Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Transkript

1 Föreläsningar 1. Onsdag 14/ sal Torsdag 15/ sal Måndag 19/ sal Tisdag 20/ sal Onsdag 21/ sal Torsdag 22/ sal 203 Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

2 Värdeontologi Den metafysiska delen av värdeteorin

3 Det karaktäristiska för värdeteorin är 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt: ur - semantisk (språkfilosofisk), - ontologisk (metafysisk), och - epistemologisk (kunskapsteoretisk) synvinkel Även vissa psykologiska teser diskuteras inom värdeteorin

4 Från semantik till ontologi Vi har sett att enligt kognitivismen (naturalism eller objektivism) fungerar värdesatser som påståendesatser Påståendesatser uttrycker trosföreställningar Påståendesatser/trosföreställningar kan vara sanna eller falska beroende på om de stämmer överens med verkligheten eller inte

5 Ett exempel på en vanlig påståendesats är satsen Tavlan är rektangulär Denna sats uttrycker trosföreställningen att tavlan har egenskapen att vara rektangulär Tavlan är rektangulär är sann om tavlan verkligen har egenskapen att vara rektangulär och falsk om tavlan inte har denna egenskap

6 Om det är sant att tavlan är rektangulär så måste det finnas någonting som gör det sant Nämligen det faktum att tavlan är rektangulär Alltså, för att det skall vara sant att tavlan är rektangulär så måste världen vara på ett visst sätt; den måste innehålla ett visst faktum och en viss egenskap (rektangularitet)

7 Men hur är det då med värdesatser som Stöld är fel? Om det är sant att stöld är fel så måste det finnas någonting som gör det sant. Det måste vara ett faktum att stöld är fel Alltså, för att det skall vara sant att stöld är fel så måste världen vara på ett visst sätt; den måste innehålla ett visst värdefaktum och en viss värdeegenskap ( felhet )

8 Men finns det verkligen värdefakta och värdeegenskaper? Om ja, hur är dessa egenskaper och fakta isf beskaffade? Är de som vilka andra egenskaper och fakta som helst (t.ex. som faktumet att tavlan är rektangulär) eller är de speciella på något vis? Detta är värdeontologiska frågor

9 Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism - Fundamentism - Koherentism Naturalism Emotivism (Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism - Generell - Partiell

10 Värderealism = uppfattningen att värdeegenskaper och värdefakta existerar Värdenihilism = uppfattningen att värdeegenskaper och värdefakta inte existerar Värdeidealism = uppfattningen att värdeegenskaper och värdefakta existerar men att deras existens är beroende av oss; på något sätt skapade, konstruerade eller konstituerade av oss

11 Värdenihilism Uppfattningen att värdeegenskaper och värdefakta inte existerar kallas för värdenihilism Om värdenihilismen är korrekt så kan det inte finnas några sanna värdeomdömen (för det finns ju då inget som kan göra dem sanna!)

12 Emotivister (& preskriptivister) är oftast nihilister Enligt emotivismen är ju värdeomdömen inte påståendesatser/trosföreställningar De används istället för att uttrycka känslor eller attityder: inställningar till något snarare än föreställningar om att något förhåller sig på ett visst sätt

13 Om värdesatser inte är påståendesatser (och värdeomdömen inte är trosföreställningar) så handlar de ju inte om någonting Om värdesatser/omdömen inte kan vara sanna eller falska öht så behövs det ju heller ingenting som gör dem sanna Därför är det relativt oproblematiskt för emotivister (och preskriptivister) att förneka existensen av värdefakta och värdeegenskaper

14 Nihilism + emotivism Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism - Fundamentism - Koherentism Naturalism Emotivism (Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism - Generell - Partiell

15 Men nihilister kan också vara objektivister! Enligt misstagsteorin gör värdeomdömen anspråk på att beskriva värdefakta - de tillskriver speciella värdeegenskaper till handlingar och andra objekt (objektivism) Men eftersom värdeegenskaper och värdefakta inte existerar (nihilism) så finns det ingenting som gör värdeomdömen sanna

16 Objektivism + nihilism = misstagsteori Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism - Fundamentism - Koherentism Naturalism Emotivism (Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism - Generell - Partiell

17 Argument mot värdenihilism 1 1. Vi argumenterar ofta för och emot värderingar 2. Att argumentera på detta vis tycks förutsätta att vi strävar efter sanning 3. Att finna sanning i värdefrågor är bara möjligt om det finns sanna värderingar 4. Enligt nihilismen finns det inga sanna värderingar 5. Därför måste nihilismen vara felaktig

18 Argument mot värdenihilism 2 1. Man tycks kunna ha rätt i värdefrågor 2. Det är bara möjligt att ha rätt i en värdefråga om det finns sanna värderingar 3. Enligt nihilismen finns det inga sanna värderingar 4. Därför måste nihilismen vara felaktig

19 Både realister och idealister säger att det finns värdeegenskaper och värdefakta Detta innebär att värdeomdömen kan vara sanna Men till skillnad från realister så menar idealister att den sanning det här är fråga om inte är en objektiv sanning

20 Värdeidealism Värdeidealismen består i tre komponenter: 1. Det finns värdeegenskaper/värdefakta 2. Värdeomdömen kan vara sanna 3. Sanning i värdefrågor är beroende av vad vi tycker eller tror (vilket innebär att de sanningar det här är fråga om inte är objektiva sanningar)

21 Argument mot värdeidealism 1. Det kan inte vara på det sättet att vad som är rätt, fel, gott, ont, vackert, fult, etc. är beroende på vad någon tycker eller tror 2. Alltså, måste värdeidealismen vara felaktig Observera att 1 är en värdering!

22 Värderealism Värderealismen består i tre komponenter: 1. Det finns värdeegenskaper/värdefakta 2. Värdeomdömen kan vara sanna 3. Sanning i värdefrågor är objektiv (om ett visst värdeomdöme är sant så är det sant oberoende av oss dvs. oberoende av vad någon tycker eller tror om det)

23 Två typer av värderealism 1. Naturalistisk realism ( ontologisk naturalism ): värdeegenskaper/fakta finns och består i naturliga egenskaper/fakta 2. Icke-naturalistisk realism: värdeegenskaper/fakta finns och består i icke-naturliga egenskaper/fakta

24 Naturalism + realism Naturalister är alltså realister med avseende på värdegenskaper och värdefakta som består i naturliga egenskaper/fakta (ontologisk naturalism) Men de är inte realister med avseende på värdegenskaper och värdefakta som består i icke-naturliga egenskaper/fakta

25 En naturlig egenskap/faktum är en egenskap/faktum som går att fullständigt beskriva utan att använda några värdetermer (Bergström menar dock att naturliga egenskaper typiskt är sådana att de har kausal kraft och att de kan observeras (med hjälp av de fem sinnena))

26 Objektivism + realism De objektivister som också är värderealister är realister med avseende på ickenaturliga värdeegenskaper Detta innebär att våra värdeomdömen handlar om en särskild dimension av verkligheten

27 Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism - Fundamentism - Koherentism Naturalism Emotivism (Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism - Generell - Partiell

28 Exempel på värderealism Ett objektivistiskt förslag på vad X är rätt betyder är X förtjänar att uppskattas ur moralisk synvinkel Om vi kombinerar detta med den värderealistiska uppfattningen att denna icke-naturliga egenskap faktiskt existerar Då skulle det kunna vara sant att en viss handling har denna egenskap - att handlingen förtjänar att uppskattas ur moralisk synvinkel

29 Anta nu att vi hade andra trosföreställningar eller attityder än de vi faktiskt har Det skulle ändå kunna vara sant att handlingen har denna egenskap att handlingen förtjänar att uppskattas ur moralisk synvinkel Med andra ord: Huruvida en handling har denna egenskap eller inte förändras inte om våra trosföreställningar eller attityder förändras

30 Argument mot värderealism 1 Förklaringsargumentet (Bergström: Empirism ) 1. Vi är endast berättigade att anta att en viss entitet existerar, om vi har någon form av evidens för det 2. Den enda evidens man kan ha för att något existerar är att man har någon form av observation av det 3. För att en observation skall räknas som evidens för någonting X så måste X ingå i den bästa förklaringen av observationen i fråga

31 Förklaringsargumentet applicerat på värdefakta/värdeegenskaper: 4. Värdefakta/egenskaper ingår inte i den bästa förklaringen av någon observation 5. Därför finns det ingen evidens för att värdefakta/egenskaper existerar 6. Således är vi inte berättigade att anta att värdefakta/egenskaper existerar

32 Moraliskt exempel: Några ungdomar tänder eld på en katt En person ser detta och gör den moraliska observationen Den handlingen är fel! Den bästa förklaringen av denna observation är dock inte att det är ett objektivt moraliskt faktum att handlingen är fel (att handlingen har egenskapen felhet)

33 För att förklara observationen räcker det med att åberopa icke-moraliska fakta som att 1. personen har ett visst synintryck av att ungdomarna sätter eld på katten, och 2. personen har en viss reaktion på det hon ser, pga. hennes psykologi, uppväxt, kultur, etc. Inga objektiva värdefakta/egenskaper ingår i den här förklaringen!

34 Och om vi kan ge tillfredställande förklaringar av de observationer vi gör utan att hänvisa till ett visst faktum så utgör dessa observationer ingen evidens för att detta faktum föreligger Eftersom vi kan ge tillfredställande förklaringar av värdeobservationer utan att hänvisa till objektiva värdefakta/egenskaper så har vi ingen evidens för att några sådana fakta/egenskaper existerar

35 Förtydligande: värdeomdömen ingår i våra bästa förklaringar Men ingenstans i dessa förklaringar behöver vi anta att dessa omdömen är sanna Vi har således ingen evidens för att några värdeomdömen är sanna Vi är därför inte berättigade att anta att det finns några sanna värdeomdömen

36 Vetenskapligt ex: En fysiker ser ett visst fenomen under ett vetenskapligt experiment hon ser en kondensationsstrimma i en dimkammare och gör den vetenskapliga observationen Där är en proton Den bästa förklaringen av denna observation är att det faktiskt finns en proton som hon observerar Därför är vi berättigade att anta att protoner existerar

37 Hur är det då med matematiska entiteter? Ingen har någonsin observerat talet fem eller att = 2 Är vi därför inte berättigade att anta tal existerar och att = 2 är sant? Gilbert Harman: Jo, för att matematiska tal och sanningar ingår i våra bästa förklaringar av observationer!

38 Värderealistens svar 1 Vi åberopar faktiskt värdefakta i våra förklaringar av vissa observationer Observationen att en person hjälper nödställda kan förklaras med att personen i fråga är en god människa Dvs. att det är ett faktum att personen i fråga har värdeegenskapen godhet

39 Detta första svar är dock inte speciellt starkt (som Bergström tycks medge) Även detta tycks ju kunna förklaras av att personen har vissa reaktioner och föreställningar som är ett resultat av psykologi, uppfostran, kultur, etc. Det är inte nödvändigt att åberopa några objektiva värdeegenskaper för att förklara detta

40 Värderealistens svar 2 Anta att du observerar en katt som skjuter rygg och fräser Vi skulle kunna förklara den här observationen genom att säga att du har blivit indoktrinerad att ha vissa reaktioner om du ser en katt göra detta. Vi behöver inte anta att katten verkligen är arg Är vi därmed inte berättigade att anta att katten är arg och att arghet existerar?

41 Värderealistens svar 3 Bergström anser att principen att vi är berättigade att anta att en entitet existerar endast om den figurerar i den bästa förklaringen av våra observationer har en sorts självförstörande karaktär Denna princip ingår ju inte själv i den bästa förklaringen av någon observation!

42 Argument mot värderealism 2 Oenighet. Åsikter i värdefrågor varierar mellan olika samhällen och tidsepoker (samt ofta mellan olika grupper inom ett och samma samhälle) Vad den bästa förklaringen är till att vi har så olika åsikter i värdefrågor?

43 Den bästa förklaringen till att vi har så olika åsikter i värdefrågor är Hypotes 1: att olika kulturer och samhällen har varit olika framgångsrika med att upptäcka de objektiva värdefakta som föreligger Hypotes 2: att våra värdeåsikter är ett resultat av våra respektive levnadssätt, livsstilar, uppfostran, kultur, gener, etc.

44 Hypotes 2 åberopar inga värdefakta/ egenskaper. Det ingår inte i denna hypotes att våra värdeåsikter är sanna Om vi går med på att hypotes 2 ger den bästa förklaringen så behöver vi inte anta existensen av några värdefakta/ egenskaper Således är vi inte berättigade att anta att värdefakta finns

45 Argument mot värderealismen 3 Metafysisk konstighet (J.L. Mackie: the argument from queerness ): Om det fanns objektiva värdefakta/ egenskaper så skulle de vara konstiga De skulle skilja sig fundamentalt från allting annat vi känner till i universum Detta ger oss skäl att tro att objektiva värdefakta/egenskaper inte existerar

46 Men vad mer exakt är det då som är så konstigt med just värdeegenskaper? Förslag: 1. Att de är icke-naturliga 2. Att de är principiellt otillgängliga för oss 3. Att de har förmågor som vanliga egenskaper inte har 4. Att de supervenierar på naturliga egenskaper

47 (1) Är det är just det att de är icke-naturliga som är konstigt med värdefakta/ egenskaper? Bergström: att värdeegenskaper är ickenaturliga innebär ingenting annat än att vi inte kan beskriva dem annat än i värdetermer. Det är väl inte är så konstigt! Eller?

48 (2) Är det istället det att objektiva värdefakta är principiellt otillgängliga för oss som gör att de är konstiga? Om det finns värdefakta (och därmed objektivt sanna värderingar) så skulle vi inte kunna ha kunskap om dem på samma sätt som vi kan ha kunskap om vanliga fakta Hur kan vi då ha kunskap i värdefrågor?

49 En värderealist kan svara antingen: 1. Vi kan inte ha kunskap i värdefrågor (värdeskepticism) eller 2. Vi kan ha kunskap i värdefrågor men bara genom en speciell kunskapsförmåga (intuitionism) Mackie: en sådan kunskapsförmåga skulle vara konstig!

50 Notera att om värdeegenskaper består i naturliga egenskaper som den naturalistiska formen av realism hävdar så uppstår inte detta konstighetsproblem Om värdeegenskaper består i naturliga egenskaper så är de ju som vilka egenskaper som helst Argumentet drabbar därför bara värderealismen i dess icke-naturalistiska form

51 (3) Är det kanske så att objektiva värdefakta är konstiga för att de skulle ha en inbyggd förmåga att motivera oss till handling? Detta skulle isf vara en konstig förmåga som inga andra egenskaper har Bergström: argumentet förutsätter internalismen, men det är mest naturligt för en värderealist att vara externalist

52 (4) Är det att värdeegenskaper supervenierar på naturliga egenskaper som är konstigt? Superveniens: Om två objekt är identiska med varandra i alla sina naturliga egenskaper, så måste de också vara identiska i sina värdeegenskaper Naturliga egenskaper bestämmer eller drar med sig värdeegenskaper Om någonting är t.ex. moraliskt fel så är det moraliskt fel därför att det har vissa naturliga egenskaper

53 Exempel 1: Om en tavla är vacker så har den denna värdeegenskap därför att (eller i kraft av ) att den har vissa naturliga egenskaper (färg, form, etc.) En annan tavla som har exakt samma naturliga egenskaper måste också ha samma värdeegenskap; den måste också vara vacker

54 Exempel 2: Om en handling har en viss värdeegenskap (felhet) så har den denna värdeegenskap därför att den har vissa naturliga egenskaper (t.ex. egenskapen att ge upphov till mer lidande än njutning) Problemet: vad betecknar detta därför att? Svar: någon sorts relation mellan värdeegenskaper och naturliga egenskaper: en superveniens-relation

55 Argumentet: 1. Om värdeegenskaper existerar på det sätt som värderealister menar (objektivt) så måste också denna relation existera (objektivt) 2. En sådan relation mellan värdeegenskaper och naturliga egenskaper skulle vara metafysiskt konstig

56 Bergström: det kanske inte är så konstigt med superveniens och även om det vore konstigt så är det inget som bara drabbar värderealismen Exempel: Psykologiska/mentala egenskaper/fakta supervenierar på fysiologiska egenskaper/fakta Kemiska egenskaper/fakta supervenierar på fysikaliska egenskaper/fakta