veta varför ärlighet är en dygd (och varför oärlighet är en last) Ett svar: Dygderna är bra eftersom den som är dygdig kommer att få ett bättre liv 36

37 Aristoteles hade denna syn och han hade också en teori om det goda livet Att vara dygdig är enligt Aristoteles inte bara ett medel till ett gott liv utan ett gott liv består i att vara dygdig Det goda livet är det liv som består i aktiviteter som är i enlighet med dygden 37

38 Aristoteles tänkte sig vidare att det mänskligt goda livet är ett liv som är i enlighet med vår natur, med människans naturliga syfte Detta hänger samman med den teleologiska världsbilden, att allting i universum har ett syfte och strävar mot ett visst mål, sin naturliga plats Precis som syftet med en sax är att den skall klippa bra, och syftet med en bilmekaniker är att laga bilar effektivt, så har människan också ett syfte, en funktion 38

39 Dygden är alltså aktivitet i enlighet med vårt naturliga syfte Eftersom människan är en förnuftig och social varelse så är det bra för oss att ha de dygder som utmärker ett rationellt och socialt liv Det är dock väldigt få som skulle acceptera denna världsbild idag 39

40 Andra svar på varför dygden är bra: 1. Genom att vara dygdig så gynnar man sina egna intressen (och det bör man göra) 2. Genom att vara dygdig så främjar man den allmänna lyckan i universum (och det bör man göra) 3. Vissa dygder är nödvändiga för att vi skall kunna leva tillsammans i fred och samarbeta med varandra 40

41 Ofullständighetsproblemet : Dessa svar går bortom dygdetiken och hänvisar till någon annan etisk teori (etisk egoism, utilitarism, eller kontraktsteorin) Enligt Rachels visar detta att dygdetiken inte kan vara en fullständig etisk teori som står på sina egna ben Den kan bara vara en komponent i en mer omfattande teori 41

42 En annan del av ofullständighetsproblemet: Var snäll, var ärlig, var tålmodig, var generös, etc. ger inte tillräcklig vägledning för att besluta hur man skall handla i enskilda situationer Speciellt problematisk blir det i dilemma situationer: vad en ärlig person och vad en snäll person skulle göra kanske hamnar i konflikt, vad skall man då göra? 42

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta Traditionellt är alternativet till utilitarismen tanken att det finns moraliska regler som vi aldrig får bryta mot. Att följa dessa regler är vår plikt därav namnet pliktetik. Det bör dock påpekas att

Läs mer

Utilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism

Utilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism Utilitarismen Föreläsning 10 Den klassiska utilitarismen Det finns flera olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm den leder till

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Utilitarismen Den klassiska utilitarismen Det finns många olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm

Läs mer

Kontraktsteorin. Föreläsning

Kontraktsteorin. Föreläsning Kontraktsteorin Den historiskt mest kände förespråkaren för kontraktsteorin om moralen är Thomas Hobbes, 1600-talets främste brittiske filosof Föreläsning 9 Hobbes var influerad av den (tidiga) moderna

Läs mer

Introduktion till etik (2)

Introduktion till etik (2) Introduktion till etik (2) Niklas Möller ETIKMOMENT DD1390/DD1348/DD1325 HT-2012 KTH Etikmomentet hösten 2012 n Två föreläsningar om etik. n Obligatoriskt: q q Skriva etikessä. Ämnen finns beskrivna på

Läs mer

Dygdetik. Föreläsning 12 2014-04-01

Dygdetik. Föreläsning 12 2014-04-01 Dygdetik Föreläsning 12 De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala istället hur

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 10

Moralfilosofi. Föreläsning 10 Moralfilosofi Föreläsning 10 Normativ etik Moralfilosofi är strävan att på ett systematiskt sätt förstå moralens natur och vad den kräver av oss Här har vi alltså att göra med två olika frågor: 1. Vad

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Plan för eftermiddagen Moralisk argumentation hur det går till Etiska teorier + vad de kan lära oss Bikupediskussioner kring några exempel Gert Helgesson Faktapåståenden:

Läs mer

ETIK Olika teorier och religiösa perspektiv

ETIK Olika teorier och religiösa perspektiv ETIK Olika teorier och religiösa perspektiv Konsekvensetik Konsekvenserna av ditt handlande avgör om handlingen var god Konsekvenserna för: en själv, företaget, föreningen, större grupper och ytterst för

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Moralfilosofi. Föreläsning 2 Moralfilosofi Föreläsning 2 Vad är moral? Vad är moralfilosofins studieobjekt? Dvs. vad är det moralfilosofer filosoferar om? Det uppenbara svaret är naturligtvis moralen : Det är moralen som är föremålet

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Upplägg och examination

Upplägg och examination Introduktion etik Elin Palm Centrum för tillämpad etik, CTE Upplägg och examination 3 föreläsningar 1 seminarium 2 avstämningar (I inlämning skiss, III presentation) Examination: Hemskrivning med inlämning

Läs mer

Introduktion till etik (2)

Introduktion till etik (2) Introduktion till etik (2) Hélène Hermansson (heleneh@kth.se) ETIKMOMENT DD1390 HT-2011 KTH Etikmomentet hösten 2011 Två föreläsningar om etik. Obligatoriskt: Skriva etikessä. Ämnen finns beskrivna på

Läs mer

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier Workshop etik 17/9-2014 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1.

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Moralfilosofi. Föreläsning 2 Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt

Läs mer

Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl

Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl Praktiskt förnuft Utmärkande för förnuftiga varelser med vilja: förmågan att handla utifrån principiella skäl i enlighet med föreställningen om lagar. Viljan är en sorts praktiskt förnuft. Internalism

Läs mer

Moraliskt praktiskt förnuft

Moraliskt praktiskt förnuft Moraliskt praktiskt förnuft Moralens imperativ är kategoriskt Det villkoras inte av att man vill ett visst mål Det föreskriver ett handlande som rätt och slätt gott eller gott i sig inte som gott som medel

Läs mer

Upplägg Ingenjörsprofessionalism -Inledning till tillämpad etik

Upplägg Ingenjörsprofessionalism -Inledning till tillämpad etik Ingenjörsprofessionalism -Inledning till tillämpad etik Elin Palm, Universitetslektor, Centrum för Tillämpad etik (CTE) Linköpings Universitet (LiU) Upplägg 2 föreläsningar Inledning till tillämpad etik

Läs mer

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande

Läs mer

En formel för frihet

En formel för frihet En formel för frihet Mänskligheten som ändamål i sig Exemplen pånytt PLIKT fullkomlig ofullkomlig mot sig själv mot andra Mänskligheten som ändamål i sig Varför är det en plikt att inte avlägga falska

Läs mer

Principen hos en god vilja som handlar av plikt

Principen hos en god vilja som handlar av plikt Jag vill göra H enbart för att det är min plikt Jag vill göra H av aktning för lagen H är vad lagen kräver En lag är en objektiv handlingsprincip som är allmängiltig och nödvändig gäller alla förnuftsvarelser

Läs mer

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Moralfilosofi Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Normativ moral: Den moral som individer och samhällen borde handla efter. Normativ fråga Normativa

Läs mer

SYFTE Identifiera spåra. analys av givna förnuftsbegrepp. värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde.

SYFTE Identifiera spåra. analys av givna förnuftsbegrepp. värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde. SYFTE Identifiera spåra upp moralens grundläggande princip genom en analys av givna förnuftsbegrepp om moraliskt värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde. 1 Begreppet om

Läs mer

Etik Vissa påstår att religionerna skapat de olika etiska reglerna. Andra påstår att de olika etiska reglerna är något som människan har med sig nedärvt sedan urminnes tider. Många av reglerna finns

Läs mer

Det kategoriska imperativet är ytterst en princip om viljans autonomi. Handla så att din vilja kan betrakta sig som självlagstiftande.

Det kategoriska imperativet är ytterst en princip om viljans autonomi. Handla så att din vilja kan betrakta sig som självlagstiftande. Det kategoriska imperativet är ytterst en princip om viljans autonomi. Handla så att din vilja kan betrakta sig som självlagstiftande. auto = själv nomos = lag 1 Enbart för att manifestera en vilja som

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Gert Helgesson Etikfall 16 juni Tid: c:a 20 min/grupp. Presentation c:a 10 min. o Identifiera minst 1 specifikt etiskt problem o Ange de generella etiska teman

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Varför vara moralisk

Varför vara moralisk Varför vara moralisk Enbart för att manifestera en vilja som är god i sig en autonom vilja, som kan omfatta sina maximer som allmänna lagar i en och samma akt av viljande. Motivet för att handla pliktenligt

Läs mer

Etik- Modet att välja!

Etik- Modet att välja! Etik- Modet att välja! De kommande veckorna ska du lära om och göra: 4 etiska principer (konsekvens-avsikts, plikt och dygetik är. Vad etik och moral är och hur de framkommer i de uppenbarade religionerna.

Läs mer

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Etiska dimensioner och konflikter Informativ paternalism

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Gert Helgesson Faktapåståenden: p. om sakförhållanden (vad som är fallet respektive inte är fallet) Värdepåståenden: p. om vad som är bra/dåligt, bättre/sämre

Läs mer

Den moraliska känslans gång

Den moraliska känslans gång Den moraliska känslans gång Karaktärsdrag Betraktelsen av Direkt/indirekt Lust/smärta Tillfredsställelse/otillfredsställelse Gillande/ogillande Värdering Beröm/klander Kärlek/stolthet Hat/förödmjukelse

Läs mer

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar: Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift

Läs mer

Etik 22/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Etik 22/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier Etik 22/3-2016 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1. Grundläggande

Läs mer

Från till. Relationen Hume/Kant. Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer

Från till. Relationen Hume/Kant. Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer Från till vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim Relationen Hume/Kant 1711-1776 1724-1804 Hume väckte

Läs mer

5. Egoism. andras skull.

5. Egoism. andras skull. 5. Egoism R tar upp tre argument för EE, och förkastar samtliga. 1. Argument: Altruistiskt beteende är kontraproduktivt. Därför bör vi bete oss egoistiskt. Svar: Detta är inget argument för EE, eftersom

Läs mer

Det kategoriska imperativet

Det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativets test under naturlagsformuleringen! Kan jag vilja att maximen blir en allmän naturlag? Logisk möjlighet Är maximen överhuvudtaget möjlig som allmän

Läs mer

vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim

vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim Relationen Hume/Kant 1711-1776 1724-1804 Hume väckte Kant ur

Läs mer

6. Samhällsfördragsteorin

6. Samhällsfördragsteorin 6. Samhällsfördragsteorin En andra invändning berör däremot precis SFT:s egoistiska grundvalar. Tydligen kan vi bara ha skyldigheter mot andra varelser om vi tjänar på att ingå ett samhällsfördrag med

Läs mer

Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet!

Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet! Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet! Moralens grundläggande princip är en princip om viljans autonomi Vi skall handla på ett sådant

Läs mer

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism Lektion 4 Livsåskådningar Humanismen och liberalism Ett luddigt begrepp Humanism kan betyda många olika saker beroende på vem som använder ordet och i vilket sammanhang. Det kan handla om humanistiska

Läs mer

Normativ etik. Vad är en rätt handling? Vad är gott? Vad är rättvist? Vad har värde? Hur bör jag leva/vad är en god människa?

Normativ etik. Vad är en rätt handling? Vad är gott? Vad är rättvist? Vad har värde? Hur bör jag leva/vad är en god människa? Normativ etik Vad är en rätt handling? Vad är gott? Vad är rättvist? Vad har värde? Hur bör jag leva/vad är en god människa? Två huvudtyper av normativa etiska teorier Teleologisk etik (av telos, bet.

Läs mer

FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker Föreläsning 2

FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker Föreläsning 2 FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker Föreläsning 2 Dygd och last är de primära moralbegreppen i Humes etik.! En dygd är ett karaktärsdrag som väcker välbehag och gillande (storsinthet, t.ex.). En last däremot

Läs mer

Ledarskap och etik TGTU04 HT2013

Ledarskap och etik TGTU04 HT2013 Ledarskap och etik TGTU04 HT2013 Vad$är$e(k?$! E(k$kan$beskrivas$som$den$disciplin$där$man$ kri(skt$reflekterar$över$människors$värderingar,$ ställningstaganden$och$handlingar,$men$också$de$ formella$och$informella$normer$som$finns$i$

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

Lektion 1. Stora berättelser och olika typer av etik

Lektion 1. Stora berättelser och olika typer av etik Lektion 1 Stora berättelser och olika typer av etik Vad är etik och moral? Stora berättelser Olika religioner Politiska rörelser Filosofiska riktningar Kulturer Övriga världsbilder, övertygelser och livsåskådningar.

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Kan det vara etiskt rätt att bryta mot lagen?! Är det kvinnans rätt att bestämma om hon skall göra abort?! Måste rika dela med sig till fattiga?! Född

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014 årgång 18 Bokförlaget thales recension tulsa jansson: Du har svaren! Filosofi till vardags, Stockholm: Brombergs förlag, 2012. i boken Du har svaren! Filosofi

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Moralfilosofi. Föreläsning 9 Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop

Läs mer

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

Etik- och moralfrågor är ständigt aktuella och något vi måste ta ställning till:

Etik- och moralfrågor är ständigt aktuella och något vi måste ta ställning till: 1 Blommor och bin Religion (etikdelen) Att göra det rätta Etik och moral handlar om hur vi ska vara mot varandra. När vi talar om etikfrågor eller moralfrågor kan det handla om frågor som: Är det rätt

Läs mer

Singers princip. - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen

Singers princip. - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen Singers princip - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Marco Tiozzo C-uppsats i praktisk filosofi Ht 2007 Handledare:

Läs mer

ETIK & MORAL. Vad är etik? Vad är moral?

ETIK & MORAL. Vad är etik? Vad är moral? ETIK OCH MORAL Är det någonsin rätt att döda? Är två liv mer värt en ett? Får man göra skillnad på män och kvinnor? Är skitsnack ok? Räknas en vit lögn fortfarande som en lögn? Vem är mest värd i världen?

Läs mer

7. Moralisk relativism

7. Moralisk relativism Fisher skiljer på två huvudsakliga former av relativism: 1. Agentrelativism: vad en agent bör göra bestäms av den agentens existerande motivation. 2. Talarrelativism (också känd som subjektivism): när

Läs mer

SINGER KAP 11 & 12 Tuesday, 13 November 2012

SINGER KAP 11 & 12 Tuesday, 13 November 2012 SINGER KAP 11 & 12 CIVIL OLYDNAD FLER EXEMPEL Oskar Schindler insats för judarna i Nazi- Tyskland Djurens Befrielsefronts inbrott på Dr. Thomas Gennarellis laboratorium Operation Rescue:s kampanjer mot

Läs mer

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-7 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar

Läs mer

Kant i tiden! FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker

Kant i tiden! FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker Kant i tiden! Kant levde och verkade i Königsberg i hela sitt liv. Han kom från enkla förhållanden. Fadern var sadelmakare. Han levde ett inrutat liv. Det sägs att man

Läs mer

Informationsteknologi och etik

Informationsteknologi och etik Informationsteknologi och etik Grundläggande etiska teorier 1. Skrivövning 2. Etikbegreppet och etikforskning 3. Grundläggande normativa etiska teorier 4. Rast 15 minuter 5. Sammanfattning, tillämpning

Läs mer

Vad? Hur? Varför? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen?

Vad? Hur? Varför? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen? Hur och varför utför man vissa ritualer och handlingar inom kristendomen? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen? Det här ska vi lära oss i det här arbetsområdet

Läs mer

Konventionell moral och kritisk etik

Konventionell moral och kritisk etik Konventionell moral och kritisk etik I nutida moralfilosofi föreställer man sig gärna moralen som ett system av regler. Det överordnade målet för moralfilosofernas ansträngningar blir då att ordna reglerna

Läs mer

Etiska aspekter på klimathotet. Lars Samuelsson, fil.dr i praktisk filosofi, Umeå universitet lars.samuelsson@philos.umu.se

Etiska aspekter på klimathotet. Lars Samuelsson, fil.dr i praktisk filosofi, Umeå universitet lars.samuelsson@philos.umu.se Etiska aspekter på klimathotet Lars Samuelsson, fil.dr i praktisk filosofi, Umeå universitet lars.samuelsson@philos.umu.se Upplägg Några utgångspunkter Etik/moral (samma sak?) Etik och klimathotet vad

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014 årgång 18 Bokförlaget thales recension ann heberlein: Etik människa, moral, mening. En introduktion, Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2014. det tillhör verkligen

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Arg. för emotivism: Bristande konvergens (konvergera = närma sig varandra. Motsats: divergera) Oenighet i värdefrågor är: 1. större än i sakfrågor 2. utbredd: folk är oeniga

Läs mer

Etik och Ekonomisk brottslighet

Etik och Ekonomisk brottslighet Etik och Ekonomisk brottslighet Exemplet insiderhandel Johanna Romare Ekonomisk brottslighet - en brottslighet utan offer? Den ekonomiska brottslighetens viktimologi (läran om brottsoffer) Hazel Croall,

Läs mer

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem motivationsargumentet respektive representationsargumentet. HUME HANDOUT 1 A. Humes tes i II.iii.3: Konflikter mellan förnuftet och passionerna är omöjliga. Annorlunda uttryckt: en passion kan inte vara oförnuftig (eller förnuftig). Han erbjuder två argument för

Läs mer

Etikmomentet Inda 2008

Etikmomentet Inda 2008 Etikmomentet Inda 2008 Kalle Grill Avdelningen för f r filosofi Föreläsning 1 Grundutbildning vid KTH bör: b utformas sås att de studerande efter genomgången ngen grundutbildning har kännedom om grundläggande

Läs mer

Kapitel 6. Scanlon beskriver den syn på moraliska bedömningar som han menar följer från hans kontraktualistiska moralteori.

Kapitel 6. Scanlon beskriver den syn på moraliska bedömningar som han menar följer från hans kontraktualistiska moralteori. Syfte 2: att visa att det är viktigt att skilja mellan tillskrivningsansvar och substantiellt ansvar, och i synnerhet att substantiellt ansvar inte bara kan reduceras till tillskrivningsansvar. Eftersom

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Moralfilosofi. Föreläsning 3 Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas

Läs mer

Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k. Introduk4on 4ll 4llämpad e4k

Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k. Introduk4on 4ll 4llämpad e4k Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k Introduk4on 4ll 4llämpad e4k johanna.romare@liu.se Upplägg 3 föreläsningar 2 seminarier seminarieförberedelser Föreläsningar och seminarier är obligatoriska

Läs mer

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP Kurskod: VAE010 GRUPPINLÄMNING 3.3 20130504 Vårdande som etik, relation och process 1. VÅRDETISKT PROBLEM Viola Smith född 1929 inkom för tre veckor sedan

Läs mer

Moralfilosofins historia

Moralfilosofins historia Moralfilosofins historia Sokrates och Platon Thomas Hartvigsson Thomas.hartvigsson@gu.se Den grekiska filosofin Försokratikerna Naturfilosofer (Endast fragment bevarade) Poltiker Sofisterna (Runtresande)

Läs mer

Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer

Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer Relationen Hume/Kant 1711-1776 1724-1804! Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer Kant genomgick flera filosofiska faser. Det var först när han var i 50-årsåldern och tog del av Humes filosofi (särskilt

Läs mer

VAD ÄR ETIK OCH MORAL?

VAD ÄR ETIK OCH MORAL? VAD ÄR ETIK OCH MORAL? Etik (av grekiska ethos = sed, vana. Läran om vilka seder och bruk som människan använder. Etik kan också definieras som läran om moralen. Ordet moral kommer från latinet och är

Läs mer

Humes moralfilosofi Moralens beroende av våra känslor

Humes moralfilosofi Moralens beroende av våra känslor Humes moralfilosofi Moralens beroende av våra känslor Hume argumenterade emot de filosofer som menade att man kan inse moraliska sanningar med sitt förnuft. Hume menade att det finns en stor skillnad mellan

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Senioruniversitetet. Praktisk filosofi 2:4. Normativ etik. Läslista.

Senioruniversitetet. Praktisk filosofi 2:4. Normativ etik. Läslista. Normativ etik Vi människor hamnar ofta i situationer då vi måste besluta oss för vad vi ska göra. När vi fattar beslut, funderar vi på vilka handlingsalternativ som är bättre och vilka som är sämre, på

Läs mer

FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker Föreläsning 2

FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker Föreläsning 2 FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker Föreläsning 2 Dygd och last är de primära moralbegreppen i Humes etik.! En dygd är ett karaktärsdrag som väcker välbehag och gillande (storsinthet, t.ex.). En last däremot

Läs mer

Kant i tiden! FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker

Kant i tiden! FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker Kant i tiden! Kant levde och verkade i Königsberg i hela sitt liv. Han kom från enkla förhållanden. Fadern var sadelmakare. Han levde ett inrutat liv. Det sägs att man

Läs mer

FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker

FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker Kant i tiden! Kant levde och verkade i Königsberg i hela sitt liv. Han kom från enkla förhållanden. Fadern var sadelmakare. Han levde ett inrutat liv. Det sägs att man

Läs mer

"Den 20 juli 1941 förberedde en trupp tyska soldater avrättningen av civila bönder i en by i före detta Jugoslavien.

Den 20 juli 1941 förberedde en trupp tyska soldater avrättningen av civila bönder i en by i före detta Jugoslavien. "Den 20 juli 1941 förberedde en trupp tyska soldater avrättningen av civila bönder i en by i före detta Jugoslavien. En tysk soldat i exekutionsplutonen vid namn Joseph Schultz tog stillsamt av sig sin

Läs mer

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan 3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt

Läs mer

Hemtenta i etik HT 2009

Hemtenta i etik HT 2009 Hemtenta i etik HT 2009 Av: David Holmberg Examinator: Anna Högberg Patientfall Gustav, 80 år, lever ensam i ett litet hus ute på landsbygden. Hans dotter kontaktade distriktssköterskan för några år sedan.

Läs mer

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk

Läs mer

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Mats Johansson mats.johansson@fil.lu.se Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Förmåga att kunna redogöra för grundläggande distinktioner och resonemang inom etiken,

Läs mer

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas

Läs mer

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger

Läs mer