Anarchy, State, Utopia

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anarchy, State, Utopia"

Transkript

1 Författad av Fähstorkh mån, 31/03/ :18 För ett år sedan avled Robert Nozick efter en längre tids sjukdom. Nozick var filosof till yrket och verkade som professor i ämnet vid Harvarduniversitetet i USA. Nozick slog igenom år 1974 med boken. Boken vann the National Book Award och utnämndes av The Times Literary Supplement till en av de hundra mest inflytelserika böckerna sedan andra världskrigets slut. Anarchy, State, and Utopia var avsedd som en kritik av kollegan John Rawls år 1971 publicerade A Theory of Justice. Medan Nozick eftersträvade en uppgörelse med den moderna välfärdspolitiken, utgjorde Rawls bok ett passionerat försvar för den moderna välfärdsstaten. Både Rawls och Nozick arbeten var unika såtillvida att de angrep de dominerande utilitaristiska och värderelativistiska strömningarna inom modern politisk filosofi och visade på behovet av normativ argumentation. Libertarian eller liberal? Nozick är libertarian. Ordet "libertarian" skall inte förväxlas med ordet "liberal". I amerikansk politik är "liberal" en synonym för "vänster". Men Nozick är heller ingen traditionell högerfilosof. I en artikel i New York Times Magazine år 1978 hävdade Nozick följande:: Right-wing people like the pro-free-market argument, but don't like the arguments for individual liberty in cases like gay rights - although I view them as an interconnecting whole. Page 1 of 7

2 För att förstå hur Nozick ser på individuell frihet, skall vi kika lite närmare på hur han definierar förhållandet mellan moralfilosofi och politisk filosofi. Om positiva och negativa rättigheter Den politiska filosofin handlar om förhållandet mellan stat och individ. Enligt Nozick är moralfilosofin mer grundläggande än den politiska filosofin. Moralfilosofin anger därför gränserna för politisk maktutövning. När vi talar om gränser för maktutövning, talar vi om rättigheter. Nozick antar att det existerar två olika typer av rättigheter: negativa och positiva rättigheter. Negativa rättigheter är naturliga rättigheter och tillkommer individen oberoende av lagstiftning och normer för socialt samspel. Positiva rättigheter är rättigheter som uppkommit till följd av avtal eller konvention och ger en individ eller grupp av individer makt över andra individer. Samtycket är centralt i Nozicks teori. Negativa rättigheter är mer grundläggande än rättigheter som följer ur överenskommelser därför att en positiv rättighet bara är legitim om den baseras på samtycke från samtliga berörda parter. Nozick ympar därefter sin rättighetsteori på en teori om moraliska sidorestriktioner. Teorin om moraliska sidorestriktioner kan sammanfattas på följande sätt: en sidorestriktion är negativ till sin natur och beskriver vad som inte får göras mot en individ. Eftersom moraliska sidorestriktioner är negativa till sin karaktär, hamnar Nozicks teori i motsättning till utilitarismen. Problemet med utilitarismen är att den inte förbjuder kränkningar av rättigheter. Utilitaristen strävar efter att minimera antalet kränkningar av rättigheter. Om detta slutmål är möjligt att uppnå endast genom att ett ospecificerat antal individers rättigheter kränks, så är det också förenligt med god moral att kränka dessa rättigheter. Moraliska sidorestriktioner däremot uttrycker absoluta förbud. Den åtskilda, ändliga och förnuftiga individen Varifrån kommer moraliska sidorestriktioner? Nozick härleder begreppet "moralisk sidorestriktion" från en teori om människans vara. Människans existenssätt kännetecknas av tre med varandra förbundna egenskaper. Människans åtskildhet är en konsekvens av hennes självmedvetande. Människan upplever sig själv som åtskild från andra människor. Denna förnimmelse förstärks av hennes insikt om den egna ändligheten. Åtskildhet och ändlighet är dock inte tillräckligt för Nozick. Innan vi med mening kan härleda tesen om moraliska sidorestriktioner, måste vi dessutom anta att individen är kapabel att forma sitt eget liv. Kort uttryckt: vi måste förutsätta att individen är utrustad med förnuft. Förnuftet gör det möjligt för individen att agera utifrån en idé om vad som är lämpligt för denne. Därmed har Nozick också angett vad som är ett meningsfullt liv: det meningsfulla livet är det av individen själv skapade livet. Varför är detta viktigt för Nozick? Låt oss ta åtskildheten som exempel. En förutsättning för att vi skall kunna behandla människor som mål istället för som Page 2 of 7

3 medel, är att vi kan separera dem från varandra. Om individer inte existerar åtskilda från varandra, kan vi inte tala om individuella rättigheter eller rättigheter som tillkommer olika individer. Vidare: om A existerar åtskild från B, kan vi inte utgå ifrån att det som är gott för A också är gott för B. Den kanske viktigaste konsekvensen av tesen om individen som separat och distinkt, är teorin om samhällets ickeexistens. Teorin om samhällets ickeexistens säger följande: vi kan inte, genom att summera A:s och B:s behov, härleda ett socialt eller samhälleligt behov, om vi med det senare menar ett behov som existerar oberoende av A:s och B:s behov. Vi skall återkomma till denna tes när vi tittar lite närmare på Nozicks kritik av den moderna välfärdsstaten. Ur teorin om den åtskilda, rationella och ändliga individen härleder Nozick sitt förbud mot individens instrumentalisering. Varje individ existerar åtskild från andra individer och har endast ett liv som denne är kapabel att forma av egen kraft. Därför har ingen rätt att manipulera individen eller dennes existensvillkor för något syfte som hon inte har samtyckt till. Nozick menar att denna individens okränkbarhet kommer till pregnant uttryck i den andra formuleringen av Kants kategoriska imperativ: Handla på ett sådant sätt att du aldrig behandlar människor enbart som ett medel utan alltid samtidigt som ett mål. Nozick motsätter sig således att individen utnyttjas, men vad innebär detta? Självägandet Det centrala värdet i Nozicks politiska filosofi är inte frihet eller nytta, utan "ägande". Nozick tillskriver individen absoluta egendomsrättigheter. Men vad är det då individen äger? Nozick hävdar att en individ äger två typer av föremål. För det första äger individen sin egen kropp. Det faktum att individen äger sin kropp, sätter restriktioner på hur andra människor får bete sig gentemot denne. Eftersom självägandetesen är långtifrån okontroversiell skall vi titta lite närmare på hur Nozick resonerar. Om en individ har fullgod syn, beror det på biologiska tillfälligheter. God syn är alltså inget som individen har gjort sig förtjänt av. Men därmed uppkommer också ett moraliskt problem. Om man inte kan kvalificera sig för felfri syn genom att t.ex. utföra vissa handlingar, varför ger vi då inte staten rätt att flytta kroppsorgan mellan människor för att på det viset åstadkomma en rättvisare fördelning? Om vi kan fördela om människors inkomster via skattesystemet, borde vi väl kunna göra samma sak med organ? Trots allt, om en individ inte har gjort sig förtjänt av sin goda syn, vad har vederbörande då för rätt till den? Bryter staten mot en moralisk regel om den tar det ena ögat och överför det till en mindre lyckligt lottad medborgare? För Nozick är självägandet absolut. Staten har inte rätt att ta ett öga från en individ och överföra det till en annan, med sämre syn utrustad individ, även om resultatet av en transplantation skulle bli en mer rättvis fördelning av fungerande ögon. För det andra äger individen föremål i världen. Nozick menar att individen har rätt till produkten av sitt arbete och de föremål som han fått av andra individer om Page 3 of 7

4 dessa i sin tur förvärvat föremålen på ett sätt som inte strider mot någon annan individs rättigheter så som dessa definieras av rättviseteorin. Nozicks rättviseteori: rättvisa i innehav versus rättvisa i fördelning Vad karaktäriserar ett rättvist innehav? Det finns olika typer av rättviseteorier. En del teorier säger att nyttigheter skall fördelas lika. Andra menar att de skall fördelas på grundval av behov. Åter andra åberopar sig på andra kriterier som moralisk förtjänst och intelligenskvot. Nozick menar att fördelningsprinciper kan vara mönsterformade eller icke mönsterformade, historiska eller ohistoriska. En fördelningsprincip är mönsterformad och historisk om den slår fast t.ex. att nyttigheter skall fördelas efter moralisk förtjänst. Ju mer moraliskt en individ agerar, desto fler nyttigheter skall denne tilldelas. En fördelningsprincip är mönsterformad och ohistorisk om fördelningen skall följa en ickevariabel dimension som t.ex. intelligens. Intelligentare individer skall tilldelas mer än mindre intelligenta. En fördelningsprincip är icke mönsterformad och historisk om den hävdar att det avgörande är hur en fördelning kommit till och inte dess struktur. Det intressanta är inte om A har fler eller färre nyttigheter än B, utan hur A och B har förvärvat sina respektive nyttigheter. Det är här vi finner Nozicks egen teori. En fördelningsprincip är varken mönsterformad eller historisk om den beskriver en fördelning utan att ange individernas position inom fördelningen. Det intressanta är inte hur många nyttigheter som tillkommer A respektive B, utan om den givna fördelningen är maximalt rättvis. Teorier om fördelningsrättvisa eller ekonomisk rättvisa, kännetecknas av att de fokuserar på en fördelnings struktur och ställer frågan om den är rättvis. På socialdemokraternas webbplats hittar vi följande exempel: Många har svårt att få pengarna att räcka till, samtidigt som andra har mer än de behöver. Det är orättvist. Därför är det viktigt att fortsätta förbättra för de som har de minsta marginalerna. Mot teorier om rättvisa i fördelning ställer Nozick sin teori om rättvisa i innehav. Nozicks rättviseteori föreslår en fördelningsprincip som är historisk utan mönster. Det som avgör om ett innehav är rättvist eller orättvist är inte dess profil, utan dess tillkomsthistoria. Om A har förvärvat sin inkomst på ett sätt som inte strider mot någon annan individs rättigheter så som dessa definieras av rättviseteorin, har han också rätt till inkomsten. Det innebär att inkomstskillnader i sig inte är ett bevis på att det föreligger orättvisor. Nozick ställer sedan upp tre principer: Principen om rättvisa i förvärv förklarar hur nyttigheter som inte ägs av någon kan bli någons egendom. Page 4 of 7

5 Principen om rättvisa i överföring förklarar hur nyttigheter som ägs av någon kan bli någon annans egendom. Korrigeringsprincipen säger att alla innehav som uppkommit i strid med principen om rättvisa i förvärv och principen om rättvisa i överföring är ogiltiga. Nozicks kritik av det moderna samhället Nozicks resonemang väcker en rad frågor. Tillåter libertarianismen en stat överhuvudtaget och om den gör det, hur stor får staten vara och vilka är dess uppgifter? I den första delen av polemiserar Nozick mot anarkismen. Anledningen till att Nozick tar sig an anarkismen, är att det finns ovedersägliga paralleller mellan den libertarianska och anarkistiska positionen. En sådan likhet är att både libertarianer och anarkister är kritiska mot staten. En annan likhet är att anarkister och libertarianer är överens om att individer har rättigheter som staten inte får kränka. Till skillnad från anarkisten vill Nozick inte helt ta avstånd från staten. Det faktum att individer har rättigheter, garanterar inte att dessa respekteras. Statens uppgift är att försvara individen och dennes egendom mot våld och stöld. Det innebär att det behövs ett militärt försvar och ett rättväsende beståendes av poliser och domstolar. Större än så kan emellertid staten inte bli utan att den kränker individuella rättigheter. Nozick kallar en dylik stat "minimal stat". Genom att hävda nödvändigheten av en minimal stat, hamnar Nozick således i motsatsställning till anarkisten, som förkastar all form av statlig verksamhet, och socialliberalen och socialisten, som vill ha en välfärdsstat av modernt snitt. Därmed har Nozick också sagt att den moderna välfärdstaten är omoralisk. Vad innebär detta? På vilket sätt kränker den moderna välfärdsstaten individuella rättigheter? För att förstå Nozicks ståndpunkt, måste vi återvända till teorin om samhällets ickeexistens. När vi får tandvärk, går vi till tandläkaren trots att vi vet att denne kommer att tillfoga oss smärta. Varför gör vi det? Nozick svarar att vi gör det därför att vi vet att vi måste genomlida behandlingen för att bli fri från tandvärken. Teorier om fördelningsrättvisa utgår ifrån att det är möjligt att överföra denna insikt på samhället. Vad innebär detta? Det klassiska sättet att rätta till en s.k. fördelningsorättvisa innebär att man fördelar om människors inkomster via skattesystemet. På detta sätt förmodas politiken bidra till ett bättre samhälle. Grundtanken är inte särskilt svår att förstå: tillfredsställandet av samhälleliga behov kräver att individen försakar sina egna behov. För Nozick är detta resonemang metafysiskt. Det s.k. "samhället" mår inte bättre av att A betalar skatt eller sämre av att A vägrar att betala skatt. Det existerar inget samhälle eller någon samhällsnytta. Det finns bara individer och de lever åtskilda från varandra. Den moderna välfärdspolitiken innebär att staten utnyttjar vissa medborgare som resurser för andra medborgare. Solidaritetsdeklarationernas funktion är att dölja detta enkla faktum. Den moderna välfärdspolitiken medför alltså att individuella rättigheter kränks. Vad Page 5 of 7

6 innebär detta mer konkret? För det första kränker välfärdsstaten individens rättighet att fritt förfoga över sin egendom. Om A har rätt att förfoga över sina resurser, har han också rätt att avstå från dem eller byta bort dem mot någon vara eller tjänst. Vad som helst som följer från en rättvis fördelning genom frivilliga handlingar är rättvist. Välfärdsstaten ser emellertid på verkligheten ur ett annat perspektiv. För välfärdsstaten är ekonomiska transaktioner mellan individer problematiska därför att de kan förorsaka ojämlikhet. Därför kommer välfärdsstaten att sätta gränser för vad individen får göra med sin egendom. En möjlighet är att den uppställer villkor för överföring av egendom mellan individer. En annan möjlighet är att staten inte lägger sig i vad individerna gör med sin egendom, utan istället koncentrerar sig på att i efterhand korrigera resultatet av individernas transaktioner. I båda dessa fall kränker staten individens rätt att fritt förfoga över sin egendom. För det andra legitimerar välfärdspolitiken tvångsarbete. Nozick: Vissa personer finner en självklar sanning i detta påstående: att ta förtjänsterna på n timmars arbete från någon är som att ta n timmar från den personen. Det är som att tvinga honom att arbeta n timmar för en annans syfte. Andra finner påståendet absurt. Men även dessa skulle, om de inte kan godta tvångsarbete, vända sig emot att tvinga arbetslösa hippies att arbeta för de behövande.... det faktum att andra ingriper avsiktligt, och därmed kränker en sidorestriktion mot aggression, för att hota att med våld begränsa alternativen, i detta fall till att betala skatt eller... leva på existensminimum, gör skattesystemet till tvångsarbete och skiljer det från andra fall av begränsade val som inte är tvång. En möjlig invändning mot Nozick skulle kunna se ut på följande sätt: Nozicks resonemang leder till ett omänskligt samhälle där de sämst ställda får det ännu sämre. Enligt detta argument skulle man kunna försvara den moderna välfärdsstaten utifrån ett moraliskt argument. För Nozick är denna invändning inget större problem. Nozick menar inte att människor inte skall ta hand om varandra. Problemet med den liberala och socialistiska positionen är den predikar tvång som medel för att uppnå detta mål. Nozick medger att det vore omoraliskt av oss att inte hjälpa fattiga, men han menar också att det vore omoraliskt av oss att tvinga dem som inte vill bistå fattiga att göra det. Men välfärdspolitiken är inte problematisk endast av det skälet att den baseras på tvång. Den moderna välfärdspolitiken baseras ytterst på en vanföreställning. Om påståendet "det är omoraliskt att inte hjälpa fattiga" skall bli meningsfullt, måste människor ha frihet att strunta i att hjälpa fattiga. Problemet med välfärdsstaten är att den inte ger individen denna frihet. De som inte hjälper fattiga blir åtalade för skattefusk. Men om medborgaren i välfärdssamhället inte har möjlighet att välja mellan att hjälpa eller att inte hjälpa fattiga, blir det poänglöst att om detta samhälle hävda att det är mer moraliskt högtstående än andra samhällstyper. Det Page 6 of 7

7 är endast när individen har frihet att välja mellan att hjälpa eller att inte hjälpa, som vi har möjlighet att bedöma dennes moraliska hållning. Därför måste välfärdspolitiken baseras på privata initiativ. På detta sätt vill Nozick slå ett slag för filantropin. Men vad händer om människor ges möjlighet att strunta i att hjälpa fattiga och de facto beslutar sig för att inte hjälpa fattiga? Vad gör vi om det visar sig att Nozicks filantroper inte existerar? Nozicks svar är att vi inte kan ta för givet att ett rättvist samhälle också är ett samhälle där ingen far illa. Det är fullt möjligt att människor beslutar sig för att inte hjälpa fattiga. Det enda vi kan göra är att kritisera dem för deras okänslighet och ohöljda egoism. Mycket mer kan vi inte göra eftersom negativa rättigheter alltid övertrumfar positiva rättigheter. Source URL: Page 7 of 7

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Singers princip. - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen

Singers princip. - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen Singers princip - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Marco Tiozzo C-uppsats i praktisk filosofi Ht 2007 Handledare:

Läs mer

Hemtentamen. - Positiva Rättigheter i en nattväktarstat

Hemtentamen. - Positiva Rättigheter i en nattväktarstat 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 940413-1063 Julia Setterberg Hemtentamen - Positiva Rättigheter i en nattväktarstat Del 1 Inledning och syfte Meningen med det här arbetet är att ta reda på om det på

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Plan för eftermiddagen Moralisk argumentation hur det går till Etiska teorier + vad de kan lära oss Bikupediskussioner kring några exempel Gert Helgesson Faktapåståenden:

Läs mer

Socialt skyddsnät ur ett libertarianskt perspektiv

Socialt skyddsnät ur ett libertarianskt perspektiv Socialt skyddsnät ur ett libertarianskt perspektiv Anton Holmstedt Politisk teori II Inledning & Syfte Syftet med denna uppgift är att ta fram en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp av de teorier

Läs mer

Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1

Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Politices kandidatprogrammet Kurs: Politisk teori II Kurskod: 733G36 Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1 SYFTE Denna promemoria syftar till att jämföra

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Temat för dagens föreläsning: Hur tar man likvärdig och opartisk hänsyn till allas

Läs mer

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

3. VÄLFÄRDSPOLITIKENS TVÅ UPPGIFTER

3. VÄLFÄRDSPOLITIKENS TVÅ UPPGIFTER 3. VÄLFÄRDSPOLITIKENS TVÅ UPPGIFTER Välfärdspolitiken har rimligen bara två riktigt grundläggande uppgifter att sköta. Den första är att se till att de som i olika dimensioner är fattiga, och därför inte

Läs mer

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar Vad är allmän rättslära Ett filosofiskt studium av teorier, läror, principer och begrepp som är gemensamma för alla (eller nästan alla) andra juridiska discipliner. De centrala frågeställningarna (1) Frågan

Läs mer

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 5: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 5: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 5: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Temat för dagens föreläsning: Hur tar man likvärdig och opartisk hänsyn till allas

Läs mer

Handikapp- och folkhälsopolitik

Handikapp- och folkhälsopolitik Handikapp- och folkhälsopolitik - olika sidor av samma mynt Lund 14 oktober 2009 Margareta Persson 2 3 Eugenitik tvångssteriliseringar 1935-1970 4 inom samhället tvingas att taga under övervägande att

Läs mer

Inslaget: I inslaget beskrivs att undersökningen bygger på en enkät som skickats till kommunerna, samt intervjuer.

Inslaget: I inslaget beskrivs att undersökningen bygger på en enkät som skickats till kommunerna, samt intervjuer. Begäran om beriktigande och genmäle betr. programmet Medierna (ett inslag med rubriken Manipulerad graffittibild som sändes i P1 den 31 jan 2015 kl. 11.03) I ett inslag i Medierna den 31 januari 2015 ges

Läs mer

Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun

Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun Stockholm den 1 september 2011 Eskilstuna kommun Planavdelningen 631 86 Eskilstuna Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun Med stöd av bifogade fullmakter får vi

Läs mer

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen

Läs mer

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna!

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! På programmet: Jämlikhet för djur? Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! Lika diskriminerande som

Läs mer

Promemoria 2013-06-27

Promemoria 2013-06-27 Promemoria 2013-06-27 Uthyrning av bostadsrättslägenheter Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att synen på bostadsrättshavarens skäl för en upplåtelse av lägenheten i andra hand ska

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt

Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Avdelningen för utvärdering och lärande Enheten för inriktning av forskning Anvisningar Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Vad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle

Vad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle Etikens grunder Anna T. Höglund Lektor i vårdetik med genusvetenskaplig inriktning o Gott? o Ont? o Rätt? o Fel? o Ansvar? Vad är etik? o Plikt? o Människosyn? o Tvång? o Valfrihet? o Moral? Ursprunglig

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet

TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet Av Marie Hansson När det handlar om tjuvstarter är det ofta en kamp mellan en ivrig hund och dess förare. Men ju mer psykologi man använder, desto större övertag

Läs mer

Konventionell moral och kritisk etik

Konventionell moral och kritisk etik Konventionell moral och kritisk etik I nutida moralfilosofi föreställer man sig gärna moralen som ett system av regler. Det överordnade målet för moralfilosofernas ansträngningar blir då att ordna reglerna

Läs mer

Recension. Vi och dom Joshua Greene Översättning: Jim Jakobsson Fri Tanke, 2014, 432 s. ISBN 978 91 87513 32 9

Recension. Vi och dom Joshua Greene Översättning: Jim Jakobsson Fri Tanke, 2014, 432 s. ISBN 978 91 87513 32 9 Ur Filosofisk tidskrift 2016, nr 1. Recension Vi och dom Joshua Greene Översättning: Jim Jakobsson Fri Tanke, 2014, 432 s. ISBN 978 91 87513 32 9 Det här är en tjock bok med stora ambitioner. Originalets

Läs mer

Recension. Tänka, snabbt och långsamt Daniel Kahneman Översättning: Pär Svensson Volante, Stockholm, 2013, 511 s. ISBN 978 91 86 81572 1

Recension. Tänka, snabbt och långsamt Daniel Kahneman Översättning: Pär Svensson Volante, Stockholm, 2013, 511 s. ISBN 978 91 86 81572 1 Recension Tänka, snabbt och långsamt Daniel Kahneman Översättning: Pär Svensson Volante, Stockholm, 2013, 511 s. ISBN 978 91 86 81572 1 Av de tre orden i titeln på denna bok syftar det första, tänka, på

Läs mer

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - - Män, kvinnor och språket - Få ämnen är så svåra att behandla som språket och dess influenser. Detta hävdar jag

Läs mer

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

Postadress Telefonväxel E-post: registrator@justice.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00

Postadress Telefonväxel E-post: registrator@justice.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00 2007-03-30 Justitiedepartementet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för rättvisa, frihet och säkerhet Enhet C1 Civilrättsliga frågor B - 1049 Bryssel Kommissionens grönbok om internationellt privaträttsliga

Läs mer

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror 1 (8) Handläggare Datum P-GN 2013-10-18 Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror Inledning Det svenska hyressystemet är komplicerat och i jämförelse med andra länder unikt. Det svenska

Läs mer

Den rättsligt värdelösa konsumenträtten. Föredrag på Konsumentdagarna i Örebro den 13 maj 2014

Den rättsligt värdelösa konsumenträtten. Föredrag på Konsumentdagarna i Örebro den 13 maj 2014 + Den rättsligt värdelösa konsumenträtten Föredrag på Konsumentdagarna i Örebro den 13 maj 2014 + Vem är jag att säga sådant? n Docent i juridik vid Internationella handelshögskolan i Jönköping n För närvarande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM (Mellandom)

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM (Mellandom) Sida 1 (14) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM (Mellandom) Mål nr meddelad i Stockholm den 22 juni 2011 T 1295-09 KÄRANDE KGA Ombud: Advokat TH SVARANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Skadestånd Dok.Id

Läs mer

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

8. Moralpsykologi. Några klargöranden: 8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Bakgrund: Modern kommunitarianism uppstod under 80- talet, som en kritisk

Läs mer

Anders Hansson. några problem med toleransbegreppet

Anders Hansson. några problem med toleransbegreppet några problem med toleransbegreppet Anders Hansson de samhällen vi känner till tycks ofrånkomligen präglade av oenighet kring vad som är värdefullt, vad som är sant, hur man lever ett gott liv, och så

Läs mer

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: 128-135, 137-141 + A3 -dilemma)

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: 128-135, 137-141 + A3 -dilemma) Kunskapskrav: Mänskliga rättigheter - humanism & etik Pilar med fet text är grunden som alla ska kunna och övriga pilar för att kunna nå högre nivåer. Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

DOM 2016-05-12 Stockholm

DOM 2016-05-12 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 020102 DOM 2016-05-12 Stockholm Mål nr B 5280-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts deldom den 19 maj 2015 i mål nr B 6463-13, se bilaga A PARTER Klagande (Åklagare) Kammaråklagaren

Läs mer

DOM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 8877-13 1 KLAGANDE A, sekretessbelagda uppgifter, se bilaga Ombud och offentligt biträde: Ombud och offentligt biträde genom substitution: Adress som

Läs mer

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST)

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Datum Dnr 2001-01-26 1426-2000 Juridiska sekretariatet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Sammanfattning Domstolsverket (DV) är positiv till

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Forskningsfråga: En kritisk analys av Nozicks idéer kring rättvisa, äganderätt och huruvida skatt är stöld?

Forskningsfråga: En kritisk analys av Nozicks idéer kring rättvisa, äganderätt och huruvida skatt är stöld? Forskningsfråga: En kritisk analys av Nozicks idéer kring rättvisa, äganderätt och huruvida skatt är stöld? Förtydligande: Jag kommer i texten använda två olika ord som egentligen har samma innebörd: Transaktion

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt skydd för franchisetagare och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt skydd för franchisetagare och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1383 av Börje Vestlund (S) Franchising Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt skydd för franchisetagare

Läs mer

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk

Läs mer

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande

Läs mer

ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN

ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN Av sekreterare CARL SWARTZ DEN SAMHÄLLELIGA nykterhetsvården kan sägas ha börjat med 1913 års alkoholistlag, som bl. a. förordnade om tillsättande av kommunala nykterhetsnämnder,

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2011/0059(CNS) 6.2.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Rättspraxis: Vägledande rättsfall om anmälningsdirektivet från EU-domstolen och svenska domstolar

Rättspraxis: Vägledande rättsfall om anmälningsdirektivet från EU-domstolen och svenska domstolar 2013-02-20 Rättspraxis: Vägledande rättsfall om anmälningsdirektivet från EU-domstolen och svenska domstolar Genom åren har EU:s domstol i sina avgöranden förtydligat hur anmälningsdirektivet (98/34/EG)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 oktober 2006 Ö 3733-05 KLAGANDE BÅE Ombud: Jur kand OL MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Rättshjälp ÖVERKLAGADE

Läs mer

En stad tre verkligheter

En stad tre verkligheter Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1

Läs mer

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 2: Fortsättning, utilitarism; Introduktion till Liberal jämlikhet och social rättvisa

Politisk teori 2 Föreläsning 2: Fortsättning, utilitarism; Introduktion till Liberal jämlikhet och social rättvisa Politisk teori 2 Föreläsning 2: Fortsättning, utilitarism; Introduktion till Liberal jämlikhet och social rättvisa Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Utilitarismen Nyttomaximering Några skillnader inom

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-05-03

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-05-03 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-05-03 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Agneta Bäcklund. En ny lag om personnamn Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

R 5426/1999 1999-10-12. Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

R 5426/1999 1999-10-12. Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet R 5426/1999 1999-10-12 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 17 juni 1999 beretts tillfälle att avge yttrande över av skattemyndigheten upprättad

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Bör man legalisera nerladdning av musik?

Bör man legalisera nerladdning av musik? Bör man legalisera nerladdning av musik? Sammanfattning I denna artikel framförs argument för att legalisera gratis nerladdning av musik via internet. Detta bör tillåtas eftersom musik till stor grad är

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

EXAMENSARBETE Våren 2012 Lärarutbildningen

EXAMENSARBETE Våren 2012 Lärarutbildningen EXAMENSARBETE Våren 2012 Lärarutbildningen På jakt efter grunden till värdegrunden En analys av begreppet grundläggande värden i skolans värdegrund Författare Marcus Ekstrand Handledare Göran Brante www.hkr.se

Läs mer

Betänkande Ds 2011:6 Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området - vissa ändringar i kulturminneslagen

Betänkande Ds 2011:6 Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området - vissa ändringar i kulturminneslagen 1 (5) YTTRANDE 2011-05-11 Dnr: Ku2011/260/RS Societas Archaeologica Upsaliensis Kyrkogårdsgatan 8A Betänkande Ds 2011:6 Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området - vissa ändringar i kulturminneslagen

Läs mer

Lönediskriminering praxis bland män?

Lönediskriminering praxis bland män? Lönediskriminering praxis bland män? Ni har säkert alla hört påståendet om ett märkbart lönegap mellan könen, eller hur? Ibland hävdas det att kvinnor sägs tjäna svindlande låga 80% av vad män tjänar,

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

2012-03-14 1 (8) Dnr: 2012/83 M1. Rättsenheten. Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm

2012-03-14 1 (8) Dnr: 2012/83 M1. Rättsenheten. Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm 2012-03-14 1 (8) Rättsenheten Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Ds 2012:3 Rättsäkerhet och likabehandling i arbetslöshetsförsäkringen Sammanfattning IAF är överlag positiv

Läs mer

Klagande Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM. Motpart MF, Anstalten Beateberg, 142 36 TRÅNGSUND Ombud och offentligt biträde: Advokaten JE

Klagande Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM. Motpart MF, Anstalten Beateberg, 142 36 TRÅNGSUND Ombud och offentligt biträde: Advokaten JE ÖVERKLAGANDE Sida 1 (5) Rättsavdelningen 2011-01-1 4 ÅM 2011/0283 Överåklagare Nils Rekke Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Klagande Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM

Läs mer

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060 ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43 Målnummer: 4811-1992 Avdelning: Avgörandedatum: 1993-03-11 Rubrik: Lagrum: Frågor, vid avyttring av fastighetsandelar till värden understigande taxeringsvärdet,

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 september 2007 Ö 3088-07 Framställning om utlämning till Albanien av häktade HH, registrerat födelsedatum den 15 mars 1938 (enligt

Läs mer

KARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN

KARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN KARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN 1 KEYNESIANISMENS PROBLEM Stagflation, dvs. hög inflation och hög arbetslöshet ska enligt Keynes inte kunna förekomma. Keynes menar att en ekonomi kan välja mellan arbetslöshet

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

Förklaranderapport. 1. Inledning

Förklaranderapport. 1. Inledning Förklaranderapport 1. Inledning Bakgrunden till den nordiska konventionen är en vilja att, på grundval av slutsatserna vid det nordiska justitieministermötet på Svalbard i juni 2002, förenkla och effektivisera

Läs mer

Inhämtande av bevis som ska användas i straffrättsliga förfaranden

Inhämtande av bevis som ska användas i straffrättsliga förfaranden Justitieutskottets utlåtande 2009/10:JuU16 Inhämtande av bevis som ska användas i straffrättsliga förfaranden Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok om inhämtande

Läs mer

Trafikskadelag (1975:1410)

Trafikskadelag (1975:1410) Skatter m.m./trafikförsäkring 1 Inledande bestämmelser 1 [7401] Denna lag gäller trafikförsäkring för motordrivet fordon och ersättning från trafikförsäkring för skada i följd av trafik med motordrivet

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 31.10.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0978/2008, ingiven av Panagiotis Bouras, grekisk medborgare, för kommunstyrelsen

Läs mer

Konstitutionsutskottets betänkande 2005/06:KU16

Konstitutionsutskottets betänkande 2005/06:KU16 Konstitutionsutskottets betänkande 2005/06:KU16 Säkerhetsskydd m.m. Sammanfattning I betänkandet behandlas riksdagsstyrelsens framställning 2005/06:RS1 Säkerhetsskydd m.m., en motion med anledning av framställningen

Läs mer

3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för?

3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för? Svar med anledning av frågor från SVT Nyheter SVT Nyheter har ställt några frågor till Göta hovrätt om den dom som hovrätten nyligen har meddelat i ett uppmärksammat mål om kränkningsersättning. I det

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Överförmyndare i samverkan i Övre Dalarna Mora kommun 792 80 Mora

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Överförmyndare i samverkan i Övre Dalarna Mora kommun 792 80 Mora Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 november 2015 Ö 4912-14 KLAGANDE Överförmyndare i samverkan i Övre Dalarna Mora kommun 792 80 Mora MOTPART MP SAKEN Anordnande av

Läs mer

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig

Läs mer

UNDERRÄTTELSE 2015-10-26. Lennart Strand./. Bygg, miljö- och hälsoskyddsnämnden i Värmdö kommun m.fl. angående strandskyddsdispens

UNDERRÄTTELSE 2015-10-26. Lennart Strand./. Bygg, miljö- och hälsoskyddsnämnden i Värmdö kommun m.fl. angående strandskyddsdispens NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen UNDERRÄTTELSE 2015-10-26 Aktbilaga 18 Mål nr M 58-15 Avdelning 4 Anges vid kontakt med domstolen Bygg, miljö- och hälsoskyddsnämnden i Värmdö kommun 134 81 Gustavsberg

Läs mer