INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI
|
|
- Elin Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI JOHN ERIKSSON
2 Idag Kort repetition Emotivism Error-teori
3 Kort repetition Olika frågor: Vad betyder moraliska termer och satser? Vad gör vi när vi pratar och tänker moral? Refererar moraliska termer? Om så, till vad refererar de? Olika positioner: Kognitivism versus non-kognitivism Realism versus anti-realism Naturalism versus non-naturalism Utmaningar Sanning, objektivitet, möjlighet till misstag Praktikalitet
4 Non-kognitivism - introduktion Kogni0vism Moraliska åsikter Non- kogni0vism Non-kognitivism: Moraliska åsikter är inte trosföreställningar, utan inställningar, attityder eller känslor. Att säga Stöld är fel är inte att påstå något om världen, utan att ge uttryck för inställningar, attityder eller känslor. 1. Semantik: meningen hos ett moraliskt yttrande består i den attityd som uttrycks. Eftersom de uttrycker attityder har de inte deskriptiv mening och kan inte vara sanna eller falska. 2. Psykologi: moraliska åsikter är inställningar. 3. Metafysik: det finns inga moraliska egenskaper eller fakta. 4. Kunskapsteori: vi kan inte ha någon moralisk kunskap eller berättigade moraliska uppfattningar.
5 Några olika non-kognitivistiska teorier Emotivism: Moraliska omdömen uttrycker emotioner. Preskriptivism: Moraliska omdömen uttrycker preskriptioner (uppmaningar). Non- kogni0vism Emo0vism Preskrip0vism Expressivism Expressivism: Moraliska omdömen uttrycker (icke-kognitiva) attityder. Notera att non-kognitivism inte blott används som en paraplyterm, utan även för att benämna teorier av detta slag.
6 Emotivism är inte subjektivism Hur ska vi förstå den semantiska funktionen hos moraliska påståenden (ex: Det är rätt att ge till välgörenhet eller Stöld är fel 1. Jag gillar välgörenhet (subjektivism) 3. Jag ogillar stöld (subjektivism) 2. Hurra för välgörenhet! (emotivism) 4. Stöld, bu! (emotivism) Subjektivism är en kognitivistisk teori moraliska omdömen uttrycker/består i trosföreställningar om (talarens) attityder (rapporterar attityden) kan vara sanna eller falska: avhängigt huruvida talaren har attityden som rapporteras. Emotivism är en icke-kognitivistisk teori moraliska omdömen uttrycker/består i icke-kognitiva attityder (att uttrycka en attityd är inte detsamma som att rapportera densamma). Kan inte på något uppenbart sätt vara sanna eller falska.
7 Några argument för non-kognitivism 1. Inga konstiga antaganden vad gäller exempelvis epistemologi eller metafysik (Ayers argument mot Moore). 2. Förklarar moralens praktiska natur. 3. Förklarar diverse fenomen kopplade till oenighet (notera att oenighet även kan användas mot non-kognitivism).
8 Moralens praktiska natur Det verkar vara en nära koppling mellan moraliska uppfattningar och motivation. Moraliska åsikter motivera med nödvändighet (och på grund av sin natur) (=internalism om motivation). Trosföreställningar kan inte motivera; endast önskningar kan motivera (den humeanska motivationsteorin). Alltså, moraliska åsikter är önskningar. Sätt att argumentera emot slutsatsen: (1) kritisera internalism (försvara externalism); (2) kritisera den humeanska motivationsteorin.
9 Intuitioner om moralisk oenighet Ett exempel: A: Det är alltid fel att stjäla. B: Det är alltid rätt att stjäla. A och B är oeniga. Vad är de oeniga om? Intuitivt tycks vi se detta som en oenighet om något faktum huruvida stöld är fel (eller har en viss egenskap), men detta är ju inte fallet givet emotivismen.
10 Intuitioner om moralisk oenighet Ett exempel: A: Det är alltid fel att stjäla -> Stöld, bu! B: Det är alltid rätt att stjäla -> Stöld, hurra! A och B är oeniga. Vad är de oeniga om? Intuitivt tycks vi se detta som en oenighet om något faktum huruvida stöld är fel (eller har en viss egenskap), men detta är ju inte fallet givet emotivismen.
11 Moralisk oenighet: några olika argument 1. Bristande konvergens: Folk har olika moraliska åsikter. Givet att moraliska uppfattningar representerar något som är oberoende av oss, så borde våra uppfattningar komma närmare varandra. Detta är inte fallet. 2. Oenigheter är bestående: Moraliska åsikter är bestående kan inte lösas på samma sätt som mer vardagliga oenigheter osv. 3. Moralisk oenighet trots enighet i fakta: Det tycks möjligt att en moralisk oenighet består trots att vi är överens om alla relevanta fakta. 4. Variation i användning av moraliska termer: vi tycks använda moraliska termer på systematiskt olika sätt. Detta tycks indikera att vi menar olika saker. Om vi menar olika saker med rätt och fel tycks vi prata förbi varandra. Alltså inte oeniga.
12 Non-kognitivism och oenighet Alfred Ayer: vi kan inte vara oense i moraliska frågor. Charles Stevenson: två sätt att vara oense på: (a) oenighet i trosföreställning och (b) oenighet i attityd. The difference between the two senses of disagreement is essentially this: the first involves an opposition of beliefs, both of which cannot be true, and the second involves an opposition of attitude, both of which cannot be satisfied (1963: 2). Den bästa förklaringen av (1), (2), (3) och (4) är att moralisk oenighet består i attityder som är i konflikt (och eftersom det är våra moraliska omdömen som står i konflikt består moraliska åsikter av attityder).
13 Några argument mot non-kognitivism 1. The moral attitude problem 2. Moralen är oberoende av oss (mind independence) + sanning och misstag. 3. Bristande motivation 4. Frege-Geach problemet
14 The moral attitude problem Ett antal diskurser eller domäner tycks relativt lika moral ex. smak och estetik, vilket gör det rimligt att anse att predikat och satser inom dessa domäner (gott, vackert osv) ska analyseras på ett sätt likt moraliska predikat, dvs., i termer av attityder. Men smak och moral är olika domäner. En non-kognitivist måste därför säga på vilket sätt en moralisk attityd skiljer sig från en smakattityd eller en estetisk attityd -> mer exakt hur ska vi förstå en moralisk attityd?
15 Moralen är oberoende av oss Vi pratar om rätt och fel som om dessa egenskaper finns i världen (vi predicerar rätt och fel om olika saker på samma sätt som vi predicerar faktaegenskaper om olika saker). Vi upplever det som att rätt och fel är oberoende av oss. Problem: emotivismen verkar implicera att om en person förändrar sina känslor och ändrar sig med avseende på vad hen känner gillande och ogillande emot, så förändras vad som är rätt och fel. Hur kan en non-kognitivist bemöta detta?
16 Projektivism Exempel: John ser två personer som tänder eld på en katt och tänker att det är fel. 1. Fakta: två personer som utför handlingar och en katt som lider. 2. John skaffar sig trosföreställningar kring dessa fakta. 3. Dessa trosföreställningar ger upphov till en känsla (ogillande). 4. John projicerar känslan på sina föreställningar om världen, vilket får John att bedöma handlingen som fel. 5. Projektionen förklarar varför vi upplever moraliska egenskaper som en del av världen (vilket vi vanligtvis inte är medvetna om, utan våra projektioner uppfattas som verkliga).
17 Bristande motivation Är det möjligt att ha en moralisk åsikt utan att vara motiverad? Non-kognitivism: Att anse att stöld är fel är att ha en negativ attityd gentemot stöld. Implikation: Det är omöjligt att ha en negativ attityd gentemot stöld utan att vara motiverad att inte stjäla. Det tycks möjligt att tänka sig en person som anser att stöld är fel, utan att hen är motiverad att inte stjäla (externalism om motivation). Alltså: non-kognitivismen är falsk.
18 Frege-Geach problemet Följande slutledningen verkar giltig: 1. Mord är fel 2. Om mord är fel, så är stöld fel. 3. Stöld är fel Varför är detta ett problem: A: Mening bestäms av den attityd som uttrycks (expressivism om mening; se nedan). (1) Uttrycker ogillande av mord. I (2) uttrycks inget ogillande av mord eller något annat. Fel har därför olika mening i (1) och (2). Slutsatsen följer därför inte.
19 Expressivism och semantik Vad är ett ord eller en sats mening? Vad bestämmer ett ord eller en sats/uttrycks mening? 1. Sanningsvillkor: en sats mening bestäms/består av dess sanningsvillkor (att förstå en sats är att förstå situationen i världen som satsen skulle korrespondera med eller passa ihop med). 2. Expressivism: en sats mening bestäms/består av den attityd satsen används till att uttrycka.
20 Emotivism, non-kognitivism sammanfattning Nonkognitivism Semantik: Moraliska omdömen uttrycker (icke-kognitiva) attityder såsom gillande och ogillande (mening bestäms av den attityd som uttrycks). Psykologi: moraliska omdömen består av attityder, känslor eller inställingar. Ontologi: anti-realism (det finns inga moraliska egenskaper). Argument för non-kognitivism Förklarar moralens praktiska sida, oenighet Argument mot non-kognitivism Har problem med att förklara moralens mer teoretiska sida, dvs., sanning, objektivitet och moraliskt resonerande (moraliska slutledningar).
21 Kogni0vism INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK Språk och värld Realism An0- realism Non-kognitivism: moraliskt språk/tänkande har en ickebeskrivande/icke-representerande funktion -> anti-realism (det finns inga moraliska fakta). Kognitivism: moraliskt språk/tänkade har en beskrivande/ representerande funktion -> impliceras realism? Nej, vi kan anse att moraliska påståenden har en beskrivande funktion, utan att vara realister för att vara realist (i en svag bemärkelse) måste moraliska egenskaper existera.
22 Moralisk error-teori (misstagsteori) Grundtanke: Vad moraliska åsikter utger sig för att beskriva finns inte (instantierat i något) moraliska åsikter är därför systematiskt falska. Struktur: (1) Kognitivism: moraliska åsikter består i trosföreställningar som gör anspråk på att beskriva världen (vi predicerar en viss slags moralisk egenskap om saker och ting). (2) Anti-realism: det finns inga moraliska egenskaper av det slag som (1) förutsätter (vad våra moraliska åsikter gör anspråk på att representera finns inte). (3) Alltså: moraliska åsikter är systematiskt falska. Hur kan (1) och (2) motiveras?
23 Varför kognitivism? Kognitivism gör reda för vår moraliska praktik vi pratar som om moraliska påståenden kan vara sanna/falska, moralen verkar ha ett grepp om oss som indikerar att moraliska omdömen är objektiva osv. Moralen verkar ha en beskrivande funktion. Det är därför rimligt att tro att moraliska omdömen består av/uttrycker trosföreställningar som handlar om moraliska egenskaper.
24 Varför anti-realism? Varför anti-realism (dvs., varför förneka existensen av moraliska egenskaper)? Vad är moraliska- egenskaper eller fakta för slags egenskaper? Finns dem? Vad krävs för att ett moralisk påstående ska vara sant eller falskt? En error-teoretiker menar (av olika anledningar) att moraliska egenskaper inte existerar.
25 Argument from relativity Om det verkligen finns objektiva moraliska värden varför har då olika personer, grupper, kulturer osv olika moraliska koder eller uppfattningar (jmf oenighet och bristande konvergens)? Hur kan vi förklara denna skillnad i uppfattning? Ger den oss skäl att vara anti-realister? Bara för att det råder olika uppfattningar så följer inte att moralen inte är objektiv! Folk har också olika uppfattningar inom vetenskapen, men detta gör inte att vi tror att det inte finns objektiva fakta som vi kan få kunskap om.
26 Argument from relativity Observation: det verkar trots allt vara en skillnad mellan moraliska och faktuella domäner. Inom vetenskapen anser vi att om folk kände till alla fakta och resonerade korrekt, så skulle de komma överens. Detta är mer tveksamt i den moraliska domänen. Det tycks fullt möjligt att två personer är överens i faktuella avseenden, resonerar korrekt, men har olika moraliska uppfattningar -> den bästa förklaringen av detta är att det inte finns några moraliska fakta <- vi har de moraliska åsikter vi har på grund av uppväxt etc.
27 Argument from queerness Om det fanns moraliska egenskaper (eller fakta), hur skulle dessa då vara beskaffade? För att ta reda på om det finns moraliska egenskaper (eller fakta) så måste vi först fråga vad vi menar med moraliska egenskaper (vad betyder rätt och fel?). Jämför: om vi vill ta reda på om det finns häxor och trollkarlar så måste vi först fråga vad vi menar med häxa och trollkarl (vad betyder dessa termer samt hur skulle världen behöva vara beskaffad för att dessa saker skulle existera? Vilka egenskaper skulle vi behöva ha?).
28 Argument from queerness Vad menar vi med moraliska fakta eller moraliska egenskaper? Mackie menar att rätt och fel uppvisar följande drag: 1. Moraliska värden är oberoende av våra uppfattningar. 2. Moraliska värden måste vara tillgängliga för oss (vi kan få kunskap om dem). 3. Moraliska värden motiverar oss de har en slags inbyggd magnetism. 4. Moraliska värden ger oss skäl att handla på olika sätt (oavsett våra inklinationer moraliska världen är kategoriska- snarare än hypotetiska imperativ, dvs., oberoende av våra (o)gillanden) (jmf Kant). (1) (4) ger en grund för en semantisk analys av moraliska termer:
29 Argument from queerness Semantisk del: vår begrepp om moralisk plikt eller moraliskt värde är kategoriskt preskriptivt. Kategoriskt preskriptivt ska förstås utifrån (1) (4) ovan. För att något ska vara kategoriskt preskriptivt måste det samtidigt vara både motiverande och ge oss (kategoriska) skäl att handla på ett visst sätt. Finns det några sådana egenskaper? Mackie: Nej! If there were [objective values] then they would be entities or qualities of a very strange sort, utterly different from anything else in the universe (38).
30 Argument from queerness Konstiga -> det finns väl konstiga saker inte en grund att anse att något inte finns. Helt annorlunda -> möjligtvis en grund för att anse att de inte finns det finns fakta och värde, men inget vi känner till har båda dessa egenskaper. Alltså finns det inte några sådana saker som vårt tal och tänkande om moraliskt värde förutsätter.
31 Argument from queerness: struktur Semantisk del: vår begrepp om moralisk värde är kategoriskt preskriptivt (moraliska egenskaper ger (kategoriska) skäl, motiverar och existerar oberoende av oss). Metafysisk del: Kategoriskt preskriptiva egenskaper finns inte (i världen finns inte fakta som ger oss skäl, motiverar och existerar oberoende av oss). Slutsats: Moraliska påståenden är systematiskt falska (moraliska påståenden tillskriver handlingar etc., en egenskap som inte existerar).
32 Error-teori - problem 1. Om våra moraliska åsikter är systematiskt falska hur ska vi då förhålla oss till praktiken? 2. Metodologiskt problem fångar error-teorin verkligen in betydelsen hos moraliska termer? Är vi internalister i den utsträckning som Mackies argument verkar förutsätta (dvs., anser vi att kopplingen mellan moraliska åsikter och motivation är så intim som Mackies argument förutsätter)? 3. Är moraliska egenskaper i Mackies tappning verkligen så konstiga? Även om de är annorlunda, är det ett skäl att tro att de inte existerar?
33 Moraliska åsikter Kogni0vism Non- kogni0vism Realism An0- realism Emo0vism Naturalism Non- naturalism Error- teori
ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism
ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk
Läs mer1. Öppna frågans argument
1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla
Läs merETIK VT2013. Moraliskt språkbruk
ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka
Läs mer8. Moralpsykologi. Några klargöranden:
8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till
Läs mer0. Meta-etik Grunderna
Vad är meta-etik? Vilka typer av frågor försöker man besvara inom metaetiken? 1. Semantiska. T. ex.: Vad betyder moraliska utsagor? 2. Metafysiska/ontologiska. T. ex.: Finns det moraliska fakta? 3. Kunskapsteoretiska.
Läs mer4. Moralisk realism och Naturalism
4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs merVärdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:
Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs merObjektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori
Objektivism Föreläsning 6 Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Men objektivister (till skillnad från naturalister) hävdar att det inte går att reducera värdeomdömen till
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 6
Moralfilosofi Föreläsning 6 Den öppna frågans argument Argument mot naturalismen Det går i korthet ut på att visa att en värdeterm (såsom rätt, fel, bör, etc.) inte kan ha samma mening som någon icke-värdeterm
Läs merSubjektivism & emotivism
Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt
Läs mer7. Moralisk relativism
Fisher skiljer på två huvudsakliga former av relativism: 1. Agentrelativism: vad en agent bör göra bestäms av den agentens existerande motivation. 2. Talarrelativism (också känd som subjektivism): när
Läs mer3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan
3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 7
Moralfilosofi Föreläsning 7 Gruppseminarierna: Grupp 3 (födda sep t.o.m. dec): mån 25/3 13-15 Grupp 1 (födda jan t.o.m. april): ons 27/3 10-12 Grupp 2 (födda maj t.o.m. aug): ons 27/3 15-17 Det är bra
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 3
Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 7
Moralfilosofi Föreläsning 7 Värdeontologi Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om hur verkligheten är beskaffad Ontologi generellt kan sägas vara läran
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) HT 2012
Värdeteori /metaetik Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se Personlig hemsida: http://www.fil.lu.se/persons/person.asp?filpers=774
Läs merHare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.
Huvudsyftet med delen: att beskriva uppdelningen i två nivåer för moraliskt tänkande, den kritiska och den intuitiva. Först dock lite bakgrund. H:s metaetik är en form av non-kognitivism som han själv
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Arg. för emotivism: Bristande konvergens (konvergera = närma sig varandra. Motsats: divergera) Oenighet i värdefrågor är: 1. större än i sakfrågor 2. utbredd: folk är oeniga
Läs merVärdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi
Värdeontologi Föreläsning 7 Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om verkligheten hur verkligheten är beskaffad Ontologi kan sägas vara läran om det
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism
FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:
Läs merJohn Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin
John Leslie Mackie 1917 1981 Professor i filosofi vid Oxford 1967-81. Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin Misstagsteorin Moraliska omdömen ufrycker trosföreställningar,
Läs merÖversikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik
Översikt Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik En version av deontologiska teorier är kontraktualismen. Scanlon försvarar en form av denna. Översikt Vad
Läs mer6. Kvasirealism. Slutledningen igen:
6. Kvasirealism 2. Freges princip kommer in i bilden. Om meningen hos Sexköp är fel i Sverige består i att den uttrycker en attityd, då kan den bara ha den meningen när den uttrycker attityden. Men när
Läs merVärdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism
Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 8
Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merSemantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 4 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet
Läs merKapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?
Det är trivialt att en desire i dispositionell mening alltid måste finnas med i varje handlingsförklaring, eftersom vad som helst som motiverar handling är en disposition att handla i vissa omständigheter.
Läs merKvasirealism och konstruktivism
Kvasirealism och konstruktivism I dagens metaetiska debatt finns en hel del filosofer som tänker sig att den rätta semantiska teorin måste vara antingen objektivismen eller någonting som i alla fall är
Läs merKapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:
Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: (1) Dispositionell en desire är en disposition att handla på ett visst sätt i vissa omständigheter.
Läs merFPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270
FPRA21, delkurs 1 Metae3k Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270 Vad är metae3k? Vad är metae3k? Tillämpad e3k: vad är moraliskt räj/fel i konkreta fall (dödsstraff, äta djur, vårde3k, miljöe3k
Läs merNaturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism
Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas
Läs merMoralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga
Moralfilosofi Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Normativ moral: Den moral som individer och samhällen borde handla efter. Normativ fråga Normativa
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller
Läs merÖppna frågans argument
Öppna frågans argument Öppna frågans argument 1. Om godhet kan definieras som N så är frågan x är N, men är x go;? sluten. 2. För alla N gäller a; frågan x är N, men är x go;? är öppen. Slutsats: Godhet
Läs merQuine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel.
Quine Den intuitiva betydelsen av analytiskt sann sats är sats som är sann enbart i kraft av sin mening. Dessa brukar ställas mot syntetiskt sanna satser som är sanna inte enbart som ett resultat av vad
Läs merMoralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar
Moralisk rela+vism moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar 1.Ger moraliska omdömen u2ryck för trosföreställningar? Ja: Kogni+vism
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013
Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare
Läs merFik$onalism. Två olika posi$oner: Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner
Fik$onalism Två olika posi$oner: Hermeu$sk fik$onalism Försöker beskriva hur vi använder det moraliska språket Revolu$onär fik$onalism Vill ersä*a nuvarande moraliskt språk med moralisk fik$on Inte två
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr 2 2006 årgång 10
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2006 årgång 10 Bokförlaget thales lönediskriminering och jämförbarhet av olika arbeten? en diskussion av fem argument för icke-jämförbarhet Stig Blomskog 1. Inledning
Läs merJohn Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin
John Leslie Mackie 1917 1981 Professor i filosofi vid Oxford 1967-81. Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory 1.Ger moraliska omdömen ugryck för trosföreställningar? Ja: KogniMvism Nej: Non-
Läs merETIK & MORAL. Vad är etik? Vad är moral?
ETIK OCH MORAL Är det någonsin rätt att döda? Är två liv mer värt en ett? Får man göra skillnad på män och kvinnor? Är skitsnack ok? Räknas en vit lögn fortfarande som en lögn? Vem är mest värd i världen?
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 11
Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,
Läs merGlobal nedvärdering av sig själv, andra och livet.
Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig
Läs mer10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv
Det finns två olika positioner som båda kan kallas fiktionalism : 1. Hermeneutisk fiktionalism 2. Revolutionär fiktionalism ( revisionistisk fiktionalism ) De kan betraktas som två separata positioner,
Läs merHare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:
Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.
Läs merFTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I
FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera argumentation I Dagens upplägg 1. Några generella saker att tänka på vid utvärdering av argument. 2. Grundläggande språkfilosofi. 3. Specifika problem vid utvärdering:
Läs merMoralisk argumentation och etiska teorier
Moralisk argumentation och etiska teorier Plan för eftermiddagen Moralisk argumentation hur det går till Etiska teorier + vad de kan lära oss Bikupediskussioner kring några exempel Gert Helgesson Faktapåståenden:
Läs merMoralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.
Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se
Läs merIcke- deskrip+v kogni+vism
Icke- deskrip+v kogni+vism Kogni+vism non- kogni+vism Problem för non- kogni+vism: Avviker från hur vi använder moraliskt språk Förklara hur vi kan göra moraliska slutledningar Problem för kogni+vism:
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merFTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson
FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning III Martin Jönsson Att lära Fyra argument mot tanken att mening är någonting mentalt. En semantisk princip (principen att mening fixerar referens) En ny filosofisk fråga
Läs merMoralisk naturalism. Enklaste form: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar ;ll en naturlig egenskap
Moralisk realism Moraliska omdömen kan vara bokstavligen sanna, oberoende av människors uppfa8ningar, existerar objek;va moraliska fakta Ontologisk posi;on, u8alar sig om vad som existerar Moralisk realism
Läs merDet Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2
Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2 Föreläsningsanteckningar 21 december 2012 Behaviorism (t.ex. Gilbert Ryle 1949 eller Ludwig Wittgenstein 1953) Mentala tillstånd är beteendedispositioner. -
Läs merEpistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori
Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Vetenskapsteori/filosofi Filosofi Ontologi/ Metafysik Vad finns? Epistemologi Vad kan vi veta? Hur kan vi inhämta kunskap? Etik Vad är rätt
Läs merKants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna
Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,
Läs merHUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.
HUME HANDOUT 1 A. Humes tes i II.iii.3: Konflikter mellan förnuftet och passionerna är omöjliga. Annorlunda uttryckt: en passion kan inte vara oförnuftig (eller förnuftig). Han erbjuder två argument för
Läs merFTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson
FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning I Martin Jönsson Att lära Varför Frege varken tror att ett ords mening är dess referens eller något mentalt. Freges egen teori om mening Tre semantiska principer Kompositionalitetsprincipen,
Läs merWorkshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier
Workshop etik 17/9-2014 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1.
Läs merLära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs merTentaupplägg denna gång
Några tips på vägen kanske kan vara bra. Tentaupplägg denna gång TIPS 1: Läs igenom ALLA uppgifterna och välj den du känner att det är den lättaste först. Det kan gärna ta 10-20 minuter. Försök skriva
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 9
Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop
Läs merExaminationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:
Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift
Läs merEXAMENSARBETE Våren 2012 Lärarutbildningen
EXAMENSARBETE Våren 2012 Lärarutbildningen På jakt efter grunden till värdegrunden En analys av begreppet grundläggande värden i skolans värdegrund Författare Marcus Ekstrand Handledare Göran Brante www.hkr.se
Läs merPraktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl
Praktiskt förnuft Utmärkande för förnuftiga varelser med vilja: förmågan att handla utifrån principiella skäl i enlighet med föreställningen om lagar. Viljan är en sorts praktiskt förnuft. Internalism
Läs merSingers princip. - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen
Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen Singers princip - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Marco Tiozzo C-uppsats i praktisk filosofi Ht 2007 Handledare:
Läs merargumenterar vi på ett logiskt giltigt vis. Schemat kallas modus ponens. Här är ett exempel på ett specifikt modus ponens argument:
FTEA12:2 Föreläsning 5 Att värdera en argumentation III Felslut fortsättning Vid vårt senaste föreläsningstillfälle började vi så smått att tala om s.k. felslut. Under dagens föreläsning ska vi fortsätta
Läs merHur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN
Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN Hur kan vi veta något? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vetenskapens
Läs merGenerellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:
FTEA12:2 Föreläsning 3 Att värdera en argumentation I: Vad vi hittills har gjort: beaktat argumentet ur ett mer formellt perspektiv. Vi har funnit att ett argument kan vara deduktivt eller induktivt, att
Läs merDigitalt lärande och programmering i klassrummet
Digitalt lärande och programmering i klassrummet Innehåll Programmering Vad är programmering och varför behövs det? Argument för (och emot) programmering Kort introduktion om programmering Några grundbegrepp
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt
Läs merExempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget?
1. Evolutionära undermineranden av moralen MORALENS EVOLUTION: FÖRELÄSNING 7 - Epistemologiskt underminerande 2. Harmans utmaning - Reduktion? 3. Reliabilism och koherentism Exempel Den generella tanken
Läs merLiten introduktion till akademiskt arbete
Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS
ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS JOHN ERIKSSON Idag Kort föreläsning Djuretik och moralisk status Diskussion i smågrupper Återsamling och diskussion i helklass Djuretik, meningen med livet och rättigheter
Läs merObjektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet
Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande
Läs merViggo, du ljuger! Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Kim Dalsgaard Vad handlar boken om? Boken handlar om Viggo som kommer försent till skolan. Han berättar för klassen, och fröken Anna, att en tiger försökte äta upp honom, och därför
Läs merVerktyg för Achievers
Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem
Läs merUtvärdering 2015 deltagare Voice Camp
Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner
Läs merAnarchy, State, Utopia
Författad av Fähstorkh mån, 31/03/2008-15:18 För ett år sedan avled Robert Nozick efter en längre tids sjukdom. Nozick var filosof till yrket och verkade som professor i ämnet vid Harvarduniversitetet
Läs merArtpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna!
På programmet: Jämlikhet för djur? Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! Lika diskriminerande som
Läs merUr boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar
Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet
Läs merVad är semantik? LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN. Språkteknologi semantik. Frågesbesvarande
LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN (FORMELL SEMANTIK) Vad är semantik? Form (abstrakt struktur): grammatik Innehåll (betydelse): semantik Användning: pragmatik/diskurs Mats Dahllöf Språkteknologisk motivation
Läs merSpråkliga uttrycks mening
Språkliga uttrycks mening Mysteriet med mening består i att den inte tycks ha någon lokalisering inte i världen, inte i medvetandet, inte i ett separat begrepp eller någon idé som svävar mellan ordet medvetandet
Läs merKapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor.
Kapitel 1 Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Till att börja med förnekar han att skälomdömen kan reduceras till påståenden om den naturliga världen (d.v.s. naturalism).
Läs merVad får oss att ändra beteende?
Vad får oss att ändra beteende? Annika Nordlund, FD Transportforskningsenheten (TRUM), Umeå universitet Institutionen för psykologi, Umeå universitet FAH:s Höstmöte 2008 30 september 1 oktober 2008, Folkets
Läs mer90 03 20 1952 f.n häktet Örebro. Överklagad dom: Svea Hovrätts dom av den 1 september 2014 i mål nr B 8076-13
1 Till Högsta Domstolen Klagande: Ombud Motpart: Peter Lahdo 90 03 20 1952 f.n häktet Örebro Advokat Nils Uggla, Box 3098, 103 61 Stockholm, Tel: 08-20 59 00. Riksåklagaren Överklagad dom: Svea Hovrätts
Läs merKunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori
Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap
Läs merA. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden
II. FREGE A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology
Läs merintervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet
politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra
Läs merKonventionell moral och kritisk etik
Konventionell moral och kritisk etik I nutida moralfilosofi föreställer man sig gärna moralen som ett system av regler. Det överordnade målet för moralfilosofernas ansträngningar blir då att ordna reglerna
Läs merDugga Datastrukturer (DAT036)
Dugga Datastrukturer (DAT036) Duggans datum: 2012-11-21. Författare: Nils Anders Danielsson. För att en uppgift ska räknas som löst så måste en i princip helt korrekt lösning lämnas in. Enstaka mindre
Läs merSemantik och pragmatik (Serie 4)
Semantik och pragmatik (Serie 4) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 30 Så här långt (satslogik) Konjunktion (p q): att två enklare satser båda är uppfyllda.
Läs merKursmomentets upplägg. Motivering. Mål. Föreläsningarna. Kritiskt tänkande. Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller
Kursmomentets upplägg Kritiskt tänkande Utan tvivel är man inte riktigt klok Tage Danielsson Kapitel 1,2,3,4,5,8, och 9 i kursboken Kritiskt tänkande Två föreläsningar En dugga (utifrån kurslitteratur!)
Läs merFrågeställning. Metod. Teoretiskt perspektiv
Bakgrund Ett av de mest betydelsebärande tillfällena i mitt liv som innebar en vändpunkt, var när jag förstod att jag i hela mitt liv aldrig ens hade förstått att jag liksom alla andra bär på en egen liten
Läs mer