DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP

Transkript

1 DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI VETENSKAPLIGA TRADITIONER OCH PARADIGMER Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik, Mälardalens högskola 1

2 VETENSKAP 2

3 Vetenskapsbegreppet! Det är långtifrån all kunskap som brukar betecknas som vetenskaplig. Diskussionen kompliceras av betydelseskillnader mellan å ena sidan det svenska ordet vetenskap och dess motsvarighet på tyska* och nordiska språk, å andra sidan engelskans science med dess motsvarigheter på romanska språk, däribland franska. S-O Hansson, Konsten att vara vetenskaplig *Wissenschaft 3

4 Vetenskapsbegreppet: naturvetenskaper och humaniora! Det svenska ordet vetenskap har liksom tyskans Wissenschaft ett liknande betydelseursprung som science. Även detta ord betydde från början kunskap.! I sin akademiska användning har det från början haft en vidare innebörd än science. Det innefattar alla de akademiska specialiteterna, inklusive humaniora. S-O Hansson, Konsten att vara vetenskaplig Science - the intellectual and practical activity encompassing the systematic study of the structure and behaviour of the physical and natural world through observation and experiment. 4

5 Aristoteles tre kunskapsformer: Episteme, Techne och Fronesis! Episteme står för den vetenskapliga kunskapen, med sina krav på generaliserbarhet och mätbarhet! Techne står för den praktiska kunskapen, ekonomi, teknik, hantverk! Fronesis står för den praktiska klokheten (wisdom). Den består i förmågan att möta konkreta situationer med lyhördhet, förnuft och etisk reflektion. 5

6 Ren och tillämpad vetenskap! Vetenskapsfilosofin har i regel fokuserat på episteme, den rena forskningen, som syftar till vetande.! En stor del av all forskning som bedrivs är emellertid handlingsinriktad, och syftar till techne. Med andra ord bedrivs den för att vi bättre ska kunna uppnå uppsatta praktiska mål. Två av de största forskningsområdena, medicin och teknikvetenskap, är till sin grundkaraktär handlingsinriktade. Detsamma gäller stora delar av samhällsvetenskapen. Konsten att vara vetenskaplig (Kompendium SO Hansson) 6

7 PRAKTIKERKUNSKAP (HANDLINGSKUNSKAP)! S.D.N. Cook och J.S. Brown förordar att mycket av det nuvarande arbetet om organisatorisk kunskap, intellektuellt kapital, kunskapsskapande organisationer, kunskapsarbetare och liknande baseras på en enkel traditionell förståelse av hur kunskap naturligt uppstår.! I denna "kunskap som man besitter (eller äger - objekt), behandlas kunskap som något som människor besitter, har tillgång till. Ännu kan inte denna vision redogöra för kunnandet som kan finnas hos individer och i gruppers handlingar, känd som "kunskap i handling (process). Cook, S.D.N., & Brown, J.S. (1999). Bridging epistemologies: The generative dance between organizational knowledge and knowing. Organizational Science, 10(4),

8 Vetande vs. Handlingskunskap (Knowledge vs. Skill) Traditionella kunskapsteorin ger förmån för uttalad - före underförstådd - kunskap. Den har också en benägenhet för att ge förmån till individuell kunskap före gruppers kunskap. Man åtskiljer: vetande (knowledge) från handlingskunskap (knowing, skill) Organisationer (informationsnätverk) förstås bättre om uttalad-, tyst*-, individ- och gruppkunskap tas hänsyn till som fyra olika former av kunskap. *tacit knowledge 8

9 Kollaborativt kunskapsbyggande Salmons femstegsmodell för lärande på webben innebär: Salmon, G. (2000). E-moderating: the key to teaching and learning on line. London, Kogan Paul 1. Individuell tillgång till datorförmedlad kommunikation; 2. Socialisering på nätet och formulering av nätidentitet; 3. Informationsutbyte bland de lärande; 4. Kunskapskonstruktion genom kollaborativ diskussion och interagerande; 5. Utvecklande av metatänkande och tillämpning av vetande och handlingskunskap. kollaborativ mattematik Polymath projekt 9

10 Metodskolor inom vetenskapen! Vetenskap syftar till att åstadkomma pålitlig kunskap! Hur går det till?! Vad är en vetenskaplig metod? - meningarna går isär...! Det har funnits olika åsikter under olika tider (och fortfarande...) 10

11 Traditionella vetenskapsideal! Sanning/Korrekthet! Universalitet! Intersubjektivitet! Reproducerbarhet! Öppenhet! Generalitet (inkluderar Internationalitet)! Enkelhet! Relevans! Validitet! Klarhet! Nyhet! Vetenskaplig trovärdighet! Falsifierbarhet! Estetik 11

12 VETENSKAPSHISTORIA 12

13 Vetenskapsteoretiska traditioner: Antiken! Platon! Oföränderliga, eviga idealbilder - den perfekta sanningen existerar i en abstrakt tankevärld! Vad vi ser är ofullständiga reflektioner, avbildningar! Aristoteles! Vetenskaplig forskning blir framförallt logiska resonemang och tankeexperiment 13

14 Vetenskapsteoretiska traditioner: Medeltiden! Det klassiska resonerande angreppssättet levde kvar.! Premisserna som man resonerade från, eller de absoluta sanningar man sökte, var givna av Gud.! Dogmatisk teologi.! St Thomas Aquino (1200-talet). 14

15 Vetenskapsteoretiska traditioner: Empirismen! Empirism: endast det som bevisats erfarenhetsmässigt kan betraktas som tillförlitligt. Grunden för kunskapen är sinnesintrycken.! Francis Bacon ( ) engelsk filosof, advokat, vetenskapsman och statsman. Han utvecklade vetenskaplig metod (induktion), en av de första som aktivt jobbade med vetenskapsteori.! David Hume, Edinburgh, Skottland var en skotsk filosof, historiker och nationalekonom. Han var skeptiker: förnimmelsen av världen och dess beskaffning endast kan grundas på erfarenheten. Men detta är enligt Hume ändå inte alltid till fyllest, och därför ifrågasatte han även själva kausaliteten, orsak och verkan. 15

16 Vetenskapsteoretiska traditioner: Empirismen! Galileo ( ) Galilei lade grunden till den experimentella vetenskapen och får ibland epitetet naturvetenskapens fader. (mekanik, astronomi)! Newton ( ) (kalkyl, mekanik, optik)! Ny ("modern") världsbild anses börja med Galileo och Newton. Frågan: hur? och inte: varför?! Den materiella världen intressant i sig själv! Observationer, experiment, induktion 16

17 Vetenskapsteoretiska traditioner: Rationalism Grunden för kunskapen är förnuftet. Sinnena kan bedra.! Rationalism: och 1700-talen: filosoferna René Descartes, Baruch Spinoza och Gottfried Wilhelm Leibniz! Under Upplysningen fick Newtons teorier också filosofiska konsekvenser. Immanuel Kant ( )! Så småningom dialektiker: Hegel, Marx 17

18 Kontinental filosofi! Termen används ofta som kontrast till analytisk filosofi.! De traditioner som utgör kontinentalfilosofin innefattar! tysk idealism,! fenomenologi,! existentialism och dess förgreningar,! hermeneutik,! strukturalism,! poststrukturalism,! fransk feminism,! vissa varianter av västerländsk marxism samt! Frankfurtskolans kritiska teori. 18

19 Vetenskapsteoretiska traditioner: Nutiden! Positivism*! Hermeneutik! Kritisk rationalism! Kognitiva vetenskapsteorier *(Inklusive Behaviorism som är samhällsvetenskapernas positivism). För vidare läsning se Vetenskapens idéhistoria (Kompendium J Molander) 19

20 Platon, Aristoteles Kunskapsteoretisk utveckling som nätverk St Thomas av Aquino Hume Descartes Kant Hegel Russell, Carnap, Wittgenstein Popper Hermeneutik Positivism Kritisk rationalism 20

21 Två huvudsakliga traditionella vetenskapliga synsätt! POSITIVISM. Det naturvetenskapliga synsättet. Teoretisk ideal: eviga sanningar som geometri*, Newtons fysik, etc.! HERMENEUTIK. Det samhällsvetenskapliga synsätt. Forskningen är ett sökande efter mening och sammanhang. Tolkningar tar hänsyn till sammanhanget. Tolkningar är tids-, kultur- och personbundna. *som trots allt utvecklats till olika typer från Euklidisk till nya hyperboliska och elliptiska geometrin 21

22 Två olika tillvägagångssätt! Nomotetiskt (kopplad till positivismen): Verkligheten är objektiv. Sökande efter sann kunskap.! Ideografiskt (kopplad till hermeneutiken): Verkligheten är subjektiv, upplevd. Sökande efter upplevd kunskap. (utvecklat vid tiden då den enda intelligenta agenten var människan) 22

23 Två typer av data och analys! Kvantitativ (mätningar, strukturerad analys, enkät): Bestämmer mängd; hur mycket. Fastställer relationer.! Kvalitativ (intervju, litteraturstudie, iakttagelser): Beskriva och förstå fenomen. Beskriva sammanhang. Bestämma art (sortering). 23

24 Positivism! "Wienkretsen/Wiencirkeln" 1920-talet (Carnap, Neurath, Waismann*)! Genom empiriska observationer få fram och verifiera teorier! Naturvetenskapligt inriktad! Idealteorin skulle vara en matematisk, exakt och empiriskt verifierad modell! Karakteriseras av kvantitativa metoder * 24

25 Positivisternas definition av vetenskaplig kunskap! All vetenskaplig kunskap framgår ur empiriska observationer och bör vara så objektiv som möjligt! Metafysisk spekulation (.t.ex. Platon) är inte vetenskap 25

26 Positivisternas definition av vetenskaplig kunskap! Teorier måste kunna verifieras empiriskt! Ren deduktion är tautologisk. Deduktiva resonemang som säger sig ge kunskap om verkligheten är meningslösa.! Vetenskaplig kunskap är i sista hand induktiv. 26

27 Hermeneutik! Hegel, Heidegger! Att försöka uppnå högre grad av (med nödvändighet) subjektiv förståelse! Tolkning av komplexa verkligheten! Samhällsvetenskapligt inriktad! Exempel: att tolka en dikt, bok, tavla, ett historiskt händelseförlopp! Nästan aldrig kvantitativa metoder Ordet är efter grekiska guden Hermes, som var gudarnas budbärare 27

28 Hermeneutikernas definition av vetenskaplig kunskap! Kunskap måste bidra till att öka inre förståelse.! Alternativ ståndpunkt: kunskap som inte uttrycks i handling är inte kunskap, vetenskapen skall frigöra de förtryckta - Frankfurt-skolan! Siffror är tråkiga och varför skall en doktorsavhandling tryckas - publicera den som ett rollspel 28

29 Positivism kontra hermeneutik! Objektiv*, verifierad sanning kontra subjektiv förståelse! Matematiska modeller kontra nya språk hos varje filosof! Naturvetenskap kontra samhällsvetenskap (hermeneutiker håller sig till samhällsvetenskap)! Induktiv (och deduktiv) logik kontra dialektik. *Objektiv är alltid intra-subjektiv sanning! 29

30 Kritisk rationalism - Karl Popper! Vi kan aldrig verifiera en teori, endast falsifiera (förkasta den)! Försök och misstag ( trial and error )! Jämför två eller flera teorier empiriskt och välj den bästa teorin = den som vi inte kunde förkasta! Hur verifierar vi hypotesen att teorin är förkastad? 30

31 Poppers avgränsning av vetenskap: Demarkationsproblemet (Demarcation)! En teori som inte i princip kan förkastas genom empiriska observationer är inte vetenskaplig! Teorier som alltid förklarar och stämmer med allting är inte vetenskapliga - de är religion eller metafysik! Ju otroligare teori desto bättre - s k djärva hypoteser - om det visar sig att den inte går att förkasta 31

32 Poppers Kritiska rationalism! Vi kan inte verifiera induktivt framtagna hypoteser/teorier, endast falsifiera dem.! En misslyckad falsifiering leder till en provisorisk sanning.! Alla teorier/hypoteser ska kunna falsifieras. 32

33 Kritisk rationalism kontra positivism! Falsifikation kontra verifikation! Ersätta teorier som har visat sig stämma dåligt med observationer med sådana som tills vidare förefaller att stämma bättre kontra att empiriskt verifiera teorier. 33

34 Thomas Kuhn: vetenskapliga paradigmer! Ett vetenskaplig paradigm är en uppsättning grundantaganden - "världsbild" - som en viss grupp forskare utgår från och inom vars ramar de arbetar.! Man kan inte tvivla på allt om man skall få något gjort.! Paradigmer innefattar t ex begrepps-apparaturen (terminologin) samt ett gemensamt metodsynsätt. 34

35 Paradigmskiften! Inom paradigmet bedrivs normalvetenskap. Det finns alltid anomalier = fakta som inte passar in.! Förr eller senare får man fram sådana resultat som inte är förenliga med de grundantaganden man arbetar utgående ifrån.! Då måste man börja ifrågasätta grundantagandena - ändra paradigmet.! Thomas Kuhn: The Structure of Scientific Revolutions Detta är en förenklad bild som inte stöds av analyser av flera paradigmskiften. 35

36 KLASSISKA VETENSKAPER I SIN KULTURELLA KONTEXT Kultur (Religion, Konst, ) 5 Logik & Matematik 1 Naturvetenskaper (Fysik, Kemi, Biologi, ) 2 Samhälsvetenskaper (Ekonomi, Sociologi, Antropologi, ) 3 Humaniora (Filosofi, Historia, Linguistik )

37 Paradigmskifte 37