torsdag den 6 oktober 2011
|
|
- Jan Berglund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1600 Den nya tiden starten på det moderna Den nya vetenskapen växer fram Bacon dess profet, vetenskapen ska framåt och producera resultat! Astronomi: Copernicus, Brahe, Kepler, Galilei Från Aristoteles till Newton Blodomloppet (Harvey), lufttryck (Pascal), mikroskop (Hooke) Upptäcktsresande
2 1600-TALETS FILOSOFI Den nya filosofin växer fram Descartes, Spinoza, Locke och Leibniz Något genuint nytt; inte bara arv från antiken och medeltiden Fast mer än medvetet påverkad av det förflutna Rationalism och empirism uppstår som två olika vägar till kunskap Epistemologi ersätter Metafysik som den första filosofin
3 1600-TALSRATIONALISM Descartes, Spinoza, och Leibniz Systembyggare hela världen ska greppas av förnuftet inkl. filosofiska, vetenskapliga och teologiska frågor Uppenbarelse/förnuft ersätts av förnuftsmetafysik Beskriver världen i termer av substanser Descartes två, Spinoza en, Leibniz många Rörelse mot deism, Gud blir en avlägsen ingenjör Kamp mellan bibelkritik (Spinoza) och bibeltro (Leibniz)
4 RENÉ DESCARTES
5 DESCARTES: BIOGRAFI Välbärgad, katolsk bakgrund Tog värvning i Holland, Ungern och Bayern Författar sitt livsverk instängd i ett rum i Ulm Den mest originella och inflytelserika filosofen sen Aristoteles Kom mot sin vilja till Drottning Kristina i Stockholm, dog här i lunginflammation landet där människors tankar fryser på vintern
6 DESCARTES: BIOGRAFI
7 DESCARTES FILOSOFI Jag har alltifrån barndomen uppfötts med vetenskaper, och då man försäkrade mig att man med deras hjälp kan förvärva en klar och säker kunskap om allt som är nyttigt för livet, hade jag en stark åstundan att tillägna mig dem. Men så snart jag avslutat hela den studiekurs efter vilken man brukar upptagas bland de lärda ändrade jag helt och hållet meningen. Ty jag fann mig insnärjd i så många tvivel och villfarelser att jag inte tyckte mig ha dragit någon annan nytta av mina försök att lära, än att jag mer och mer upptäckt min okunnighet. Och ändå gick jag i en av Europas mest berömda skolor, där det såsom jag föreställde mig måste finnas lärda män, om det någonstans på jorden fanns sådana.
8 DESCARTES FILOSOFI Stort missnöje med vetenskaperna, ytterst med filosofin själv Ingenting är fastlagt bortom tvivlen Descartes vill riva ner allt för att själv bygga upp en fast och tillförlitlig grund för all kunskap. Idealet är den matematiska/geometriska kunskapen som även lockade Pythagoreerna, Platon etc; en filosofi som i allt är lika säker som matematiken och geometrin.
9 DESCARTES METOD 1. Aldrig godta något som sant, om det inte är klart och tydligt att det är sant. 2. Uppdela varje problem i så många delar som möjligt. 3. Att i tanken börja med det enklaste för att gå till det mer sammansatta 4. Att göra fullständiga uppräkningar så att man säkert inte utelämnar något. Tvivlet spelar en avgörande roll; egna tvivel, andras tvivel och det metodologiska tvivlet.
10 DE SKEPTISKA ARGUMENTEN Descartes har tagit intryck av antika skeptiker, såväl som samtida, t ex. Montaigne* Fyra skeptiska steg: Sinnena bedrar oss ibland, hur vet vi att de inte alltid gör det? Svårigheten i att skilja på dröm och verklighet Den bedräglige demonen
11 DEN ORUBBLIGA SANNINGEN Den orubbliga sanningen: Jag tänker - alltså finns jag till. En radikal vändning; filosofin vänds ut och in! Subjektiviteten utgångspunkt - det subjektiva grunden för det objektiva Den moderna filosofins början - man utgår från Descartes
12 DESCARTES BYGGER VIDARE Två sorters idéer i Descartes medvetande; idéer utifrån medfödda idéer Den viktiga idén: Gud Gud är fullkomlig, och endast det fullkomliga väsendet självt kan ingjuta en fullkomlig idé i ett ofullkomligt medvetande. Om Gud är fullkomlig - kan han då bedra oss? Nej! Gud blir garant för all kunskap
13 ATT BYGGA VIDARE Gudsbevis nr 2: Guds fullkomlighet implicerar existens (ontologiskt Gudsbevis) Jagets och Guds existens är pelarna: Vi kan lita på vår kunskap när den framstår som tydlig och sann. Vi kan inte fullständigt lita på våra sinnen, och bör avstå från omdömen när vi inte kan vara säkra Förnuftsmässig kunskap pålitlig. Matematiken är den bärande vetenskapen; allt som beskrivs matematiskt är säkert Det som inte kan beskrivas i matematiska relationer är subjektivt
14 ÖVRIGA INSATSER Kosmologi och anatomi Den moderna människosynen proklameras: Människan är en maskin. Descartes, tillsammans med Francis Bacon den nya vetenskapens profeter Varifrån kommer själen? Två substanser: utsträckt resp. tänkande. Hur kan de interagera? Själen i epifysen Descartes lösning blir ett av modernitetens största problem: Spöket i maskinen - hur ryms frihet, rationalitet och moral i den mekanisk värld? Descartes filosofi en paradox: Gud och jaget är grunden för allt, men tycks i slutändan inte passa in över huvud taget.
15 BARUCH SPINOZA
16 SPINOZA: SAMMANFATTNING Judisk bakgrund, men utstött och förbannad för sitt fritänkande. Lever ett tillbakadraget helgonlikt liv. Systembyggare: Etiken bevisad på geometriskt vis
17 SPINOZA: SAMMANFATTNING Endast en substans: Gud är allt och i allt, världen är både materiell och andligt i ett - panteism Hela världen präglas av nödvändighet Det vi lär oss genom erfarenhet kan ett allvist förnuft härleda: världen är en maskin Vetenskapen och religionen är ett: en intellektuell kärlek till det gudomliga Lägger grunden för modern bibelkritik Historisk prövning av Bibeln Mirakler obefintliga i en nödvändig värld Förespråkar politisk, filosofisk och religiös tolerans
18 GOTTFRIED WILHELM LEIBNIZ
19 LEIBNIZ: BIOGRAFI Professorson med enormt höga ambitioner: anställd vid hovet i Mainz Mångsysslare: Politik, religion, arkekologi, juridik, naturvetenskap osv. Mötte under sina resor Descartes filosofi som blir den bakgrund han presenterar sin egen filosofi mot.
20 LEIBNIZ FILOSOFI Leibniz karaktäristisk för 1600-talet: en systembyggare med höga ambitioner (Descartes, Spinoza). Filosofin totalt förenad med naturvetenskapen och religionen - i motsats till medeltiden, mer lik senantik Influerad av den nya vetenskapen som han också själv sysslar med samtidigt kritisk mot empirisk kunskap det är matematiken och logiken som ger säker kunskap.
21 MONADOLOGIN Gud är den store programmeraren (Leibniz förenar bibeltro med deism) Världen har en förutbestämd harmoni är den bästa av alla möjliga världar Det onda tjänar ett högre goda Gud behöver inte bry sig om eller ingripa Världen består av Monader Världen är full av liv, besjälade kraftcentra som är både materia och ande i ett. Lösningen på Descartes kropp-själ problem Monaden (grek. enhet) är den minsta enheten - allt består av monader Gud och världen är fri men samtidigt säkert bestämd
Instuderingsfrågor Frågorna utgår från den litteratur som är aktuell under VT14. Observera att frågorna liksom tentamen täcker hela kurslitteraturen, inklusive Axplock och Frängsmyrs Svensk idéhistoria.
Läs merVetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.
Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vad är kunskap och sanning, och hur vet vi det? Sverker Johansson Vad kallar vi kunskap och sanning i vardagen? Vardagskunskap Kunskap som funkar Bygger
Läs merDescartes och talets vetenskapliga revolution
Descartes och 1600- talets vetenskapliga revolution 1600- talets filosofiska och vetenskapliga scenförändring illustreras väl av Pierre- Louis Dumesnils målning, ur vilken detaljen ovan föreställer bland
Läs merVetenskap sökande av kunskap
Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en
Läs merVetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin
Vetenskap och dataanalys Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Syftet är att ge en grund för förståelsen av det stoff som presenteras på kursen rent allmänt. Vetenskapen söker kunskap om de mest skilda
Läs merFöreläsningar i religionsfilosofi
introduktion! Föreläsningar i religionsfilosofi Allmän introduktion David Humes Religionens naturhistoria och Om underverk Dialoger om naturlig religion (forts.) Humes Dialoger om naturlig religion Finns
Läs merDEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017
DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017 I. IDEALISM ALL VERKLIGHET ÄR BEROENDE AV ETT TÄNKANDE MEDVETANDE DET FINNS INGEN VERKLIGHET SOM EXISTERAR OBEROENDE AV ETT KUNSKAPSSUBJEKT II. DEN TYSKA IDEALISMENS URSPRUNG
Läs merVad är forskning? Varför forska?
Vad är forskning? Varför forska? Vetenskapens uppgift är att söka den sanna kunskapen om verkligheten Det är vetenskapens uppgift att bestämma graden av felaktighet i ett påstående (Nietzsche (1844-1900).
Läs merPraktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema.
Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Litteratur: Anthony Kenny, Västerlandets Filosofi. Allmän kommentar: Kenny fokuserar mycket på filosofernas kunskapsteori. På mina föreläsningar kommer
Läs merVad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I
INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och
Läs mer2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Läs merTeoretiska skäl att tro på Gud
Teoretiska skäl att tro på Gud 1 A priori, oberoende av erfarenheten. Poäng: Det ligger i själva begreppet om Gud att Gud måste existera. Det ligger i begreppet om Gud att Gud är ett absolut fullkomligt
Läs merTro inom naturvetenskap
Tro inom naturvetenskap Vetenskap och tro. Värdeladdning och dialektisk spänning. Vetande och åsikt? Bra dåligt? Vetenskap som förädlad tro? Vetenskap före tro? Allt vetande vilar och börjar ytterst på
Läs merSeminarier - instruktioner och instuderingsfrågor
Uppsala universitet vt 2014, Filosofins klassiker, den nya tiden. Lärare: Robert Callergård Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor På seminarierna diskuterar vi tre klassiska texter två seminarier
Läs merSANNING eller fake 1
SANNING eller fake 1 LITE DEFINITIONER Korrekt: Det som hänför sig till verkligheten (motsats: Inkorrekt) Avgörs genom empiriska observationer Personliga Sant: Logisk sanning (motsats: falskt) Avgörs genom
Läs merReligionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?
Religionsfilosofi 4 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet? 1 Metafysiska Etiska Fysiska 1 Metafysiska argument Utgångspunkter Absolut skillnad kropp-själ, materiaande
Läs mer1.1 René Descartes Cogito ergo sum - Je pense, donc je suis. - Jag tänker, därmed existerar jag.
1.1 René Descartes 1596-1650 Cogito ergo sum - Je pense, donc je suis. - Jag tänker, därmed existerar jag. Franske René Descartes var en av mången renässans människor som var begåvade och bildade i flera
Läs merI ljuset av det ondas problem
introduktion! Allmän introduktion David Humes Om underverk I ljuset av det ondas problem Dialoger om naturlig religion David Humes Dialoger om naturlig religion Finns det rationella grunder för religiösa
Läs merFinns det rationella skäl att tro på. Finns det rationella skäl att tro på. Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar?
Allmän introduktion David Humes Om underverk introduktion! I ljuset av det ondas problem Dialoger om naturlig religion David Humes Dialoger om naturlig religion Finns det rationella skäl att tro på Finns
Läs merFinns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk
introduktion! Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk och mirakler, själavandring, ett liv efter detta?
Läs merSlide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?
Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:
Läs merPolitisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.
Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland
Läs merRealism och anti-realism och andra problem
Realism och anti-realism och andra problem Vetenskap och verkligheten Vetenskapen bör beskriva verkligheten. Men vad är verkligheten? Är det vi tycker oss se av verkligheten verkligen vad verkligheten
Läs merEn snabb resa i tiden DEN NATURVETENSKAPLIGA VÄRLDSBILDENS FRAMVÄXT
1 En snabb resa i tiden DEN NATURVETENSKAPLIGA VÄRLDSBILDENS FRAMVÄXT 2 EN SNABB SAMMANFATTNING Naturfolken: statisk världsbild Grekerna filosoferade, romarna krigade Mäktig kristendom: bibeln redskapet
Läs merFöreläsning 1. Vad är vetenskapsteori?
Föreläsning 1 Vad är vetenskapsteori? Möjliga mål för en kurs i vetenskapsteori Beskriva olika vetenskaper Beskriva vad som är en vetenskaplig metod Beskriva skillnaden mellan vetenskap och pseudovetenskap
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 8
Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande
Läs merDVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP
DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI VETENSKAPLIGA TRADITIONER OCH PARADIGMER Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik, Mälardalens högskola 1
Läs merJudiska gudsbilder. JUDB04 Lektion 5 Johan Åberg
Judiska gudsbilder JUDB04 Lektion 5 Johan Åberg 2008 1 Monoteism Etablerad åsikt sedan åtminstone 500 f.v.t. En av judendomens få dogmer jfr: Shema Israel En unik Gud, väsenskild från sin skapelse JUDB04
Läs merEn formel för frihet
En formel för frihet Mänskligheten som ändamål i sig Exemplen pånytt PLIKT fullkomlig ofullkomlig mot sig själv mot andra Mänskligheten som ändamål i sig Varför är det en plikt att inte avlägga falska
Läs merTema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar
Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som
Läs merMoralfilosofins historia
Moralfilosofins historia Sokrates och Platon Thomas Hartvigsson Thomas.hartvigsson@gu.se Den grekiska filosofin Försokratikerna Naturfilosofer (Endast fragment bevarade) Poltiker Sofisterna (Runtresande)
Läs merVetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap
Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?
Läs merEn bra filosofisk diskussion eller skrift bör innehålla följande:
Vad är Filosofi? (kap. 1) Philosophia = Kärlek till visheten Vetenskapen försöker beskriva hur verkligheten är, medan filosofin försöker förklara varför den är Inom filosofin är frågorna viktigare än svaren
Läs merMoraliskt praktiskt förnuft
Moraliskt praktiskt förnuft Moralens imperativ är kategoriskt Det villkoras inte av att man vill ett visst mål Det föreskriver ett handlande som rätt och slätt gott eller gott i sig inte som gott som medel
Läs merTänk själv! En inspirationsbok för unga filosofer. Peter Ekberg Sven Nordqvist
Tänk själv! En inspirationsbok för unga filosofer Peter Ekberg Sven Nordqvist Tillägnas Leo och Althea, mina unga filosofer Tack till Maria Sundin, Kent Gustavsson, Jan Lif, Jeanna Eklund, Rod Bengtsson
Läs merHur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN
Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN Hur kan vi veta något? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vetenskapens
Läs merkan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa
Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter
Läs merReligiös tro är inte en social konstruktion även om den påverkas av sociala faktorer
Religiös tro är inte en social konstruktion även om den påverkas av sociala faktorer Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som
Läs merGuds egenskaper och natur
Guds egenskaper och natur I diskussioner och debatter rörande kristen tro kommer man osökt in på frågor rörande universum och Gud som dess skapare. Som människor färgas vi givetvis av den världsbild vi
Läs merVarje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.
Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att
Läs merSanning om varför det inte behövs trängselskatt på den smala vägen (Teologi i Söderhöjdskyrkan 21/2-08)
Sanning om varför det inte behövs trängselskatt på den smala vägen (Teologi i Söderhöjdskyrkan 21/2-08) 1. Sanning ett förändrat begrepp Det är alltid svårt att veta vad och hur människor tänker och ju
Läs merLivsåskådningsforskning - vad är det? Föreläsning på Cemus' kurs om Hållbar utveckling: värderingar, världsbilder och visioner den 29 januari 2015
Livsåskådningsforskning - vad är det? Föreläsning på Cemus' kurs om Hållbar utveckling: värderingar, världsbilder och visioner den 29 januari 2015 av Carl Reinhold Bråkenhielm (professor emeritus, Uppsala
Läs merVärdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism
Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi
Läs merUndervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Religion? Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer
Läs merFilosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.
Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.
Läs merLektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism
Lektion 4 Livsåskådningar Humanismen och liberalism Ett luddigt begrepp Humanism kan betyda många olika saker beroende på vem som använder ordet och i vilket sammanhang. Det kan handla om humanistiska
Läs merNaturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism
Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas
Läs merFråga 3. Är människor alltid egoister? Definiera egoism och diskutera egoistiska teoriers förmåga att förklara mänskligt handlande.
Filosofi 16.3.2011 Fråga 1. Definiera instrumentellt värde och egenvärde och ge exempel. Egenvärde är eftersträvansvärd för sin egen skull och är ett mål i sig självt. Instrumentellt värde innebär att
Läs merOmvändelse. Och tänk inte er själva, Sade Vi Har Abraham till fader (Matt 3: 9)
Omvändelse Den bibliska omvändelse utgör inte en attitydförändring främjas av det mänskliga medvetandet. Integrerar ett liv innan män säger en Annan aspekt av det kristna livet, inte omvändelse främjas
Läs merSYFTE Identifiera spåra. analys av givna förnuftsbegrepp. värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde.
SYFTE Identifiera spåra upp moralens grundläggande princip genom en analys av givna förnuftsbegrepp om moraliskt värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde. 1 Begreppet om
Läs merIdentifikationsnummer:... Tentamen: Vetenskapsteori (2PS010), Psykologprogrammet, Termin 5 Datum:
Identifikationsnummer:... Tentamen: Vetenskapsteori (2PS010), Psykologprogrammet, Termin 5 Datum: 111027 Ovanstående nummer är ditt identifikationsnummer! Skriv in detta nummer på varje blad i tentan vid
Läs merPhilosophical Communications, Web Series, No. 35, pp Dept. of Philosophy, Göteborg University, Sweden ISSN
Philosophical Communications, Web Series, No. 35, pp. 251-260 Dept. of Philosophy, Göteborg University, Sweden ISSN 1652-0459 Preprint, 2006 Dag Prawitz. All rights reserved Preprint, 2006 Dag Prawitz.
Läs merHistoriens historia. Historia och historiesyn under 3000 år
Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år Före 1600 Den antika traditionen Målet var sanningen Exempel Herodotos Perserkrigen Tacitus Germania Cyklisk determinism Konstnärlig stil på det
Läs merExempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget?
1. Evolutionära undermineranden av moralen MORALENS EVOLUTION: FÖRELÄSNING 7 - Epistemologiskt underminerande 2. Harmans utmaning - Reduktion? 3. Reliabilism och koherentism Exempel Den generella tanken
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs merDet kategoriska imperativet är ytterst en princip om viljans autonomi. Handla så att din vilja kan betrakta sig som självlagstiftande.
Det kategoriska imperativet är ytterst en princip om viljans autonomi. Handla så att din vilja kan betrakta sig som självlagstiftande. auto = själv nomos = lag 1 Enbart för att manifestera en vilja som
Läs merDet kategoriska imperativet
Det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativets test under naturlagsformuleringen! Kan jag vilja att maximen blir en allmän naturlag? Logisk möjlighet Är maximen överhuvudtaget möjlig som allmän
Läs merKursmomentets upplägg. Motivering. Mål. Föreläsningarna. Kritiskt tänkande. Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller
Kursmomentets upplägg Kritiskt tänkande Utan tvivel är man inte riktigt klok Tage Danielsson Kapitel 1,2,3,4,5,8, och 9 i kursboken Kritiskt tänkande Två föreläsningar En dugga (utifrån kurslitteratur!)
Läs merKATEKES FÖR VUXNA? Skapelsen
KATEKES FÖR VUXNA? Skapelsen Dagens fysiker anser att det vid världens begynnelse fanns ett urstoft. Det utgick även de gamla grekerna från. De kallade detta urämne, urtillstånd, arche på grekiska. Allt
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 12
Moralfilosofi Föreläsning 12 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,
Läs merDen platonska och aristoteliska kunskapen
Den platonska och aristoteliska kunskapen Bilden ovan föreställer Platon och Aristoteles och är en detalj ur Skolan i Aten, en större fresk målad av Rafael som man idag kan se i Vatikanmuseet. I denna
Läs merThomas Lunderquists intervju med Joshua Knobe om experimentell filosofi snabböversättning
Thomas Lunderquists intervju med Joshua Knobe om experimentell filosofi snabböversättning Joshua Knobe: Jag är experimentell filosof. Filosofiprofessor och professor i kognitionsvetenskap på Yale. Så jag
Läs merVarför vara moralisk
Varför vara moralisk Enbart för att manifestera en vilja som är god i sig en autonom vilja, som kan omfatta sina maximer som allmänna lagar i en och samma akt av viljande. Motivet för att handla pliktenligt
Läs merVi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en
o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där
Läs merFormell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall
Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Vad ingår i kursen? Kapitel 1-14 i kursboken (Barwise och Etchemendy) De avsnitt i kapitel 1-14 som är markerade med optional läses dock kursivt och kommer inte
Läs merSCHOPENHAUER ( )
SCHOPENHAUER (1788-1860) PÅVERKAD AV KANT FÖRNEKAR LIKSOM FICHTE OCH HEGEL EXISTENSEN AV ETT TING-I-SIG DET FINNS BARA EN VÄRLD, OCH DEN ÄR TOTALITEN, VARAT, DET ABSOLUTA I. VÄRLDEN ÄR (MIN) FÖRESTÄLLNING
Läs merBASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!
BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! FOTNOTER TILL PLATON PLATON ca 427-347 f Kr Alfred North Whitehead (1861-1947) Brittisk matematiker och filosof Representation
Läs merUtopi i dialogform FOTNOTER TILL PLATON PLATON. Det klassiska kunskapsbegreppet Representation och verklighet!
FOTNOTER TILL PLATON BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! PLATON ca 427-347 f Kr Alfred North Whitehead (1861-1947) Brittisk matematiker och filosof Det klassiska
Läs merHistoriens historia. Historia och historiesyn under 3000 år
Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år Före 1600 Den antika traditionen Målet var sanningen Exempel Herodotos Perserkrigen Tacitus Germania Cyklisk determinism Konstnärlig stil på det
Läs merFINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING
A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller
Läs merLivet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden, framhåller. Humes Dialoger om naturlig religion.
Religionsfilosofi 4 Livet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden, framhåller Demea i del 10 av Humes Dialoger om naturlig religion. Världens fasor För Demea innebär
Läs merHistoriens historia. Före Medeltiden. Cyklisk determinism. ! Målet var sanningen! Exempel Herodotos Perserkrigen
Före 1600 Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år Den antika traditionen Målet var sanningen Exempel Herodotos Perserkrigen Tacitus Germania Cyklisk determinism Konstnärlig stil på det
Läs merLivsfilosofins ursprung
Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.
Läs merFilosofi - Kursbeskrivningar
Filosofi - Kursbeskrivningar Arbetets mening och roller, 5 sp Syftet med den här kursen i filosofi är att väcka djupare förståelse för arbete. Arbete kan tyckas så vardagligt, en så självklar del av våra
Läs merAk 6 7. Victor Bäck. Aristoteles. Idématerial för undervisningen i livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen
Ak 6 7 Victor Bäck Aristoteles Idématerial för undervisningen i livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen Regi och musik: Oskar Silén Översättning: F:ma Christel Forsblom Ljudteknik: Boomout
Läs merSkönhet. ATHF01 Ht 2012
Skönhet ATHF01 Ht 2012 Skönhet? 1. Det rä5a är det skönaste. 2. Iak5a gränsen. 3. Undvik hybris. 4. Intet Bll övermå5. Skönhet? 1. Det rä5a är det skönaste. [God funkbon gör något vackert./det moraliskt
Läs merVet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet?
Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Reflektioner kring kunskapens yttersta grundvalar vad är Sanning, och hur vet vi det? av Sverker Johansson 2003 Text att läsa inför min föreläsning 9
Läs merBibelställen Vad kännetecknar en sund biblisk tro
Bibelställen Vad kännetecknar en sund biblisk tro Översättning Svenska Folkbibeln 1998 (SFB98) om ej annat anges 20190209!1 Daniel 11:32 Dem som har kränkt förbundet skall han med smickrande ord locka
Läs merGrundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet!
Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet! Moralens grundläggande princip är en princip om viljans autonomi Vi skall handla på ett sådant
Läs merVetenskapshistoria. Vi behandlar naturvetenskap. Vi gör en uppdelning efter olika ämnen. Uppdelningen är delvis kronologisk
Vetenskapshistoria Vetenskapshistoria Vi behandlar naturvetenskap Vi gör en uppdelning efter olika ämnen Uppdelningen är delvis kronologisk De olika delarna Antiken Renässansen Den heliocentriska världsbilden
Läs merGrundformuleringen av det kategoriska imperativet
Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs merAnmärkningar kring den omänskliga lyckan hos Aristoteles
Platonsällskapets möte i Oslo den 3-5 juni 2005 Anmärkningar kring den omänskliga lyckan hos Aristoteles av Gösta Grönroos De flesta kännare av antiken och dess filosofi reserverar sig inför de gängse
Läs merISBN
Solanne 1 av Solanne Tillhandahålles genom föreningen Ny Livslust www.nylivslust.se info@nylivslust.se ISBN 978-91-639-1269-6 Tryckt i Sverige av Bäcklund Grafiska AB 2016 2 Gnistan 5 Lidande 9 Tolerans
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller
Läs mer= att meddela om fara
Bibeln som: varnar = att meddela om fara Att varna (att meddela om en fara) är med andra ord en god handling. Det är till och med en kärleksgärning Ps 19:8-13 Herrens lag är utan brist, den ger liv på
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt
Läs merInnehåll. Förord. Filosofins historia i dess huvuddrag
Innehåll Förord Filosofins historia i dess huvuddrag Finns det någon mening med alltihop? - Varför finns vi? - Hur ska vi leva? - Vad händer när vi dör? Tål att tänkas på - Varför känner vi? - Kan vi tänka
Läs merJesus, VÄGEN till Gud eller en av många vägar?
Jesus, VÄGEN till Gud eller en av många vägar? Temadagen 20160507 Temadagen Alingsås Anders Pihl 20160505 1 Bakgrund Mycket allvarligt när kyrkoledare tror att det finns många vägar till Gud. Att Allah
Läs merFormell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall
Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Betygskriterier Mål Godkänt Väl godkänt Redogöra för grundprinciperna för härledning och översättning i sats- och predikatlogik. Utföra grundläggande översättningar
Läs merPraktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl
Praktiskt förnuft Utmärkande för förnuftiga varelser med vilja: förmågan att handla utifrån principiella skäl i enlighet med föreställningen om lagar. Viljan är en sorts praktiskt förnuft. Internalism
Läs merNUMEROLOGISKT NYHETSBREV
NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 11, november 2014 November är en Numerologisk 9månad i ett Numerologist 7år. "En utmanande månad med avslut och bokslut med möjlighet att vända mörker till ljus". Hej Bästa
Läs merEpistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori
Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Vetenskapsteori/filosofi Filosofi Ontologi/ Metafysik Vad finns? Epistemologi Vad kan vi veta? Hur kan vi inhämta kunskap? Etik Vad är rätt
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 3
Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas
Läs merVarför just kristendom?
Varför just kristendom? För vår samtid är detta ett av de mest anstötliga påståenden som Jesus har gjort: Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. (Joh 14:6). Vad är
Läs merFördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv
1 www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv Av Ben-Arion Jag får många frågor
Läs merJag tror att varje enskild dimension i denna lilla värld har sin egen fastlåsta stereotyp.
Produkter av verkligheten, människan ver.2.0 Samlaren och Jägaren är död. Filosofen Vetenskaparen Fascisten är född. Min egen analys av oss människor, av idag, år 2010 Den vise Filosofens sten ett problem
Läs merTRO OCH VETANDE KAN DET FINNAS FLERA RIMLIGA FÖRSTÅELSER AV SAMMA VERKLIGHET?
TEOLOGIFESTIVALEN, UPPSALA, 4 FEBR 2012 TRO OCH VETANDE KAN DET FINNAS FLERA RIMLIGA FÖRSTÅELSER AV SAMMA VERKLIGHET? Det är uppenbart så att vi människor uppfattar verkligheten på olika sätt. Och det
Läs merAn Intelligent Person's Guide to Philosophy
Författad av Fähstorkh lör, 01/03/2014-19:08 Roger Scruton är Englands mest kända, konservativa filosof. Scruton är upphovsman till ett 30-tal böcker i olika ämnen, däribland arkitektur, musik och filosofi.
Läs merRELIGION KONST ESTETISKA VÄRDEN
RELIGION KONST ESTETISKA VÄRDEN Känsloladdade Subjektiva Personliga Faktorer i social identitet, sammanhållning och exklusion Saknar omedelbar praktisk nytta Involverar upplevelser som är svåra/omöjliga
Läs mer