ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

Transkript

1 ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism

2 DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk verklighet (ontologi) Tis 12/4: Meta-etisk frågestund

3 FÖRELÄSNINGENS STRUKTUR Relativism Trivial relativism Deskriptiv relativism Normativ relativism Meta-etisk relativism Kunskapsteoretisk relativism Ontologisk relativism Semantisk relativism Emotivism Problem för emotivismen

4 MORALISK OENIGHET Idag: Två teorier som utgår från en och samma iakttagelse: Moralisk oenighet Människor har olika uppfattning i moralfrågor. Det verkar finnas fundamental oenighet om vad som är värdefullt etc. En meta-etisk teori måste kunna redogöra för detta De flesta teorier har någon förklaring till oenighet, men försöker göra detta på ett sätt som är förenligt med objektiv moralisk sanning, moralisk kunskap etc. Relativism och Emotivism

5 RELATIVISM! Populärt bland studenter, inte lika mycket bland lärare/forskare (noterbara undantag: David Wong, Gilbert Harman, Max Kölbel, Jesse Prinz, Ragnar Francen) Varför? Växer man ifrån relativismen? Eller tycker man inte att det är värt att syssla med moralfilosofi om man är relativist? Tyder oenigheter på att det inte finns någon moralisk kunskap? Eller är moraliska påståendens sanning beroende av perspektiv? Sant enligt ett perspektiv? Rätt och Fel är alltid rätt enligt mig eller dig, min eller din, eller vår moral

6 OLIKA SORTERS RELATIVISM Det är viktigt att skilja på olika typer av relativism (Välkommen till filosofin!) Trivial relativism Deskriptiv relativism Normativ relativism Meta-etisk relativism

7 TRIVIAL RELATIVISM Vad som är bra för mig kanske är dåligt för dig. Om jag får någonting som vi båda eftersträvar, t.ex. Inte egentlig oenighet här? Bara oenighet om det som ska delas, i det här fallet Vad som är instrumentellt bra för dig, behöver inte vara det för mig. En Relativism som följer av att vi har olika intressen Trivial relativism är förenlig med objektiv sanning i värdefrågor: det kan finnas ett objektivt svar på frågan om det vi båda vill åt är värdefullt. Och på frågan vem av oss som bör få det.

8 DESKRIPTIV MORALISK Att vara bra enligt någon RELATIVISM Människor/samhällen har olika värderingar Oförenliga beslut/omdömen i vissa fall Sant, kanske trivialt sant. Vi har olika uppfattningar, olika evidens, olika förväntningar på resultatet av våra handlingar Men finns det fundamentala åsiktsskillnader? Dvs skillnader som inte skulle försvinna om vi blev överens om sakförhållanden, och gjorde oss av med fördomar etc.? Det finns värderingar som verkar existera i alla kulturer

9 NORMATIV RELATIVISM En normativ idé: det är fel att handla mot de normer som accepteras av en viss grupp Generell normativ relativism: man bör handla i enlighet med de värderingar som råder i ens kultur Individuell normativ relativism: Man bör handla efter de värderingar man själv har Speciell normativ relativism: Tolerans

10 GENERELL NORMATIV RELATIVISM Kan också kallas Konventionalism (kulturrelativism): Man bör handla i enl. med de värderingar som finns i ens kultur Detta är en normativ, inte deskriptiv teori. Från vad människor anser kan vi sluta oss till vad som är rätt/fel. Olika saker är rätt eller fel i olika kulturer Invändningar: Vi kan inte säga att moralen i vår kultur (eller någon annan) är objektivt bättre/sämre än andras? Inte bättre än Sydafrika under apartheid, eller Tyskland under Nazismen. Orimligt att åsikter om vad som är rätt och fel skulle bestämma vad som är rätt eller fel? Integration? Framsteg i värderingar?

11 INDIVIDUELL NORMATIV RELATIVISM Kan också kallas samvetsprincipen Man bör handla i enlighet med de värderingar man själv har Lika orimliga konsekvenser som generell normativ relativism ovan? Moraliska framsteg omöjliga? Eller kan vi inse att vissa av våra värden är oförenliga med andra av våra värden, och därigenom göra framsteg?

12 SPECIELL NORMATIV RELATIVISM Tolerans mot främmande moraluppfattningar Eftersom moralen skiljer sig så mycket åt, ska man inte lägga sig i andra kulturers angelägenheter Denna princip är förenlig med objektiv moralisk sanning Följer inte från generell moralisk relativism: en imperialistisk kultur, t.ex. Feghet? Orimligt att tolerera vad som helst?

13 PAUS!

14 META-ETISK RELATIVISM "Moralen är relativ" - relativ vad? - relativ hur? - vilken moral? Det finns inte bara en uppsättning sanningar om vad som är rätt och fel Oförenliga moral påståenden kan vara riktiga! Kunskapsteoretisk relativism Ontologisk relativism Semantisk relativism

15 A. KUNSKAPSTEORETISK RELATIVISM Oförenliga moralomdömen kan vara lika rättfärdigade, välgrundade, rationella, etc. Inte ovanligt att vi kan ge skäl för motstridiga moraliska ståndpunkter (all debatt, t.ex.) Stöd från koherentismen som vi pratade om igår Två oförenliga uppfattningar kan ingå i varsin maximal koherent åsiktsmängd och bidra till deras koherens! Två människor kan ha lika berättigad tro för oförenliga åsikter Vi utgår från att de fortfarande använder samma normativa begrepp

16 A. KUNSKAPSTEORETISK RELATIVISM Ytterligare villkor: Åsikterna är båda maximalt rationella De är stabila, dvs skulle inte försvinna om vi konfronterades med nya fakta, erfarenheter etc. B menar att den här versionen av relativism, som syftar till koherens, mycket väl kan vara riktig (jfr med olika vetenskapliga paradigm ) Det faktum att två oförenliga påståenden båda kan vara välgrundade inte betyder att konjunktionen av dem kan vara välgrundad! Sanning i koherensteorier är lite vagt

17 B. ONTOLOGISK RELATIVISM Att oförenliga påståenden kan vara lika välgrundade betyder inte att de båda är sanna Men kanske finns det heller inte några objektiva fakta i moralen Motiveras av en misstro för objektiva moraliska fakta Dels är det konstigt att föreställa sig att objektiva moraliska fakta skulle existera (återkommer till detta på måndag) Moralisk oenighet kanske p.g.a. att det inte finns något objektivt faktum att enas om N.B. Relativismen säger inte att det inte finns några moraliska fakta. Bara att de är relativa.

18 B. ONTOLOGISK RELATIVISM Oförenliga åsikter kan båda vara sanna Låter motsägelsefullt Sanning kan vara relativt ett begreppssystem Sant för mig eller dig, oss eller dem, i ljuset av de begrepp vi har. Det finns ingen moralisk sanning utanför begrepp, teorier etc. Ta t.ex. två moraliska teorier M1 och M2. Ett påstående P kan vara sant enligt en, falskt enligt den andra T.ex. om M1 och M2 är olika normativa teorier. Men om vi har olika begreppssystem, i vilken mening har vi då oförenliga uppfattningar? Jfr etisk egoism - samma begrepp, olika moraliska sanningar

19 C. SEMANTISK RELATIVISM Våra värdeomdömen har olika innehåll i olika sammanhang, och när de uttalas av olika personer. Värdeomdömen anknyter implicit till något referenssystem Likt många uttryck (det är kallt, hon är snabb, t.ex. jag är här ) X är fel elliptiskt för ett längre påstående, som inkluderar ett referenssystem, t.ex en normativ princip Dvs. vi talar förbi varandra. När vi uttrycker till synes oförenliga åsikter så har våra åsikter i själva verket olika innehåll, eller olika sanningsvillkor Men är vi inte genuint oeniga i moralfrågor? Oeniga om vilket referenssystem som är riktigt/lämpligt?

20 EMOTIVISM Kanske är oenigheten/relativiteten inte att lösa genom att hänvisa till olika sanningar/fakta Undvik tal om sanning över huvudtaget. Moraliska omdömen uttrycker inte trosföreställningar Istället uttrycker de inställningar eller attityder, känslor eller rekommendationer Kan kanske förstås som en variant av semantisk relativism - omdömet beror på agentens attityd Men: moraliska omdömen har alltid samma innehåll!

21 EMOTIVISM Moraliska åsikter är en slags inställningar Att säga X är rätt är inte att säga Jag tycker om X (vilket är sant eller falskt) Annan typ av språkhandling Snarare Hurra för X! Boo - Hurray theory Vanligtvis åtföljs min attityd av trosföreställningen att jag har attityden. Men moraliska omdömen uttrycker alltså i första hand de tidigare. Förklarar varför moraliska omdömen och motivation hör ihop

22 MORALISKA OMDÖMEN A Demokrati är bättre än andra styrelseformer B Jag föredrar demokrati framför andra styrelseformer C Låt oss föredra D framför andra styrelseformer D Om det ändå funnes mer demokrati i världen! E Hurra för demokrati! A och B uttrycker samma sak enligt subjektivismen. Inte en form av emotivism (eller ens semantisk relativism?) Emotivism snarare A = C, D eller E. Har påståendeform, men uttrycker inget påstående.

23 NON-KOGNITIVISM Emotivismen är ett exempel på en non-kognitivistisk teori Vi uttrycker vår inställning och försöker få andra att inta samma inställning Jfr med preskriptivism: Uttrycker föreskrifter (imperativer), förbinder mig att handla i enlighet med omdömet Vad jag föreskriver behöver inte sammanfalla med vad jag känner Hare: mina föreskrifter kan universaliseras. Logik

24 PROBLEM FÖR EMOTIVISMEN Moraliska satser kan ingå i logiska slutledningar, tack vare sin form (Frege - Geach) Men de saknar sanningsvärde, vilket gör klassisk satslogik otillämpbar? Vill vi inte säga att det finns logiska relationer mellan värderingar? Moraliska diskussioner syftar till övertalning. Men om moraliska omdömen bara är inställningar, vad finns det att övertyga om? Ingen genuin oenighet, bara oenighet i attityder? Oenighet inte i sak, utan i praktisk mening. Vad ska vi göra?

25 PROBLEM FÖR EMOTIVISMEN När vi vill övertyga någon är det väl för att vi tror att de har fel, och vi har rätt? Vi begår misstag, tycker att vi göra framsteg Olikt situationen mellan saker jag gillade förut, men inte gillar längre? Inställningar kan inte vara fel (eller kan de? vi kan ju bedöma dem som rimliga eller inte. Jfr. irrationella känslor, attityder) Osäkerhet i moraliska frågor? Orimligt att säga att vi bara är ute efter att säkra en inställning. Vi vill ha en riktig inställning Bergström är inte så välvillig mot emotivismen

26 I MORGON Mer om Moraliskt språkbruk! Moralisk semantik