Informationsteknologi och etik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Informationsteknologi och etik"

Transkript

1 Informationsteknologi och etik Grundläggande etiska teorier 1. Skrivövning 2. Etikbegreppet och etikforskning 3. Grundläggande normativa etiska teorier 4. Rast 15 minuter 5. Sammanfattning, tillämpning & diskussion 6. Skrivövning 7. Nästa föreläsning 7 juni 2004 david.kronlid@teol.uu.se 1 1. Fokuserat kortskrivande Syfte: Att göra oss medvetna om vår egen etiksyn Att skapa en kritisk distans till kunskap Att reflektera över dagens kurstillfälle Material Penna Papper Instruktion Skriv oreflekterat Skriv hela tiden Associera fritt Loopskrivande: 2 frågor nu, 1 fråga efter föreläsningen 7 juni 2004 david.kronlid@teol.uu.se 2 Vad är etik? Varför är etik relevant för mig i min yrkesutövning? Hur bör vi använda informationsteknologin så att det blir rätt?? 7 juni 2004 david.kronlid@teol.uu.se 3

2 2a. Etik och etisk forskning - etikbegreppet Etik och moral (ethos( et moralis = sed, sedvänja) Etiken är kritisk reflektion över moralen (faktiska nu- eller dåtida moraliska värderingar och normer) Etik används ibland i betydelsen Livsfilosofi (Arne Naess, Dalai Lama) Policy (IKEA, COOP, ICA, NCC, UU) Moral, t.ex. oetiskt = omoraliskt Att studera etik = färdighetsträning Inte vad som är rätt utan hur jag kan komma fram till vad jag bör göra (Normativ etik) 7 juni 2004 david.kronlid@teol.uu.se 4 2b. Etik och etisk forskning typ av forskning Deskriptiv etik Vilka? Vem? Var? Hur? Varför? Metaetik Vad? Normativ etik Bör? Material Text: trad., skön- och vetenskaplig litt., empiriskt mtrl, mm. 7 juni 2004 david.kronlid@teol.uu.se 5 2c. Etik och etisk forskning Teoretisk etik Tillämpad etik Praktisk etik Praxisomedveten etik Tillämpning av praxisomedveten etik Praxismedveten etik 7 juni 2004 david.kronlid@teol.uu.se 6

3 3a. Konsekvensetiska teorier Hur? Kolla konsekvenserna! Vems konsekvenser? Mina egna = Etisk egoism Problem: andra motiv, ickeetisk, partisk Min grupp = Etisk partikularism Problem: se ovan fat på gruppnivå Alla = Utilitarism Problem: oöverblickbarhet, relationsblind, offra några? Handlingsutilitarism vs Regelutilitarism 7 juni 2004 david.kronlid@teol.uu.se 7 3b. Pliktetisk teori Hur? Kolla handlingen! Inte enbart handlingarnas konsekvenser Tysk 1700-talsfilosof Immanuel Kant Den moraliska lagen = att välja att följa moraliska plikter (inte känslor) = att styras av en god vilja = Förnuftigt Kategoriska imperativet Handla så att du kan vilja att den maxim (dvs. den subjektiva princip som motiverar din handling) kan upphöjas till allmän lag Problem: pliktkollisioner Prima facie plikter (utgångspunkt) vs faktiska plikter (intuition) n) (W D Ross) Frånvaron av känslor (Hume) 7 juni 2004 david.kronlid@teol.uu.se 8 3c. Kontraktsteorier (Collste, 1996) Hur? Följ kontraktet! Regelbaserad etik (1600- och 1700-talsfilosofer Thomas Hobbes, John Locke) Naturtillstånd kräver moraliskt kontrakt John Rawls (A( Theory of Justice,, 1973) Ursprungssituation, socialt neutral, okunnighetens slöja = maximin-princip (maximera utfallet för den som har det sämst) Frihetsprincipen: Varje person ska ha rätt till det mest omfattande systemet av grundläggande friheter som är förenligt med ett likartat system av frihet för alla Differensprincipen: Alla sociala värden frihet och möjligheter, inkomst och välstånd, och förutsättningar för självrespekt bör fördelas lika om inte en olik fördelning av något eller alla värden gynnar den sämst ställde. 7 juni 2004 david.kronlid@teol.uu.se 9

4 3d. Kommunikativ etisk teori Hur? Samtala! Procedurell etik Moraliska normers rättvishet och moraliska värdens integritet kan endast fastställas genom en praktisk argumentationsprocess, i vilken deltagarna till fullo ges samma rätt att öppna eller driva debatten vidare och att föreslå nya samtalsämnen. (Seyla Benhabib, 1992, s. 87). 7 juni 2004 david.kronlid@teol.uu.se minuter 4. Rast 7 juni 2004 david.kronlid@teol.uu.se 11 5a. Sammanfattning & tillämpning Mål? För vem? Tillämpning? Utilitarism Deontologi Kontrakt Kommunikativ etik Maximera lycka (Gott rätt) Handla förnuftigt (Rätt gott) Följa kontraktet (Rätt gott) Samtala (Rätt = gott) Deltagare? 7 juni 2004 david.kronlid@teol.uu.se 12

5 5b. Diskussion Vilket verktyg föredrar ni? Vilket verktyg är mest praktiskt? 7 juni 2004 david.kronlid@teol.uu.se Skrivövning Detta har jag idag lärt mig om etikens relevans för datorteknologi 7 juni 2004 david.kronlid@teol.uu.se Nästa gång! Teori Teori och praktik Universalism och kontextualism Moralisk monism och moralisk pluralism 7 juni 2004 david.kronlid@teol.uu.se 15

Normativ etik. Vad är en rätt handling? Vad är gott? Vad är rättvist? Vad har värde? Hur bör jag leva/vad är en god människa?

Normativ etik. Vad är en rätt handling? Vad är gott? Vad är rättvist? Vad har värde? Hur bör jag leva/vad är en god människa? Normativ etik Vad är en rätt handling? Vad är gott? Vad är rättvist? Vad har värde? Hur bör jag leva/vad är en god människa? Två huvudtyper av normativa etiska teorier Teleologisk etik (av telos, bet.

Läs mer

Introduktion till etik (2)

Introduktion till etik (2) Introduktion till etik (2) Niklas Möller ETIKMOMENT DD1390/DD1348/DD1325 HT-2012 KTH Etikmomentet hösten 2012 n Två föreläsningar om etik. n Obligatoriskt: q q Skriva etikessä. Ämnen finns beskrivna på

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Plan för eftermiddagen Moralisk argumentation hur det går till Etiska teorier + vad de kan lära oss Bikupediskussioner kring några exempel Gert Helgesson Faktapåståenden:

Läs mer

Vad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle

Vad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle Etikens grunder Anna T. Höglund Lektor i vårdetik med genusvetenskaplig inriktning o Gott? o Ont? o Rätt? o Fel? o Ansvar? Vad är etik? o Plikt? o Människosyn? o Tvång? o Valfrihet? o Moral? Ursprunglig

Läs mer

Introduktion till etik (2)

Introduktion till etik (2) Introduktion till etik (2) Hélène Hermansson (heleneh@kth.se) ETIKMOMENT DD1390 HT-2011 KTH Etikmomentet hösten 2011 Två föreläsningar om etik. Obligatoriskt: Skriva etikessä. Ämnen finns beskrivna på

Läs mer

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Kan det vara etiskt rätt att bryta mot lagen?! Är det kvinnans rätt att bestämma om hon skall göra abort?! Måste rika dela med sig till fattiga?! Född

Läs mer

Upplägg och examination

Upplägg och examination Introduktion etik Elin Palm Centrum för tillämpad etik, CTE Upplägg och examination 3 föreläsningar 1 seminarium 2 avstämningar (I inlämning skiss, III presentation) Examination: Hemskrivning med inlämning

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Gert Helgesson Etikfall 16 juni Tid: c:a 20 min/grupp. Presentation c:a 10 min. o Identifiera minst 1 specifikt etiskt problem o Ange de generella etiska teman

Läs mer

Upplägg Ingenjörsprofessionalism -Inledning till tillämpad etik

Upplägg Ingenjörsprofessionalism -Inledning till tillämpad etik Ingenjörsprofessionalism -Inledning till tillämpad etik Elin Palm, Universitetslektor, Centrum för Tillämpad etik (CTE) Linköpings Universitet (LiU) Upplägg 2 föreläsningar Inledning till tillämpad etik

Läs mer

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier Workshop etik 17/9-2014 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1.

Läs mer

Studiehandledning, Etik A, Religionsvetenskap/Religionskunskap. Kurskoder: Religionsvetenskap 790G01, 92RE17, 93RE17, 92RE11

Studiehandledning, Etik A, Religionsvetenskap/Religionskunskap. Kurskoder: Religionsvetenskap 790G01, 92RE17, 93RE17, 92RE11 Studiehandledning, Etik A, Religionsvetenskap/Religionskunskap Termin: HT 2017 Kurskoder: Religionsvetenskap 790G01, 92RE17, 93RE17, 92RE11 Lärare och kursansvarig: Elin Palm Vi möter dagligen etiska frågeställningar

Läs mer

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Moralfilosofi Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Normativ moral: Den moral som individer och samhällen borde handla efter. Normativ fråga Normativa

Läs mer

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Etiska dimensioner och konflikter Informativ paternalism

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

ETIK & MORAL. Vad är etik? Vad är moral?

ETIK & MORAL. Vad är etik? Vad är moral? ETIK OCH MORAL Är det någonsin rätt att döda? Är två liv mer värt en ett? Får man göra skillnad på män och kvinnor? Är skitsnack ok? Räknas en vit lögn fortfarande som en lögn? Vem är mest värd i världen?

Läs mer

Etisk policy. i Landstinget Västernorrland

Etisk policy. i Landstinget Västernorrland Etisk policy i Landstinget Västernorrland Fastställt av landstingsfullmäktige 25 juni 2008 Etisk policy Bakgrund Den etiska policyn ska kunna vara till stöd i det dagliga arbetet för samtliga anställda

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor: Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.

Läs mer

ETIKFÖRELÄSNING TSUI09 EN INTRODUKTION TILL ETIK, TILLÄMPAD ETIK OCH TEKNIKVÄRDERING DEN 19 FEBRUARI 2019

ETIKFÖRELÄSNING TSUI09 EN INTRODUKTION TILL ETIK, TILLÄMPAD ETIK OCH TEKNIKVÄRDERING DEN 19 FEBRUARI 2019 ETIKFÖRELÄSNING TSUI09 EN INTRODUKTION TILL ETIK, TILLÄMPAD ETIK OCH TEKNIKVÄRDERING DEN 19 FEBRUARI 2019 Erik Gustavsson, PhD, Centre for applied ethics, Department of culture and communication, Linköping

Läs mer

Ledarskap och etik TGTU04 HT2013

Ledarskap och etik TGTU04 HT2013 Ledarskap och etik TGTU04 HT2013 Vad$är$e(k?$! E(k$kan$beskrivas$som$den$disciplin$där$man$ kri(skt$reflekterar$över$människors$värderingar,$ ställningstaganden$och$handlingar,$men$också$de$ formella$och$informella$normer$som$finns$i$

Läs mer

Konventionell moral och kritisk etik

Konventionell moral och kritisk etik Konventionell moral och kritisk etik I nutida moralfilosofi föreställer man sig gärna moralen som ett system av regler. Det överordnade målet för moralfilosofernas ansträngningar blir då att ordna reglerna

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

VAD ÄR ETIK OCH MORAL?

VAD ÄR ETIK OCH MORAL? VAD ÄR ETIK OCH MORAL? Etik (av grekiska ethos = sed, vana. Läran om vilka seder och bruk som människan använder. Etik kan också definieras som läran om moralen. Ordet moral kommer från latinet och är

Läs mer

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar: Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Gert Helgesson Faktapåståenden: p. om sakförhållanden (vad som är fallet respektive inte är fallet) Värdepåståenden: p. om vad som är bra/dåligt, bättre/sämre

Läs mer

Singers princip. - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen

Singers princip. - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen Singers princip - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Marco Tiozzo C-uppsats i praktisk filosofi Ht 2007 Handledare:

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

SYFTE Identifiera spåra. analys av givna förnuftsbegrepp. värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde.

SYFTE Identifiera spåra. analys av givna förnuftsbegrepp. värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde. SYFTE Identifiera spåra upp moralens grundläggande princip genom en analys av givna förnuftsbegrepp om moraliskt värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde. 1 Begreppet om

Läs mer

Etikmomentet Inda 2008

Etikmomentet Inda 2008 Etikmomentet Inda 2008 Kalle Grill Avdelningen för f r filosofi Föreläsning 1 Grundutbildning vid KTH bör: b utformas sås att de studerande efter genomgången ngen grundutbildning har kännedom om grundläggande

Läs mer

Etik och Ekonomisk brottslighet

Etik och Ekonomisk brottslighet Etik och Ekonomisk brottslighet Exemplet insiderhandel Johanna Romare Ekonomisk brottslighet - en brottslighet utan offer? Den ekonomiska brottslighetens viktimologi (läran om brottsoffer) Hazel Croall,

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 10

Moralfilosofi. Föreläsning 10 Moralfilosofi Föreläsning 10 Normativ etik Moralfilosofi är strävan att på ett systematiskt sätt förstå moralens natur och vad den kräver av oss Här har vi alltså att göra med två olika frågor: 1. Vad

Läs mer

ETIK Olika teorier och religiösa perspektiv

ETIK Olika teorier och religiösa perspektiv ETIK Olika teorier och religiösa perspektiv Konsekvensetik Konsekvenserna av ditt handlande avgör om handlingen var god Konsekvenserna för: en själv, företaget, föreningen, större grupper och ytterst för

Läs mer

Utilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism

Utilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism Utilitarismen Föreläsning 10 Den klassiska utilitarismen Det finns flera olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm den leder till

Läs mer

Föreläsning 10. Etik i vetenskap

Föreläsning 10. Etik i vetenskap Föreläsning 10 Etik i vetenskap Vetenskapsmannens mål Att hitta objektiv kunskap om världen Att sprida kunskapen Att bekämpa felaktig kunskap Vetenskaplig metod Generera hypoteser på ett systematiskt sätt

Läs mer

DEN GEMENSAMMA ANTAGNINGEN I SOCIALT ARBETE 2012 KRITERIER FÖR POÄNGGIVNINGEN

DEN GEMENSAMMA ANTAGNINGEN I SOCIALT ARBETE 2012 KRITERIER FÖR POÄNGGIVNINGEN 1 DEN GEMENSAMMA ANTAGNINGEN I SOCIALT ARBETE 2012 KRITERIER FÖR POÄNGGIVNINGEN Inträdesprovet består av två (2) delar, del I och del II. Del I innehåller tre (3) uppgifter A-C. Alla uppgifter ska utföras.

Läs mer

Individer som jämlikar

Individer som jämlikar Linköpings universitet Politisk teori 2 Ht 2013 Individer som jämlikar Föds alla människor med samma förutsättningar? Elisabeth Kindeland Grupp B 9/25/2013 Individer som jämlikar - Föds alla människor

Läs mer

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning:

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning: Informationsteknologi och etik Introduktion Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Avd. för människa-datorinteraktion Kursen Registrering Föreläsningar, grupparbete, seminarier Litteratur: Bynum-Rogersson,

Läs mer

Etik Vissa påstår att religionerna skapat de olika etiska reglerna. Andra påstår att de olika etiska reglerna är något som människan har med sig nedärvt sedan urminnes tider. Många av reglerna finns

Läs mer

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar Vad är allmän rättslära Ett filosofiskt studium av teorier, läror, principer och begrepp som är gemensamma för alla (eller nästan alla) andra juridiska discipliner. De centrala frågeställningarna (1) Frågan

Läs mer

Introduktion till dataetik

Introduktion till dataetik Introduktion till dataetik Niklas Möller (nmoller@kth.se) ETIKMOMENT DD1390 HT-2016 KTH Etikmomentet n Två föreläsningar om etik (idag och torsdag) n En gruppövning n Obligatoriskt: q q Skriva etikessä.

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna!

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! På programmet: Jämlikhet för djur? Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! Lika diskriminerande som

Läs mer

PEDAGOGENS KOMPETENSER

PEDAGOGENS KOMPETENSER UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens

Läs mer

Exempel på oetisk forskning. Forskningsetik en introduktion. Varför forskningsetik i en sjuksköterskeutbildning? Vad är forskningsetik?

Exempel på oetisk forskning. Forskningsetik en introduktion. Varför forskningsetik i en sjuksköterskeutbildning? Vad är forskningsetik? Forskningsetik en introduktion Anna T. Höglund Docent i etik, lektor i vårdetik Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap Exempel på oetisk forskning Metropolit-projektet Vipeholmsstudien Tuskegee-studien

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala

Läs mer

KONTRAKTUALISM OCH KONSTRUKTIVISM

KONTRAKTUALISM OCH KONSTRUKTIVISM Lunds universitet Filosofiska institutionen KONTRAKTUALISM OCH KONSTRUKTIVISM Om ursprungspositionens funktion i John Rawls rättviseteori Kristoffer Svenson Uppsats FPR 503, 41-60p VT 2005 Handledare:

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

Forskningsetik en introduktion. Exempel på oetisk forskning. Vad är forskningsetik?

Forskningsetik en introduktion. Exempel på oetisk forskning. Vad är forskningsetik? Forskningsetik en introduktion Anna T. Höglund Docent i etik, lektor i vårdetik Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap Exempel på oetisk forskning Metropolit-projektet Vipeholmsstudien Tuskegee-studien

Läs mer

Etik 22/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Etik 22/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier Etik 22/3-2016 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1. Grundläggande

Läs mer

VAD ÄR ETIK OCH MORAL?

VAD ÄR ETIK OCH MORAL? VAD ÄR ETIK OCH MORAL? Etik (av grekiska ethos = sed, vana. Läran om vilka seder och bruk som människan använder. Etik kan också definieras som läran om moralen. Ordet moral kommer från latinet och är

Läs mer

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Mats Johansson mats.johansson@fil.lu.se Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Förmåga att kunna redogöra för grundläggande distinktioner och resonemang inom etiken,

Läs mer

Det kategoriska imperativet är ytterst en princip om viljans autonomi. Handla så att din vilja kan betrakta sig som självlagstiftande.

Det kategoriska imperativet är ytterst en princip om viljans autonomi. Handla så att din vilja kan betrakta sig som självlagstiftande. Det kategoriska imperativet är ytterst en princip om viljans autonomi. Handla så att din vilja kan betrakta sig som självlagstiftande. auto = själv nomos = lag 1 Enbart för att manifestera en vilja som

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

Den moraliska känslans gång

Den moraliska känslans gång Den moraliska känslans gång Karaktärsdrag Betraktelsen av Direkt/indirekt Lust/smärta Tillfredsställelse/otillfredsställelse Gillande/ogillande Värdering Beröm/klander Kärlek/stolthet Hat/förödmjukelse

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Kursbeskrivning ETIK, MENING OCH MÄNNISKOSYN, Ethics, Meaning and Perspectives on Humans. 15 högskolepoäng, Grundnivå, 15 ECTS, FC Kurskod: CH201F

Kursbeskrivning ETIK, MENING OCH MÄNNISKOSYN, Ethics, Meaning and Perspectives on Humans. 15 högskolepoäng, Grundnivå, 15 ECTS, FC Kurskod: CH201F Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik Etik, mening och människosyn, 15 hp, Grundnivå Kurskod: CH201F Kursbeskrivning, ht 2012 Kursansvarig: Maria Olson maria.olson@cehum.su.se Kursadministratör:

Läs mer

Anarchy, State, Utopia

Anarchy, State, Utopia Författad av Fähstorkh mån, 31/03/2008-15:18 För ett år sedan avled Robert Nozick efter en längre tids sjukdom. Nozick var filosof till yrket och verkade som professor i ämnet vid Harvarduniversitetet

Läs mer

En formel för frihet

En formel för frihet En formel för frihet Mänskligheten som ändamål i sig Exemplen pånytt PLIKT fullkomlig ofullkomlig mot sig själv mot andra Mänskligheten som ändamål i sig Varför är det en plikt att inte avlägga falska

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

Varför vara moralisk

Varför vara moralisk Varför vara moralisk Enbart för att manifestera en vilja som är god i sig en autonom vilja, som kan omfatta sina maximer som allmänna lagar i en och samma akt av viljande. Motivet för att handla pliktenligt

Läs mer

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism Lektion 4 Livsåskådningar Humanismen och liberalism Ett luddigt begrepp Humanism kan betyda många olika saker beroende på vem som använder ordet och i vilket sammanhang. Det kan handla om humanistiska

Läs mer

Senioruniversitetet. Praktisk filosofi 2:4. Normativ etik. Läslista.

Senioruniversitetet. Praktisk filosofi 2:4. Normativ etik. Läslista. Normativ etik Vi människor hamnar ofta i situationer då vi måste besluta oss för vad vi ska göra. När vi fattar beslut, funderar vi på vilka handlingsalternativ som är bättre och vilka som är sämre, på

Läs mer

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad

Läs mer

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta Traditionellt är alternativet till utilitarismen tanken att det finns moraliska regler som vi aldrig får bryta mot. Att följa dessa regler är vår plikt därav namnet pliktetik. Det bör dock påpekas att

Läs mer

ETIK VT 2012. Föreläsning 8: Pliktetik

ETIK VT 2012. Föreläsning 8: Pliktetik ETIK VT 2012 Föreläsning 8: Pliktetik DEONTOLOGI Pliktetik eller deontologi Kanske det de flesta förknippar med en moralisk uppfattning: en uppsättning absoluta regler Kritisk opposition mot utilitarismen

Läs mer

Etik och moral utifrån Helsingforsdeklarationen

Etik och moral utifrån Helsingforsdeklarationen Etik och moral utifrån Helsingforsdeklarationen Ewa Grodzinsky, leg. Biomedicinsk analytiker, Doc. Linköpings Universitet, Verksamhetschef FoU-enheten för närsjukvård, Landstinget i Östergötland. Senior

Läs mer

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Detta moment Etiska principer Forskningsetiska aspekter Forskningsfusk Försökspersoner Etisk granskning 2 Etik, moral och juridik Begreppen

Läs mer

Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k. Introduk4on 4ll 4llämpad e4k

Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k. Introduk4on 4ll 4llämpad e4k Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k Introduk4on 4ll 4llämpad e4k johanna.romare@liu.se Upplägg 3 föreläsningar 2 seminarier seminarieförberedelser Föreläsningar och seminarier är obligatoriska

Läs mer

Det innebär att studenten efter genomgången kurs skall kunna:

Det innebär att studenten efter genomgången kurs skall kunna: Etik och moral Kursmål, lärandemål Kursens övergripande mål är att ge kunskaper om ingenjörsmässiga arbetsmetoder och att ge grundläggande färdigheter i att använda olika ingenjörsverktyg, med betoning

Läs mer

Senioruniversitetet. Praktisk filosofi 2:4. Normativ etik. Läslista.

Senioruniversitetet. Praktisk filosofi 2:4. Normativ etik. Läslista. Normativ etik Vi människor hamnar ofta i situationer då vi måste besluta oss för vad vi ska göra. När vi fattar beslut, funderar vi på vilka handlingsalternativ som är bättre och vilka som är sämre, på

Läs mer

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP Kurskod: VAE010 GRUPPINLÄMNING 3.3 20130504 Vårdande som etik, relation och process 1. VÅRDETISKT PROBLEM Viola Smith född 1929 inkom för tre veckor sedan

Läs mer

Forskningsetik. Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Forskningsetik. Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Detta moment Etiska principer Forskningsetiska aspekter Forskningsfusk Försökspersoner Etisk granskning 2 Var är vi nu? Vetenskapsteoretiska

Läs mer

Instuderingsfrågor Modern politisk filosofi HT 2013 Kap I-VII i Kymlickas Modern Politisk Filosofi

Instuderingsfrågor Modern politisk filosofi HT 2013 Kap I-VII i Kymlickas Modern Politisk Filosofi 1 Instuderingsfrågor Modern politisk filosofi HT 2013 Kap I-VII i Kymlickas Modern Politisk Filosofi Kap. I Introduktion Gustaf Arrhenius 1. Ta en titt på innehållsförteckningen i Kymlickas bok. Är det

Läs mer

vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim

vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim Relationen Hume/Kant 1711-1776 1724-1804 Hume väckte Kant ur

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Utilitarismen Den klassiska utilitarismen Det finns många olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm

Läs mer

Kant i tiden! FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker

Kant i tiden! FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker Kant i tiden! Kant levde och verkade i Königsberg i hela sitt liv. Han kom från enkla förhållanden. Fadern var sadelmakare. Han levde ett inrutat liv. Det sägs att man

Läs mer

Recension. Vi och dom Joshua Greene Översättning: Jim Jakobsson Fri Tanke, 2014, 432 s. ISBN 978 91 87513 32 9

Recension. Vi och dom Joshua Greene Översättning: Jim Jakobsson Fri Tanke, 2014, 432 s. ISBN 978 91 87513 32 9 Ur Filosofisk tidskrift 2016, nr 1. Recension Vi och dom Joshua Greene Översättning: Jim Jakobsson Fri Tanke, 2014, 432 s. ISBN 978 91 87513 32 9 Det här är en tjock bok med stora ambitioner. Originalets

Läs mer

- en introduktion. Lars Nohagen, UHS-institutionen. Lars Nohagen. Två föreläsningar. Tisdag 17/1 Föreläsning 1: Yrkesetiska dilemman - en introduktion

- en introduktion. Lars Nohagen, UHS-institutionen. Lars Nohagen. Två föreläsningar. Tisdag 17/1 Föreläsning 1: Yrkesetiska dilemman - en introduktion Yrkesetiska dilemman - en introduktion Lars Nohagen, UHS-institutionen 1 Två föreläsningar Tisdag 17/1 Föreläsning 1: Yrkesetiska dilemman - en introduktion Lars Nohagen Tisdag 31/1 Föreläsning 2: Etik

Läs mer

Välkommen till kursen Att leda och arbeta utifrån den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen, 15 högskolepoäng

Välkommen till kursen Att leda och arbeta utifrån den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen, 15 högskolepoäng Välkommen till kursen Att leda och arbeta utifrån den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen, 15 högskolepoäng Länkar till kursplan, litteraturlista och lektionssalar finns till vänster på denna sida.

Läs mer

Etik vid användande av e-hälsa och välfärdsteknik. Masterclass 2019 Evamaria Nerell, Socialstyrelsen

Etik vid användande av e-hälsa och välfärdsteknik. Masterclass 2019 Evamaria Nerell, Socialstyrelsen Etik vid användande av e-hälsa och välfärdsteknik Masterclass 2019 Evamaria Nerell, Socialstyrelsen Vad är etik Studie av moraliska fenomen och föreställningar Värderingar och normer Reflektera över olika

Läs mer

FORSKNINGSETIK - introduktion

FORSKNINGSETIK - introduktion FORSKNINGSETIK - introduktion VMFR06 Linus Broström linus.brostrom@med.lu.se Forskning och etik Oetiskt att inte forska. Med mer kunskap kan vi bättre hjälpa dem som behöver det Forskarens frihet bör vara

Läs mer

Kontraktsteorin. Föreläsning

Kontraktsteorin. Föreläsning Kontraktsteorin Den historiskt mest kände förespråkaren för kontraktsteorin om moralen är Thomas Hobbes, 1600-talets främste brittiske filosof Föreläsning 9 Hobbes var influerad av den (tidiga) moderna

Läs mer

Från till. Relationen Hume/Kant. Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer

Från till. Relationen Hume/Kant. Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer Från till vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim Relationen Hume/Kant 1711-1776 1724-1804 Hume väckte

Läs mer

Principen hos en god vilja som handlar av plikt

Principen hos en god vilja som handlar av plikt Jag vill göra H enbart för att det är min plikt Jag vill göra H av aktning för lagen H är vad lagen kräver En lag är en objektiv handlingsprincip som är allmängiltig och nödvändig gäller alla förnuftsvarelser

Läs mer

Religiositet bland de äldre

Religiositet bland de äldre Religiositet bland de äldre En undersökning om pensionärernas syn på Svenska kyrkans besök på dagverksamheter ur ett etiskt perspektiv Moa Eriksson 2013 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp

Läs mer

ETIKFÖRELÄSNING I TDDD82 NORMATIV ETIK, TEKNIKVÄRDERING OCH INTEGRITET DEN 23 JANUARI 2019

ETIKFÖRELÄSNING I TDDD82 NORMATIV ETIK, TEKNIKVÄRDERING OCH INTEGRITET DEN 23 JANUARI 2019 ETIKFÖRELÄSNING I TDDD82 NORMATIV ETIK, TEKNIKVÄRDERING OCH INTEGRITET DEN 23 JANUARI 2019 Erik Gustavsson, PhD, Centre for applied ethics, Department of culture and communication, Linköping University,

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Moralfilosofi. Föreläsning 2 Moralfilosofi Föreläsning 2 Vad är moral? Vad är moralfilosofins studieobjekt? Dvs. vad är det moralfilosofer filosoferar om? Det uppenbara svaret är naturligtvis moralen : Det är moralen som är föremålet

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori. Jörgen Ödalen

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori. Jörgen Ödalen Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori Jörgen Ödalen Jorgen.odalen@liu.se Kursinnehåll och lärandemål Kursen behandlar några aktuella och principiellt intressanta

Läs mer

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag

Läs mer