Moralfilosofi. Föreläsning 12

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Moralfilosofi. Föreläsning 12"

Transkript

1 Moralfilosofi Föreläsning 12

2 Kants etik

3 Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik, politisk filosofi, m.m. 3

4 För att förstå Kants etiska teori så måste man göra en distinktion mellan hypotetiska och kategoriska imperativ två olika sorters bör Ett hypotetiskt imperativ har följande form: Om du vill uppnå ett visst mål så bör du göra X Ett sådant bör är hypotetiskt i den meningen att det är beroende av att man har en viss önskan el. målsättning 4

5 Exempel: - Om du vill klara tentan så bör du läsa kurslitteraturen - Om du vill bli bra på att spela piano så bör du öva Dessa bör har en bindande kraft som är beroende på din önskan eller målsättning Du kan undgå dessa bör genom att ge upp målsättningen ifråga 5

6 Det kategoriska imperativet Ett kategoriskt imperativ har istället följande form: Du bör göra X (punkt slut) Ett sådant bör är oberoende av önskningar eller målsättningar Du kan inte undgå ett sådant bör genom att ge upp någon önskan eller målsättning 6

7 Kants tanke är att moraliska skyldigheter är av det kategoriska slaget Den bindande kraften hos moraliska bör är inte beroende på att man har vissa önskningar eller målsättningar Man kan inte undgå moraliska bör genom att ge upp någon önskan eller målsättning. Du är förpliktigad att handla på vissa vis oavsett vad du har för önskningar 7

8 Hypotetiska imperativ är inte så svåra att förstå men hur kan ett kategoriskt imperativ vara möjligt? Hur kan man vara förpliktigad att handla på ett visst sätt oberoende av vad man har för mål? Kants svar är att precis som hypotetiska bör är möjliga för att vi har önskningar så är kategoriska bör möjliga eftersom vi har förnuft 8

9 Alla bör av det kategoriska slaget (moraliska bör) härstammar från en enda princip som vi kan inse enbart genom förnuftet och som varje rationell person måste acceptera: Det kategoriska imperativet Det finns alltså bara ett kategoriskt imperativ, men det har flera olika formuleringar Andra moraliska plikter kan sedan härledas från detta enda kategoriska imperativ 9

10 En formulering av det kategoriska imperativet lyder: Handla endast efter den maxim som du kan vilja upphöja till allmän lag Maxim = handlingsbeskrivning (R: regel ) Du skall alltså endast handla efter de regler som du kan vilja att alla skulle följa i alla lägen 10

11 När du skall avgöra om en viss handling är moraliskt acceptabel så skall du alltså fråga: Är denna handlingens maxim sådan att jag kan vilja att den blev allmän lag? Dvs. kan jag vilja att alla följde denna regel under alla omständigheter? Om ja, så är handlingen moraliskt ok Om nej, så är den moraliskt förbjuden 11

12 Konkret exempel: Anta att du behöver låna pengar. Du vet att ingen kommer att ge dig ett lån om du inte lovar att betala tillbaka. Men du vet också att du inte kommer att kunna betala tillbaka. Skulle det vara ok att avge ett falskt löfte? Maximen för denna handling är: Närhelst man behöver ett lån så skall man lova att betala tillbaka även om man vet att man inte kan 12

13 Nu skall du fråga: Kan jag vilja att denna maxim skulle bli allmän lag? Dvs. kan jag vilja att alla som behöver ett lån och som vet att de inte kommer att kunna betala tillbaka skall avge ett falskt löfte? Nej. Man kan inte rationellt vilja detta eftersom det skulle motverka sitt eget syfte. Om denna maxim blev allmän lag så skulle ingen tro på sådana löften och ingen skulle låna ut några pengar 13

14 Att avge ett sådant falskt löfte skulle vara att handla enligt en maxim som man inte rationellt kan vilja att den skulle bli allmän lag Att (närhelst man behöver låna pengar och vet att man inte kan betala tillbaka) avge ett falskt löfte är alltså inte moraliskt acceptabelt. Det är moraliskt förbjudet, du bör inte göra det Kant ansåg att detta gäller utan undantag 14

15 På samma sätt skall vi resonera om att ljuga. Att ljuga skulle vara att handla efter maximen: det är ok att ljuga Kan man vilja att denna maxim skulle bli allmän lag? Kan jag vilja att alla skall ljuga? Nej. Detta skulle motverka sitt eget syfte. Om denna maxim blev allmän lag så skulle ingen tro på någon annan längre. Och det skulle bli meningslöst (och på sätt och vis omöjligt) att ljuga för att ingen skulle bry sig om vad man sa 15

16 Kant ansåg att vara en moralisk person innebär att man låter sina handlingar styras av allmänna lagar moralregler som gäller utan undantag under alla omständigheter Regeln mot att ljuga ansåg han alltså vara absolut. Man får inte ljuga under några som helst omständigheter Man kan dock ifrågasätta detta på Kants egna premisser 16

17 Maximen det är ok att ljuga skulle man inte kunna vilja att det blev en allmän lag, men maximen det är ok att ljuga när jag därigenom skulle kunna rädda någons liv kan man mycket väl vilja upphöja till allmän lag! Detta skulle inte motverka sitt eget syfte Det kategoriska imperativet verkar alltså inte (i motsats till vad Kant själv trodde) förbjuda att man ljuger om man därigenom skulle kunna rädda någons liv 17

18 Detta leder dock till ett allmänt problem för Kant: Hur vet man vilken den relevanta maximen för ens handling är? Ex: Det är ok att ljuga Det är ok att ljuga om det skulle få goda konsekvenser Det är ok att ljuga om det är måndag eftermiddag Det är ok att ljuga om man har röda strumpor Etc. 18

19 Om du alltid skulle kunna hitta på en maxim som din handling faller under (dvs. om du kan hitta en beskrivning av din handling) som skulle kunna upphöjas till allmän lag så blir det kategoriska imperativet tandlöst För att rädda Kants teori så måste man hitta på några bra anvisningar för hur man kan formulera maximer för handlingar på ett korrekt sätt 19

20 En annan formulering av det kategoriska imperativet (som Kant menade betyder samma sak som den förra) lyder: Du skall aldrig behandla någon person bara som ett medel utan alltid också som ett mål i sig Tolkning: Du får aldrig använda en person bara som medel för ett mål utan du måste också alltid se henne som en person med sina egna mål 20

21 Ett exempel på att behandla andra enbart som medel skulle vara att man manipulerar dem för att uppnå sina egna syften Detta får man alltså inte göra enligt Kants etik oavsett hur goda dessa syften än må vara (oavsett om det skulle leda till bättre konsekvenser) Kom ihåg exemplet med det falska löftet. Att lova att betala tillbaka även om man vet att man inte kan skulle vara att manipulera andra för dina syften 21

22 Det kategoriska imperativet förbjuder dock inte att man använder andra människor som medel (som t.ex. en arbetsgivare använder en anställd) så länge man inte använder dem enbart som medel Man får alltså använda andra som medel så länge man också samtidigt respekterar dem som personer med sina egna mål Man måste behandla dem med en sorts respekt; människovärde 22

23 Kant ansåg att man inte heller får använda sig själv enbart som ett medel utan man måste alltid också se sig själv som ett mål i sig Av det skälet ansåg han att självmord är moraliskt förbjudet och att man har en plikt att odla sina talanger Det är dock inte så lätt att förstå vad det innebär i praktiken att behandla personer (inklusive sig själv) som mål i sig 23

24 Dygdetik

25 De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserar på vad man bör (och inte bör) göra, på vad som gör handlingar rätt (eller fel) Dygdetiken fokuserar istället på frågan om hur man bör vara som person, på personers karaktär En dygd är ett personligt karaktärsdrag som är bra eller berömvärt. Motsatsen till en dygd är en last ett dåligt karaktärsdrag 25

26 Det finns dygder (och laster) som är knutna till vissa roller Ex: En bra bilmekaniker är skicklig, noggrann och ärlig En god lärare är kunnig, välartikulerad och tålmodig En god student är, En bra mamma är, En bra chef är, osv. De dygder (och laster) som förknippas med bilreparationer är inte de samma som förknippas med undervisning, mödraskap, etc. 26

27 Men de dygder som främst är moraliskt relevanta är mycket mer allmänna; det är inte de dygder som kännetecknar bra bilmekaniker eller lärare, etc. utan de som kännetecknar bra personer som sådana En bra person är [lista på moraliska dygder] En dålig person är [lista på moraliska laster] En moralisk dygd är alltså ett karaktärsdrag som varje moraliskt god person skulle ha 27

28 Men vilka är de moraliska dygderna (och lasterna)? En tillfredställande dygdetisk teori måste ge en förteckning över dygderna Ett sätt att närma sig denna fråga är att tänka på vilka karaktärsdrag man uppskattar hos personer man tycker om (och vilka karaktärsdrag man ogillar hos personer man inte tycker om) 28

29 Några kandidater: Dygder: Ärlighet, generositet, mod, arbetsamhet, pålitlighet, lojalitet, vänlighet, vishet, självförtroende, medkänsla, hövlighet, rättvisa, tålamod, Laster: Oärlighet, snålhet, feghet, lathet, opålitlighet, illojalitet, ovänlighet, dumhet, bristande självförtroende, okänslighet, ohövlighet, orättvisa, otålighet, 29

30 Antika tänkare som Sokrates, Platon och Aristoteles var dygdetiker Det dygdetiska tänkandet föll dock i glömska och det är först på senare tid som vissa nutida filosofer har försökt väcka liv i dygdetiken igen Detta började med en inflytelserik artikel från 1958 av Elisabeth Anscombe som innehåller en skarp kritik av den Moderna moralfilosofin 30

31 Anscombe (som visserligen var djupt religiös) menade att den moderna (sekulära) moralfilosofin är felaktig eftersom den bygger på föreställningen om en lag ( morallagen ) utan en lagstiftare (Gud) Begrepp som skyldighet, plikt, det rätta, etc. är rester från en föråldrad religiös etik Vi bör därför ge upp dessa begrepp

32 Alternativet enligt Anscombe är att återvända till Aristoteles synsätt och låta dygderna återigen inta den centrala platsen i etiken Vi skall alltså sluta att prata om rätt och fel, tillåtet och förbjudet, plikt, etc. och istället använda begrepp som ärlig, feg, tålmodig, generös, etc. Ex: Ta det här med att ljuga. Vi skall inte säga att det är fel, eller moraliskt förbjudet, utan att det helt enkelt är oärligt. En ärlig person ljuger inte och ärlighet är en dygd 32

33 Den gyllene medelvägen Enligt Aristoteles är dygderna medelvägar mellan två laster som kännetecknas av överskott och brist Ex: Dygden generositet är medelvägen mellan lasten snålhet och lasten slöseri Dygden mod är medelvägen mellan lasten feghet och lasten dumdristighet (övermod) 33

34 En fördel med dygdetiken: De moralteorier (mest tydligt utilitarismen) som kräver att man skall vara opartisk i alla lägen, och bry sig lika mycket om alla, hotar våra personliga relationer Dygdetiken undviker detta problem. En dygdig person är inte alltid opartisk. Tvärtom, en dygdig person är lojal mot sin familj och sina vänner, etc. 34

35 En annan fördel med dygdetiken: Teorier som fokuserar på skyldigheter, plikter, etc., ger oss fel bild av de motiv som en moralisk person handlar på basis av Även om någon handlar rätt så är det något fel med detta om motivet var ren pliktkänsla Dygdetiken ger en bättre bild av våra motiv, en dygdig person handlar inte utifrån plikt utan för att hon är en god person 35

36 Varför är dygderna bra? Tänk på en klassiskt dygd, ärlighet. Varför skall man vara ärlig? Det räcker inte med att säga att ärlighet är en dygd. Vi vill veta varför ärlighet är en dygd (och varför oärlighet är en last) Ett svar: Dygderna är bra eftersom den som är dygdig kommer att få ett bättre liv 36

37 Aristoteles hade denna syn och han hade också en teori om det goda livet Att vara dygdig är enligt Aristoteles inte bara ett medel till ett gott liv utan ett gott liv består i att vara dygdig Det goda livet är det liv som består i aktiviteter som är i enlighet med dygden 37

38 Aristoteles tänkte sig vidare att det mänskligt goda livet är ett liv som är i enlighet med vår natur, med människans naturliga syfte Detta hänger samman med den teleologiska världsbilden, att allting i universum har ett syfte och strävar mot ett visst mål, sin naturliga plats Precis som syftet med en sax är att den skall klippa bra, och syftet med en bilmekaniker är att laga bilar effektivt, så har människan också ett syfte, en funktion 38

39 Dygden är alltså aktivitet i enlighet med vårt naturliga syfte Eftersom människan är en förnuftig och social varelse så är det bra för oss att ha de dygder som utmärker ett rationellt och socialt liv Det är dock väldigt få som skulle acceptera denna världsbild idag 39

40 Andra svar på varför dygden är bra: 1. Genom att vara dygdig så gynnar man sina egna intressen (och det bör man göra) 2. Genom att vara dygdig så främjar man den allmänna lyckan i universum (och det bör man göra) 3. Vissa dygder är nödvändiga för att vi skall kunna leva tillsammans i fred och samarbeta med varandra 40

41 Ofullständighetsproblemet : Dessa svar går bortom dygdetiken och hänvisar till någon annan etisk teori (etisk egoism, utilitarism, eller kontraktsteorin) Enligt Rachels visar detta att dygdetiken inte kan vara en fullständig etisk teori som står på sina egna ben Den kan bara vara en komponent i en mer omfattande teori 41

42 En annan del av ofullständighetsproblemet: Var snäll, var ärlig, var tålmodig, var generös, etc. ger inte tillräcklig vägledning för att besluta hur man skall handla i enskilda situationer Speciellt problematisk blir det i dilemma situationer: vad en ärlig person och vad en snäll person skulle göra kanske hamnar i konflikt, vad skall man då göra? 42

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

Utilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism

Utilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism Utilitarismen Föreläsning 10 Den klassiska utilitarismen Det finns flera olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm den leder till

Läs mer

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta Traditionellt är alternativet till utilitarismen tanken att det finns moraliska regler som vi aldrig får bryta mot. Att följa dessa regler är vår plikt därav namnet pliktetik. Det bör dock påpekas att

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Utilitarismen Den klassiska utilitarismen Det finns många olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm

Läs mer

Dygdetik. Föreläsning 12 2014-04-01

Dygdetik. Föreläsning 12 2014-04-01 Dygdetik Föreläsning 12 De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala istället hur

Läs mer

Kontraktsteorin. Föreläsning

Kontraktsteorin. Föreläsning Kontraktsteorin Den historiskt mest kände förespråkaren för kontraktsteorin om moralen är Thomas Hobbes, 1600-talets främste brittiske filosof Föreläsning 9 Hobbes var influerad av den (tidiga) moderna

Läs mer

Introduktion till etik (2)

Introduktion till etik (2) Introduktion till etik (2) Niklas Möller ETIKMOMENT DD1390/DD1348/DD1325 HT-2012 KTH Etikmomentet hösten 2012 n Två föreläsningar om etik. n Obligatoriskt: q q Skriva etikessä. Ämnen finns beskrivna på

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Plan för eftermiddagen Moralisk argumentation hur det går till Etiska teorier + vad de kan lära oss Bikupediskussioner kring några exempel Gert Helgesson Faktapåståenden:

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 10

Moralfilosofi. Föreläsning 10 Moralfilosofi Föreläsning 10 Normativ etik Moralfilosofi är strävan att på ett systematiskt sätt förstå moralens natur och vad den kräver av oss Här har vi alltså att göra med två olika frågor: 1. Vad

Läs mer

Introduktion till etik (2)

Introduktion till etik (2) Introduktion till etik (2) Hélène Hermansson (heleneh@kth.se) ETIKMOMENT DD1390 HT-2011 KTH Etikmomentet hösten 2011 Två föreläsningar om etik. Obligatoriskt: Skriva etikessä. Ämnen finns beskrivna på

Läs mer

Upplägg och examination

Upplägg och examination Introduktion etik Elin Palm Centrum för tillämpad etik, CTE Upplägg och examination 3 föreläsningar 1 seminarium 2 avstämningar (I inlämning skiss, III presentation) Examination: Hemskrivning med inlämning

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier Workshop etik 17/9-2014 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1.

Läs mer

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

En formel för frihet

En formel för frihet En formel för frihet Mänskligheten som ändamål i sig Exemplen pånytt PLIKT fullkomlig ofullkomlig mot sig själv mot andra Mänskligheten som ändamål i sig Varför är det en plikt att inte avlägga falska

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande

Läs mer

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Etiska dimensioner och konflikter Informativ paternalism

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Gert Helgesson Etikfall 16 juni Tid: c:a 20 min/grupp. Presentation c:a 10 min. o Identifiera minst 1 specifikt etiskt problem o Ange de generella etiska teman

Läs mer

Etik Vissa påstår att religionerna skapat de olika etiska reglerna. Andra påstår att de olika etiska reglerna är något som människan har med sig nedärvt sedan urminnes tider. Många av reglerna finns

Läs mer

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Moralfilosofi Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Normativ moral: Den moral som individer och samhällen borde handla efter. Normativ fråga Normativa

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Gert Helgesson Faktapåståenden: p. om sakförhållanden (vad som är fallet respektive inte är fallet) Värdepåståenden: p. om vad som är bra/dåligt, bättre/sämre

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Etik 22/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Etik 22/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier Etik 22/3-2016 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1. Grundläggande

Läs mer

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar: Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift

Läs mer

Singers princip. - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen

Singers princip. - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen Singers princip - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Marco Tiozzo C-uppsats i praktisk filosofi Ht 2007 Handledare:

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

Normativ etik. Vad är en rätt handling? Vad är gott? Vad är rättvist? Vad har värde? Hur bör jag leva/vad är en god människa?

Normativ etik. Vad är en rätt handling? Vad är gott? Vad är rättvist? Vad har värde? Hur bör jag leva/vad är en god människa? Normativ etik Vad är en rätt handling? Vad är gott? Vad är rättvist? Vad har värde? Hur bör jag leva/vad är en god människa? Två huvudtyper av normativa etiska teorier Teleologisk etik (av telos, bet.

Läs mer

6. Samhällsfördragsteorin

6. Samhällsfördragsteorin 6. Samhällsfördragsteorin En andra invändning berör däremot precis SFT:s egoistiska grundvalar. Tydligen kan vi bara ha skyldigheter mot andra varelser om vi tjänar på att ingå ett samhällsfördrag med

Läs mer

Lektion 1. Stora berättelser och olika typer av etik

Lektion 1. Stora berättelser och olika typer av etik Lektion 1 Stora berättelser och olika typer av etik Vad är etik och moral? Stora berättelser Olika religioner Politiska rörelser Filosofiska riktningar Kulturer Övriga världsbilder, övertygelser och livsåskådningar.

Läs mer

Ledarskap och etik TGTU04 HT2013

Ledarskap och etik TGTU04 HT2013 Ledarskap och etik TGTU04 HT2013 Vad$är$e(k?$! E(k$kan$beskrivas$som$den$disciplin$där$man$ kri(skt$reflekterar$över$människors$värderingar,$ ställningstaganden$och$handlingar,$men$också$de$ formella$och$informella$normer$som$finns$i$

Läs mer

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism Lektion 4 Livsåskådningar Humanismen och liberalism Ett luddigt begrepp Humanism kan betyda många olika saker beroende på vem som använder ordet och i vilket sammanhang. Det kan handla om humanistiska

Läs mer

ETIK & MORAL. Vad är etik? Vad är moral?

ETIK & MORAL. Vad är etik? Vad är moral? ETIK OCH MORAL Är det någonsin rätt att döda? Är två liv mer värt en ett? Får man göra skillnad på män och kvinnor? Är skitsnack ok? Räknas en vit lögn fortfarande som en lögn? Vem är mest värd i världen?

Läs mer

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Kan det vara etiskt rätt att bryta mot lagen?! Är det kvinnans rätt att bestämma om hon skall göra abort?! Måste rika dela med sig till fattiga?! Född

Läs mer

Etik- och moralfrågor är ständigt aktuella och något vi måste ta ställning till:

Etik- och moralfrågor är ständigt aktuella och något vi måste ta ställning till: 1 Blommor och bin Religion (etikdelen) Att göra det rätta Etik och moral handlar om hur vi ska vara mot varandra. När vi talar om etikfrågor eller moralfrågor kan det handla om frågor som: Är det rätt

Läs mer

Konventionell moral och kritisk etik

Konventionell moral och kritisk etik Konventionell moral och kritisk etik I nutida moralfilosofi föreställer man sig gärna moralen som ett system av regler. Det överordnade målet för moralfilosofernas ansträngningar blir då att ordna reglerna

Läs mer

Etikmomentet Inda 2008

Etikmomentet Inda 2008 Etikmomentet Inda 2008 Kalle Grill Avdelningen för f r filosofi Föreläsning 1 Grundutbildning vid KTH bör: b utformas sås att de studerande efter genomgången ngen grundutbildning har kännedom om grundläggande

Läs mer

Kant i tiden! FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker

Kant i tiden! FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker Kant i tiden! Kant levde och verkade i Königsberg i hela sitt liv. Han kom från enkla förhållanden. Fadern var sadelmakare. Han levde ett inrutat liv. Det sägs att man

Läs mer

Informationsteknologi och etik

Informationsteknologi och etik Informationsteknologi och etik Grundläggande etiska teorier 1. Skrivövning 2. Etikbegreppet och etikforskning 3. Grundläggande normativa etiska teorier 4. Rast 15 minuter 5. Sammanfattning, tillämpning

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014 årgång 18 Bokförlaget thales recension ann heberlein: Etik människa, moral, mening. En introduktion, Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2014. det tillhör verkligen

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Etik och Ekonomisk brottslighet

Etik och Ekonomisk brottslighet Etik och Ekonomisk brottslighet Exemplet insiderhandel Johanna Romare Ekonomisk brottslighet - en brottslighet utan offer? Den ekonomiska brottslighetens viktimologi (läran om brottsoffer) Hazel Croall,

Läs mer

SINGER KAP 11 & 12 Tuesday, 13 November 2012

SINGER KAP 11 & 12 Tuesday, 13 November 2012 SINGER KAP 11 & 12 CIVIL OLYDNAD FLER EXEMPEL Oskar Schindler insats för judarna i Nazi- Tyskland Djurens Befrielsefronts inbrott på Dr. Thomas Gennarellis laboratorium Operation Rescue:s kampanjer mot

Läs mer

Moralfilosofins historia

Moralfilosofins historia Moralfilosofins historia Sokrates och Platon Thomas Hartvigsson Thomas.hartvigsson@gu.se Den grekiska filosofin Försokratikerna Naturfilosofer (Endast fragment bevarade) Poltiker Sofisterna (Runtresande)

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

Etiska aspekter på klimathotet. Lars Samuelsson, fil.dr i praktisk filosofi, Umeå universitet lars.samuelsson@philos.umu.se

Etiska aspekter på klimathotet. Lars Samuelsson, fil.dr i praktisk filosofi, Umeå universitet lars.samuelsson@philos.umu.se Etiska aspekter på klimathotet Lars Samuelsson, fil.dr i praktisk filosofi, Umeå universitet lars.samuelsson@philos.umu.se Upplägg Några utgångspunkter Etik/moral (samma sak?) Etik och klimathotet vad

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP Kurskod: VAE010 GRUPPINLÄMNING 3.3 20130504 Vårdande som etik, relation och process 1. VÅRDETISKT PROBLEM Viola Smith född 1929 inkom för tre veckor sedan

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Moralfilosofi. Föreläsning 9 Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop

Läs mer

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem motivationsargumentet respektive representationsargumentet. HUME HANDOUT 1 A. Humes tes i II.iii.3: Konflikter mellan förnuftet och passionerna är omöjliga. Annorlunda uttryckt: en passion kan inte vara oförnuftig (eller förnuftig). Han erbjuder två argument för

Läs mer

Humes moralfilosofi Moralens beroende av våra känslor

Humes moralfilosofi Moralens beroende av våra känslor Humes moralfilosofi Moralens beroende av våra känslor Hume argumenterade emot de filosofer som menade att man kan inse moraliska sanningar med sitt förnuft. Hume menade att det finns en stor skillnad mellan

Läs mer

Senioruniversitetet. Praktisk filosofi 2:4. Normativ etik. Läslista.

Senioruniversitetet. Praktisk filosofi 2:4. Normativ etik. Läslista. Normativ etik Vi människor hamnar ofta i situationer då vi måste besluta oss för vad vi ska göra. När vi fattar beslut, funderar vi på vilka handlingsalternativ som är bättre och vilka som är sämre, på

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Moralfilosofi. Föreläsning 3 Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas

Läs mer

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Mats Johansson mats.johansson@fil.lu.se Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Förmåga att kunna redogöra för grundläggande distinktioner och resonemang inom etiken,

Läs mer

Etik för socialt arbete. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola

Etik för socialt arbete. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Etik för socialt arbete Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Varför bör vi bedriva socialt arbete och hur bör det utformas? Frågan hur? är dels en kunskapsfråga,

Läs mer

Introduktion till etik (2)

Introduktion till etik (2) Itroduktio till etik (2) Niklas Möller (moller@kth.se) ETIKMOMENT DD1390 Dages program: Itroduktio till argumetatiosaalys Itroduktio till etiska teorier: q Kosekvetialism q Deotologi q Dygdetik Rullade

Läs mer

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger

Läs mer

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk

Läs mer

Hemtenta i etik HT 2009

Hemtenta i etik HT 2009 Hemtenta i etik HT 2009 Av: David Holmberg Examinator: Anna Högberg Patientfall Gustav, 80 år, lever ensam i ett litet hus ute på landsbygden. Hans dotter kontaktade distriktssköterskan för några år sedan.

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan 3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema.

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Litteratur: Anthony Kenny, Västerlandets Filosofi. Allmän kommentar: Kenny fokuserar mycket på filosofernas kunskapsteori. På mina föreläsningar kommer

Läs mer

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet. Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema.

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Litteratur: Anthony Kenny, Västerlandets Filosofi. Allmän kommentar: Kenny fokuserar mycket på filosofernas kunskapsteori. På mina föreläsningar kommer

Läs mer

DEN GEMENSAMMA ANTAGNINGEN I SOCIALT ARBETE 2012 KRITERIER FÖR POÄNGGIVNINGEN

DEN GEMENSAMMA ANTAGNINGEN I SOCIALT ARBETE 2012 KRITERIER FÖR POÄNGGIVNINGEN 1 DEN GEMENSAMMA ANTAGNINGEN I SOCIALT ARBETE 2012 KRITERIER FÖR POÄNGGIVNINGEN Inträdesprovet består av två (2) delar, del I och del II. Del I innehåller tre (3) uppgifter A-C. Alla uppgifter ska utföras.

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

Anarchy, State, Utopia

Anarchy, State, Utopia Författad av Fähstorkh mån, 31/03/2008-15:18 För ett år sedan avled Robert Nozick efter en längre tids sjukdom. Nozick var filosof till yrket och verkade som professor i ämnet vid Harvarduniversitetet

Läs mer

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna!

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! På programmet: Jämlikhet för djur? Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! Lika diskriminerande som

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Vad är en god människa?

Vad är en god människa? EXEMPEL PÅ BEDÖMDA ELEVSVAR I RELIGIONSKUNSKAP ÅRSKURS 7 9 Vad är en god människa? Som stöd för bedömningen hittar du här autentiska elevsvar med tillhörande kommentarer till provuppgifterna i provet Vad

Läs mer

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Innebörden av Etik och Moral idag (Statens Medicinsk-Etiska råd http://www.smer.se/etik/etik-och-moral/

Läs mer

Etik och bemötande. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola. Etik, moral & moralism

Etik och bemötande. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola. Etik, moral & moralism Etik och bemötande Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Etik, moral & moralism 1 Temat ETIK behandlas numera ofta som frågor om: Värdegrund, likabehandling,

Läs mer

Planering Religionskunskap

Planering Religionskunskap Planering Religionskunskap Moment 1: Etik och moral följande innehåll utifrån ämnesplanen: Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och

Läs mer

Praktisk etik 4! livsval och livsslut

Praktisk etik 4! livsval och livsslut Praktisk etik 4! livsval och livsslut Det moraliskt felaktiga i att döda en person som vill leva? SINGER Personens viljeattityder för framtiden önskningar, planer och andra framtidsorienterade intressen

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Det kristna i den kristna skolan

Det kristna i den kristna skolan Skolelederkonferansen 2013 Det kristna i den kristna skolan Onsdag 23 oktober, 09:30 Hans Gabre Skolutvecklare Livets Ords Kristna Skolor, Uppsala, Sverige HISTORIa Vårt historiska arv KRISTEN UTBILDNING

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

FORSKNINGSETIK - introduktion

FORSKNINGSETIK - introduktion FORSKNINGSETIK - introduktion VMFP06 Linus Broström linus.brostrom@med.lu.se Forskningens frihet Forskare har alltid velat sköta sig själva Forskningens frihet värnas även av samhället (jfr ex Högskolelagen)

Läs mer

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist en väg att skapa tilltro till utbildning Stefan S Widqvist UTBILDNING FÖR VEM OCH FÖR VAD? Motiv EKONOMISKA HUMANISTISKA DEMOKRATISKA EKONOMISKA MOTIVERINGAR Utbildningens främsta funktion i samhällsutvecklingen

Läs mer

Det deduktiva idealet 61 Subsumtionsmodellen 61 Etikens öppna textur 65 Metodologiska konsekvenser 67 Om distinktionen mellan teleologisk och

Det deduktiva idealet 61 Subsumtionsmodellen 61 Etikens öppna textur 65 Metodologiska konsekvenser 67 Om distinktionen mellan teleologisk och Innehåll Förord 7 Några inledande betraktelser 8 Etik och moral 8 Moral och omoral 9 Dubbelmoral 9 Riktiga handlingar och moralisk omdömesförmåga 10 Finns det experter på moral? 14 Om poker och andra spel

Läs mer

Subjektivism & emotivism

Subjektivism & emotivism Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt

Läs mer

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor.

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Kapitel 1 Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Till att börja med förnekar han att skälomdömen kan reduceras till påståenden om den naturliga världen (d.v.s. naturalism).

Läs mer

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

ETIK VT 2012. Föreläsning 8: Pliktetik

ETIK VT 2012. Föreläsning 8: Pliktetik ETIK VT 2012 Föreläsning 8: Pliktetik DEONTOLOGI Pliktetik eller deontologi Kanske det de flesta förknippar med en moralisk uppfattning: en uppsättning absoluta regler Kritisk opposition mot utilitarismen

Läs mer

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte

Läs mer

Prö vning i Relrel01 50 pöä ng

Prö vning i Relrel01 50 pöä ng Prö vning i Relrel01 50 pöä ng Prövningsansvarig lärare: Karin Bråberg (ht15) Anders Larsson (vt16) email: Karin.G.Braberg@vellinge.se Anders.M.Larsson@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du

Läs mer