Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema."

Transkript

1 Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Litteratur: Anthony Kenny, Västerlandets Filosofi. Allmän kommentar: Kenny fokuserar mycket på filosofernas kunskapsteori. På mina föreläsningar kommer jag att lägga mer tyngd på moralfilosofin än vad Kenny gör /1. Platon. S /2. Aristoteles. S /2. Augustinus och Thomas av Aquino. S S /2. Descartes och Hobbes. S (om Anselms gudsbevis, relevant för Descartes-texten). S /2. Berkeley och Hume. S Liten text av mig om Humes moralfilosofi som jag kommer att dela ut. 6. 7/3. Ej föreläsning /3. Kant. S /3. Bentham och Mill. S /3. Kierkegaard och Nietzsche. S Hemtenta deadline: 25/4. Hemtentan kommer att läggas upp på kursens hemsida samt delas ut senare under kursen.

2 Platon Idé-läran Ta människans idé som exempel: Det faktum att jag och ni alla är människor, beror på att vi alla är delaktiga i människans idé. Människans idé är inte själv delaktig i människans idé. Människans idé är själv en människa (och inget annat än människa). Problem: Att vara människa är att ha del i en människans idé. Människans idé är en människa. Därför måste människans idé ha del i människans idé. Men Platon säger att den inte har del i sig själv. Har då människans idé del i någon sorts människans idé2.0? Men om människans idé2.0 också är en människa, men inte genom att den har del i sig själv, så måste den ju istället ha del i människans idé3.0 Det blir en oändlig serie av människo-idéer. Varför arbetade Platon fram denna teori? Kanske - För att kunskap måste vara säker och absolut. Den värld vi ser och hör verkar alltför motsägelsefull och föränderlig för att vi ska kunna ha säker och absolut kunskap om den. Sann kunskap måste gälla något annat, något evigt och oföränderligt idéerna. - För att kunna förklara vad vissa ord syftar på. Människa t ex, i meningen Sofia är en människa, syftar ju inte på någon enskild individ eller grupp av individer. Dialektik En process där man först föreslår olika definitioner av ett visst begrepp. En definition föreslås, ett motexempel ges, en ny definition föreslås som undviker motexemplet, nytt motexempel ges Definitionerna blir bättre och bättre och kommer närmare och närmare vad begreppet verkligen innebär. Den slutgiltiga förståelsen av ett begrepp kan dock vara mer intuitiv till sin karaktär och svår att fånga i ord. När man verkligen förstått vad ett begrepp innebär kan man, i dialektikens nästa steg, korrekt applicera det på olika fenomen. När man exempelvis förstått vad det verkligen innebär att vara rättrådig, kan man korrekt klassificera människor och stater som rättrådiga eller icke rättrådiga. Själen och staten Det som gör en människa rättrådig är detsamma som gör en stat rättrådig varje del ska sköta det den kan bäst, och inte inkräkta på andras område. En inre harmoni ska råda. En rättrådig stat styrs av visa filosofer, som därför fattar kloka beslut. Till sin hjälp har de tappra soldater som håller ordning, och arbetare och bönder som besinnar sig och fogar sig efter filosofernas styre och producerar det staten behöver. En rättrådig människas själ styrs av det visa förnuftet som fattar kloka beslut. Till sin hjälp har förnuftet den tappra stridbarheten som håller ordning på begären så att de inte ställer sig i vägen för förnuftets beslut. Begären, när de är tuktade och måttfulla, ser till att människan får det som hon behöver (i form av t ex mat). Moral och egenintresse Platon ser ingen motsättning mellan moral och egenintresse. En god och rättrådig människa har en harmonisk och sund själ och mår därför bra själv. Detta är hans huvudsakliga argument. Han tänker sig också att det är bättre för människan själv att vara vis och ha insikt i idéerna, än att helt vara avskuren från den eviga och oföränderliga delen av verkligheten och fången i sinnevärldens illusioner. Till sist har han religiösa argument som går ut på att en god människa får komma till himlen mellan sina inkarnationer, medan en ond får komma till helvetet.

3 Aristoteles Materia och form Alla föremål har såväl materia som form. Materian är helt enkelt materialet som föremålet är uppbyggt av, medan formen är organisationen hos materian, det som gör materian till det som det är. Om en kolbit utsätts för högt tryck och omvandlas till en diamant så är det samma materia hela tiden, men formen har blivit radikalt annorlunda. Själen Om vi bortser från hans lite motsägelsefulla uttalanden om själens rationella del, så är själen definitivt inte något övernaturligt hos Aristoteles. Själen är människans (eller hundens, eller blommans, eller vilken levande individ vi nu pratar om ) form. Själen är alltså det sätt som materian har organiserats på som ger individen möjlighet att ta upp näring, växa osv. Aristoteles delar upp människans själ i fyra delar: - Växtsjälen. Denna del av själen är gemensam för alla levande individer. Att ha en växtsjäl innebär att materian är organiserad på ett sätt som möjliggör upptag av näring och att kroppen förnyas. - Djursjälen. Denna del av själen är gemensam för alla djur. Att ha en djursjäl innebär att kroppen är organiserad så att man kan ha förnimmelser och röra sig. - Den praktiska förnuftssjälen. Ger förmågan att medvetet och rationellt fundera över vad man ska göra och hur man bäst ska uppnå sina mål. Bara människor har denna. - Den filosofiska förnuftssjälen. Ger förmågan till filosofiska, matematiska, logiska och vetenskapliga resonemang. Också unik för människan. Människans funktion och lycka Aristoteles tänker sig att allt i naturen har en funktion, en inbyggd målsättning som det strävar mot. Vi kan se att människans funktion är att tänka rationellt, då detta är unikt för människan. Människans mål är att bli lycklig (i en tjock bemärkelse Aristoteles lycko-begrepp innebär inte bara att man har en skön känsla, utan att man verkligen blomstrar, utvecklas, lever upp till sin fulla potential). Dessa sammanfaller då man blir som lyckligast när man får leva ut sin naturliga funktion. Den lyckligaste människan ägnar sig åt filosofi samt använder sitt förnuft för att utföra dygdiga handlingar (snarare än att bara göra det hon känner för). Moraliska dygder Alla dygder är en gyllene medelväg mellan två laster. Detta betyder dock inte att dygden alltid ligger mitt emellan lasterna dygden mod ligger till exempel närmare lasten dumdristighet än lasten feghet. Det finns ingen enkel formel som man kan använda för att avgöra vilka handlingar som är rätt respektive fel. För att bli en god människa krävs både övning och livserfarenhet. Politisk filosofi Överlag mycket konservativ. Ger dock ett argument för demokrati som är populärt än i våra dagar även om en upplyst despoti är det bästa statsskicket i teorin, är förmodligen demokrati det minst dåliga som är möjligt att faktiskt genomföra.

4 Augustinus och Thomas av Aquino Augustinus om tiden Frågan vad Gud gjorde innan skapelsen är en nonsens-fråga. Både tid och rum skapas av Gud. Innan skapelsen refererar alltså inte till någonting. Med modern terminologi kan man säga att Gud, enligt Augustinus, skapar rumtiden, snarare än att tiden redan finns och så bestämmer sig Gud vid en viss tidpunkt för att skapa rummet. Tiden som vi människor uppfattar den är något subjektivt. Augustinus om fri vilja; den Pelagiska striden Pelagius menade att människor kan välja om de ska synda eller inte. Om en människa väljer att synda så blir hon sänd till Helvetet efter döden som straff; om hon väljer att inte synda blir hon sänd till Himlen som belöning. Augustinus ansåg att detta inte var förenligt med Guds allsmäktighet. Han argumenterade för att vi bara är fria i bemärkelsen att vi kan göra det vi vill. Vår vilja är dock bestämd av Gud. Augustinus förnekande inte att det skulle finnas samband mellan ett dygdigt liv och att komma till Himlen, eller ett syndigt liv och att komma till Helvetet, men det är Gud som avgör om en människa hamnar i ena eller andra kategorin. Augustinus menade att det är rättvist att straffa den som begått onda handlingar för att hon ville begå onda handlingar även om hennes vilja var determinerad av tidigare orsaker (arvssynden). Att människor hamnar i Helvetet är alltså ett utslag av Guds rättvisa. Att vissa människor (av ingen anledning alls) ges nåden att vara goda och sedan komma till Himlen är däremot ett utslag av Guds kärlek. Senare sekulära filosofer skulle återuppta tanken att frihet bör förstås som förmågan att göra det man vill göra utan hinder, snarare än som att vara någon sorts orörd rörare. Thomas av Aquino om avsikt vs förutseende Om jag utför en handling medveten om att den kommer att orsaka skada, så är det moraliskt relevant om skadan endast var förutsedd eller om den var avsedd. Exempel: Om jag begår mord, så var den andra personens död avsedd. Om jag däremot använder våld i självförsvar, och är tvungen att döda min angripare för att rädda mitt eget liv, så kan angriparens död ha varit förutsedd jag kanske förstod att det våld jag tog till skulle vara dödligt men den var inte avsedd. Min avsikt var att rädda mitt eget liv, inte att döda. Man kan säga att avsikten är det mål man siktar på, och enbart förutsedda effekter är bieffekter av de handlingar som krävs för att uppnå målet. Thomas av Aquino argumenterade för att det kan vara tillåtet att utföra en handling som man vet kommer att orsaka skada, om följande villkor är uppfyllda: - Skadan är inte avsedd, bara förutsedd. - Skadan är inte ett medel för att uppnå målet, utan just en bieffekt. - Målet är gott, och stort nog att uppväga skadan. Denna princip är någonting vi ofta verkar använda oss av i praktiken, samtidigt som den reser många frågor (till exempel, när är något ett medel och när är det en bieffekt?).

5 Des Cartes och Hobbes DesCartes om kunskap Det är möjligt att tvivla på allt, utom sin egen existens. Jag måste finnas för att öht kunna tvivla. Guds existens kan bevisas, för a) jag skulle inte kunna ha idén om exempelvis fullkomlighet om inte Gud fanns, en sådan idé kan inte spontant uppstå hos en ofullkomlig varelse, och b) Gud är per definition fullkomlig, och fullkomlighet innebär existens. Eftersom Gud inte skulle vara så grym att han systematiskt lurade mig, så kan jag lita på att mitt förnuft och mina sinnesintryck ger kunskap. En reductio-ad-absurdum-version av Anselms ontologiska gudsbevis Definition av Gud: Det väsen som är sådant att något högre inte går att tänka sig. Premiss 1: Gud finns inte. Premiss 2: Om Gud inte finns så kan man tänka sig något högre än Gud; nämligen något som har alla Guds egenskaper plus existens. Slutsats: Det går att tänka sig något som är högre än det väsen som är sådant att något högre inte går att tänka sig. Logisk motsägelse. Eftersom antagandet att Gud (enligt denna definition) inte finns leder fram till en logisk motsägelse, så måste detta antagande vara falskt. Alltså finns Gud (enligt denna definition). Den klassiska invändningen: Existens är inget predikat (denna invändning var såväl Gassendi som Hume inne på, men det var Kant som först formulerade den riktigt tydligt). I logiska resonemang fungerar inte existens på samma sätt som andra egenskaper. Argumentet blir ologiskt just för att existens stoppas in som om det vore vilken egenskap som helst. Hobbes om kunskap Materialistisk världsbild. Allt vi tänker är i slutändan mekaniskt orsakat av omvärldens påverkan på vårt sinne. Människor skiljer sig från andra djur genom att ha ett språk och kunna sätta ord på det vi upplever, vilket tillåter oss att föra långa resonemang om orsakssamband och göra förutsägelser och beräkningar. Människor har också, genom sitt språk, förmågan att förlora sig i flummiga filosofiska resonemang som egentligen inte betyder något; resultatet av att sätta ihop ord som egentligen motsäger varandra eller helt enkelt hitta på ord som inte refererar till något. Hobbes om rätt och fel Vi styrs av vår självbevarelsedrift. Denna får oss att ständigt sträva efter mer makt och mer resurser, för att få en så säker position som möjligt i tillvaron. Utan en stat kommer detta att leda till ett allas krig mot alla. Enda sättet vi kan leva i fred och samarbeta är om vi inrättar en stat som instiftar regler som alla måste följa, och straffar de som bryter mot reglerna. Att instifta en sådan stat till att börja med är i sig självt ett utslag av självbevarelsedrift (alla vill fly från allas krig mot alla -tillståndet), och när staten väl är på plats, leder självbevarelsedriften till att man följer dess regler för att undvika straff.

6 Berkeley och Hume Berkeley om kunskap Vi vet att vi har idéer (detta ord innefattar alla möjliga sorters tankar och upplevelser), eftersom vi direkt upplever att vi har det. Protesterar dock mot Hobbes tes att tankar orsakas mekaniskt av yttervärldens påverkan på sinnena. Berkeley frågar sig hur en idé skulle kunna efterlikna något materiellt, när filosofer som tror på både idéer och materia alltid hävdar att de är väsensskilda. Slutsatsen blir att vi inte har några skäl att tro att det finns sådant som materia orsaken till en viss idé måste vara andra idéer. Detta resonemang skulle kunna leda fram till en solipsistisk slutsats (att mitt medvetande, och idéerna i det, är det enda som existerar). Berkeley tar dock för givet att det inte bara finns ett medvetande utan många, och att det finns en massa idéer som inte jag har. Andra människor har andra upplevelser, och alla upplevelser omfattas av Gud. Hume om kunskap Vi kan inte iaktta orsaksförhållanden. Vi kan iaktta att först händer det ena, sedan händer det andra, men själva orsakandet kan vi inte se. Ändå är idén om orsak och verkan oundgänglig för tänkandet. Vi kan inte heller bevisa att framtiden kommer att likna det förflutna. Om vi hävdade att det alltid har varit så att framtiden visat sig likna det förflutna, så blir det ett cirkel-argument. Ändå måste vi utgå ifrån detta, både för att skaffa oss vardagskunskap och för att kunna bedriva vetenskap (vi tänker oss till exempel att om upprepade experiment har gett ett visst resultat tidigare, så kommer slutsatsen vi drar att vara lika giltig i morgon). Det finns inga sätt att argumentera sig fram till säker kunskap. Dock kan man alltid, om det känns jobbigt med alla filosofiska tvivel, gå ut och ta en öl med sina kompisar, så glömmer man snart bort alltihop. Humes moralfilosofi Rätt och fel är inget vi upptäcker med sinnena. Betrakta ett brott, så kommer du bara att se människor och de handlingar som de utför men själva felet är ingenting du kan iaktta. Rätt och fel är heller ingenting vi kan resonera oss fram till med förnuftet. Vi har dock en naturlig sympati med andra människor, som kan uppröras när vi ser skadliga handlingar utföras. Då kallar vi handlingen fel. Vissa karaktärsdrag är sådana att de ofta ger upphov till nyttiga och behagliga handlingar. När vi ser en människa med sådana karaktärsdrag så fylls vi av uppskattning, och kallar honom dygdig. Andra karaktärsdrag är sådana att de ofta ger upphov till skadliga och obehagliga handlingar. När vi ser en människa med sådana karaktärsdrag så fylls vi av motvilja, och kallar honom lastbar. Förnuftet spelar två roller i moraliska omdömen: För det första får det mig att inse vilka handlingar som är nyttiga på lång sikt. För det andra får det mig att inse att två handlingar kan vara av samma typ och därför bör ges samma moraliska bedömning, trots att den ena handlingen orsakar större spontan upprördhet än den andra, eftersom den ena hände närmare mig eller involverade folk jag känner. Humes lag Man kan inte härleda bör från är. Man kan inte härleda värdeomdömen från faktapåståenden.

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema.

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Litteratur: Anthony Kenny, Västerlandets Filosofi. Allmän kommentar: Kenny fokuserar mycket på filosofernas kunskapsteori. På mina föreläsningar kommer

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

Moralfilosofins historia

Moralfilosofins historia Moralfilosofins historia Sokrates och Platon Thomas Hartvigsson Thomas.hartvigsson@gu.se Den grekiska filosofin Försokratikerna Naturfilosofer (Endast fragment bevarade) Poltiker Sofisterna (Runtresande)

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk

Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk introduktion! Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk och mirakler, själavandring, ett liv efter detta?

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vad är kunskap och sanning, och hur vet vi det? Sverker Johansson Vad kallar vi kunskap och sanning i vardagen? Vardagskunskap Kunskap som funkar Bygger

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Humes moralfilosofi Moralens beroende av våra känslor

Humes moralfilosofi Moralens beroende av våra känslor Humes moralfilosofi Moralens beroende av våra känslor Hume argumenterade emot de filosofer som menade att man kan inse moraliska sanningar med sitt förnuft. Hume menade att det finns en stor skillnad mellan

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

Kvasirealism och konstruktivism

Kvasirealism och konstruktivism Kvasirealism och konstruktivism I dagens metaetiska debatt finns en hel del filosofer som tänker sig att den rätta semantiska teorin måste vara antingen objektivismen eller någonting som i alla fall är

Läs mer

du har rationella skäl att tro.

du har rationella skäl att tro. Om viljans frihet 1 I en värderande analys tar vi ställning till om olika argument är bra eller inte, dvs. om argumenten är hållbara och relevanta. Huruvida ett argument är hållbart eller relevant har

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Teoretiska skäl att tro på Gud

Teoretiska skäl att tro på Gud Teoretiska skäl att tro på Gud 1 A priori, oberoende av erfarenheten. Poäng: Det ligger i själva begreppet om Gud att Gud måste existera. Det ligger i begreppet om Gud att Gud är ett absolut fullkomligt

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande

Läs mer

I ljuset av det ondas problem

I ljuset av det ondas problem introduktion! Allmän introduktion David Humes Om underverk I ljuset av det ondas problem Dialoger om naturlig religion David Humes Dialoger om naturlig religion Finns det rationella grunder för religiösa

Läs mer

Carlos Castaneda Citat

Carlos Castaneda Citat Carlos Castaneda Citat Här följer en samling av både roliga och tänkvärda citat Trollkarlarnas värld. Alla citat är sagda av Don Juan där inget annat anges. Detta är ett universum av rovdjur. (Drömmandets

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

Guds existens. Mats Selander CredoAkademin. måndag 11 februari 13

Guds existens. Mats Selander CredoAkademin. måndag 11 februari 13 Guds existens Mats Selander CredoAkademin William Lane Craig KALAMARGUMENTET 1. ALLT SOM BÖRJAR EXISTERA HAR EN ORSAK 2. UNIVERSUM HAR BÖRJAT EXISTERA 3. DÄRFÖR HAR UNIVERSUM EN ORSAK KALAMARGUMENTET 1.

Läs mer

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Moralfilosofi. Föreläsning 3 Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här

Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här Religionsfilosofi 3 Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här vårt begränsade mänskliga förstånd

Läs mer

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor Uppsala universitet vt 2014, Filosofins klassiker, den nya tiden. Lärare: Robert Callergård Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor På seminarierna diskuterar vi tre klassiska texter två seminarier

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Värdeteori /metaetik Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se Personlig hemsida: http://www.fil.lu.se/persons/person.asp?filpers=774

Läs mer

BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! FOTNOTER TILL PLATON PLATON ca 427-347 f Kr Alfred North Whitehead (1861-1947) Brittisk matematiker och filosof Representation

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga

Läs mer

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:

Läs mer

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte

Läs mer

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer! (Joh 8:11) Det kommer ett starkt budskap från vår Herre

Läs mer

En formel för frihet

En formel för frihet En formel för frihet Mänskligheten som ändamål i sig Exemplen pånytt PLIKT fullkomlig ofullkomlig mot sig själv mot andra Mänskligheten som ändamål i sig Varför är det en plikt att inte avlägga falska

Läs mer

och upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss.

och upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss. FredsProjektet är en ideell organisation vars mål är att belysa den kunskap som både göms och glömts av konventionella medier samt att inspirera varje unik människa att se till sitt eget unika vetande

Läs mer

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Objektivism Föreläsning 6 Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Men objektivister (till skillnad från naturalister) hävdar att det inte går att reducera värdeomdömen till

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med

Läs mer

Gud är Ande och osynlig för våra ögon. Kristus är den osynlige Gudens avbild.

Gud är Ande och osynlig för våra ögon. Kristus är den osynlige Gudens avbild. HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2003 VEM ÄR GUD? I. DET GUD ÄR I SIG SJÄLV A. GUDS VÄSEN 1. ANDE 1) Gud är ande Joh.4:24 2) Gud är osynlig Rom.1:20 3) Kristus är den osynlige Gudens avbild Kol.1:15-20 Gud är

Läs mer

Vetenskap sökande av kunskap

Vetenskap sökande av kunskap Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Betygskriterier Mål Godkänt Väl godkänt Redogöra för grundprinciperna för härledning och översättning i sats- och predikatlogik. Utföra grundläggande översättningar

Läs mer

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag

Läs mer

23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön

23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön 1247 23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (Ps 119:137, 124) Herre, du är rättfärdig, och dina domar är rättvisa. Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar. Inledning Vi församlas

Läs mer

i frågan»hur bör vi leva?«

i frågan»hur bör vi leva?« i frågan»hur bör vi leva?« 1 Auktoriteterna Platon och Ari stoteles menar båda att filosofin börjar med förundran. Människor förundrades över olika naturfenomen som de fann förvånande. De förbryllades

Läs mer

1. Öppna frågans argument

1. Öppna frågans argument 1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 7: Normativ analys, med exempel från demokratiteori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 7: Normativ analys, med exempel från demokratiteori. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 7: Normativ analys, med exempel från demokratiteori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Den politiska teorins främsta uppgift är att undersöka normativa omdömens natur, och

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas: FTEA12:2 Föreläsning 2 Grundläggande argumentationsanalys II Repetition: Vid förra tillfället började vi se närmre på vad som utmärker filosofisk argumentationsanalys. Vi tittade närmre på ett arguments

Läs mer

Inledning till praktisk filosofi - Introduktion

Inledning till praktisk filosofi - Introduktion Inledning till praktisk filosofi - Introduktion Marco Tiozzo marco.tiozzo@gu.se Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science Argumentation vs. retorik Välgrundade uppfattningar Välgrundade

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

4. Moralisk realism och Naturalism

4. Moralisk realism och Naturalism 4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar

Läs mer

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet. Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.

Läs mer

Subjektivism & emotivism

Subjektivism & emotivism Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Thomas Lunderquists intervju med Joshua Knobe om experimentell filosofi snabböversättning

Thomas Lunderquists intervju med Joshua Knobe om experimentell filosofi snabböversättning Thomas Lunderquists intervju med Joshua Knobe om experimentell filosofi snabböversättning Joshua Knobe: Jag är experimentell filosof. Filosofiprofessor och professor i kognitionsvetenskap på Yale. Så jag

Läs mer

Introduktion till etik (2)

Introduktion till etik (2) Introduktion till etik (2) Niklas Möller ETIKMOMENT DD1390/DD1348/DD1325 HT-2012 KTH Etikmomentet hösten 2012 n Två föreläsningar om etik. n Obligatoriskt: q q Skriva etikessä. Ämnen finns beskrivna på

Läs mer

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism Lektion 4 Livsåskådningar Humanismen och liberalism Ett luddigt begrepp Humanism kan betyda många olika saker beroende på vem som använder ordet och i vilket sammanhang. Det kan handla om humanistiska

Läs mer

Utilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism

Utilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism Utilitarismen Föreläsning 10 Den klassiska utilitarismen Det finns flera olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm den leder till

Läs mer

Copyright 2014 Irina :: attraktionslagen.info

Copyright 2014 Irina :: attraktionslagen.info Copyright 2014 Irina :: attraktionslagen.info 1 välkommen till attraktionslagen.info Jag heter Irina och kommer att vara din guide när vi tillsammans utforskar läran om attraktionslagen. Om du är nyfiken

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: (1) Dispositionell en desire är en disposition att handla på ett visst sätt i vissa omständigheter.

Läs mer

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar: Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift

Läs mer

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv 1 www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv Av Ben-Arion Jag får många frågor

Läs mer

argumenterar vi på ett logiskt giltigt vis. Schemat kallas modus ponens. Här är ett exempel på ett specifikt modus ponens argument:

argumenterar vi på ett logiskt giltigt vis. Schemat kallas modus ponens. Här är ett exempel på ett specifikt modus ponens argument: FTEA12:2 Föreläsning 5 Att värdera en argumentation III Felslut fortsättning Vid vårt senaste föreläsningstillfälle började vi så smått att tala om s.k. felslut. Under dagens föreläsning ska vi fortsätta

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper

Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper INDISKA BERÄTTELSER DEL 10 KARMAN Reportageprogram av Tove Jonstoij Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper Indiska Berättelser

Läs mer

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga.

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga. FTEA11: 2 Filosofisk metod Föreläsning 1 Grundläggande argumentationsanalys I Vad innebär det att filosofera? Att filosofera innebär till stor del att ställa frågor (närmare bestämt filosofiska frågor).

Läs mer

Exempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget?

Exempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget? 1. Evolutionära undermineranden av moralen MORALENS EVOLUTION: FÖRELÄSNING 7 - Epistemologiskt underminerande 2. Harmans utmaning - Reduktion? 3. Reliabilism och koherentism Exempel Den generella tanken

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales πdiskussion Vilka tvåhundra år? Vilken parentes? Vems politiska filosofi? Robert Callergård replikerar på Sven Ove Hanssons intervjusvar

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Utilitarismen Den klassiska utilitarismen Det finns många olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm

Läs mer

Den som är född av Gud syndar inte

Den som är född av Gud syndar inte Den som är född av Gud syndar inte Bibliothèque Nationale de France Serafer stående kring den gudomliga tronen Petites Heures de Jean de Berry (1300-talet, Frankrike). Änglarna är i oupphörlig tjänande

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Moralfilosofi. Föreläsning 9 Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop

Läs mer

Fråga 3. Är människor alltid egoister? Definiera egoism och diskutera egoistiska teoriers förmåga att förklara mänskligt handlande.

Fråga 3. Är människor alltid egoister? Definiera egoism och diskutera egoistiska teoriers förmåga att förklara mänskligt handlande. Filosofi 16.3.2011 Fråga 1. Definiera instrumentellt värde och egenvärde och ge exempel. Egenvärde är eftersträvansvärd för sin egen skull och är ett mål i sig självt. Instrumentellt värde innebär att

Läs mer

Mormonernas falska lära för dig bort från Jesus

Mormonernas falska lära för dig bort från Jesus Mormonernas falska lära för dig bort från Jesus Av Christer Åberg Mormon-kyrkan är en mycket farlig villolära som för dig bort från Jesus och rakt ner till helvetet! Joseph Smith startade Mormonerna runt

Läs mer

Holistics grundare berättar

Holistics grundare berättar Vår väg hela vägen Holistics grundare berättar När Holistic bildades hade vi en tydlig idé om vad vi ville åstadkomma genom företaget, nämligen att hjälpa människor bli friskare och samtidigt mer medvetna.

Läs mer

Jag tror att varje enskild dimension i denna lilla värld har sin egen fastlåsta stereotyp.

Jag tror att varje enskild dimension i denna lilla värld har sin egen fastlåsta stereotyp. Produkter av verkligheten, människan ver.2.0 Samlaren och Jägaren är död. Filosofen Vetenskaparen Fascisten är född. Min egen analys av oss människor, av idag, år 2010 Den vise Filosofens sten ett problem

Läs mer

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

8. Moralpsykologi. Några klargöranden: 8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla Dagens bön: Gud vår Frälsare, du som genom Kristus har försonat världen med dig själv, fyll våra hjärtan med din kärlek så att vi följer honom och frälsta

Läs mer

Tänk själv! En inspirationsbok för unga filosofer. Peter Ekberg Sven Nordqvist

Tänk själv! En inspirationsbok för unga filosofer. Peter Ekberg Sven Nordqvist Tänk själv! En inspirationsbok för unga filosofer Peter Ekberg Sven Nordqvist Tillägnas Leo och Althea, mina unga filosofer Tack till Maria Sundin, Kent Gustavsson, Jan Lif, Jeanna Eklund, Rod Bengtsson

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Religiös tro är inte en social konstruktion även om den påverkas av sociala faktorer

Religiös tro är inte en social konstruktion även om den påverkas av sociala faktorer Religiös tro är inte en social konstruktion även om den påverkas av sociala faktorer Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som

Läs mer

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att "vara-riktad-mot" föremål i min omvärld.

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att vara-riktad-mot föremål i min omvärld. Martin Heidegger Martin Heidegger (1889-1976) var elev till Husserl och har tagit starka intryck av dennes fenomenologiska filosofi. På viktiga punkter avvek dock Heidegger från sin lärare. För Husserl

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik II Deskriptiv vs. värderande/känslomässig mening Ords betydelser kan ha både deskriptiva och värderande/känslomässiga komponenter. Det blir tydligt

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Rekonstruktion av argument Utvärdering av definitioner Problem (generella) Cirkularitet (definiendum ingår i definiens) (i) Direkt cirkularitet Exempel: Frihet är rätten

Läs mer

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Vilja lyckas. Rätt väg

Vilja lyckas. Rätt väg Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte

Läs mer