Teoretiska skäl att tro på Gud

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teoretiska skäl att tro på Gud"

Transkript

1 Teoretiska skäl att tro på Gud 1

2 A priori, oberoende av erfarenheten. Poäng: Det ligger i själva begreppet om Gud att Gud måste existera. Det ligger i begreppet om Gud att Gud är ett absolut fullkomligt väsen. Det är omöjligt att tänka sig något som är fullkomligare än Gud. René Descartes

3 Anselm av Canterbury ( ) Gud är det som är sådant att något fullkomligare inte kan tänkas. Det är fullkomligare att existera i verkligheten än att existera enbart som en idé. Om Gud inte existerar i verkligheten, så kan man tänka sig något som är fullkomligare än Gud. Det är omöjligt att tänka sig något som är fullkomligare än Gud. Alltså: Gud existerar (i verkligheten och inte enbart som en idé). 3

4 Gaunilo från Marmoutier framställde ett reductio ad absurdumargument mot Anselms gudsbevis Den försvunna ön är den mest storslagna ö man kan tänka sig. Det är mera storslaget att existera i verkligheten än att existera enbart som en idé. Om den försvunna ön inte existerar i verkligheten, så kan man tänka sig en mera storslagen ö. Det är omöjligt att tänka sig en ö som är mera storslagen än den försvunna ön. Alltså: Den försvunna ön existerar (i verkligheten och inte enbart som en idé). Den perfekta pizzan är den största pizza man kan tänka sig etc. 4

5 Kritik från filosofiskt håll KANT Existens är inte en egenskap. Föreställ dig att du har 100 daler i din tomma byxficka. Du kan bilda dig en fullständig uppfattning om myntens egenskaper, trots att de inte existerar. Uppfattningen (eller begreppet) om mynten har ingenting med deras existens att göra. Upp Begreppet om Gud har ingenting att göra med frågan om Gud existerar eller inte existerar. 5

6 Härleder Guds existens utifrån det faktum att världen (eller kosmos) existerar. Finns i flera olika varianter bl a hos Thomas av Aquino ( ). Allt som sker (allt som finns) har en orsak. Orsaken är i sin tur en verkan av något, vilket i sin tur är en verkan av något, etc. Kedjan av orsaker och verkningar måste ha en första början någonstans den kan inte vara oändlig. ALLTSÅ: Gud måste finnas, såsom den första orsaken ( den orörde röraren ), alltings urgrund. 6

7 Kontingensbeviset Vi kan erfara att saker uppstår och förgås. Det finns alltså sådant som är kontingent som både har möjlighet att existera och att inte existera. Om det inte finns något som existerar med nödvändighet, finns det ingen tillräcklig grund för att det kontingenta skulle existerar. Det kontingenta existerar. Alltså: Det måste finnas något som existerar av nödvändighet (= Gud ) och som är en tillräcklig grund för existensen av det kontingenta. Varför kan inte kedjan av orsaker och verkningar vara oändlig? 7

8 Även om (det som sker i) världen måste ha en första orsak eller grund, så följer inte att denna måste vara en gudom med medvetande och vilja. A posteriori-argument Grundat på observationer av världens ordning Intelligent design 8

9 Det finns en planmässig och ändamålsenlig ordning överallt i naturen, på alla nivåer. Det är osannolikt att denna ordning har tillkommit av en slump, utan den måste vara skapad av en intelligent upphovsman, Gud. Skeptisk filosof ateist eller agnostiker? Religiösa trosföreställningar behövs inte vare sig för vetenskapens eller moralens skull Varför religionsfilosofi? Befria mänskligheten från vidskepelse och fördomar Förstå religiösa trosföreställningars ursprung och funktion 9

10 Kritisk skeptisk hållning Lekfullt ifrågasättande, ironisk Ror hem alla fina poänger Humes alter ego 10

11 Kleanthes framför en variant av det teleologiska gudsbeviset: ändamålsargumentet the argument from design. Demea och framför allt Philo kritiserar argumentet. Diskussionen löper genom större delen av dialogerna. Se dig omkring i världen. Begrunda helheten och alla dess delar: Du kommer då att finna att den ingenting annat är än en stor maskin uppdelad i ett oändligt antal mindre maskiner som i sin tur medger uppdelning i en utsträckning långt bortom det människans sinnen och själsförmögenheter kan spåra och förklara. Alla dessa maskiner och till och med deras minsta beståndsdelar är anpassade till varandra med en exakthet som hänför var och en som någonsin reflekterat över dem. (sid 102) FORTS. 11

12 Den märkliga anpassningen av medel till mål överallt i naturen liknar exakt, fastän den vida överträffar dess ändamålsenlighet, produkten av den mänskliga uppfinningsrikedomens tanke, vishet och intelligens. Eftersom verkningarna liknar varandra ( ) leds vi att, efter analogins alla regler, sluta oss till att orsakerna också liknar varandra och att naturens upphovsman är tämligen lik det mänskliga sinnet, fastän utrustad med mycket finare sinnen, avpassade efter storslagenheten i det han skapat. Med hjälp av detta argument, a posteriori, och med hjälp av detta argument allena, bevisar vi på en gång Gudomens existens och dess likhet med människans sinne och intelligens. (sid ) Ändamålsargumentet exemplifiering Begrunda och analysera ögat, granska dess struktur och konstruktion och säg mig utifrån din egen uppfattning om inte tanken på en konstruktör omedelbart strömmar mot dig med samma kraft som en sinnesförnimmelse? (s. 113) 12

13 Egenskaper hos ändamålsargumentet 1. Erfarenhetsgrundat (induktivt) Baserat på observationer av världens ordning Världen som helhet -naturen -universum har en ordning Alla delar av världen har en ordning 2. Ändamålsenlighet Avpassning mellan delar Avpassning mellan delar och helhet Avpassning av medel till mål 3. Analogislut Världen = maskin (analogi 1) Princip: Lika verkningar bevisar lika orsaker Världen måste ha en intelligent upphovsman, precis som maskiner har det. Guds = världsskaparens intelligens är av samma slag som människans intelligens (analogi 2) men perfekt (eller åtminstone storslagen). Princip: Orsaken måste vara proportionerlig i förhållande till verkan Kritiska frågor Är analogin värld/maskin stark? Eller haltar den? Finns det alternativa hypoteser? Kan världens ordning ha uppstått slumpmässigt? Kan man förklara världens ordning utan att referera till intelligenta avsikter? Förutsätter talet om en ändamålsenlig ordning det som skall bevisas? (Att världen är skapad enligt en plan.) 13

14 Philos kritik mot ändamålsargumentet Hållpunkter 1) Analogin (universum/maskin) är för svag. Krav på exakt likhet (del 2) 2) Analogin likställer helheten med en del av helheten, istället för att jämföra två separat existerande företeelser (del 2). 3) Ordning är inte i sig ett bevis för avsiktlig ändamålsenlighet (del 2) 4) Ändamålsargumentet fungerar inte som kausal slutledning, då det handlar om en unik orsak (Gud) och en unik effekt (universum). Krav på upprepad erfarenhet (del 2) 5) Guds ordning (plan, avsikt etc) är i minst lika stort behov av förklaring som världens ordning (del 4) 6) Anpassa orsaken till verkan! Man får inte sluta sig till mer än vad som behövs för att förklara verkan. T.ex. inte dra slutsatsen att världen skapare är fullkomligt eller ändligt perfekt, att världens skapare är EN snarare än FLERA, etc (del 5) 7) Det finns alternativa analogier/hypoteser som är minst lika träffande och starka som maskinanalogin (del 6-8) 8) Det ondas problem (teodicéproblemet) och dess särskilda tillämpning på ändamålsargumentet (del 10) 14

Begreppet naturlig religion

Begreppet naturlig religion Begreppet naturlig religion KLEANTHES PHILO DEMEA Religiösa trosföreställningar som enbart baserar sig på vanlig sinneserfarenhet, observationer och förnuftsresonemang. Modern empirist som hävdar att man

Läs mer

Begreppet naturlig religion

Begreppet naturlig religion Begreppet naturlig religion Religiösa trosföreställningar som enbart baserar sig på vanlig sinneserfarenhet, observationer och förnuftsresonemang. KLEANTHES PHILO DEMEA Modern empirist som hävdar att man

Läs mer

I ljuset av det ondas problem

I ljuset av det ondas problem introduktion! Allmän introduktion David Humes Om underverk I ljuset av det ondas problem Dialoger om naturlig religion David Humes Dialoger om naturlig religion Finns det rationella grunder för religiösa

Läs mer

Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk

Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk introduktion! Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk och mirakler, själavandring, ett liv efter detta?

Läs mer

OMG! religion!

OMG! religion! Humes Dialoger! OMG! Om naturlig religion! 1 A Argumentet förutsätter det som skall bevisas Påståendet att ordningen i världen är ändamålsenlig och bär spår av design grundar sig inte på en neutral observation,

Läs mer

Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här

Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här Religionsfilosofi 3 Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här vårt begränsade mänskliga förstånd

Läs mer

Varför ett bevis för Gud?

Varför ett bevis för Gud? Beteckning: Rel C ht 2004:1 Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap Varför ett bevis för Gud? Maria Berggren Januari 2005 C-uppsats, 10 poäng Religionsvetenskap Religionsvetenskap C Handledare:

Läs mer

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:

Läs mer

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Vetenskap och dataanalys Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Syftet är att ge en grund för förståelsen av det stoff som presenteras på kursen rent allmänt. Vetenskapen söker kunskap om de mest skilda

Läs mer

Guds existens. Mats Selander CredoAkademin. måndag 11 februari 13

Guds existens. Mats Selander CredoAkademin. måndag 11 februari 13 Guds existens Mats Selander CredoAkademin William Lane Craig KALAMARGUMENTET 1. ALLT SOM BÖRJAR EXISTERA HAR EN ORSAK 2. UNIVERSUM HAR BÖRJAT EXISTERA 3. DÄRFÖR HAR UNIVERSUM EN ORSAK KALAMARGUMENTET 1.

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Hur känner vi Gud? Eller gör vi det? (Teologi i Söderhöjdskyrkan 10/12-09)

Hur känner vi Gud? Eller gör vi det? (Teologi i Söderhöjdskyrkan 10/12-09) Hur känner vi Gud? Eller gör vi det? (Teologi i Söderhöjdskyrkan 10/12-09) 1. Visst vet vi väl hur Gud är? Ungdomsläger på Bödagården på Ölands norra kust. Jag är 14 eller 15 år gammal och vi har haft

Läs mer

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Religion? Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer

Läs mer

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism Lektion 4 Livsåskådningar Humanismen och liberalism Ett luddigt begrepp Humanism kan betyda många olika saker beroende på vem som använder ordet och i vilket sammanhang. Det kan handla om humanistiska

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan 3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt

Läs mer

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor Uppsala universitet vt 2014, Filosofins klassiker, den nya tiden. Lärare: Robert Callergård Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor På seminarierna diskuterar vi tre klassiska texter två seminarier

Läs mer

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema.

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Litteratur: Anthony Kenny, Västerlandets Filosofi. Allmän kommentar: Kenny fokuserar mycket på filosofernas kunskapsteori. På mina föreläsningar kommer

Läs mer

Religiös tro är inte en social konstruktion även om den påverkas av sociala faktorer

Religiös tro är inte en social konstruktion även om den påverkas av sociala faktorer Religiös tro är inte en social konstruktion även om den påverkas av sociala faktorer Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte

Läs mer

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv 1 www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv Av Ben-Arion Jag får många frågor

Läs mer

Vetenskapen och det övernaturliga

Vetenskapen och det övernaturliga Vetenskapen och det övernaturliga Jesper Jerkert Denna text har publicerats i Sans nr 2, 2011, s. 36 42. Den bygger delvis på en text som först skrevs för Filosofisk Tidskrift, och som publicerades där

Läs mer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

TRO OCH VETANDE KAN DET FINNAS FLERA RIMLIGA FÖRSTÅELSER AV SAMMA VERKLIGHET?

TRO OCH VETANDE KAN DET FINNAS FLERA RIMLIGA FÖRSTÅELSER AV SAMMA VERKLIGHET? TEOLOGIFESTIVALEN, UPPSALA, 4 FEBR 2012 TRO OCH VETANDE KAN DET FINNAS FLERA RIMLIGA FÖRSTÅELSER AV SAMMA VERKLIGHET? Det är uppenbart så att vi människor uppfattar verkligheten på olika sätt. Och det

Läs mer

torsdag den 6 oktober 2011

torsdag den 6 oktober 2011 1600 Den nya tiden starten på det moderna Den nya vetenskapen växer fram Bacon dess profet, vetenskapen ska framåt och producera resultat! Astronomi: Copernicus, Brahe, Kepler, Galilei Från Aristoteles

Läs mer

1 Om Guds existens

1 Om Guds existens www.islamguiden.com 1 Om Guds existens www.islamguiden.com 2 Islam är byggt på en bas, nämligen, doktrinen (Aqida) som uttrycker att det finns bara en Gud, som är bortom universum, människan och livet,

Läs mer

David Hoffmeister om egomisstag

David Hoffmeister om egomisstag David Hoffmeister om egomisstag För att undkomma egots trossystem och uppnå upplysning är det nödvändigt att blottlägga omedvetna ego-trosföreställningar och se deras intighet. Att närma sig sanningen

Läs mer

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema.

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Litteratur: Anthony Kenny, Västerlandets Filosofi. Allmän kommentar: Kenny fokuserar mycket på filosofernas kunskapsteori. På mina föreläsningar kommer

Läs mer

4. Moralisk realism och Naturalism

4. Moralisk realism och Naturalism 4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Exempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget?

Exempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget? 1. Evolutionära undermineranden av moralen MORALENS EVOLUTION: FÖRELÄSNING 7 - Epistemologiskt underminerande 2. Harmans utmaning - Reduktion? 3. Reliabilism och koherentism Exempel Den generella tanken

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Job och lidandets problem Frank Lorentzon lorentzon.info

Job och lidandets problem Frank Lorentzon lorentzon.info Job och lidandets problem 2016 Frank Lorentzon lorentzon.info 1 Jobs bok Ramberättelsen: Satan (Ha Satan: anklagaren en funktion vid Guds hov, inte ett personnamn i denna text) och Gud slår vad om huruvida

Läs mer

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

8. Moralpsykologi. Några klargöranden: 8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till

Läs mer

Psykologi som vetenskap

Psykologi som vetenskap Psykologi som vetenskap Begrepp och metoder Forskningsetik Av Jenny Wikström, KI till Psykologprogrammet HT10 Kurslitteratur: Myers Psychology, Kap.1 Kurs: Introduktion till psykologi 7,5 hp Psykologi

Läs mer

Vägar till vetande 4. Från tankevurpor till forskningsetik. BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Några typiska felslut och tankevurpor

Vägar till vetande 4. Från tankevurpor till forskningsetik. BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Några typiska felslut och tankevurpor BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Vägar till vetande 4 Från tankevurpor till forskningsetik Några typiska felslut och tankevurpor Högljudda barn är den värsta

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala

Läs mer

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström Stephen Hawking och Gud Tord Wallström I en intervju för flera år sen berättade den engelske vetenskapsmannen Stephen Hawking om en audiens som han och några kolleger beviljats med påven i samband med

Läs mer

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga.

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga. FTEA11: 2 Filosofisk metod Föreläsning 1 Grundläggande argumentationsanalys I Vad innebär det att filosofera? Att filosofera innebär till stor del att ställa frågor (närmare bestämt filosofiska frågor).

Läs mer

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna!

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! På programmet: Jämlikhet för djur? Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! Lika diskriminerande som

Läs mer

Den som är född av Gud syndar inte

Den som är född av Gud syndar inte Den som är född av Gud syndar inte Bibliothèque Nationale de France Serafer stående kring den gudomliga tronen Petites Heures de Jean de Berry (1300-talet, Frankrike). Änglarna är i oupphörlig tjänande

Läs mer

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Betygskriterier Mål Godkänt Väl godkänt Redogöra för grundprinciperna för härledning och översättning i sats- och predikatlogik. Utföra grundläggande översättningar

Läs mer

information - kunskap - vetenskap - etik

information - kunskap - vetenskap - etik information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att

Läs mer

Har Vi Goda Skäl För Att Tro?

Har Vi Goda Skäl För Att Tro? Har Vi Goda Skäl För Att Tro? Översättning: Hager A. Atta. Varför är universum så som den är? En av de viktigaste frågorna som nästan alla tänkare, filosofer och människor som jag och du ställer är Varför

Läs mer

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vad är kunskap och sanning, och hur vet vi det? Sverker Johansson Vad kallar vi kunskap och sanning i vardagen? Vardagskunskap Kunskap som funkar Bygger

Läs mer

Utformning av resultatdiskussion

Utformning av resultatdiskussion Utformning av resultatdiskussion Den vetenskapliga textens retorik Argumentera i text utforma diskussionskapitlet En praktisk argumentationsmodell Avdelningen för fackspråk och kommunikation God professionell

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Thomas Lunderquists intervju med Joshua Knobe om experimentell filosofi snabböversättning

Thomas Lunderquists intervju med Joshua Knobe om experimentell filosofi snabböversättning Thomas Lunderquists intervju med Joshua Knobe om experimentell filosofi snabböversättning Joshua Knobe: Jag är experimentell filosof. Filosofiprofessor och professor i kognitionsvetenskap på Yale. Så jag

Läs mer

Vad är forskning? Varför forska?

Vad är forskning? Varför forska? Vad är forskning? Varför forska? Vetenskapens uppgift är att söka den sanna kunskapen om verkligheten Det är vetenskapens uppgift att bestämma graden av felaktighet i ett påstående (Nietzsche (1844-1900).

Läs mer

Kursmomentets upplägg. Motivering. Mål. Föreläsningarna. Kritiskt tänkande. Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller

Kursmomentets upplägg. Motivering. Mål. Föreläsningarna. Kritiskt tänkande. Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller Kursmomentets upplägg Kritiskt tänkande Utan tvivel är man inte riktigt klok Tage Danielsson Kapitel 1,2,3,4,5,8, och 9 i kursboken Kritiskt tänkande Två föreläsningar En dugga (utifrån kurslitteratur!)

Läs mer

Vetenskap sökande av kunskap

Vetenskap sökande av kunskap Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Copyright 2014 Irina :: attraktionslagen.info

Copyright 2014 Irina :: attraktionslagen.info Copyright 2014 Irina :: attraktionslagen.info 1 välkommen till attraktionslagen.info Jag heter Irina och kommer att vara din guide när vi tillsammans utforskar läran om attraktionslagen. Om du är nyfiken

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut.

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut. Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut. Falsk självsäkerhet Folk tenderar att acceptera ett påstående om det presenteras av en person som

Läs mer

Tro det eller ej. - En undersökning av argumentet utifrån religiös erfarenhet

Tro det eller ej. - En undersökning av argumentet utifrån religiös erfarenhet Lärarutbildningen Uppsats 15 hp SRE61L (Religion 61 90 hp) Vårterminen 2010 Tro det eller ej - En undersökning av argumentet utifrån religiös erfarenhet Handledare Roy Wiklander Författare Marcus Ekstrand

Läs mer

En bra filosofisk diskussion eller skrift bör innehålla följande:

En bra filosofisk diskussion eller skrift bör innehålla följande: Vad är Filosofi? (kap. 1) Philosophia = Kärlek till visheten Vetenskapen försöker beskriva hur verkligheten är, medan filosofin försöker förklara varför den är Inom filosofin är frågorna viktigare än svaren

Läs mer

Världsbilder, elever och naturvetenskap Lena Hansson, NRCF & Högskolan H

Världsbilder, elever och naturvetenskap Lena Hansson, NRCF & Högskolan H Världsbilder, elever och naturvetenskap Lena Hansson, NRCF & Högskolan H Kristianstad 12 april 2011, Halmstad Vad kommer det att handla om? Vad är världsbild? Elevers världsbild? Världsbild och naturvetenskap?

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Häggström om Swinburne och sannolikheten för Guds existens

Häggström om Swinburne och sannolikheten för Guds existens Richard Swinburne Häggström om Swinburne och sannolikheten för Guds existens I sin artikel Brister i sannolikhetsargument för och emot Guds existens (2008) framlägger Olle Häggström kritiska synpunkter

Läs mer

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Argument för dualism: Introspektion. Argument för fysikalism: The argument from nomological danglers

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Argument för dualism: Introspektion. Argument för fysikalism: The argument from nomological danglers Slide 1 Argument för fysikalism: The argument from nomological danglers Dualisten: det finns ett kontingent samband mellan smärta och Sambandet uppvisar regelbundenheter. Hur kan man förklara sambandet?

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera en argumentation II Dagens upplägg 1. Allmänt om argumentationsutvärdering. 2. Om rättfärdigande av premisser. 3. Utvärdering av induktiva argument: begreppen relevans

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med

Läs mer

Lars Johan Erkell. Intelligent Design

Lars Johan Erkell. Intelligent Design 1346 Lars Johan Erkell Zoologiska Institutionen Box 463 405 30 Göteborg, Sverige Intelligent Design Om teorin som inte finns Evolutionsteorin är sedan länge den teori världens biologer arbetar efter, och

Läs mer

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger

Läs mer

Fyra positioner under ett konsultativt samtal

Fyra positioner under ett konsultativt samtal Fyra er under ett konsultativt samtal Många chefer, handledare, coacher, konsulter och andra liknande yrkesgrupper genomför regelbundet olika former av konsultativa samtal med sina medarbetare, klienter

Läs mer

Putnam: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)?

Putnam: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)? Putnam Första stycket av Putnams text är överdrivet retorisk och mycket rörig. Det är viktigt att skilja på följande: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)? Frege: Standardsyn

Läs mer

Solen gick upp idag Solen gick upp idag. Solen går alltid upp.

Solen gick upp idag Solen gick upp idag. Solen går alltid upp. Slide 1 Induktionsproblemet Omnämns hos Sextos Emperikos Men Hume betraktas som den som kom på det. Hume är en av de brittiska empiristerna Det finns två slags kunskap: 1) Observationer: a posteriori 2)

Läs mer

argumenterar vi på ett logiskt giltigt vis. Schemat kallas modus ponens. Här är ett exempel på ett specifikt modus ponens argument:

argumenterar vi på ett logiskt giltigt vis. Schemat kallas modus ponens. Här är ett exempel på ett specifikt modus ponens argument: FTEA12:2 Föreläsning 5 Att värdera en argumentation III Felslut fortsättning Vid vårt senaste föreläsningstillfälle började vi så smått att tala om s.k. felslut. Under dagens föreläsning ska vi fortsätta

Läs mer

Kunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet

Kunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap och intresse Peter Gustavsson, Ph D Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap Fakta Insikt om samband Förståelse Fakta kommer fram som ett resultat av observationer

Läs mer

Gud är Ande och osynlig för våra ögon. Kristus är den osynlige Gudens avbild.

Gud är Ande och osynlig för våra ögon. Kristus är den osynlige Gudens avbild. HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2003 VEM ÄR GUD? I. DET GUD ÄR I SIG SJÄLV A. GUDS VÄSEN 1. ANDE 1) Gud är ande Joh.4:24 2) Gud är osynlig Rom.1:20 3) Kristus är den osynlige Gudens avbild Kol.1:15-20 Gud är

Läs mer

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor.

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Kapitel 1 Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Till att börja med förnekar han att skälomdömen kan reduceras till påståenden om den naturliga världen (d.v.s. naturalism).

Läs mer

En formel för frihet

En formel för frihet En formel för frihet Mänskligheten som ändamål i sig Exemplen pånytt PLIKT fullkomlig ofullkomlig mot sig själv mot andra Mänskligheten som ändamål i sig Varför är det en plikt att inte avlägga falska

Läs mer

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi Värdeontologi Föreläsning 7 Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om verkligheten hur verkligheten är beskaffad Ontologi kan sägas vara läran om det

Läs mer

PPU 061 Människa-maskinsystem Lp 3, 7.5 hp, MTS-klassad

PPU 061 Människa-maskinsystem Lp 3, 7.5 hp, MTS-klassad PPU 061 Människa-maskinsystem Lp 3, 7.5 hp, MTS-klassad Examinator: prof Anna-Lisa Osvalder Avdelning Design & human factors Institutionen för Industri- och materialvetenskap CHALMERS, Göteborg Varför

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

Uppsatserna skall ha ett försättsblad med Ca 2500 ord inklusive noter och referenser följande information: (ca 4-5 sidor) Titel på uppsatsen

Uppsatserna skall ha ett försättsblad med Ca 2500 ord inklusive noter och referenser följande information: (ca 4-5 sidor) Titel på uppsatsen Uppgiften Tema Medvetandefilosofi (FTEA12:5) Föreläsning 4: Uppsatsskrivande - Att redogöra för det problem som diskuteras i två artiklar, de uppfattningar som försvaras där, tydliggöra de argument som

Läs mer

Peter Berger. The Sacred Canopy

Peter Berger. The Sacred Canopy Peter Berger The Sacred Canopy Peter Berger & Thomas Luckmann Utkom, 1966 Utkom, 1967 Viktiga inspirationskällor Den mänskliga existensen Externalisering Människan ger mening och struktur åt en värld

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Varför tror folk på konstiga saker?

Varför tror folk på konstiga saker? Varför tror folk på konstiga saker? Berndt Brehmer Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs.se Shermer, M. Why people believe weird things. New York: W. H. Freeman and Company, 1997. Radner, D. & Radner, M.

Läs mer

Amerikanerna och evolutionen

Amerikanerna och evolutionen KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt

Läs mer

Intelligent design en vetenskaplig revolution som kom av sig?

Intelligent design en vetenskaplig revolution som kom av sig? mats selander Intelligent design en vetenskaplig revolution som kom av sig? Helt nya och lovvärda initiativ för att i det naturvetenskapliga sammanhanget ge utrymme för reflektion och tillämpning av den

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation III

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation III FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera en argumentation III Två strategier vid argumentationsutvärdering: kort repetition Den kriteriella metoden: Ett BRA argument är ett argument som uppfyller vissa kriterier.

Läs mer

Jag hoppas du vill resa med mig och Björn på vägen fram genom Fragment och att du får uppleva, känna in och få tröst och inspiration om du behöver!

Jag hoppas du vill resa med mig och Björn på vägen fram genom Fragment och att du får uppleva, känna in och få tröst och inspiration om du behöver! Inledning I oktober 2013 blev jag inbjuden att delta i en sinnesrogudstjänst i Stora Kopparbergs kyrka i Falun. Jag gjorde en så kallad delning och den har efterfrågats av många människor och jag har därför

Läs mer

Ledning och förståelse

Ledning och förståelse Ledning och förståelse Utgångspunkt Hur anställda förstår sitt arbete menar Targama och Sandberg styr arbetets utförande, vilken kompetens som används och utvecklas Att utveckla ny kompetens förutsätter

Läs mer

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar: Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift

Läs mer

Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda.

Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda. Hur skiljer sig Buddha från hinduismen? Buddha trodde inte på någon gud, Buddha är ateist. Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda.

Läs mer

En genomgång av kamma-begreppet

En genomgång av kamma-begreppet En genomgång av kamma-begreppet Introduktion Några av anledningarna till att lära sig om kamma är att det är en väldigt central och viktig del av Buddhas lära, den är också ganska komplex och det finns

Läs mer

Är kunskap = vetenskap?

Är kunskap = vetenskap? Är kunskap = vetenskap? Peter Hassmén Institutionen för psykologi, Umeå universitet & Umeå centrum för idrottsvetenskap Metodlära + Vetenskapligt skrivande Epistemologi (fr. grekiskans Episteme = kunskap

Läs mer

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 7

Moralfilosofi. Föreläsning 7 Moralfilosofi Föreläsning 7 Gruppseminarierna: Grupp 3 (födda sep t.o.m. dec): mån 25/3 13-15 Grupp 1 (födda jan t.o.m. april): ons 27/3 10-12 Grupp 2 (födda maj t.o.m. aug): ons 27/3 15-17 Det är bra

Läs mer

Varför tror folk på konstiga saker?

Varför tror folk på konstiga saker? Varför tror folk på konstiga saker? Berndt Brehmer Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs.se Shermer, M. Why people believe weird things. New York: W. H. Freeman and Company, 1997. 1 Disposition! Vilket

Läs mer