De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden"

Transkript

1 De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan uteslutande flickor, utsätts för den sorts våldtäkt som J. i vår text råkade ut för. Också fortsättningen är i hennes fall mycket lik vad andra i samma situation kan berätta om. För J. polisanmäler efter en tid vad hon utsatts för. Anledningen till att hon gör det är att hon inte tillåts glömma. Våldtäktsmännen talar mer eller mindre öppet om vad som skett, men ger sina egna versioner. De sprider rykten i hennes skola, förvrider vad som hänt tills alltmer av skulden läggs på henne, att hon skulle ha tagit initiativ till det ena eller det andra. Flera vittnen bekräftar under rättegången att J. lurades att dricka GHB och var medvetslös då övergreppet pågick. Men det försvinner ur alla de berättelser om vad som hänt som sprids bland hennes jämnåriga i staden där hon bor. Anledningen till att hon dröjer flera månader med att polisanmäla är att hon i det längsta försöker förtränga vad som hänt. Men hon förstår efter en tid att våldtäkten som sådan inte verkar ha något slut utan fortsätter att upprepas i de rykten som förflyttar skulden för vad som skett över på henne själv. Två av de pojkar som varit inblandade i våldtäkten fälls till sist i domstol. En tredje har då redan dött i vad som verkar vara en olyckshändelse. Fallet prövas i både tingsrätten och i hovrätten, och några av de pojkar som misstänks för medhjälp bestämmer sig för att vittna mot sina "kamrater". Det gör också en tidigare flickvän till en av våldtäktsmännen, och de två döms till fängelse. Själv måste J. flytta från staden för 1

2 att kunna lägga händelsen bakom sig. Många i lokalsamhället har tagit ställning "för" eller "emot" henne eller våldtäktsmännen, vilket lett till svåra motsättningar bland tidigare vänner och bekanta. Varför säger man inte ifrån? Två olika uppsättningar av regler En våldtäkt är inte något som "bara händer". Det finns värderingar, åsikter och tankemönster som gör det möjligt. Likaså finns det sådana mönster som gör att en del står bredvid och låter det ske medan andra ingriper och säger ifrån. I de domar och utredningar som vi läst och som berör gruppvåldtäkter kan man se ett tydligt åskådarbeteende. Det handlar om grupper av unga män, ibland bara pojkar, som tillsammans utsätter en flicka i hjälplöst läge för sexuellt våld. Sexuellt våld resulterar inte bara i psykiska ärr utan lika ofta i svårläkta fysiska skador. Det rör sig oftast om ett gruppbeteende, där någon, ledaren är pådrivande och där flera deltar genom att härma dennes beteende eller hjälpa till (hålla fast, komma med tillmälen och uppmuntra gärningsmannen). Vi känner igen det här sättet att bete sig från andra åskådarsituationer i utställningen. Och även vid den gruppvåldtäkt som vi skildrar hade någon eller några kunnat säga ifrån, och försöka stoppa vad som pågick. Vad är det då som hindrar att man bryter med gruppmentaliteten? När många som deltagit i en sådan gruppvåldtäkt, visar ånger och säger sig känna skuld för vad som skett, så som två av "vittnena" gjorde i fallet J.? Det kan vara så att vi här, precis som i andra av utställningens exempel, ser hur två olika uppsättningar av värderingar eller regelsystem kolliderar. Dels det vi kan kalla för dagsljusmoralen, den samhällsmoral som är offentlig, som återfinns i lagtext, politisk debatt och i uppfostran som säger att alla människor är lika mycket värda och har okränkbara rättigheter. Mot "dagsljusmoralen" står den starkes rätt där den som har närmast till våldet har ett övertag, där "ledaren" bestämmer och andra lyder. Inom psykologisk forskning talar man om åskådareffekten, the bystander effect. En slutsats man drar är att ju fler personer som finns på plats vid en katastrofal 2

3 händelse, ett brott eller olycka av något slag, desto svagare blir kravet på den enskilda individen att ingripa. Man talar om ett utspätt ansvar ( diffusion of responsibility ). Likaså resonerar psykologerna om det outtalade kravet i nästan alla grupper att bete sig på ett socialt acceptabelt sätt, att följa gruppens outtalade värderingar. I det sammanhanget blir det avgörande vilken grupp man identifierar sig med den lilla man har omkring sig i stunden, "gänget" - eller den större, själva samhällets värderingar, så som de till exempel uttrycks i lagar. Enligt den lilla gruppens, gängets, värderingar kan man förhandla fram en enighet om att den man utsätter för ett övergrepp är värd förakt, själv ha ansvar för att försatt sig i en underlägsen position (t ex genom att dricka sig berusad eller vara på fel ställe). I krig kan soldater övertyga varandra om att fienderna inte är fullt mänskliga. I en våldtäktssituation kan förövarna förstärka varandras förakt för flickan som bara är en hora eller genom att påstå att hennes klädsel signalerar att hon egentligen ville fast hon sade nej eller inte sade något alls J. var ju drogad till medvetslöshet. Den åskådare som fryser fast och inte vet hur de ska handla befinner sig ofta i en sådan konflikt, i ett mellanrum mellan olika uppsättningar av värderingar. Till sist handlar möjligheten att bryta mot åskådarbeteendet alltid om en enkel psykologisk princip. Törs man identifiera sig med den utsatta? Törs man tänka tanken på hur man själv skulle känna om rollerna vore ombytta? Den identifikationen är ett moraliskt språng. Det är också en hållning man kan öva sig i, som går att förstärka. Och den kommer alltid att fordra ett visst mått av mod. Rasistisk underton i debatten Inför arbetet med den här utställningen har vi gått igenom domstolshandlingar som gäller flera av de gruppvåldtäkter som uppmärksammats i media under senare år. Det finns flera mönster som går igen mellan de olika fallen, fastän de utspelar sig i olika städer och bland mycket olika ungdomar. Inte minst då den underliga, återkommande tanken hos såväl gärningsmän som hos åskådare om att offret på något sätt varit ansvarigt för "hur det gått". I sin bok Flickan och skulden går Katarina Wennstam igenom flera sådana fall och diskuterar också den latenta rasism som ibland blir synlig i diskussionen kring 3

4 gruppvåldtäkter. I såväl media som på olika webbsajter möter man ibland åsikten att män med invandrarbakgrund skulle präglas av andra värderingar gentemot kvinnor och därmed vara överrepresenterade i våldtäktsstatistiken. Men varken de fall Wennstam går igenom i sin bok eller de domar vi läst stämmer överens med en sådan bild. Den mycket obehagliga sanningen är att föreställningen att flickor som utsätts för våldtäkter, inte minst gruppvåldtäkter, på något sätt själva skulle vara ansvariga och ha del i skulden återfinns hos gärningsmän och åskådare i så gott som samtliga fall oberoende av om vi talar om gärningsmän med invandrarbakgrund eller när de som i fallet J. har typiskt svenska namn. Värderingarna, snacket, ryktesspridningen kring offret följer samma mönster vare sig den utsatta flickan har invandrabakgrund och förövarna svenska namn eller om det är tvärtom. I alla olika konstellationer är det offret som kallas för slampa eller hora. Ska man söka orsaker i någon kultur så är det en kultur som ser likadan ut hos samtliga gärningsmän, oberoende av bakgrund. Vad man däremot kan se är att när gärningsmännen har invandrarbakgrund sprids deras namn mycket snabbt på olika webbsajter som t ex Flashback och tas som bevis på att gärningsmännen präglas av sin avvikande kultur. Medan lika mycket uppmärksamhet inte ges åt de fall då gärningsmännen heter sådant som Jocke, Micke eller Anton. Lagen och statistiken Våldtäkter och sexuella övergrepp har under senare decennier anmälts allt oftare. En del av förklaringen till de högre siffrorna är att det rör sig om en tilltagande insikt om att det rör sig om ett våldsbrott där offret inte längre ska vara den som beläggs med skam. Det har varit kärnan i den internationella debatt som långsamt förändrat vår syn på vad våldtäkt är. Men som Katarina Wennstam visat i sin reportagebok flickan och skulden (2002) dröjer det sig kvar märkliga synsätt på själva skuldfrågan vid våldtäkter också i juridiken, liksom i vad man kan kalla för den allmänna uppfattningen. Wennstam påpekar hur ofta man i förundersökningar och rättegångsprotokoll uppehåller sig vid hur våldtäktsoffret var klätt, som om en vågad klädstil på något sätt skulle vara en orsak eller förklaring till brottet, medan man inte uppehåller sig vid liknande förklaringar när någon blivit rånad eller utsatt för andra våldsbrott. Resonemang om skulden, visar Wennstam, riskerar ofta att hamna i luddiga resonemang om manlig och kvinnlig sexualitet där löst tyckande och gamla fördomar spelar in. Som gamla föreställningar om att mäns sexualitet knappt går att 4

5 kontrollera. Eller att kvinnor vill fast de säger nej och att detta i sin tur gör dem värda förakt. Sådana gamla myter går långt ned i ett bondesamhälle vi lämnat bakom oss, men dröjer sig ändå kvar. I Sverige har vi sedan 1984 en lagstiftning där relationen mellan gärningsperson och offer inte längre ska spela någon roll för bedömningen av brottet våldtäkt. När lagen ändrades den gången hade författaren Maria-Pia Boethius bok Skylla sig själv (1976) spelat en stor roll för debatten. Från och med 2005 skärps också den formulering i Brottsbalken som säger att det är våldtäkt att sexuellt utnyttja en person som på grund av medvetslöshet, sömn, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada eller psykisk störning befinner sig i hjälplöst tillstånd. Vilket är en exakt beskrivning av fallet J. Går man till den statistik som finns hos Brottsförebyggande rådet och Statistiska Centralbyrån kan man få en ganska oroande bild av hur sexualbrotten är fördelade i olika åldersgrupper. Att det skett en viss uppgång i antalet anmälda sexuella övergrepp är en tydlig tendens, och går att förklara just genom den allt starkare allmänna uppfattningen att våldtäkt är just ett brott som ska jämföras med misshandel, och där offrets skuld eller skamfaktor allmänt tillmäts mindre betydelse. Att antalet anmälda fall stiger kan alltså även tolkas som ett slags sundhetstecken och inte nödvändigtvis som att antalet våldtäkter ökar - även om inte heller den tolkningen kan uteslutas helt. BRÅ bedömer ändå att mörkertalet är ovanligt stort just i samband med våldtäkter och andra sexualbrott kanske anmäls så lite som en fjärdedel av alla övergrepp. Men det oroande är att det övervägande antalet våldtäkter återfinns i den allra yngsta åldersgruppen i mätningen, mellan 16 och 24 år. Enligt BRÅs siffror från 2011 uppger inte mindre än nästan 3,5 procent av alla flickor i gruppen att de utsatts för någon sorts sexualbrott under året. Motsvarande siffra för pojkar är knappt en halv procent. Pojkar som är offer för sexuella övergrepp är ungefär 9 % i åldersgruppen noll till fjorton år. Men som helhet är hela 97% av brottsoffren för våldtäkt kvinnor. Och där syns ingen förskjutning i statistiken. 5

6 Litteratur Sexualbrottslagstiftningen: utvärdering och reformförslag: betänkande av 2008 års sexualbrottsutredning (Fritzes förlag, 2010) Maria-Pia Boëthius: Skylla sig själv (Liber förlag 1976, omarb uppl 1981) John Darley & Bibb Latané: Bystander intervention in emergencies. Artikel i Journal of Personality and Social Psychology nr Tillgänglig på nätet: Files/_faculty/_pommier/Example%2520Article(2).pdf&sa=X&scisig=AAGBfm1oEa 1VIn_3PMcy9vVO7jNDd8LlgQ&oi=scholarr&ei=sYzxUI4d7IriBKTBgWA&ved=0C CwQgAMoADAA Katarina Wennstam: Flickan och skulden (Albert Bonniers förlag 2002, utökad utgåva 2012) - En riktig våldtäktsman (Albert Bonniers förlag 2004) Material från Brottsförebyggande rådet (BRÅ), och Statistiska Centralbyrån, Samt domstolprotokoll. 6

3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för?

3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för? Svar med anledning av frågor från SVT Nyheter SVT Nyheter har ställt några frågor till Göta hovrätt om den dom som hovrätten nyligen har meddelat i ett uppmärksammat mål om kränkningsersättning. I det

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla förmågan att använda en historisk referensram om frågor förknippade med sexualitet, samt resonera kring orsaker

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Liten guide till kvinnofridsfrågor Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:

Läs mer

Ert datum. ML är född 1992 och var vid tiden för gärningarna 20 år fyllda.

Ert datum. ML är född 1992 och var vid tiden för gärningarna 20 år fyllda. Svarsskrivelse Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2014-09-24 ÅM 2014/5010 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-03 B 1041-14 R 1 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm ML./. riksåklagaren

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128 Kommittédirektiv Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn Dir. 2014:128 Beslut vid regeringssammanträde den 4 september 2014 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Ny dom kan ändra synen på människohandel

Ny dom kan ändra synen på människohandel Ny dom kan ändra synen på människohandel Publicerad 2016-03-01 Par dömt till fängelse. En man och en kvinna har dömts för människohandel med en prostituerad trots att offret vare sig varit inlåst eller

Läs mer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30 Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart

Läs mer

Barn som far illa Polisens skyldigheter

Barn som far illa Polisens skyldigheter Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png

Läs mer

VAR GÅR GRÄNSEN? EN ATTITYDUNDERSÖK- NING OM VÅLDTÄKT.

VAR GÅR GRÄNSEN? EN ATTITYDUNDERSÖK- NING OM VÅLDTÄKT. . STOPPA VÅLDET MOT KVINNOR Innehållsförteckning SAMMANFATTNING BAKGRUND OCH METOD RESULTATEN SID 9 Våldtäkt: Problemets omfattning i Sverige SID 10 Kvinnors ansvar vid våldtäkt SID 17 Gärningsmannens

Läs mer

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Cecilia Kjellgren Socionom/universitetslektor Institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Det började så här. Ungdomars

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt mot barn

Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt mot barn Överklagande Sida 1 (6) Rättsavdelningen 2012-10-22 ÅM 2012/6701 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt mot barn Klagande Riksåklagaren

Läs mer

Handläggning av våldtagna kvinnor

Handläggning av våldtagna kvinnor kvinnor Västsvenska Gyn 18 april 2012 Carina Iloson Centrumöverläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Projekt beskrivning Projektets uppdrag är att skapa gemensamma (likvärdiga) rutiner för bemötande

Läs mer

Våldsutsatta, hemlösa kvinnor med missbruk

Våldsutsatta, hemlösa kvinnor med missbruk Våldsutsatta, hemlösa kvinnor med missbruk Internationella brottsofferdagen 2015 Vem är jag och vad gör jag här? Vilka personer talar jag om? Boendeverksamheten Varför särskilt utsatta? Språkets betydelse

Läs mer

NTF:s 7 punkter för minskat rattfylleri. Sju konkreta åtgärder som radikalt kan minska antalet dödade i trafiken

NTF:s 7 punkter för minskat rattfylleri. Sju konkreta åtgärder som radikalt kan minska antalet dödade i trafiken NTF:s 7 punkter för minskat rattfylleri Sju konkreta åtgärder som radikalt kan minska antalet dödade i trafiken NTF April 2007 Vi har alla ett ansvar att motarbeta rattfylleriet Alkoholen är vårt allvarligaste

Läs mer

TÄNK OM frågor och svar

TÄNK OM frågor och svar TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Jämställdhetsmålen VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS ÄLDRE Kerstin Kristensen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare

Läs mer

BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan

BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan 2009 2010 Innehåll Grundläggande värden sid 3 Vår förskolas mål sid 4 Nuläge sid 5 Vi definierar begreppen sid 6 Vi förebygger - exempel sid 7 Vi åtgärdar sid 9

Läs mer

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA

HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA Innehållsförteckning 1. Handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar 2. Handlingsplan vid misstanke om sexuella övergrepp där

Läs mer

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO Text: Bo Högstedt Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Inledning Vem vågar

Läs mer

Kortanalys. Livstidsdomar utveckling och faktisk strafftid

Kortanalys. Livstidsdomar utveckling och faktisk strafftid Kortanalys Livstidsdomar utveckling och faktisk strafftid Innehåll Livstids fängelse och tidsomvandling av straffet... 3 Antalet livstidsdomar har ökat åren 1975 2004, därefter minskat... 4 Livstids fängelse

Läs mer

att få sin sak prövad

att få sin sak prövad Hovrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution

Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution Den mest integritetskränkande handlingen en individ kan utsättas för måste vara just påtvingade

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008.

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Kommittédirektiv Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst Dir. 2008:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utvärdera tillämpningen

Läs mer

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM SOU 2001:72 Barnmisshandel - Att förebygga och åtgärda. Slutbetänkande

Läs mer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 « Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga

Läs mer

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer! (Joh 8:11) Det kommer ett starkt budskap från vår Herre

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 februari 2015 B 3877-13 KLAGANDE 1. JHA Ombud och offentlig försvarare: Advokat PM 2. RHA Ombud och offentlig försvarare: Advokat CS

Läs mer

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5

Läs mer

Våldtäkt mot barn/sexuellt utnyttjande av barn två HD-domar i mars 2006

Våldtäkt mot barn/sexuellt utnyttjande av barn två HD-domar i mars 2006 Våldtäkt mot barn/sexuellt utnyttjande av barn två HD-domar i mars 2006 RättsPM 2006:5 Brottmålsavdelningen Utvecklingscentrum Göteborg Mars 2006 1 Innehållsförteckning HD:s domar den 7 mars 2006 i mål

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

meddelad i Stockholm den 2 maj 2003 B 1038-03 E. O. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B. S.

meddelad i Stockholm den 2 maj 2003 B 1038-03 E. O. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B. S. Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 maj 2003 B 1038-03 KLAGANDE E. O. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B. S. MOTPARTER 1. Riksåklagaren 2. S. M. Ombud, tillika målsägandebiträde:

Läs mer

Leda förändring stavas psykologi

Leda förändring stavas psykologi Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar

Läs mer

2012-03-16 meddelad i Borås

2012-03-16 meddelad i Borås BORÅS TINGSRÄTT DOM Mål nr B 4052-11 meddelad i Borås 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Vice chefsåklagare Daniel Edsbagge Åklagarkammaren i Borås Tilltalad Hans CHRISTIAN Billeskans, 781011-5530

Läs mer

Polisanmälda hot och kränkningar mot enskilda personer via internet

Polisanmälda hot och kränkningar mot enskilda personer via internet Polisanmälda hot och kränkningar mot enskilda personer via internet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se Regeringens uppdrag till Brå 2013 Kartlägga polisanmälda hot och kränkningar riktade

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 Närvarande: justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Enligt en lagrådsremiss den 19

Läs mer

meddelad i Stockholm den 6 juni 2003 B 4597-01

meddelad i Stockholm den 6 juni 2003 B 4597-01 Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 6 juni 2003 B 4597-01 KLAGANDE 1. I.K. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B.I. 2. F.N. Offentlig försvarare och ombud: advokaten

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37

Läs mer

Aktiva och passiva handlingsstrategier

Aktiva och passiva handlingsstrategier Aktiva och passiva handlingsstrategier en sammanfattning Hela livet ständiga ställningstagande Det finns en uppgift om att vi varje dygn utsätts för ca 45 000 valsituationer, varav ca 7 000 gånger är medvetna

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Likabehandlingsplan för Berga förskola Likabehandlingsplan för Berga förskola 2015/2016 Berga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1-5 år a för planen Förskolechefen

Läs mer

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder HJÄLP En liten skrift om att släcka bränder Vad är problemet? - Vad fick dig att göra det? - Uppmärksamheten - Men du gömde ju dig och berättade inte att det var du förrän polisen tog dig på bar gärning?

Läs mer

Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-3 år 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-12-01 B 4880-15 JS 01. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-12-01 B 4880-15 JS 01. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (7) Rättsavdelningen Datum 2016-01-22 ÅM 2015/8347 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-12-01 B 4880-15 JS 01 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm AJ./. riksåklagaren

Läs mer

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice, hur arbetar vi för det? Dialog och services vision Dialog och service har en vision

Läs mer

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

SEXUELLA ÖVERGREPP MOT FÖRSKOLEBARN:

SEXUELLA ÖVERGREPP MOT FÖRSKOLEBARN: SEXUELLA ÖVERGREPP MOT FÖRSKOLEBARN: BARNS RÄTT ATT KOMMA TILL UTTRYCK I RÄTTSLIGA SAMMANHANG Emelie Ernberg Doktorand, Göteborgs universitet emelie.ernberg@psy.gu.se Sexuella övergrepp mot förskolebarn:

Läs mer

Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt.

Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt. Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt. Om försoning som redskap i socialt arbete. (Kapitelrubrik) De som arbetar i frivilligt socialt arbete möter människor som bär på olika trauman

Läs mer

Ert datum. Min inställning Jag bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte föreligger skäl att meddela prövningstillstånd.

Ert datum. Min inställning Jag bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte föreligger skäl att meddela prövningstillstånd. Svarsskrivelse Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2013-02-20 ÅM 2013/0945 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2013-02-04 B 3522-12 Rotel 20 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm RF./. riksåklagaren

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

Förskolans plan mot kränkande behandling och

Förskolans plan mot kränkande behandling och Förskolechef BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Förskolechef Ann-Charlotte Nilsson Mångfald och jämställdhetsgruppen 2014-09-29 1 (6) Förskolans plan

Läs mer

Ansvar, skuld och förmildrande omständigheter En rapport om våldtäkter med fokus på gärningsmannen

Ansvar, skuld och förmildrande omständigheter En rapport om våldtäkter med fokus på gärningsmannen Ansvar, skuld och förmildrande omständigheter En rapport om våldtäkter med fokus på gärningsmannen Mats G Nilsson (m) 2009 1 Innehåll 1. Inledning... 4 1.1. Avgränsningar... 4 1.2. Disposition... 4 2.

Läs mer

Problemformulering och frågor

Problemformulering och frågor Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord

Läs mer

Rapport från tillsyn av På rätt väg 2009

Rapport från tillsyn av På rätt väg 2009 HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-05-14 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 508 23 305 Rapport från tillsyn av På rätt väg 2009 Hägersten-Liljeholmens

Läs mer

Bild 1 Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Bild 1 Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen 1 Bild 1 Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed Konferens om prostitution och människohandel i Köpenhamn den 7-8 maj

Läs mer

STÖDCENTRUM FÖR UNGA BROTTSOFFER SÖDERORT

STÖDCENTRUM FÖR UNGA BROTTSOFFER SÖDERORT STÖDCENTRUM FÖR UNGA BROTTSOFFER SÖDERORT 1 Innehållsförteckning Inledning...3 Lagstadgat brottsofferstöd...3 Områdesbeskrivning...3 Brottsligheten...3 Barn och ungdomars utsatthet för brott...4 Upprepad

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151 Kommittédirektiv Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år Dir. 2007:151 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2007 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Tough Guise: Opening Montage

Tough Guise: Opening Montage Tough Guise: Opening Montage Unga, maskulinitet och våld Gävle 26 augusti 2014 Cecilia Narby Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Unga, maskulinitet och våld Kriminalvården 9 oktober Karen Austin

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

Kriminologiska institutionen

Kriminologiska institutionen Kriminologiska institutionen Bevisvärdering vid våldtäktsmål En fallanalys av domstolarnas metod C-uppsats i kriminologi Höstterminen 2006 Ida Gerner Sammanfattning Uppsatsen har till syfte att belysa

Läs mer

Likabehandlingsplan sid 2-6 Plan mot kränkande behandling sid 7-12

Likabehandlingsplan sid 2-6 Plan mot kränkande behandling sid 7-12 Detta dokument innehåller två planer för de kommunala förskolorna i Lessebo Kommun Likabehandlingsplan sid 2-6 Plan mot kränkande behandling sid 7-12 Utarbetad 2009-06-11 Beslutad i Kostas LSoU-grupp 2009-09-14

Läs mer

Likabehandlingsplan 2008/09

Likabehandlingsplan 2008/09 Likabehandlingsplan 2008/09 Antagen 2008-03-06 Senast reviderad 2008-09-11 2. (7) LIKABEHANDLINGSPLAN 2008/09 Våra grundläggande demokratiska rättigheter innebär att barn och ungdomar skall känna sig trygga

Läs mer

Rudolf Steinerskolan i Norrköpings plan för arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Rudolf Steinerskolan i Norrköpings plan för arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Rudolf Steinerskolan i Norrköpings plan för arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Alla elever och medarbetare på Rudolf Steinerskolan ska känna sig trygga

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. Copyright 1998 by Narcotics Anonymous World Services, Inc. Alla rättigheter förbehållna. Den här pamfletten

Läs mer

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Luleå kommun/buf sid 1/6 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2014 Luleå kommun/buf sid 2/6 Vår vision Alla på vår förskola, både barn och vuxna,

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Många livsmedelsföretagare upplever att den offentliga kontrollen innebär en rad administrativa svårigheter. Landsbygdsdepartementet

Läs mer

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 83 Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Författare: Sammanfattning Ungdomars inställning till droger

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida I (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 november 2001 T 351-01 KLAGANDE J R Ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen: advokaten Ola Sterwin, Box 218, 686 25 SUNNE MOTPART

Läs mer

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Pernilla Grenehag Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Examensarbete 10 poäng LIU-IUVG-EX--01/87 --SE Handledare: Anders

Läs mer

Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden:

Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden: Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden: Temo-enkäten Registerstatistik Provköpsstudier Styrgruppsenkäten System för lokal uppföljning Krogen : Inköpsförsök ungdomar, andel som

Läs mer

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas

Läs mer

LAGEN OM FÖRBUD MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING AV BARN OCH ELEVER SFS 2006:67

LAGEN OM FÖRBUD MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING AV BARN OCH ELEVER SFS 2006:67 Fågelskolan - Gråsparvskolan Sid 1 LAGEN OM FÖRBUD MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING AV BARN OCH ELEVER SFS 2006:67 LAGEN INNEHÅLLER: förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,

Läs mer

SOU 2007:54 Barnet i fokus, En skärpt lagstiftning mot barnpornografi

SOU 2007:54 Barnet i fokus, En skärpt lagstiftning mot barnpornografi SOU 2007:54 Barnet i fokus, En skärpt lagstiftning mot barnpornografi YTTRANDE 2008-02-27 från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 B 2648-14 KLAGANDE JK Ombud och offentlig försvarare: Advokat KS MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. Sekretess

Läs mer

Likabehandlingsplan vid kränkning inom EfUS

Likabehandlingsplan vid kränkning inom EfUS Beslut 11/1 2007 1 Likabehandlingsplan vid kränkning inom EfUS Ur Skolverkets allmänna råd och kommentarer För arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling: I skollagen, läroplanerna och

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1 Landrapport Sverige Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv Landrapport Sverige 1 Sverige Denna publikation har tagits fram med ekonomiskt stöd från Europeiska unionens Daphneprogram. Ulla

Läs mer

Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Ofredande hur det ser ut och vad kan göras?

Ofredande hur det ser ut och vad kan göras? Ofredande hur det ser ut och vad kan göras? Under de senaste veckorna har det i media uppmärksammats att flickor och unga kvinnor har ofredats av större killgäng. I tyska Köln uppger över 90 unga kvinnor

Läs mer

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016 1 Skiljeboskolan Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016 2 Innehållsförteckning Skolans trygghetsvision 3 Elevers rätt till stöd 3 Resultat av kartläggning LÅ 14/15 4 Plan mot kränkande behandling

Läs mer

Trygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun

Trygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun Trygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun Januari 2005 Plan för att främja respektfullt bemötande mellan människor, både stora och små - förhindra kränkande behandling Förskolorna i Håbo kommun har i

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling 2011-11-24 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Inledning Vår Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling gäller i tolv månader och revideras årligen i anslutning till höstlovet.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling likabehandlingsplan 2014/2015

Plan mot kränkande behandling likabehandlingsplan 2014/2015 Lillgårdens förskola rev. 20140820 Plan mot kränkande behandling likabehandlingsplan 2014/2015 Inledning Lillgårdens förskola arbetar enligt nya lagändringen i skollagen SFS 2008:571 och den nya diskrimineringslagen

Läs mer

90 03 20 1952 f.n häktet Örebro. Överklagad dom: Svea Hovrätts dom av den 1 september 2014 i mål nr B 8076-13

90 03 20 1952 f.n häktet Örebro. Överklagad dom: Svea Hovrätts dom av den 1 september 2014 i mål nr B 8076-13 1 Till Högsta Domstolen Klagande: Ombud Motpart: Peter Lahdo 90 03 20 1952 f.n häktet Örebro Advokat Nils Uggla, Box 3098, 103 61 Stockholm, Tel: 08-20 59 00. Riksåklagaren Överklagad dom: Svea Hovrätts

Läs mer

Postadress Telefonväxel E-post: registrator@justice.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00

Postadress Telefonväxel E-post: registrator@justice.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00 2007-03-30 Justitiedepartementet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för rättvisa, frihet och säkerhet Enhet C1 Civilrättsliga frågor B - 1049 Bryssel Kommissionens grönbok om internationellt privaträttsliga

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer - En studie av lagen om besöksförbud ur ett brottsofferperspektiv

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer - En studie av lagen om besöksförbud ur ett brottsofferperspektiv Umeå Universitet 2008-05-12 Juridiska Institutionen Examensarbete 20p, höstterminen 2007 Mäns våld mot kvinnor i nära relationer - En studie av lagen om besöksförbud ur ett brottsofferperspektiv Författare:

Läs mer

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU.

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. HFD 2014 ref 50 Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. Lagrum: 21 första stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av

Läs mer

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget? Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig

Läs mer