Slide 1. Slide 2. Slide 3. Argument för dualism: Introspektion. Argument för fysikalism: The argument from nomological danglers

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Slide 1. Slide 2. Slide 3. Argument för dualism: Introspektion. Argument för fysikalism: The argument from nomological danglers"

Ulf Fredriksson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Slide 1 Argument för fysikalism: The argument from nomological danglers Dualisten: det finns ett kontingent samband mellan smärta och Sambandet uppvisar regelbundenheter. Hur kan man förklara sambandet? Det finns en grundläggande lag om sambandet mellan smärta och Lagen en psykofysisk lag. Lagen är en nomological dangler enligt fysikalisten. Fysikalisten behöver inte psykofysiska lagar. Smärta är identiskt med nervcellstimulering. Det räcker med fysiska lagar. Fysikalismen är enklare. Occams rakkniv Slide 2 Argument för fysikalism: Det kausala argumentet Vad förklarar att man snabbt drar bort handen från platten? Nervcellsstimulering. Om smärta är distinkt från nervcellsstimulering vilken roll har då smärtan? Dualisten: 1) den är epiphenomenal den orsakar ingenting 2) eller smärta och nervcellsstimulering orsakar att man drar bort handen. Fysikalisten: 1) Strider mot sunda förnuftet. 2) Det är ovanligt att man har två lagar som har samma effekt när the overdetermination är fullständig: en Zombie skulle dra bort handen lika snabbt. Fall med ofullständig overdetermination förekommer: två sångare skulle var för sig kunna få glaset att spricka men tillsammans får de glaset att sprick något snabbare. Slide 3 Argument för dualism: Introspektion Vid introspektion är smärta inte Fysikalisten har ett svar: Introspektion är begränsad argumentet förutsätter att introspektion avslöjar t ex smärtas väsen Vatten ser inte ut som H2O. Ett argument behövs som visar att introspektion skiljer sig från andra slags sinnesförnimelser. qualia

2 Slide 4 Argument mot fysikalism: mot behaviorism Den inre aspekten : att uppleva smärta kan inte bara vara att bete sig på ett visst sätt: qualia. en super skådespelare: kan bete sig som om han har känslor men har dem inte, kan också kontrollera sitt beteenden. Den kausala invändningen: att mentala tillstånd orsakar beteenden förnekas: om att uppleva att det kliar identifieras med dispositionen att klia då kan inte upplevelsen av att det kliar orsaka beteenden dispositionen att klia sig. Man har inte lyckats specificera beteende dispositionerna för komplexa mentala tillstånd. Slide 5 Argument för dualism: Leibniz lag Mot identitetsteorin: Leibniz lag: Om a = b då gäller det för alla egenskaper E (a har E om endast om b har E). (det omvända: the identity of indiscernibles : Om a och b har alla egenskaper gemensamma är a=b. principen ifrågasätts idag. ) 1) mentala tillstånd är lokaliserade på plats y i hjärnan. 2) Mentala tillstånd är identiska med upplevelser av smärta. 3) Min upplevelse av smärta är lokaliserad på plats y i hjärna. 1) Hjärnprocesser är snabba. 2) Tanken att snö är vitt är inte snabb 3) Alltså hjärnprocesser är inte identiska med 1) Trosföreställningen att Luleå är en stad är sann. 2) En hjärnprocess är inte sann. 3) Alltså hjärnprocesser är inte identiska med mentala tillstånd (tankeinnehåll) argumentet tar fasta på att fysiska tillstånd hos hjärnan kan inte ha semantiska egenskaper. Slide 6 Tillbaka till introspektionsargumentet 1) Genom introspektion får jag kunskap om mina mentala tillstånd (qualia). 2) Mina hjärntillstånd får jag inte kunskap om genom introspektion. 3) Mentala tillstånd är inte identiska med hjärntillstånd, med Leibniz lag. - Argumentet gör sig skyldigt till ett intensionellt felslut = dvs. man skiljer inte objektet från de egenskap vill tillskriver det. - Aftonstjärnan syn syns på kvällen. - Morgonstjärnan syns inte på kvällen. - Alltså Aftonstjärnan är inte identisk med morgonstjärnan, med Leibniz lag. - Dualisten kan försvara sig med att få kunskap om är en genuin egenskap och därför gör man sig inte skyldig till ett intensionellt felslut. - Men i så fall är premiss 2) falsk: om identitetsteorin är riktig är det hjänrtillstånd vi får kunskap om även om vi inte vet det. Argumentet är question begging

3 Slide 7 Argument för dualism: Descartes 1) Varelser utan kroppar är tänkbara (smärta utan nervcellstimulering). 2) Om något är tänkbart är det möjligt. 3) Varelser utan kroppar är möjliga. 4) Om varelser utan kroppar är möjliga då är inte upplevelse av smärta identiskt med 5) Upplevelse av smärta är inte identiskt med 6) Fysikalismen är falsk. Slide 8 Argument för dualism: Zombie argumentet Zombier är tänkbara. Om något är tänkbart är det möjligt. Zombier är möjliga. Om Zombier är möjliga då är inte smärta identiskt med Slide 9 Argument för dualism: The Knowledge argument Om fysikalismen är riktig vet man allt man kan veta om mentala tillstånd om man känner till alla fysiska fakta. Mary är en vetenskapsman som är specialiserad på färger och färgupplevelser. Hon har alltid varit instängd i ett svartvitt rum. Hon släpps ut ur rummet. Hon lär sig något nytt: hur det känns att se rött. Man vet inte allt man kan vete om mentala tillstånd om man känner till alla fysiska fakta. Alltså: fysikalismen är falsk (följer med Modus tollens).

4 Slide 10 En invändning mot the knowledge argument Man kan vete att Mark Twain är i rummet utan att veta att Samuel Clemmens är i rummet. Om man får veta att Mark Twain är identisk med Samuel Clemmens får man inte vete att nytt faktum. Man får ett nytt begrepp. Mary får ett nytt begrepp för samma fenomen. Tidigare: hade hon ett fysiskt mode of presentation nu har hon dessutom ett mentalt mode of presentation Begrepp individualiseras finare än fakta. Slide 11 Argument mot identitetsteorin för dualism Om identitetsteorin är riktig: skulle vi anta att en människa upplever smärta om hennes hand sakads och hon beter sig som om hon har smärta. En mars människas hand skadas och han beter sig som om han upplever smärta? Har han smärta? Ja. Det är en levande varelser som beter sig som vi gör och säger att den har ont. Problemet: enligt identitetsteorin: upplevelse av smärta = nervcellsstimulering av det slag människor har. Marsmänniskor: upplevelse av smärta = mm Slide 12 Fysikalistens svar: Marsmänniskor upplever smärta. 1) Smärta är en disjunktiv egenskap: nervcellsstimulering eller mm 2) Funktionalism: att uppleva smärta är att befinna sig i ett mentalt tillstånd sådant att 1) input, 2) andra mentala tillstånd och 3) output.

5 Slide 13 Argument mot fysikalism: mot funktionalism inverted spectrum thought-experiment : Antag att Kalle är normal. Antag att Pelle har ett grönt sinnesintryck när han ser föremål som är röda för Kalle, ett rött sinnesintryck när han ser föremål som är gröna för Kalle (samma sak gäller alla färger.) Kalle och Pelle är funktionellt sett identiska: de har samma input och samma output. Det finns ingen qualia som kan jämföras. Enligt funktionalismen befinner de sig i samma mentala tillstånd. Eftersom funktionalism utesluter inverted spectrum fall per definition är funktionalismen falsk. Slide 14 En lösning på the inverted spectrum argument Funktionella tillstånd har en inre natur som vi upptäcker vid introspektion och vi använder den för att identifiera olika mentala tillstånd. Den inre naturen är inte relevant för identifieringen av olika typer av mentala tillstånd. Alltså: kvalitativt kan olika individers mentala tillstånd skilja sig från varandra, men input, output och trosföreställningar bestämmer vilket mentalt tillstånd man har. Problem: fysikalisten erkänner att det finns qualia, dvs dualism.

Relevanta dokument

KVALIABASERADE INVÄNDNINGAR MOT MATERIALISM

KVALIABASERADE INVÄNDNINGAR MOT MATERIALISM Ned Block: Troubles With Functionalism 1978 Teorier om medvetandet kan göra sig skyldiga till två typer av fel: de kan karakterisera m. på ett sätt som tillskriver