Fråga 3. Är människor alltid egoister? Definiera egoism och diskutera egoistiska teoriers förmåga att förklara mänskligt handlande.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Fråga 3. Är människor alltid egoister? Definiera egoism och diskutera egoistiska teoriers förmåga att förklara mänskligt handlande."

Cecilia Fredriksson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Filosofi Fråga 1. Definiera instrumentellt värde och egenvärde och ge exempel. Egenvärde är eftersträvansvärd för sin egen skull och är ett mål i sig självt. Instrumentellt värde innebär att något är värdefullt om det leder till ett önskvärt mål. Exempel på egenvärde och instrumentellt värde. - Instrumentellt värde kan förändras, medan egenvärde är något konstant. - Analys av begreppet egenvärde och om det finns olika former eller nivåer av egenvärde. - Träffande egna exempel. Fråga 2. Du befinner dig i Hamburg och letar efter järnvägsstationen Altona. I fickan har du en karta över Paris. Beskriv och analysera problemet i situationen kunskapsteoretiskt. Pariskartan innehåller inte relevant information för en som är i Hamburg. Andra exempel på liknande problem. Modellen och den upplevda verkligheten är motsägelsefulla i detta fall. - Relevant information diskuteras noggrannare. - Kunskap och pragmatism. Den klassiska definitionen av kunskap (sann, välgrundad uppfattning) räcker inte vid ett praktiskt problem som detta. Fråga 3. Är människor alltid egoister? Definiera egoism och diskutera egoistiska teoriers förmåga att förklara mänskligt handlande. Definition på egoism: t.ex. människan strävar alltid efter sitt eget bästa. Kritik mot en total egoism (altruism). - Egoism är inte samma sak som att ge efter för stundens ingivelse.

- Instrumentellt värde kan förändras, medan egenvärde är något konstant. - Analys av begreppet egenvärde och om det finns olika former eller nivåer av egenvärde. - Träffande egna exempel. Fråga 2.

2 - Särskilj normativ och deskriptiv egoism. - Olika förklaringar av egoismens olika former. - Träffande egna exempel. Fråga 4. Lisa och Mats samarbetar om att skriva artiklar till tidningar. De arbetar lika mycket och tjänar bra med pengar. Mats är ändå bättre på att sälja artiklar och får därför mer pengar än Lisa. Innebär det här att Lisa har en bra anledning att sluta samarbeta med Mats? Diskutera problemet utgående ifrån rättvisa. Lisa har en god orsak att avsluta samarbetet om inte ett rättvist avtal kan utarbetas, eftersom förtjänsterna borde delas enligt gjort arbete, vilket i detta fall är artikelskrivningen. - Analys av begreppen rättvisa, avtal och distributiv rättvisa. - Mats utgångspunkt kan också studeras och diskuteras kring. Eftersom Mats kan både skriva och sälja kan han välja att avbryta avtalet. - Skillnader i lön hos kvinnor och män samt rättvisan i det. Fråga 5. Ett grundproblem inom metafysiken är materiens delbarhet. a) Beskriv problemet. b) Vilka lösningar har föreslagits? c) Presentera filosofer som har behandlat frågan. a) Kan materien delas oändligt mycket? b) Materien kan inte delas oändligt mycket. Det måste finnas en odelbar grundläggande substans (atomläran). Materien kan delas oändligt många gånger, tills den förändras till en annan substans. c) atomisterna: Parmenides, Zenon, Aristoteles, Leibniz, Spinoza m.fl. - Själens odelbarhet och odödlighet. - Paradoxen med problemet: svarsalternativen kan vara motstridiga, men ändå lika välgrundade. - Bedöm frågan ur modern naturvetenskaplig synvinkel. - Presentation av flera filosofers teorier.

Innebär det här att Lisa har en bra anledning att sluta samarbeta med Mats? Diskutera problemet utgående ifrån rättvisa.

3 Fråga 6. Aristoteles ställde frågan om det i dag är sant att det i morgon kommer att bli ett sjöslag. Diskutera hur olika kunskapsuppfattningar lämpar sig för föreställningar om framtiden. Problematiken som hör ihop med en klassisk definition av kunskap och framtiden. En diskussion kring å ena sidan teorin att tankar om framtiden inte kan anknytas till fakta som finns för tillfället. Å andra sidan modern vetenskap och vardagskunskap som hävdar att framtiden kan förutspås på basen av lagbundenheter. - Likheter mellan metafysik och kunskapsteori (determinism, sannolikhet, nödvändighet m.fl.) - Träffande exempel och olika teorier (t.ex. Aristoteles och Hume) Fråga 7. Vad är rätten till arbete för en rätt, eller är arbete en samhällelig skyldighet (se bifogat prov)? Definition av rättigheter och skyldigheter. Arbetet kan uppfattas som endera en rättighet eller en skyldighet. Arbetstagaren har en skyldighet att utföra sitt arbete, en arbetslös har rätt till arbete. - Liberalistisk syn: individen har frihet att välja om han/hon vill eller inte vill arbeta. - Individens skyldigheter gentemot samhället kan innefatta en skyldighet att arbeta för att understöda samhällets behov. - Diskussion kring olika rättigheter och skyldigheter. - Positiva och negativa friheter och rättigheter. Fråga 8. Vi antar att terrorister slår till mot en stat när säkerhetsåtgärderna sviktar. Presidenten tar på sig hela ansvaret för det inträffade. Hur används begreppet ansvar i det här sammanhanget? Diskussion kring handlingar och ansvar. Presidentens ansvar är symboliskt eller politiskt, men inte straffrättsligt.

Å andra sidan modern vetenskap och vardagskunskap som hävdar att framtiden kan förutspås på basen av lagbundenheter.

4 - Djupare analys av begreppet ansvar. Olika poster medför olika grader av ansvar. - Vad menas egentligen med att ta på sig hela ansvaret? - Diskussion kring försummelse eller underlåtenhet. - Samhällets ansvar för sina medborgare. Fråga +9. Finns det källor till kunskap som är oberoende av vetenskap? Behandla frågan kunskapsteoretiskt. (Se bifogat prov). Diskussion kring kunskap och vetenskaplig kunskap. Observationer, vardagskunskap och tyst kunskap. Förhållandet mellan vetenskaplig kunskap och vardagskunskap. För 4-9 poäng krävs att skribenten diskuterar något av följande: - Vardagskunskap har en mängd källor och alla är inte tillförlitliga. - Presentation och analys av olika källor (intuition, livsstilsguider, mystik m.fl.). - Presentation av relevanta filosofers teorier (Popper, Moore, Berkeley). - Finns det viktigare källor för kunskap än vetenskapen? Fråga +10. Sociologen Thorstein Veblen talar om den arbetsfria klassens lyxkonsumtion och filosofen Georges Bataille om nödvändigheten att förlösa överflödig energi och överflödiga varor. Tanken hos båda är konsumtion som slöseri. Hit kan föras till exempel krigföring och många former av slöseri, såsom fester, gåvor och offerriter. Diskutera hur ett sådant tänkande förhåller sig till principen om en hållbar utveckling. Du kan hämta inspiration i vidstående bilder (se bifogat prov). Olika handlingar har olika betydelse beroende på den sociala kontexten: att ge gåvor kan uppfattas som slöseri eller som en viktig social tradition. Slöseri kan uppfattas som angenäm och trevlig sysselsättning så länge det inte går överstyr. Människan är ansvarig för sin omgivning och för en hållbar utveckling. För 4-9 poäng krävs att skribenten diskuterar något av följande: - En djupare analys av konsumtion och hållbar utveckling. - Olika former av konsumtion och slöseri, samt skillnaden mellan dem. (krigsföring jämfört med festtraditioner) - Olika kulturers förhållningssätt till behov och nödvändig konsumtion.

Diskussion kring kunskap och vetenskaplig kunskap. Observationer, vardagskunskap och tyst kunskap. Förhållandet mellan vetenskaplig kunskap och vardagskunskap.

5 - Exempel på konsumtion och slöseri, samt deras inverkan på miljön. - Kommande generationers rättigheter.

Relevanta dokument

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet. Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.