8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "8. Moralpsykologi. Några klargöranden:"

Transkript

1 8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till att gälla omdömen av typen: Jag bör nu göra x. MI kan förstås på olika sätt: Stark MI: Om en agent anser att han/hon nu bör göra x så gör han/hon också x nu. [Hare] Mellan-MI: Om en agent anser att han/hon nu bör göra x så är han/hon också nu i viss mån motiverad att göra x. Svag MI: Om en agent anser att han/hon nu bör göra x så är han/hon också nu antingen i viss mån motiverad att göra x eller praktiskt irrationell. [Smith]

2 8. Moralpsykologi Stark MI har idag få försvarare. Den vanligaste invändningen mot denna s.k. sokratiska tes är att den omöjliggör det som ibland kallas viljesvaghet. I den relevanta meningen är viljesvaghet att underlåta att göra det som man själv där och då anser att man bör göra. Svag MI är svår att vederlägga med motexempel. Dess problem är snarare att det är svårt att redogöra för vad praktisk irrationalitet är på ett sätt som inte trivialiserar tesen. Tesen (SMI) trivialiseras om vi definierar praktisk irrationalitet på ett sådant sätt att det följer att den som inte är motiverad att göra det han/hon själv anser vara rätt är praktiskt irrationell.

3 8. Moralpsykologi Den vanligaste invändningen mot mellan-mi är att det finns s.k. amoralister. I detta sammanhang (dock ej i alla) syftar ordet på en person som inte bryr sig om moralen, i den speciella meningen att han/hon inte är motiverad att göra det som han/hon själv anser att han/hon nu bör göra. Denna invändning är inte konklusiv. Mellan-MIförsvararen kan alltid förneka att personen i exemplet verkligen har den relevanta moraliska övertygelsen. Tydligen behöver vi på något sätt komma fram till vad det innebär att ha en moralisk övertygelse, men det är oklart hur vi ska kunna besvara den frågan utan att helt enkelt bara förutsätta att antingen MI eller ME är sann.

4 8. Moralpsykologi M. Smiths s.k. fetischismargument för (svag) MI: ME kan inte på ett bra sätt förklara varför en god person med stark vilja regelbundet är motiverad att handla som hon anser att hon bör handla, medan MI har en bra förklaring. OBS! S använder 'god person' i en ganska artificiell mening, enligt vilken en god person är benägen att anpassa sin motivation efter sina moraliska övertygelser. Dessa övertygelser själva behöver dock inte vara "goda".

5 8. Moralpsykologi MI:s förklaring: det följer av det faktum att personen anser sig böra handla på ett visst sätt att hon också är motiverad att handla på det viset. ME:s förklaring: personen har en separat önskan att göra det rätta (vad det än visar sig vara).

6 8. Moralpsykologi Problemet med ME:s förklaring enligt S är att denna bild av en person med stark vilja är oattraktiv. Varför? S: En sådan person bör vara motiverad att göra de olika saker hon anser sig skyldig att göra för deras egen skull, och inte därför att hon anser sig vara skyldig att handla på det viset. Denna senare typ av motivation är en sorts "fetischism" enligt S.

7 8. Moralpsykologi Kritik mot Smith: Ibland verkar det vara helt i sin ordning att göra något för att det är rätt (och bättre än att göra saken för sin egen skull). Denna kritik föranleder frågor om vad exakt det innebär att göra något för att det är rätt respektive för sin egen skull. S verkar förutsätta, helt omotiverat, att om externalisten har rätt så skulle en god person med stark vilja hela tiden vägledas av en medveten önskan att göra det rätta.

8 8. Moralpsykologi Ett annat sätt att göra framsteg i debatten mellan MI och ME går via vad Smith kallar det moraliska problemet. Detta problem går ut på att följande tre teser förefaller oförenliga: 1. MI 2. Kognitivismen 3. Den Humeanska teorin om motivation (HTM)

9 8. Moralpsykologi HTM består av tre komponenter: 1. Varje handling kan uttömmande förklaras av en övertygelse ( belief ) och en önskan ( desire ). 2. Övertygelser och önskningar är distinkta mentala fenomen. (Det finns inga nödvändiga kopplingar mellan dem.) 3. Övertygelser och önskningar har olika överensstämmelseriktning ( direction of fit ). Övertygelser är sådana att de ska stämma överens med världen. Önskningar är sådana att världen ska stämma överens med dem.

10 8. Moralpsykologi MI och kognitivismen tillsammans implicerar att HTM är falsk: Om MI och Kog båda är sanna så är moraliska omdömen övertygelser som motiverar med nödvändighet. Men HTM utesluter denna möjlighet. Denna position intas av vissa non-naturalister (t.ex. McDowell och Nagel).

11 8. Moralpsykologi MI och HTM tillsammans implicerar att kognitivismen är falsk: Om MI är sann så motiverar alltid moraliska omdömen, men om HTM är sann så måste ett sådant mentalt tillstånd vara en önskan snarare än en övertygelse. Denna tanke ligger bakom många filosofers försvar av non-kognitivismen.

12 8. Moralpsykologi HTM och kognitivismen tillsammans implicerar att MI är falsk: Om kog är sann så är moraliska omdömen övertygelser, men HTM implicerar att övertygelser inte motiverar i sig själva. Naturalister tenderar att resonera på ungefär detta vis.

13 8. Moralpsykologi Om dessa tre positioner verkligen är oförenliga (vilket Smith själv förnekar) så kan man argumentera mot MI genom att visa att kognitivismen och HTM båda är sanna. Är HTM sann? Det verkar bero på vad en önskan är: I vanlig mening är en önskan något m. e. m. medvetet, och det är inte ovanligt att vi gör saker som vi inte önskar eller vill göra. I teknisk mening (som t.ex. i samhällsvetenskaperna och beslutsteori) är en önskan ( preferens ) bara en disposition att göra vissa val. I den meningen verkar det omöjligt att inte önska handla som man gör. Problem: om man tolkar önskan i teknisk mening så verkar HTM bli trivial.

14 Det finns tre huvudsakliga uppfattningar om moralisk kunskap: Skepticism: ingen moralisk kunskap är möjlig. Intuitionism: moralisk kunskap är möjlig och den baseras på själv-evidenta omdömen eller principer ( intuitioner ) Koherentism: moralisk kunskap är möjlig, och den baseras på en koherent mängd moraliska övertygelser.

15 Ofta (men inte alltid) föreställer man sig att kunskap förutsätter rättfärdigad tro, och de tre teorierna ovan kan också beskrivas som teorier om rättfärdigande: 1. Skepticismen förnekar förekomsten av rättfärdigad tro i moralen. 2. Intuitionisten menar att vissa moraliska omdömen eller principer, genom att vara själv-evidenta, är självrättfärdigande. Alla andra rättfärdigade moraliska omdömen rättfärdigas genom att direkt eller indirekt härledas från dessa fundamentala omdömen eller principer. 3. Koherentisten hävdar att rättfärdigande i första hand tillfaller en mängd omdömen, p.g.a. att den är (maximalt) koherent. Ett partikulärt omdöme är rättfärdigat därför att det tillhör en sådan rättfärdigad mängd.

16 De tre positionerna kan representeras som tre olika svar på ett klassiskt filosofiskt argument för skepticism, regress-argumentet: 1. Det gäller för varje övertygelse att den är rättfärdigad endast om den härleds från en annan övertygelse som i sin tur är rättfärdigad. 2. Det kan inte finnas en oändlig kedja av rättfärdigande övertygelser. 3. Slutsats: rättfärdigande är omöjligt. Skepticismen accepterar argument och därmed slutsatsen. Intuitionismen förkastar premiss 1: vissa övertygelser kan vara självrättfärdigande. Koherentismen förkastar premiss 1: en övertygelse kan vara rättfärdigad genom att hänga ihop med andra i en koherent helhet.

17 Att argumentera för skepticism med avseende på en viss typ av övertygelser (t.ex. moraliska) är i stor utsträckning en negativ uppgift: skeptikern försöker undergräva andras argument för att vissa av dessa övertygelser är rättfärdigade och /eller kunskap. Inom metaetiken har skeptiker i synnerhet riktat in sig på intuitionistens påstående att det finns själv-evidenta moraliska omdömen (som t.ex. Det är fel att tortera barn för nöjes skull ).

18 Som stöd för sin tes pekar skeptiker gärna på den stora oenigheten inom moralen (jfr. Mackie). Det är dock oklart om det råder någon egentlig oenighet om de minst kontroversiella delarna av moralen. Det finns också mer och mindre radikala former av moralisk skepticism: Radikal skepticism: förnekar förekomsten av moralisk kunskap ö.h.t. Teoretisk skepticism: förnekar möjligheten att avgöra vilken av de ledande moraliska teorierna som är sanna (inte minst åsyftas debatten mellan konsekvensialistiska och deontologiska teorier).

19 Det finns numera en betydande mängd empiriska studier rörande människors moraliska intuitioner. Det går att se dessa som ett stöd för teoretisk skepticism (men knappast för radikal skepticism). Experiment visar att våra intuitioner om rätt och fel tenderar att påverkas av faktorer som (intuitivt sett!) inte verkar vara relevanta som t.ex. på vilket sätt en moralisk beslutssituation beskrivs.

20 En möjlig slutsats att dra av dessa experiment är att våra intuitioner inte är tillräckligt tillförlitliga för att vi ska kunna använda dem för att avgöra vilken teori som är rimligast. Notera att denna slutsats går stick i stäv med den metodologi som de flesta moralfilosofer ansluter sig till, nämligen att testa moraliska principer genom hur väl de passar ihop med våra intuitioner. En annan slutsats (t.ex. P. Singer och andra konsekvensialister) är att vi inte ska använda intuitioner alls utan bör istället förlita oss på mer övergripande teoretiska idéer.

21 Enligt intuitionismen finns direkt (icke-härledd) moralisk kunskap, som inte behöver rättfärdigas genom att härledas från andra övertygelser. Dessa övertygelser kan vara av två olika typer: 1. A posteriori/empiriska: observationer. 2. A priori Den som talar om empiriska intuitioner måste dock förklara vad det är som gör dem empiriska, vilket inte är uppenbart.

22 Om vi är beredda att gå med på att vi får moralisk kunskap genom observation beror på vad vi tror det är möjligt att observera. En moralisk observation skulle kunna vara som en observation att någon är arg eller att en klippvägg är farlig att klättra på. Det är dock tveksamt om någon filosof hävdar att vi bara kan nå direkt moralisk kunskap genom observation a posteriori d.v.s. observation av faktiska sakförhållanden eller händelser. Det förefaller uppenbart att vi också kommer till moraliska omdömen genom att betrakta förflutna, framtida eller rent hypotetiska situationer. Sådana omdömen är inte i sig själva empiriska observationer (även om de kanske är indirekt baserade på sådana observationer).

23 Det är viktigt att inte blanda ihop frågan om vilken form vår direkta moraliska kunskap har (a posteriori eller a priori) med frågan om vilken typ av moralisk kunskap som ö.h.t. är möjlig: endast partikulär eller både partikulär och generell. Två uppfattningar: 1. Partikularism: vi kan enbart ha kunskap om partikulära moraliska fakta. Exempel: vi kan veta att det var fel av Bruno att ljuga för Bettan om vad han och Botilda sysslade med i lördags, men inte att det alltid är fel att ljuga i liknande situationer. 2. Generalism: vi kan ha kunskap om både partikulära och generella moraliska fakta.

24 En intuitionist som hävdar att vi har a priori moralisk kunskap om själv-evidenta moraliska sanningar, via reflektion, måste förklara vad det innebär för ett påstående att vara själv-evident. Enligt en inflytelserik tolkning (Audi) är ett påstående själv-evident omm det är sådant att det räcker med att förstå det för att vara rättfärdigad i att tro på det. Det är också viktigt att skilja på den själv-evidenta övertygelsen och övertygelsen att denna övertygelse är själv-evident och alltså är en självrättfärdigande grund för vår moraliska kunskap.

25 En sådan förståelse av själv-evidens medför att: Även om själv-evidenta övertygelser i sig är ofelbara så är inte övertygelsen att en viss annan övertygelse är själv-evident ofelbar. Vi kan ändra uppfattning om vad som är självevident. Att en övertygelse är själv-evident betyder inte att det inte också går att komma fram till den genom en härledning från andra övertygelser.

26 Denna föreställning om själv-evidenta intuitioner innebär att intuitionismen blir rimligare än den kanske först tycks vara: 1. Intuitionisten behöver inte hävda att det är självklart vilka de korrekta intuitionerna är. 2. Det är fortfarande möjligt för intuitioner att vara empiriska, vilket i sin tur öppnar för en naturalistisk form av intuitionism. 3. Intuitionisten behöver inte förutsätta att intuitioner kommer från någon speciell sorts moraliskt sinne eller liknande.

27 Koherentistens främsta uppgift är att förklara vad det innebär för en mängd övertygelser att vara koherent. Notera att man vanligen tänker sig att koherens är en gradfråga: en mängd övertygelser kan vara mer eller mindre koherent. Detta implicerar inte att rättfärdigande också är en gradfråga.

28 De viktigaste villkoren för koherens är: 1. Logisk konsistens (motsägelsefrihet). [Detta i sig är ingen gradfråga] 2. Ömsesidigt stöd: de olika övertygelserna i mängden måste ge stöd åt andra medlemmar. I icke-moraliska sammanhang brukar man vanligen förstå idén om ömsesidigt stöd i termer av sannolikhet. D.v.s., en mängd blir koherent i den utsträckning som vissa övertygelser i den gör andra mer sannolika än de skulle ha varit ifall dessa övertygelser inte tillhört mängden. Inom moralen talar man dock sällan om sannolikhet. 3. Storlek: allt annat lika är en större mängd mer koherent än en mindre.

29 Standardinvändningen mot alla former av kunskapsteoretisk koherentism är att den inte kan förklara varför det är mer sannolikt att rättfärdigade övertygelser är sanna än att ickerättfärdigade övertygelser är det. Ett sätt att bemöta den invändningen på är att acceptera även en koherensteori om sanning. En sådan teori är dock svår att förena med realismen, eftersom realismen implicerar att även den mest koherenta åsiktsmängd ändå kan vara falsk.

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk

Läs mer

4. Moralisk realism och Naturalism

4. Moralisk realism och Naturalism 4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI JOHN ERIKSSON Idag Kort repetition Emotivism Error-teori Kort repetition Olika frågor: Vad betyder moraliska termer och satser? Vad gör vi när vi pratar och

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan 3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

0. Meta-etik Grunderna

0. Meta-etik Grunderna Vad är meta-etik? Vilka typer av frågor försöker man besvara inom metaetiken? 1. Semantiska. T. ex.: Vad betyder moraliska utsagor? 2. Metafysiska/ontologiska. T. ex.: Finns det moraliska fakta? 3. Kunskapsteoretiska.

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

1. Öppna frågans argument

1. Öppna frågans argument 1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla

Läs mer

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Plan för eftermiddagen Moralisk argumentation hur det går till Etiska teorier + vad de kan lära oss Bikupediskussioner kring några exempel Gert Helgesson Faktapåståenden:

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Moralfilosofi. Föreläsning 9 Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop

Läs mer

Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2

Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2 Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2 Föreläsningsanteckningar 21 december 2012 Behaviorism (t.ex. Gilbert Ryle 1949 eller Ludwig Wittgenstein 1953) Mentala tillstånd är beteendedispositioner. -

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2006 årgång 10

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2006 årgång 10 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2006 årgång 10 Bokförlaget thales lönediskriminering och jämförbarhet av olika arbeten? en diskussion av fem argument för icke-jämförbarhet Stig Blomskog 1. Inledning

Läs mer

argumenterar vi på ett logiskt giltigt vis. Schemat kallas modus ponens. Här är ett exempel på ett specifikt modus ponens argument:

argumenterar vi på ett logiskt giltigt vis. Schemat kallas modus ponens. Här är ett exempel på ett specifikt modus ponens argument: FTEA12:2 Föreläsning 5 Att värdera en argumentation III Felslut fortsättning Vid vårt senaste föreläsningstillfälle började vi så smått att tala om s.k. felslut. Under dagens föreläsning ska vi fortsätta

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

Exempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget?

Exempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget? 1. Evolutionära undermineranden av moralen MORALENS EVOLUTION: FÖRELÄSNING 7 - Epistemologiskt underminerande 2. Harmans utmaning - Reduktion? 3. Reliabilism och koherentism Exempel Den generella tanken

Läs mer

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:

Läs mer

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Objektivism Föreläsning 6 Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Men objektivister (till skillnad från naturalister) hävdar att det inte går att reducera värdeomdömen till

Läs mer

Kvasirealism och konstruktivism

Kvasirealism och konstruktivism Kvasirealism och konstruktivism I dagens metaetiska debatt finns en hel del filosofer som tänker sig att den rätta semantiska teorin måste vara antingen objektivismen eller någonting som i alla fall är

Läs mer

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar: Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel.

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel. Quine Den intuitiva betydelsen av analytiskt sann sats är sats som är sann enbart i kraft av sin mening. Dessa brukar ställas mot syntetiskt sanna satser som är sanna inte enbart som ett resultat av vad

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 7

Moralfilosofi. Föreläsning 7 Moralfilosofi Föreläsning 7 Gruppseminarierna: Grupp 3 (födda sep t.o.m. dec): mån 25/3 13-15 Grupp 1 (födda jan t.o.m. april): ons 27/3 10-12 Grupp 2 (födda maj t.o.m. aug): ons 27/3 15-17 Det är bra

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande En nybörjarkurs i kritiskt tänkande Jesper Jerkert Andreas Anundi & CJ Åkerberg: Skeptikerskolan. Handbok i kritiskt tänkande. Stockholm: Forum, 2010, 226 s. ISBN 978-91-37-13588-5. Andreas Anundi och

Läs mer

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier Workshop etik 17/9-2014 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1.

Läs mer

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande

Läs mer

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi Värdeontologi Föreläsning 7 Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om verkligheten hur verkligheten är beskaffad Ontologi kan sägas vara läran om det

Läs mer

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna!

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! På programmet: Jämlikhet för djur? Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! Lika diskriminerande som

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera argumentation I Dagens upplägg 1. Några generella saker att tänka på vid utvärdering av argument. 2. Grundläggande språkfilosofi. 3. Specifika problem vid utvärdering:

Läs mer

Logik: sanning, konsekvens, bevis

Logik: sanning, konsekvens, bevis Logik: sanning, konsekvens, bevis ft1100 samt lc1510 HT 2016 Giltiga argument (Premiss 1) (Premiss 2) (Slutsats) Professorn är på kontoret eller i lunchrummet Hon är inte på kontoret Professorn är i lunchrummet

Läs mer

Singers princip. - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen

Singers princip. - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen Singers princip - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Marco Tiozzo C-uppsats i praktisk filosofi Ht 2007 Handledare:

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 19: Bengt Brülde

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 19: Bengt Brülde Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 19: Bengt Brülde Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva Kunskap Evidens och argument Sören Häggqvist Stockholms universitet Den s k klassiska definitionen: Kunskap är sann, välgrundad tro. Ekvivalent: S vet att p om och endast om p S tror att p S har goda skäl

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Värdeteori /metaetik Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se Personlig hemsida: http://www.fil.lu.se/persons/person.asp?filpers=774

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

SÄLJCHEFENS 10 VIKTIGASTE PUNKTER

SÄLJCHEFENS 10 VIKTIGASTE PUNKTER SÄLJCHEFENS 10 VIKTIGASTE PUNKTER Om Adviser Partner Adviser Partner har specialiserat sig på att hjälpa företag öka sin försäljning. Vi har uppdrag inom de flesta branscher i det svenska näringslivet.

Läs mer

Subjektivism & emotivism

Subjektivism & emotivism Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt

Läs mer

Thomas Lunderquists intervju med Joshua Knobe om experimentell filosofi snabböversättning

Thomas Lunderquists intervju med Joshua Knobe om experimentell filosofi snabböversättning Thomas Lunderquists intervju med Joshua Knobe om experimentell filosofi snabböversättning Joshua Knobe: Jag är experimentell filosof. Filosofiprofessor och professor i kognitionsvetenskap på Yale. Så jag

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism -

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism - FTEA12:4 Vetenskapsteori Deduktiv metod - Falsifikationism - Falsifikationism Karl Popper, 1902-1994 The Logic of Scientific Discovery (1934) Falsifikationisten anammar gladeligen tesen att observation

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning III Martin Jönsson Att lära Fyra argument mot tanken att mening är någonting mentalt. En semantisk princip (principen att mening fixerar referens) En ny filosofisk fråga

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Argument mot värderealismen: Metafysisk konstighet (Mackie: the argument from queerness ): Om det fanns objektiva värdeegenskaper så skulle dessa vara metafysiskt konstiga De

Läs mer

tisdag 19 februari 13 Medicinsk etik

tisdag 19 februari 13 Medicinsk etik Medicinsk etik Medicinsk etik Omfattar frågor om: abort dödshjälp stamcellsforskning kloning provrörsbefruktning patientsekretess surrogatmödrar vård i livets slutskede ABORT de filosofiska argumenten

Läs mer

Kapitel 3. Vad är välfärd? Traditionellt har välfärd ansetts spela tre roller (d.v.s. välfärd är det som har dessa tre roller):

Kapitel 3. Vad är välfärd? Traditionellt har välfärd ansetts spela tre roller (d.v.s. välfärd är det som har dessa tre roller): Den teleologiska värdemodellen kan försvaras på följande sätt: allt av värde underordnas ett överordnat värde välfärd och det var och en har skäl att göra är att maximera sin egen välfärd, eller välfärd

Läs mer

Recension. Tänka, snabbt och långsamt Daniel Kahneman Översättning: Pär Svensson Volante, Stockholm, 2013, 511 s. ISBN 978 91 86 81572 1

Recension. Tänka, snabbt och långsamt Daniel Kahneman Översättning: Pär Svensson Volante, Stockholm, 2013, 511 s. ISBN 978 91 86 81572 1 Recension Tänka, snabbt och långsamt Daniel Kahneman Översättning: Pär Svensson Volante, Stockholm, 2013, 511 s. ISBN 978 91 86 81572 1 Av de tre orden i titeln på denna bok syftar det första, tänka, på

Läs mer

Konventionell moral och kritisk etik

Konventionell moral och kritisk etik Konventionell moral och kritisk etik I nutida moralfilosofi föreställer man sig gärna moralen som ett system av regler. Det överordnade målet för moralfilosofernas ansträngningar blir då att ordna reglerna

Läs mer

6. Samhällsfördragsteorin

6. Samhällsfördragsteorin 6. Samhällsfördragsteorin En andra invändning berör däremot precis SFT:s egoistiska grundvalar. Tydligen kan vi bara ha skyldigheter mot andra varelser om vi tjänar på att ingå ett samhällsfördrag med

Läs mer

Personlig sammanfattning av Mentorskursen

Personlig sammanfattning av Mentorskursen Personlig sammanfattning av Mentorskursen Veronica retar sig mest på att jag frågar hur dagen varit varje dag fast hon inte svarar. Det hon uppskattar mest med mig är när jag gör praktiska saker med henne,

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga

Läs mer

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor Uppsala universitet vt 2014, Filosofins klassiker, den nya tiden. Lärare: Robert Callergård Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor På seminarierna diskuterar vi tre klassiska texter två seminarier

Läs mer

Lönediskriminering praxis bland män?

Lönediskriminering praxis bland män? Lönediskriminering praxis bland män? Ni har säkert alla hört påståendet om ett märkbart lönegap mellan könen, eller hur? Ibland hävdas det att kvinnor sägs tjäna svindlande låga 80% av vad män tjänar,

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig

Läs mer

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier: FTEA12:2 Föreläsning 3 Att värdera en argumentation I: Vad vi hittills har gjort: beaktat argumentet ur ett mer formellt perspektiv. Vi har funnit att ett argument kan vara deduktivt eller induktivt, att

Läs mer

KVALITATIVA METODER II

KVALITATIVA METODER II KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.

Läs mer

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 2 Låt mig börja med att säga att Riksrevisionens rapport är mycket välgjord

Läs mer

Recension. Vi och dom Joshua Greene Översättning: Jim Jakobsson Fri Tanke, 2014, 432 s. ISBN 978 91 87513 32 9

Recension. Vi och dom Joshua Greene Översättning: Jim Jakobsson Fri Tanke, 2014, 432 s. ISBN 978 91 87513 32 9 Ur Filosofisk tidskrift 2016, nr 1. Recension Vi och dom Joshua Greene Översättning: Jim Jakobsson Fri Tanke, 2014, 432 s. ISBN 978 91 87513 32 9 Det här är en tjock bok med stora ambitioner. Originalets

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin

John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin John Leslie Mackie 1917 1981 Professor i filosofi vid Oxford 1967-81. Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin Misstagsteorin Moraliska omdömen ufrycker trosföreställningar,

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Vetenskapsteori/filosofi Filosofi Ontologi/ Metafysik Vad finns? Epistemologi Vad kan vi veta? Hur kan vi inhämta kunskap? Etik Vad är rätt

Läs mer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060 ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS

Läs mer

ARKEOLOGISK TEORI. Lars Blomqvist (Bägerfeldt)

ARKEOLOGISK TEORI. Lars Blomqvist (Bägerfeldt) ARKEOLOGISK TEORI Lars Blomqvist (Bägerfeldt) Omslagsidé: Vill du bara förstå mer genom att titta i nyckelhålet, eller vill du ta steget till handling och öppna dörren? Lars Blomqvist (Bägerfeldt). Falköping

Läs mer

Om hälsa och livskvalitet

Om hälsa och livskvalitet Om hälsa och livskvalitet Bengt Brülde Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Högskolan Väst Filosofiska institutionen, Göteborgs universitet Frågorna Vad är hälsa? Vari består en persons hälsa?

Läs mer

BASKET FÖR UNGA SPELARE

BASKET FÖR UNGA SPELARE 106 BASKET FÖR UNGA SPELARE 4 COACHEN PÅ TRÄNING 107 Coachen på träning Jose María Buceta Konstruktiv attityd Att leda övningar Använda förebilder Instruktioner och kommentarer Frågor och påminnelser Att

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur du enkelt gör någonting åt dem. Innehåll. Misstag #1: Önskelistan... 4. Misstag #2: Parkinsons lag...

Tre misstag som äter upp din tid och hur du enkelt gör någonting åt dem. Innehåll. Misstag #1: Önskelistan... 4. Misstag #2: Parkinsons lag... Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag #3: E-postfällan... 9 Avslutning... 11 2 Inledning Jag vill inte påstå att dålig tidshantering är en folksjukdom.

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Gert Helgesson Etikfall 16 juni Tid: c:a 20 min/grupp. Presentation c:a 10 min. o Identifiera minst 1 specifikt etiskt problem o Ange de generella etiska teman

Läs mer

Fik$onalism. Två olika posi$oner: Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner

Fik$onalism. Två olika posi$oner: Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner Fik$onalism Två olika posi$oner: Hermeu$sk fik$onalism Försöker beskriva hur vi använder det moraliska språket Revolu$onär fik$onalism Vill ersä*a nuvarande moraliskt språk med moralisk fik$on Inte två

Läs mer

EXAMENSARBETE Våren 2012 Lärarutbildningen

EXAMENSARBETE Våren 2012 Lärarutbildningen EXAMENSARBETE Våren 2012 Lärarutbildningen På jakt efter grunden till värdegrunden En analys av begreppet grundläggande värden i skolans värdegrund Författare Marcus Ekstrand Handledare Göran Brante www.hkr.se

Läs mer

PEDAGOGENS KOMPETENSER

PEDAGOGENS KOMPETENSER UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Fysik Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: - använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som energi, teknik, miljö

Läs mer

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god

Läs mer

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga.

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga. FTEA11: 2 Filosofisk metod Föreläsning 1 Grundläggande argumentationsanalys I Vad innebär det att filosofera? Att filosofera innebär till stor del att ställa frågor (närmare bestämt filosofiska frågor).

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

Moralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar

Moralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar Moralisk rela+vism moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar 1.Ger moraliska omdömen u2ryck för trosföreställningar? Ja: Kogni+vism

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

Mental utveckling. - Träning - Utbildning - Samtal

Mental utveckling. - Träning - Utbildning - Samtal Mental utveckling - Träning - Utbildning - Samtal - Beteendexperiment Grundtekniker -Visualisering -Många syften -Mycket forskning (olika resultat) -Två typer av problem, skärpa och kontroll -Träna först

Läs mer

Problem att fundera över

Problem att fundera över Problem att fundera över Här får du öva dig på att formulera en förmodan och försökabevisaden. Jag förväntar mig inte att du klarar av att gå till botten med alla frågorna! Syftet är att ge dig smakprov

Läs mer

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv 7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Etik 22/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Etik 22/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier Etik 22/3-2016 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1. Grundläggande

Läs mer