Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap."

Transkript

1 Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vad är kunskap och sanning, och hur vet vi det? Sverker Johansson Vad kallar vi kunskap och sanning i vardagen? Vardagskunskap Kunskap som funkar Bygger på praktisk beprövad erfarenhet Ingen medveten systematisk analys Situationsbunden, ej generaliserbar Individuell kunskap Är vardagskunskapen sanning? Strävansmål: Kunskap som: går att använda i nya sammanhang går att bygga vidare på inte är situationsbunden, samma överallt inte är individbunden, samma för alla är SANN? är PÅLITLIG! Att sträva mot sådan kunskap är det vi kallar vetenskap. Vetenskap tre typer Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik 1

2 Vanlig vetenskap Handlar om världen omkring oss Fortfarande kunskap som funkar Empirisk grund, d.v.s. erfarenhetsbaserad Systematisk analys Systematiskt teoribygge Systematisk felsökning Målsättning: Generalitet Målsättning: Objektivitet / Intersubjektivitet Gör ej anspråk på att nå absolut sanning, men inte heller total relativism Vill upptäcka hur världen fungerar Matematik & logik Handlar inte direkt om världen omkring oss Absolut sanning på sätt och vis, och bara i en mycket begränsad betydelse Upptäckt? Eller uppfinning? Olöst fråga. Hermeneutik Handlar om människors tankar och känslor Tolkande metod Söker mening snarare än kunskap Ej generaliserbar Ej objektiv Ej anspråk på att ge sanning Vetenskap tre typer Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermenutik kommer ur tre filosofiska huvudspår Empirism Rationalism Romantik } redan de gamla grekerna } 1800-tal Filosofins historia från 400 f.kr. domineras av kampen mellan empirism och rationalism, mellan Aristoteles och Platon 2

3 Matematik & logik Platon (ca f.kr) Upptäckt? Eller uppfinning? eller I vilken mening finns matematiska begrepp? Fanns begreppen innan någon tänkte på dem? (och var fanns de i så fall?) Två världar: En högre verklighet idévärlden, åtkomlig bara genom förnuftet. En lägre verklighet sinnevärlden, åtkomlig för våra sinne. Sinnevärlden, vår vanliga verklighet, en blek och ofullkomlig återspegling av idévärldens abstrakta perfektion Grottliknelsen Matematikens begrepp lever i idévärlden, och upptäcks där med förnuftet Den klassiska bilden av matematiken: Axiom (självklart grundantagande) Deduktion (logisk slutledning) Matematisk sanning Axiom kan vara fel! Ett av de axiom vi har haft sedan de gamla grekerna har visat sig inte stämma i verkligheten: Parallellaxiomet är intuitivt självklart men inte sant! Men hur sanna är de här matematiska sanningarna? Om axiomen är sanna så är matten sann! Men hur sanna är axiomen? Intuitivt självklara men kan vi lita på intuitionen? Om vi inte kan lita på axiomen, så kan vi inte lita på att matematiken är sann i någon strikt mening. Vi når inte Sanning genom Platon 3

4 Aristoteles (ca f.kr) Kan vi lita på våra sinnen? Två världar, på sätt och vis: Vår vanliga värld, som vi får kunskap om genom våra sinnen Idévärld, med arters och kategoriers inneboende väsen essenser. Når vi kunskap om genom generaliseringar från sinneserfarenheten, induktiv logik Omvänd ordning mot Platon Sinnesintryck kunskapens grund, men... Synvillor, hallucinationer, hägringar, fantomsmärtor Även normala sinnesintryck kraftigt bearbetade innan de når vårt medvetande. Är dina sinnesintryck samma som mina? Kan vi veta det? Drömmar? Matrix? Även om sinnena vore pålitliga Kan vi lita på induktiv logik? Solen gick upp igår Solen gick upp i förrgår Solen har gått upp varje morgon de senaste 40 åren Alltså går solen upp varje morgon alltid. Kan vi därmed vara säkra på att solen går upp imorgon? Nej! Gårdagen bevisar ingenting om morgondagen. Induktionen ger kunskap som funkar rent praktiskt kan vi lita på solen men ger inte absolut Sanning. Vad kan vi veta säkert: Cogito, ergo sum! Jag tänker, alltså finns jag Tillskrivs ofta Descartes ( ) Idén dock mycket äldre, redan hos Augustinus ( ) Är något sant, så är detta sant. Men vad är det som finns om jag finns? Och hur kommer vi vidare? 4

5 Mera Descartes: Gud bedragaren Det slutgiltiga motbeviset mot alla sanningar (utom Cogito ergo sum): Antag att det finns en allsmäktig ond gud Denna lögnernas furste vill vilseleda oss Som allsmäktig kan han lura i oss vad som helst Det finns inget sätt att bevisa att han inte finns Alltså är ingen kunskap fullständigt pålitlig (utom existensen av ett jag som kan luras i saker). Ännu mera Descartes: Dualism Motsatsparet empirism rationalism har varit den röda tråden hittills Från Descartes och framåt är filosofin fylld med fler motsatspar Kulmen hos Hegel ( ) som upphöjde motsatsparen till kärnan i sin logik: Tes + Antites Syntes Och därmed har vi kommit in på det tredje huvudspåret, romantiken Mer motsatspar Materialism idealism Kropp Materia Mekanisk determinism Själ Ande Fri vilja Skilj på ismer på olika nivåer: Ontologiskt vad som egentligen finns Epistemologiskt vad kunskap är Metodologiskt hur forskning praktiskt bedrivs Materialism (anden finns ej) Positivism Idealism (materia ingen egen existens) Romantik Metodologisk materialism huvudregeln inom dagens vetenskap men detta säger ingenting om det ontologiska! 5

6 Materialism idealism Fakta, lagar, generalisering Objektivitet, prövbarhet Oerhört framgångsrik metod för kunskap som funkar Kan bli ett själlöst staplande av fakta Metodologiskt Reduktionism Styrkor Svagheter Holism Mening Subjektivitet Kommer åt frågor som ej kan angripas på andra sätt Kan bli löst tyckande och rent flum Hur kommer vi vidare? Varken Platon eller Aristoteles eller romantiken leder oss till Sanningen med stort S. Hur gör vi det bästa möjliga av en värld där Sanning möjligen kan vara strävansmål, inte uppnåendemål? Om vi nu inte finner Sanningen, hur kan vi få pålitlig kunskap som funkar? Favorit i repris: Strävansmål: Kunskap som: går att använda i nya sammanhang går att bygga vidare på inte är situationsbunden, samma överallt inte är individbunden, samma för alla är SANN? är PÅLITLIG! Att sträva mot sådan kunskap är det vi kallar vetenskap men hur? Vardagskunskap, igen Kunskap som funkar Bygger på praktisk beprövad erfarenhet Ingen medveten systematisk analys Situationsbunden, ej generaliserbar Individuell kunskap Hur kringgår vi vardagskunskapens alla svagheter, och bygger något bättre? 6

7 Kartan kontra verkligheten: Modellbygge Mycket av vårt tänkande handlar om modeller av världen omkring oss. Att nå kunskap är i praktiken att ha byggt en fungerande modell, en karta som funkar att navigera efter. En karta ska vara lagom sann Vardagskunskapens kartor Ofta omedvetna Ofta små osammanhängande fragment Ofta motsägelser i skarvarna Sällan testade längs ovanliga vägar Aldrig systematiskt genomprövade Från vardagskartor till vetenskaplig atlas Tänk igenom medvetet Bygg ihop fragmenten Rensa ut alla motsägelser Dra ut alla konsekvenser Pröva, pröva, pröva, pröva Vad är en teori? En teori i vetenskapliga sammanhang är något helt annat än i vardagen. Vardagsspråkets teori är ju närmast motsatsen till vetande, bara löst prat Vetenskapens teori är tvärtom en stor, väl beprövad och sammanhängande modell för en rejäl bit av verkligheten. Att något kallas teori är ett svaghetstecken i vardagen men ett styrketecken i vetenskapen! 7

8 Pröva, pröva, pröva, pröva 1. Hitta på ett förslag till modell en hypotes 2. Använd modellen till att göra förutsägelser hur säger modellen att verkligheten ska se ut där vi inte har kollat än? 3. Kolla om förutsägelserna stämmer: a) Förutsägelsen stämde: Bra! Gå tillbaka till steg 2, och pröva med en ny förutsägelse. Fortsätt så. b) Stämde inte: Synd! Hypotesen kan inte vara sann. Gå tillbaka till steg 1 och hitta på något nytt. Kunskap måste vara prövbar Går det inte att göra förutsägelser som kan prövas, så finns det inget sätt att sålla agnarna från vetet, inget sätt att veta om modellen är bra. En bra förutsägelse är konkret, specifik, och överraskande Förutsägelser som måste slå in är värdelösa. Var misstänksam mot modeller som har inbyggda bortförklaringar. Om något presenteras som kunskap, försök se hur kunskapen kan prövas. Var misstänksam om du inte kommer på något sätt. Det är alltid relevant att fråga Hur vet vi det? Svaret skall handla om hur kunskapen prövats! Situation och individ Vardagskunskapen var ju: Situationsbunden, ej generaliserbar Individuell kunskap Detta kommer vi runt om vi bygger och prövar modeller rätt: Så generella och allmängiltiga modeller som möjligt. Inte separata modeller för här&nu och där&då Inte separata modeller för dig och för mig Prövningen ska ske: i så många olika situationer som möjligt, systematiskt av så många olika personer som möjligt, inte bara den som hittat på modellen Om inget är Sanning, är då allting lika falskt? Vanligt tankefel: om vi inte kan veta vad som är sant, så kvittar det vad vi tror på. Går att skilja på bättre och sämre modeller, även utan att veta Sanningen. 8

9 Bra och dåliga modeller Sämst: en modell som misslyckats vid prövning, och därmed inte kan vara sann. Dålig: en modell som inte prövats, och som vi därför inte har en aning om ifall den är sann. Lite bättre: en modell som åtminstone funkar i vardagens osystematiska användning. Bäst: en modell som motstått många och hårda systematiska försök att pröva sönder den Att vi inte når Sanningen, är ingen ursäkt för att köpa sämre kunskap än den bästa tillgängliga 9

Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet?

Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Reflektioner kring kunskapens yttersta grundvalar vad är Sanning, och hur vet vi det? av Sverker Johansson 2003 Text att läsa inför min föreläsning 9

Läs mer

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:

Läs mer

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva Kunskap Evidens och argument Sören Häggqvist Stockholms universitet Den s k klassiska definitionen: Kunskap är sann, välgrundad tro. Ekvivalent: S vet att p om och endast om p S tror att p S har goda skäl

Läs mer

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Vetenskapsteori/filosofi Filosofi Ontologi/ Metafysik Vad finns? Epistemologi Vad kan vi veta? Hur kan vi inhämta kunskap? Etik Vad är rätt

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

KVALITATIVA METODER II

KVALITATIVA METODER II KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema.

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Litteratur: Anthony Kenny, Västerlandets Filosofi. Allmän kommentar: Kenny fokuserar mycket på filosofernas kunskapsteori. På mina föreläsningar kommer

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

information - kunskap - vetenskap - etik

information - kunskap - vetenskap - etik information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att

Läs mer

INTERNATIONELLA GYMNASIET. Vetande. Om villkoren och gränserna för vårt vetande. Sofia Franzén Läsåret 2011/2012

INTERNATIONELLA GYMNASIET. Vetande. Om villkoren och gränserna för vårt vetande. Sofia Franzén Läsåret 2011/2012 INTERNATIONELLA GYMNASIET Vetande Om villkoren och gränserna för vårt vetande Sofia Franzén Läsåret 2011/2012 Vetenskapliga teorier är fiktioner, sa Friedrich Nietzsche. På vilka grunder kan man hävda

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

Om hypoteser. 11 April :38. Vetenskapsteori Page 1

Om hypoteser. 11 April :38. Vetenskapsteori Page 1 Vetenskapsteori Page 1 Om hypoteser 11 April 2016 14:38 Återvänder till Karl Popper och vad som är en bra studie. En bra studie drivs av ett bra antagande som kan motbevisas. Har detta med oss att göra?

Läs mer

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik? DD1350 Logik för dataloger Fö 1 - Introduktion Vad är logik? Vetenskapen som studerar hur man bör resoneraoch dra slutsatser utifrån givna påståenden (=utsagor, satser). 1 Aristoteles (384-322 f.kr) Logik

Läs mer

argumenterar vi på ett logiskt giltigt vis. Schemat kallas modus ponens. Här är ett exempel på ett specifikt modus ponens argument:

argumenterar vi på ett logiskt giltigt vis. Schemat kallas modus ponens. Här är ett exempel på ett specifikt modus ponens argument: FTEA12:2 Föreläsning 5 Att värdera en argumentation III Felslut fortsättning Vid vårt senaste föreläsningstillfälle började vi så smått att tala om s.k. felslut. Under dagens föreläsning ska vi fortsätta

Läs mer

Kursmomentets upplägg. Motivering. Mål. Föreläsningarna. Kritiskt tänkande. Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller

Kursmomentets upplägg. Motivering. Mål. Föreläsningarna. Kritiskt tänkande. Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller Kursmomentets upplägg Kritiskt tänkande Utan tvivel är man inte riktigt klok Tage Danielsson Kapitel 1,2,3,4,5,8, och 9 i kursboken Kritiskt tänkande Två föreläsningar En dugga (utifrån kurslitteratur!)

Läs mer

BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! FOTNOTER TILL PLATON PLATON ca 427-347 f Kr Alfred North Whitehead (1861-1947) Brittisk matematiker och filosof Representation

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism -

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism - FTEA12:4 Vetenskapsteori Deduktiv metod - Falsifikationism - Falsifikationism Karl Popper, 1902-1994 The Logic of Scientific Discovery (1934) Falsifikationisten anammar gladeligen tesen att observation

Läs mer

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Kritiskt tänkande

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Kritiskt tänkande Kognitiv psykologi Vetenskapliga grunder och metoder Anders Jansson Vad är psykologi? The scientific study of behavior and the mind Observerbara handlingar och reaktioner Icke observerbara handlingar och

Läs mer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap

Läs mer

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel.

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel. Quine Den intuitiva betydelsen av analytiskt sann sats är sats som är sann enbart i kraft av sin mening. Dessa brukar ställas mot syntetiskt sanna satser som är sanna inte enbart som ett resultat av vad

Läs mer

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema.

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Litteratur: Anthony Kenny, Västerlandets Filosofi. Allmän kommentar: Kenny fokuserar mycket på filosofernas kunskapsteori. På mina föreläsningar kommer

Läs mer

En bra filosofisk diskussion eller skrift bör innehålla följande:

En bra filosofisk diskussion eller skrift bör innehålla följande: Vad är Filosofi? (kap. 1) Philosophia = Kärlek till visheten Vetenskapen försöker beskriva hur verkligheten är, medan filosofin försöker förklara varför den är Inom filosofin är frågorna viktigare än svaren

Läs mer

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder Kognitiv psykologi Vetenskapliga grunder och metoder Anders Jansson Vad är psykologi? The scientific study of behavior and the mind Observerbara handlingar och reaktioner Icke observerbara handlingar och

Läs mer

i frågan»hur bör vi leva?«

i frågan»hur bör vi leva?« i frågan»hur bör vi leva?« 1 Auktoriteterna Platon och Ari stoteles menar båda att filosofin börjar med förundran. Människor förundrades över olika naturfenomen som de fann förvånande. De förbryllades

Läs mer

Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier

Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Professor Mohamed Chaib Högskolan i Jönköping 2013 AGENDA Vetenskapsfilosofins roll Kunskapsteorier Deduktiva och induktiva kunskapsteorier Kvantitativa och kvalitativa

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Vetenskaplig status. Vetenskapliga grunder och

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Vetenskaplig status. Vetenskapliga grunder och Kognitiv psykologi Vetenskapliga grunder och metoder Anders Jansson Vad är psykologi? The scientific study of behavior and the mind Observerbara handlingar och reaktioner Icke observerbara handlingar och

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

ELDENS STIG LJUSETS KÄLLA Sammanställt av Göran Boll

ELDENS STIG LJUSETS KÄLLA Sammanställt av Göran Boll ELDENS STIG LJUSETS KÄLLA Sammanställt av Göran Boll ELDENS STIG & LJUSETS KÄLLA - INNEHÅLL 1. INLEDNING 2. STEG FÖR STEG 3. LIVSKVALITET 4. YOGA SOM FILOSOFISKT SYSTEM 5. GURUS YTTRE OCH INRE 6. INRE

Läs mer

1. Introduktion s. 1-3. 2. Kunskap s. 4-8. 3. Vetenskap s. 9-10. 4. Vetenskapskritik s.11-14. 5. Skepticism s. 15-18

1. Introduktion s. 1-3. 2. Kunskap s. 4-8. 3. Vetenskap s. 9-10. 4. Vetenskapskritik s.11-14. 5. Skepticism s. 15-18 1. Introduktion s. 1-3 2. Kunskap s. 4-8 3. Vetenskap s. 9-10 4. Vetenskapskritik s.11-14 5. Skepticism s. 15-18 6. Empirism och rationalism s. 19-20 7. Deduktion s. 21-23 8. Sanning s. 24 Filosofilärare

Läs mer

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 1 1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta

Läs mer

Forskningens vetenskapsfilosofiska grunder, grundläggande kvalitetskriterier och forskningsinriktningar. Mikael Nygård Åbo Akademi

Forskningens vetenskapsfilosofiska grunder, grundläggande kvalitetskriterier och forskningsinriktningar. Mikael Nygård Åbo Akademi Forskningens vetenskapsfilosofiska grunder, grundläggande kvalitetskriterier och forskningsinriktningar Mikael Nygård Åbo Akademi Vetenskaplig forskning kopplas vanligen med processer varigenom vi söker

Läs mer

ARKEOLOGISK TEORI. Lars Blomqvist (Bägerfeldt)

ARKEOLOGISK TEORI. Lars Blomqvist (Bägerfeldt) ARKEOLOGISK TEORI Lars Blomqvist (Bägerfeldt) Omslagsidé: Vill du bara förstå mer genom att titta i nyckelhålet, eller vill du ta steget till handling och öppna dörren? Lars Blomqvist (Bägerfeldt). Falköping

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Värdeteori /metaetik Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se Personlig hemsida: http://www.fil.lu.se/persons/person.asp?filpers=774

Läs mer

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte

Läs mer

Lektionsövningar för att levandegöra vetenskapsteorin

Lektionsövningar för att levandegöra vetenskapsteorin Lektionsövningar för att levandegöra vetenskapsteorin (Ordningen på föreläsning/intro vs fråga till eleverna nedan kan självklart kastas om.) 1. Intro från läraren: om orsaker och orsakssamband. Frågan:

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi Värdeontologi Föreläsning 7 Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om verkligheten hur verkligheten är beskaffad Ontologi kan sägas vara läran om det

Läs mer

Logik och modaliteter

Logik och modaliteter Modallogik Introduktionsföreläsning HT 2015 Formalia http://gul.gu.se/public/courseid/70391/lang-sv/publicpage.do Förkunskaper etc. Logik: vetenskapen som studerar argument med avseende på (formell) giltighet.

Läs mer

Instuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5

Instuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5 1 Instuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5 Observera: Det är inte obligatoriskt att besvara eller ens att läsa dessa instuderingsfrågor.

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

Introduktion till logik

Introduktion till logik Introduktion till logik Av Johan Johansson Johan.johansson@guldstadsgymnasiet.se Logik sägs som många andra saker komma från de grekiska filosoferna, och ordet kommer också därifrån. Grekerna kallade det

Läs mer

Moment 5: Introduktion till vetenskapsteori

Moment 5: Introduktion till vetenskapsteori Moment 5 Introduktion till vetenskapsteori 1(8) Moment 5: Introduktion till vetenskapsteori Texten på dessa sidor syftar till att disponera och vägleda läsningen av den för momentet anvisade kurslitteraturen.

Läs mer

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor Uppsala universitet vt 2014, Filosofins klassiker, den nya tiden. Lärare: Robert Callergård Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor På seminarierna diskuterar vi tre klassiska texter två seminarier

Läs mer

DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP

DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI VETENSKAPLIGA TRADITIONER OCH PARADIGMER Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik, Mälardalens högskola 1

Läs mer

Exempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget?

Exempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget? 1. Evolutionära undermineranden av moralen MORALENS EVOLUTION: FÖRELÄSNING 7 - Epistemologiskt underminerande 2. Harmans utmaning - Reduktion? 3. Reliabilism och koherentism Exempel Den generella tanken

Läs mer

Tingens och tankarnas ordning

Tingens och tankarnas ordning 1 Ur: Filosofisk tidskrift, 2009, nr 4 Tingens och tankarnas ordning Några funderingar kring Spinoza av Staffan Carlshamre "Idéernas ordning och sammanhang är densamma som tingens ordning och sammanhang."

Läs mer

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk

Läs mer

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv 1 www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv Av Ben-Arion Jag får många frågor

Läs mer

Descartes och talets vetenskapliga revolution

Descartes och talets vetenskapliga revolution Descartes och 1600- talets vetenskapliga revolution 1600- talets filosofiska och vetenskapliga scenförändring illustreras väl av Pierre- Louis Dumesnils målning, ur vilken detaljen ovan föreställer bland

Läs mer

DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP

DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI INTRODUKTION OM VETENSKAP OCH KUNSKAP Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik, Mälardalens högskola 1 DVA215

Läs mer

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande

Läs mer

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga.

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga. FTEA11: 2 Filosofisk metod Föreläsning 1 Grundläggande argumentationsanalys I Vad innebär det att filosofera? Att filosofera innebär till stor del att ställa frågor (närmare bestämt filosofiska frågor).

Läs mer

Livsåskådningsforskning - vad är det? Föreläsning på Cemus' kurs om Hållbar utveckling: värderingar, världsbilder och visioner den 29 januari 2015

Livsåskådningsforskning - vad är det? Föreläsning på Cemus' kurs om Hållbar utveckling: värderingar, världsbilder och visioner den 29 januari 2015 Livsåskådningsforskning - vad är det? Föreläsning på Cemus' kurs om Hållbar utveckling: värderingar, världsbilder och visioner den 29 januari 2015 av Carl Reinhold Bråkenhielm (professor emeritus, Uppsala

Läs mer

Innehåll. Förord. Filosofins historia i dess huvuddrag

Innehåll. Förord. Filosofins historia i dess huvuddrag Innehåll Förord Filosofins historia i dess huvuddrag Finns det någon mening med alltihop? - Varför finns vi? - Hur ska vi leva? - Vad händer när vi dör? Tål att tänkas på - Varför känner vi? - Kan vi tänka

Läs mer

DVA223 INFORMATION - KUNSKAP VETENSKAP - ETIK

DVA223 INFORMATION - KUNSKAP VETENSKAP - ETIK DVA223 INFORMATION - KUNSKAP VETENSKAP - ETIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI INTRODUKTION OM VETENSKAP OCH KUNSKAP Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik, Mälardalens högskola

Läs mer

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,

Läs mer

Copyright 2014 Irina :: attraktionslagen.info

Copyright 2014 Irina :: attraktionslagen.info Copyright 2014 Irina :: attraktionslagen.info 1 välkommen till attraktionslagen.info Jag heter Irina och kommer att vara din guide när vi tillsammans utforskar läran om attraktionslagen. Om du är nyfiken

Läs mer

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD Forskning Högskolereformen 1977 fastställde att utbildningen för sjuksköterskor skall vila på en vetenskaplig grund. Omvårdnadsforskning har ofta

Läs mer

Jesus, VÄGEN till Gud eller en av många vägar?

Jesus, VÄGEN till Gud eller en av många vägar? Jesus, VÄGEN till Gud eller en av många vägar? Temadagen 20160507 Temadagen Alingsås Anders Pihl 20160505 1 Bakgrund Mycket allvarligt när kyrkoledare tror att det finns många vägar till Gud. Att Allah

Läs mer

Vad är vetenskap? Utbildning på vetenskaplig grund

Vad är vetenskap? Utbildning på vetenskaplig grund Vetenskap? Vad är vetenskap? Utelämnade bilder Dagens upplägg Tro eller vetande? Om vetenskapsteori I ett uppsatssammanhang Tid för frågor och diskussion Ur Nationalecyklopedin (CD-versionen): organiserad

Läs mer

Vetenskapligt förhållningssätt. Vetenskapligt förhållningssätt. Vetenskapligt förhållningssätt

Vetenskapligt förhållningssätt. Vetenskapligt förhållningssätt. Vetenskapligt förhållningssätt världen i rationella termer i stället för mytiska den gängse förklaringsmodellen Vara objektiv i alla situationer 1 - - - 2 - -? Empirism (Aristoteles) använder induktion Empirism-atomistisk Klassisk medicinsk

Läs mer

Vetenskapsteori Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Vetenskapsteori Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Vetenskapsteori Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Vad är vetenskap? Vetenskapen genomsyrar hela vår tillvaro Vi förstår både oss själva och andra i ljuset av vetenskapliga teorier Vetenskapen

Läs mer

TIDSRESOR OCH ALTERNATIVA UNIVERSUM

TIDSRESOR OCH ALTERNATIVA UNIVERSUM TIDSRESOR OCH ALTERNATIVA UNIVERSUM Det här är ett försök att med sunt förnuft och sund logik försöka motbevisa förekomsten av tidsresor. Jag är varken matematiker eller partikelfysiker, men tycker ändå

Läs mer

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2. Logik Vid alla matematiskt resonemang måste man vara säker på att man verkligen menar det man skriver ner på sitt papper. Därför måste man besinna hur man egentligen tänker. Den vetenskap, som sysslar

Läs mer

Grunddragen i Steiners kunskapsteori

Grunddragen i Steiners kunskapsteori Grunddragen i Steiners kunskapsteori Nu har vi kommit fram till Steiner i vår betraktelse över hans tänkande i ett idéhistoriskt perspektiv. Teckningen ovan föreställer honom omkring 1892, under den tiden

Läs mer

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

8. Moralpsykologi. Några klargöranden: 8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till

Läs mer

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1. UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1

Läs mer

Bakgrund. Vetenskapsmetodik M Föreläsning 1. Upplägg. Applikationsområden. Kompetensprofil Lars-Ola Bligård

Bakgrund. Vetenskapsmetodik M Föreläsning 1. Upplägg. Applikationsområden. Kompetensprofil Lars-Ola Bligård Bakgrund Vetenskapsmetodik M Föreläsning 1 Lars-Ola Bligård Design & Human Factors Produkt- och produktionsutveckling Alla kandidatarbeten på M-programmet ska innehålla någon form av vetenskaplig kunskapsproduktion

Läs mer

Dialogfilosofi som civilisationskritik

Dialogfilosofi som civilisationskritik "Vad jag tycker bäst om hos insjövågor? Det som inte är deras: solglittret en gudinnas linne, det lösgör jagoch låter det falla. Ur okänt djup en sjödoft, sumpmysk somde gula näckrosorna lyfter ur dyn

Läs mer

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Religion? Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer

Läs mer

och upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss.

och upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss. FredsProjektet är en ideell organisation vars mål är att belysa den kunskap som både göms och glömts av konventionella medier samt att inspirera varje unik människa att se till sitt eget unika vetande

Läs mer

UNDERSTRÖMMAR Vem är jag/vi - och varför tänker och tycker vi som vi gör? Frank Lorentzon

UNDERSTRÖMMAR Vem är jag/vi - och varför tänker och tycker vi som vi gör? Frank Lorentzon UNDERSTRÖMMAR Vem är jag/vi - och varför tänker och tycker vi som vi gör? Frank Lorentzon Underströmmar Stabila underströmmar som rör sig på djupet och är grunden för allt ovanför Skilj från tillfälliga

Läs mer

Thomas Lunderquists intervju med Joshua Knobe om experimentell filosofi snabböversättning

Thomas Lunderquists intervju med Joshua Knobe om experimentell filosofi snabböversättning Thomas Lunderquists intervju med Joshua Knobe om experimentell filosofi snabböversättning Joshua Knobe: Jag är experimentell filosof. Filosofiprofessor och professor i kognitionsvetenskap på Yale. Så jag

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Mer tid Mer pengar Mer energi

Mer tid Mer pengar Mer energi Mer tid Mer pengar Mer energi 27 augusti 2014 Feedback kompendium Introduktion Syftet med dina fem sinnen är att ge dig feedback, inget annat. Lukt, smak, syn, hörsel och känsel är de fem sinnen vi är

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 7

Moralfilosofi. Föreläsning 7 Moralfilosofi Föreläsning 7 Gruppseminarierna: Grupp 3 (födda sep t.o.m. dec): mån 25/3 13-15 Grupp 1 (födda jan t.o.m. april): ons 27/3 10-12 Grupp 2 (födda maj t.o.m. aug): ons 27/3 15-17 Det är bra

Läs mer

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare TentamensKod: (Kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Felix Koch. felix.koch@liu.se. Ulrich Olofsson. uo@liu.se. Örjan Dahlström Kursansvarig

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Felix Koch. felix.koch@liu.se. Ulrich Olofsson. uo@liu.se. Örjan Dahlström Kursansvarig Kognitiv psykologi Kognitiv psykologi Kognitiv psykologi FK UO ÖD Felix Koch Ulrich Olofsson Örjan Dahlström Kursansvarig felix.koch@liu.se uo@liu.se orjan.dahlstrom@liu.se 1 Kognitiv psykologi Vecka 43

Läs mer

15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 15 söndagen efter Trefaldighet Psalmer: 67, L63, 243, 249, 400, 207:1-3 Texter: 5 Mos 6:4-7, Gal 5:25-6:10, Matt 6:24-34 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

Moralfilosofins historia

Moralfilosofins historia Moralfilosofins historia Sokrates och Platon Thomas Hartvigsson Thomas.hartvigsson@gu.se Den grekiska filosofin Försokratikerna Naturfilosofer (Endast fragment bevarade) Poltiker Sofisterna (Runtresande)

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Metoder och Verktyg. Muntlig kommunikation. Det viktigaste. Innehåll

Metoder och Verktyg. Muntlig kommunikation. Det viktigaste. Innehåll Metoder och Verktyg Muntlig kommunikation Det viktigaste Vad är det viktigaste vid muntlig presentation (muntlig kommunikation)? Att få över ditt budskap till mottagaren Hur lyckas man med det? Talang?

Läs mer

INDUKTION OCH DEDUKTION

INDUKTION OCH DEDUKTION AVSNITT 3 INDUKTION OCH DEDUKTION Med induktion menar man vanligen en mycket vanlig resonemangsmetod: man gör flera observationer, upptäcker ett mönster (eller något som man tror är ett mönster) och därefter

Läs mer

Margot. Om livet, tron och relationer

Margot. Om livet, tron och relationer Margot Om livet, tron och relationer Begränsning som tillgång Det är som om värdet träder fram när tillgång och brist får finnas tillsammans. Det gäller tiden. När den inte är obegränsad får den ett värde.

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-23. Denna föreläsning. Hypotes. Hypotesprövning. Hypotesprövning. Hypotesprövning

Vetenskapsteori 2012-03-23. Denna föreläsning. Hypotes. Hypotesprövning. Hypotesprövning. Hypotesprövning Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning, teori, modell m.m. Per Lytsy Denna föreläsning Teori Ad hoc-hypoteser Occams rakkniv Kvantitativ vs. Kvalitativ

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Rekonstruktion av argument Utvärdering av definitioner Problem (generella) Cirkularitet (definiendum ingår i definiens) (i) Direkt cirkularitet Exempel: Frihet är rätten

Läs mer

Naturvetenskapligt specialisering Gymnasiearbete

Naturvetenskapligt specialisering Gymnasiearbete Naturvetenskapligt specialisering Gymnasiearbete Del A Vad är ett gymnasiearbete? Steg 1: Intresse-Idé Egna idéer Fördjupning Matematik Fysik Teknik Biologi Kemi Experimentellt arbete Teoretiskt arbete

Läs mer

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2013-03-28 Individuell skriftlig tentamen Vetenskaplig metodik och förbättringskunskap I Omvårdnadsvetenskap A, OM1013, VT 2013 Max 70 poäng Frågorna besvaras på avsedd plats. Ange din kod överst på varje

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Kognitiv psykologi. Vetenskapliga grunder, metoder och resultat

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Kognitiv psykologi. Vetenskapliga grunder, metoder och resultat Kognitiv psykologi Vetenskapliga grunder, metoder och resultat Anders Jansson Vad är psykologi? The scientific study of behavior and the mind Observerbara handlingar och reaktioner S Icke observerbara

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar. Uppsats eller poster? Poster + uppsats!

Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar. Uppsats eller poster? Poster + uppsats! Att skriva Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar Uppsats eller poster? Poster + uppsats! Processinriktat skrivande Skrivande som tankeredskap Skrivande som yrkesförberedelse

Läs mer