BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4
|
|
- Sebastian Lindgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster STOCKHOLM SOU 2001:72 Barnmisshandel - Att förebygga och åtgärda. Slutbetänkande av Kommittén mot barnmisshandel. Brottsoffermyndigheten har i uppgift att lämna remissvar på slutbetänkandet av Kommittén mot barnmisshandel. Betänkandet innehåller ett tydligt barnperspektiv. Kommittén har också dokumenterat barns fortsatta utsatthet i vårt samhälle. Barn är utsatta i flera sammanhang, dels som offer för fysiska och sexuella övergrepp dels då barn utsätts för att bevittna våld mot någon närstående, vilket oftast är barnets egen mamma. Kommittén har kommit fram till en klargörande och nödvändig definition av barnmisshandel. Brottsoffermyndigheten kommer i sitt remissvar främst att fokusera på vad som vore önskvärt utöver de förslag som kommittén presenterar. Detta innebär att myndigheten vill markera vikten av att samtliga kommitténs reformförslag genomförs. Brottsoffermyndigheten menar att det dessutom är särskilt nödvändigt att reformen tydligt förankrar definitionen av barnmisshandel också i straffrätten. I det följande lämnas också vissa övriga synpunkter. 1
2 Barnmisshandel i samhället Kommittén har i andra kapitlet i sitt slutbetänkande haft ambitionen att lyfta upp barns röster och barns perspektiv. Denna ambition har präglat betänkandet. Brottsoffermyndigheten vill dock påpeka att det också är viktigt att ha ett strukturellt förhållningssätt till misshandel av barn liksom det är till misshandel av kvinnor. Det innebär att se att även våld mot barn i många fall grundar sig på och upprätthåller manlig överordning kontra kvinnors och barns underordning. Samhället formar individen och individerna samhället. Kommittén har beaktat den generella överordningen av vuxna i relation till barn men inte tillräckligt beaktat att såväl vuxna som barn dessutom ingår i en könsmaktsordning där kvinnor och flickor uppfattas annorlunda än män och pojkar. De senaste s k hedersmorden visar på flickors utsatthet i invandrargrupper. Flickor särskilt har en svår situation vilket gör att etnicitet också kan vara avgörande för framförallt flickors utsatthet. Strukturerna inte bara möjliggör övergreppen utan har också betydelse för hur övergreppen tolkas och bemöts av omvärlden. Det påverkar brottsutredning och lagföring inklusive tolkningar av lagens rekvisit och värderingen av bevisning. Att förebygga och åtgärda misshandel bör därför också inbegripa att synliggöra och försöka omforma dessa maktstrukturer. Anmälan till socialnämnden Kommittén kommer i sjätte kapitlet fram till att anmälningsskyldigheten inte fungerar. Det stämmer tyvärr väl överens med såväl forskning som med Brottsoffermyndighetens erfarenheter då myndigheten i ärenden om brottsskadeersättning i efterhand kan överblicka vad ett barn varit utsatt för. Brottsoffermyndigheten anser det också positivt att barnperspektivet fullföljs så att anmälningsskyldigheten även skall omfatta barn som är i behov av stöd. Att förebygga misshandel Kommittén föreslår i elfte kapitlet att möjligheten att inrätta ett Nationellt riskbarncentrum utreds. Brottsoffermyndigheten menar att ett sådant centrum är mycket önskvärt. Det borde kunna förverkligas snart och bl a ha Rikskvinnocentrum som förebild. Brottsoffermyndigheten vill också föreslå Umeå som en lämplig ort för ett Nationellt riskbarncentrum. Umeå är väl rustat med regionsjukhus, universitet med bl a polis-, jurist- och socionomutbildningar och därtill hörande forskning. Socialtjänsten i Umeå har dessutom en forsknings- och utvecklingsenhet. Brottsoffermyndigheten har redan nu omfattande erfarenheter av barns utsatthet vid 2
3 brott. Myndigheten har därför fått regeringens uppdrag att utforma ett viktimologiskt forskningsprogram som bl a kommer att omfatta om utsatta barn. Barnmisshandel i straffrätten Den definition som Kommittén har kommit fram till i tredje kapitlet utgår från ett barnperspektiv och är av den vidd som Barnkonventionen förordar i artikel 19 p 1: Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp, medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavares eller annan persons vård. Kommittén konstaterar att brottsbalkens definition av misshandel inte ger en rättvisande bild av vad barn far illa av (s 119). Brottsoffermyndigheten vill därför förankra Kommitténs definition av barnmisshandel även i straffrätten. På så sätt skulle också Barnkonventionens artikel 19 (se ovan) uppfyllas. Kommittén anser inte att det finns skäl för att utöka kriminaliseringen av barnmisshandel. Brottsoffermyndigheten delar inte den uppfattningen. Tvärtom anser Brottsoffermyndigheten att det är centralt för hela reformen att också det straffrättsliga området avseende barnmisshandel utvidgas och dessutom särregleras. Kommittén anser att psykisk misshandel av barn i och för sig kan framstå som straffvärd. Därefter framför kommittén argumentet att den psykiska misshandeln sker i hemmet och av föräldrarna leder till att en straffreglering inte har någon särskilt stor avskräckande effekt. I stället skall man med bl a information komma tillrätta med detta problem. Kommittén anser också att man måste ifrågasätta om straffrättsliga åtgärder är en lämplig metod att få vuxna människor att behandla barn med respekt. Brottsoffermyndigheten menar att misshandel av barn är ett allvarligt brott där samhället bör markera allvaret också i strafflagstiftningen. Familjen kan inte ha en överordnad betydelse i dessa sammanhang utan barnets rätt till skydd enligt barnkonventionens artikel 19 måste väga tyngre. Det privata måste väja inför barnet som individ. Brottsoffermyndigheten delar kommitténs uppfattning om att utbildning och information till föräldrar och yrkesverksamma behövs men Brottsoffermyndigheten anser inte att det är tillräckligt för att tillgodose barns rätt till skydd. 3
4 Kommittén konstaterar att en attitydförändring skett vad gäller föräldrars inställning till kroppslig bestraffning. Trots denna förändring av värderingar finns det inga undersökningar som visar att misshandel av barn minskat i motsvarande mån. Brottsoffermyndigheten anser således att det behövs information, utbildning och en straffrättslig utvidgning. Ett annat argument som Kommittén för fram är att det redan finns bestämmelser för de flesta led av definitionen genom bl a straffbestämmelserna för misshandel, ofredande, vållande till kroppsskada, fridskränkning etc. Kommittén drar den slutsatsen att anledningen till att de gällande straffbestämmelserna knappt tillämpas beror på att brotten oftast utförs i hemmet och att de därför är svåra att upptäcka och att bevisa. Brottsoffermyndigheten delar uppfattningen om att gällande rättsregler inte används i den utsträckning de skulle kunna vara tillämpliga, i synnerhet då det gäller psykisk misshandel. Därför är det Brottsoffermyndighetens åsikt att området som omfattas av straffansvar inte måste göras tillräckligt tydligt. Argumenten för detta är många. Bland de tyngst vägande vill vi framhålla följande. Sexualbrottsutredningen föreslår i sitt slutbetänkande Sexualbrott mot barn, SOU 2001:14 bl a de nya brotten våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp av barn som visar på ett tydligt barnperspektiv. Misshandel av barn bör på liknande sätt också särskiljas från det vanliga misshandelsbrottet som historiskt sett är konstruerat för att tillämpas på en misshandelssituation mellan vuxna män i offentliga miljöer. Brottsoffermyndigheten menar att en särskild straffbestämmelse med den av kommittén föreslagna definitionen måste införas för misshandel av barn. Flera undersökningar (t ex Christiansen, Else, Når mor får bank, Köpenhamn: SUS 1988 och Lundgren, Eva, Heimer, Gun, m fl, Slagen dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige en omfångsundersökning, Brottsoffermyndigheten 2001) samt Kommitténs tre egna studier genomförda våren 2000 visar på att gruppen av barn som bevittnar misshandel är stor. Kommitténs egna siffror indikerar att cirka tio procent av alla barn har upplevt våld i hemmet någon gång och att fem procent av alla barn upplever våld i hemmet ofta, dvs cirka respektive barn i Sverige. Barn som bevittnar våld är en stor och dessutom en mycket utsatt grupp. Kvinnovåldskommissionen beskriver situationen för barn i misshandelsmiljöer (SOU 1995:60, Kvinnofrid. Huvudbetänkande av Kvinnovåldskommissionen, 15 kap) och 4
5 uttalar redan då att oavsett om barnen själva är direkt drabbade av det fysiska våldet eller inte, har kvinnomisshandel starkt negativa effekter på barnen (s 369). Konsekvenserna av våldet är omfattande vilket också flera undersökningar visar: bl a Arnell, Ami, Ekbom, Inger, och han sparkade mamma - möte med barn som bevittnar våld i sina hem, Rädda Barnen 1999 samt avhandlingen av Weinehall, Katarina, Att växa upp i våldets närhet. Ungdomars berättelser om våld i hemmet, Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet, I Nya Zeeland har man i lagstiftningen tagit särskild hänsyn till att barn som brottsoffer skiljer sig från vuxna (Eriksson, Maria, Om vårdnad, boende och umgänge, artikel i Metell, Barbro m fl, Barn som ser pappa slå, s 111f, Gothia 2001). Mot bakgrund av barns speciella behov anses en person misshandla ett barn psykiskt om den personen låter barnet se eller höra fysisk, sexuell eller psykisk misshandel av en person som barnet har en nära relation till, eller utsätter barnet för en reell risk att se eller höra misshandel. Brottsoffermyndigheten vill därför särskilt hävda att även barn som bevittnar våld inom familjen är brottsoffer. Brottsoffermyndigheten anser att det är nödvändigt att vi i svensk strafflagstiftning på liknande sätt som i Nya Zeeland tar ställning för dessa barn och att Sverige finns med i den internationella förgrunden även fortsättningsvis. Brottsoffermyndigheten menar att även barn som bevittnar våld skall skyddas av den särskilda straffbestämmelsen avseende misshandel av barn. En särskild kriminalisering kan också vara ytterligare ett redskap för att skydda barnet då det kommer till frågan om vårdnad och umgänge. En riskbedömning enligt föräldrabalken är inte enbart fokuserad på om brott har begåtts eller inte men en lagföring ger ett bättre underlag för riskbedömningen. Kommittén hade kunnat beröra dessa frågor särskilt vilket enligt Brottsoffermyndigheten hade varit önskvärt. Frågor om vårdnad och umgänge hör i högsta grad samman med att förebygga och åtgärda barnmisshandel. Jämfört med andra länder är barnets rättsliga ställning i Sverige svag i förhållande till föräldrarna. En straffrättslig utvidgning skulle också medföra att fler barn skulle kunna få skadestånd eller brottsskadeersättning, pengar som t ex skulle kunna användas för en nödvändig terapeutisk behandling. Ersättning för kränkning, som är en mycket stor 5
6 skadståndspost, skulle kunna utgå om det straffrättsliga området på detta sätt utvidgades. Brottsoffermyndigheten delar Kommitténs bedömning vad avser en särreglering av straffvärdet. Myndighetens uppfattning är dock att straffskalorna vad gäller misshandel av barn är för låga och borde höjas. Kommittén uttalar att kompetens om barn måste finnas inom hela rättskedjan men anser endast att socialtjänst-, vård- och skolpersonal bör ha specialkompetenser då det gäller barn. Brottsoffermyndigheten finner det förvånansvärt att kommittén inte föreslår att också rättsväsendet behöver denna kompetens avseende barn. Frekvensen av barn- och familjemål är hög i våra domstolar och det är därför dessutom behövligt med en bred utbildningsinsats. Kommittén föreslår att det i målbeskrivningen i högskoleförordningen för t ex socionomer bör tilläggas att särskilt uppmärksamma barns livsvillkor och utsatta barns situation. Brottsoffermyndigheten menar att det också är viktigt att grundutbildningen för rättsväsendet innehåller barnperspektiv och bör därför på liknande sätt som för socionomer finnas med i högskoleförordningens examensordning. Kostnads- och andra effekter Som kommittén också har redogjort för måste utbildningsinsatser göras. Skall utbildningen leda till ökad kunskap krävs medverkan av kompetenta föreläsare. Brottsoffermyndigheten anser att insatserna också måste få kosta! Det är särskilt viktigt att avskilja resurser för fortbildningsinsatser eftersom det annars inte framstår som angeläget med denna kompetenshöjning. Det finns risk för att någon fortbildning inte kommer till stånd om inte särskilda medel avsätts. På Brottsoffermyndighetens vägnar Britta Bjelle Nina Nilsson I ärendet har generaldirektör Britta Bjelle beslutat. Nina Nilsson var föredragande. 6
KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor
SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...
Läs merLiten guide till kvinnofridsfrågor
Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:
Läs merSocialnämndens ansvar för. polisanmälan vid misstanke om brott mot barn
Socialnämndens ansvar för polisanmälan vid misstanke om brott mot barn 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du
Läs merBarnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning
Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011
Läs merEn hjälp till dig som anar att ett barn far illa.
En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. bris.se 1 Redaktör: Charlotte Ljunggren Art director: Marie Landelius/Landelius design Illustratör: Mia Valgren/Darling management Tryck: Digaloo Var och
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 Närvarande: justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Enligt en lagrådsremiss den 19
Läs merVärdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR
Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf
Läs merDe tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden
De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan
Läs merBarns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011
Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011 Olika Lika BARN DÄR HÄR DÅ NU Barnkonventionen Barnkonventionen FN:s konvention om barnets
Läs merBROTT MOT BARN OM HUR VÅLDSUTSATTA BARN DRABBAS NÄR FÖRUNDERSÖKNINGEN DRAR UT PÅ TIDEN
BROTT MOT BARN OM HUR VÅLDSUTSATTA BARN DRABBAS NÄR FÖRUNDERSÖKNINGEN DRAR UT PÅ TIDEN 2016 Rädda Barnen Författare: Maria Schillaci och Karin Blomgren Foto: Pernilla Norström (omslag, sid 9, sid 26-27),
Läs merOlämplig vårdnadshavare?
2002-06-24 En studie av Anna Karin Boqvist i samarbete med Barnombudsmannen (BO) Olämplig vårdnadshavare? en studie av överrättsdomar angående våld och vårdnad Innehållsförteckning Förkortningar...4 1
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merBarns delaktighet i familjerättsliga processer
Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30 Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart
Läs merKommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151
Kommittédirektiv Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år Dir. 2007:151 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2007 Sammanfattning En särskild utredare ska
Läs merSEXUELLA ÖVERGREPP MOT FÖRSKOLEBARN:
SEXUELLA ÖVERGREPP MOT FÖRSKOLEBARN: BARNS RÄTT ATT KOMMA TILL UTTRYCK I RÄTTSLIGA SAMMANHANG Emelie Ernberg Doktorand, Göteborgs universitet emelie.ernberg@psy.gu.se Sexuella övergrepp mot förskolebarn:
Läs merBarn som bevittnat våld
Justitieutskottets betänkande 2005/06:JuU19 Barn som bevittnat våld Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet dels proposition 2005/06:166 Barn som bevittnat våld och sex motionsyrkanden som väckts
Läs merKvinnofridsplan. - våld i nära relationer FÖRFATTNINGSSAMLING (7.19) Förvaltning KSF, stab. Dokumenttyp Planer. Ämnesområde Folkhälsa
Kvinnofridsplan - våld i nära relationer Dokumenttyp Planer Ämnesområde Folkhälsa Ägare/ansvarig Folkhälsosamordnare Antagen av KF 2006-08-31 63 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr KS/2006:204 Giltig
Läs merAntimobbning Arbetsplan för Vallaskolan 1-9
Antimobbning Arbetsplan för Vallaskolan 1-9 framtagen av antimobbningsteamet 2004 Bakgrund och definition: Mobbing kan vara svår att upptäcka, sker ofta när vuxna inte ser. Barnen själva, berättar sällan
Läs merAnmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar
Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar Pernilla Leviner Jurist och doktorand i socialrätt Stockholms universitet, Juridiska Institutionen
Läs merKommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128
Kommittédirektiv Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn Dir. 2014:128 Beslut vid regeringssammanträde den 4 september 2014 Sammanfattning En särskild utredare
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv
För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter
Läs merÖverenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid
Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och
Läs merBYGGSTEN: Jämställdhet och konventionen
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Jämställdhet och konventionen Denna byggsten redogör för: - begreppen jämställdhet, genus och kön, - regeringens jämställdhetspolitiska
Läs merVÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen
www.kvinnofrid.nu Jämställdhetsmålen VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS ÄLDRE Kerstin Kristensen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare
Läs merBarnmisshandel. Björn Tingberg Leg ssk, med dr. Barnskyddsteamet MIO Astrid Lindgrens Barnsjukhus
Barnmisshandel Björn Tingberg Leg ssk, med dr Barnskyddsteamet MIO Astrid Lindgrens Barnsjukhus Barnskyddsteamet Mio På Barnahusen På sjukhuset Samråd Rättsmedicinsk undersökning Utbildning Konsultation
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:792 av Torbjörn Björlund m.fl. (V) Brottsofferfrågor
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:792 av Torbjörn Björlund m.fl. (V) Brottsofferfrågor Innehåll 1 Förslag till riksdagsbeslut 1 2 Inledning 2 3 Förbättrade förutsättningar för kvinnor som utsätts
Läs merBarn som far illa Polisens skyldigheter
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png
Läs merGunilla Berglund (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss En skärpt sexualbrottslagstiftning Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 31 januari 2013 Beatrice Ask Gunilla Berglund (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga
Läs merSOU 2007:54 Barnet i fokus, En skärpt lagstiftning mot barnpornografi
SOU 2007:54 Barnet i fokus, En skärpt lagstiftning mot barnpornografi YTTRANDE 2008-02-27 från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA
HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA Innehållsförteckning 1. Handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar 2. Handlingsplan vid misstanke om sexuella övergrepp där
Läs merGrundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess
Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra
Läs merFörslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-08-09 Handläggare: Siv Lundgren Telefon: 08-508 13185 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2011-09-29 Förslag till reviderade riktlinjer
Läs merYttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju 2012/4191/L5)
Justitieombudsmannen Lars Lindström YTTRANDE Datum 2012-11-23 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 51-2012 Sid 1 (8) Yttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju
Läs merLikabehandlingsplan vid kränkning inom EfUS
Beslut 11/1 2007 1 Likabehandlingsplan vid kränkning inom EfUS Ur Skolverkets allmänna råd och kommentarer För arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling: I skollagen, läroplanerna och
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merBarnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd
Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle
Läs merKonventionens genomförande i Sverige Statlig nivå
Konventionens genomförande i Sverige Statlig nivå Ratificering BO Frivilligorganisationer Lag om barnombudsman 1990 1993 1996 1999 30 milj NGO:s 30 milj BO 30 milj Barnkonventionens genomförande i Sverige
Läs merMeddelad i Sundsvall. SAKEN Ersättning till offentligt biträde KAMMARRATTENS AVGÖRANDE
KAMMARRÄTTEN T-^^^ * Mål nr 82746 I SUNDSVALL UUiVL 2016-06- 16 Meddelad i Sundsvall Sida l (3) KLAGANDE Per Bergmark Familjens jurist Box 330 901 07 Umeå ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Umeås
Läs merINDIKATORER FÖR BARNKONVENTIONEN
INDIKATORER FÖR BARNKONVENTIONEN Skydd mot övergrepp Övergrepp i hemmet (Art. 19, 34, 36 & 37) Övergrepp/mobbing i skolan (Art. 19, 34, 36 & 37) Antal rapporterade hemfridsbrott Antal rapporterade kvinnofridskränkningar
Läs merSynpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige
SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för
Läs merInnehåll. 1 Sammanfattning... 7
Innehåll 1 Sammanfattning... 7 2 Promemorians författningsförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt...9 2.2 Förslag till lag om ändring i brottsskadelagen
Läs merRÄTTS-KUNSKAP KAPITEL 3
RÄTTS-KUNSKAP KAPITEL 3 OM brotten Brottsbalken reglerar Brott mot person Förmögenhetsbrott Brott mot allmänheten och staten Brott mot specialstrafflagar, till exempel trafikbrott och narkotikabrott LIBER
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM53. Kommissionens förslag till rambeslut om bekämpande av organiserad. brottslighet. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria 004/05:FPM53 Kommissionens förslag till rambeslut om bekämpande av organiserad brottslighet Justitiedepartementet 005-03-31 Dokumentbeteckning KOM (005) 6 slutlig Kommissionens
Läs merStoppa mäns våld mot kvinnor
Stoppa mäns våld mot kvinnor Eskilstuna kommuns arbete år 2015 2017 Lättläst version av handlingsplan Stopp. 1 Inledning Eskilstuna kommun arbetar för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Vi har skrivit hur
Läs merMalmö den 14 september Göteborg den 21 september Stockholm den 12 oktober
Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation? Inbjudan till en utbildningsdag för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten och ideella organisationer
Läs merLänsgruppen för barnmisshandelsfrågor September 2013 Östergötlands län ATT TÄNKA PÅ.
Länsgruppen för barnmisshandelsfrågor September 2013 Östergötlands län ATT TÄNKA PÅ. Rutiner för handläggning av ärenden som rör barnmisshandel och sexuella övergrepp i Östergötlands län Flödesschema ÖSTGÖTAMODELLEN
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 6 november 2003 T 136-02 KLAGANDE 1. Målsägande C 2. Målsägande D Ombud, tillika målsägandebiträde för 1 och 2: advokaten LG MOTPART BA
Läs merÖverenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid
Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och
Läs merInför Föräldraplanen. Banets/barnens namn: Förälders namn:
Inför Föräldraplanen Banets/barnens namn:.... Förälders namn:.. Inför Föräldraplanen 2 Att vara förälder är bland annat att ställas inför många frågor och att behöva fatta beslut som rör ens barn. I bästa
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Böckerna finns på Sjukhusbiblioteket Länssjukhuset Ryhov Februari 2015 www.rjl.se/bibliotek Facklitteratur Arnell, Ami: och han sparkade mamma möte med barn som bevittnar våld i
Läs merYttrande gällande slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71 ), ert dnr S2015/04694/FST
inspektionen för vård och omsorg 2015-11-24 Dnr 10.1-23692/2015 1(8) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Monica Jacobson monica.jacobson@ivo.se Socialdepartementet Yttrande gällande slutbetänkande
Läs merEr beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-21 B 3462-14 R 22. Ert datum
Svarsskrivelse Sida 1 (6) Datum Rättsavdelningen 2014-07-25 ÅM 2014/5384 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-21 B 3462-14 R 22 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm CH./. riksåklagaren
Läs merKommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012
Kommittédirektiv En nationell samordnare mot våld i nära relationer Dir. 2012:38 Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Sammanfattning En nationell samordnare ska åstadkomma en kraftsamling
Läs merSvensk kvinnofrids- och barnrättshistoria
Svensk kvinnofrids- och barnrättshistoria 1734 mannen förbjuds att slå ihjäl sin fru 1700-talets slut dödsstraff för våldtäkt - egendomsbrott 1864 Husagan avskaffas 1915 Lång och varaktig söndring skäl
Läs merVåra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling
Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen
Läs merStockholm den 20 mars 2012
R-2011/1880 Stockholm den 20 mars 2012 Till Justitiedepartementet Ju2011/9105/L5 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Sveriges
Läs merÅrlig plan mot diskriminering och kränkande behandling
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad
Läs merVåldsutsatta, hemlösa kvinnor med missbruk
Våldsutsatta, hemlösa kvinnor med missbruk Internationella brottsofferdagen 2015 Vem är jag och vad gör jag här? Vilka personer talar jag om? Boendeverksamheten Varför särskilt utsatta? Språkets betydelse
Läs merStort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.
a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella
Läs merHot och våld i nära relationer Barn som upplever våld Mäns våld mot kvinnor Hedersrelaterat våld
Söderköpings kommuns handlingsplan Hot och våld i nära relationer Barn som upplever våld Mäns våld mot kvinnor Hedersrelaterat våld Antagen av Kommunfullmäktige 2010-09-01 83 INNEHÅLL 1. HANDLINGSPLANENS
Läs merMissiv 1(2) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-09-15 KS/2014:394 Handläggare Carina Stolt Tfn 0142-851 11 Kommunstyrelsen Kommungemensam metod för att säkerställa att barnkonventionen
Läs merRikspolisstyrelsen Skolverket Sveriges Kommuner och Landsting. Registerkontroll. av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg
Rikspolisstyrelsen Skolverket Sveriges Kommuner och Landsting Registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg Vad är registerkontroll? För att få börja sitt arbete eller
Läs merSocialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende
REMISSVAR 2016-03-18 Dnr 3.9:0101/16 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende (Dnr 934/2016) Inledning Förslaget behandlar nya föreskrifter
Läs merFrågor och svar om MFJ
Frågor och svar om MFJ 1. Är det inte lite gubbigt med bara män i styrelsen? 2. Vilka utmaningar kommer bli störst för föreningen? 3. Är ni kvinnohatare? 4. Är inte det stora samhällsproblemet män som
Läs merMäns våld mot kvinnor
Mäns våld mot kvinnor Vision Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Vad är våld? Våld är varje handling riktad
Läs merYttrande över Integritetsskyddskommitténs slutbetänkande Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3)
Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2008-03-04 Ju2008/675/L6 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Integritetsskyddskommitténs slutbetänkande
Läs merBarnets rättigheter. Barnkonventionen
Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några
Läs merMigrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26
Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26 37.5 Att utreda barn Innehållsförteckning Inledning Rättsregler och andra utgångspunkter Syftet med
Läs merRemiss av betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck
Skarpnäcks stadsdelförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-07-22 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-08-27
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008.
Kommittédirektiv Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst Dir. 2008:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utvärdera tillämpningen
Läs merBarnen i brottets skugga - yttrande över remiss från Justitiedepartementet (Ds 2004:56)
Staben S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN S TOCKHOLMS STAD Handläggare: Elsie Edlund Tfn: 08-508 25 604 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2005-02-23 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-03-15 DNR 106-30/2005 Till Socialtjänstnämnden Barnen
Läs merBarnmisshandel Lovisa Ritzer
JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Barnmisshandel Lovisa Ritzer Examensarbete i straffrätt, 30 hp Examinator: Kerstin Berglund Stockholm, Vårterminen 2014 Innehållsförteckning Barnmisshandel...
Läs merPolicy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering. För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund
Policy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund november 2002 1 Policy mot sexuella trakasserier Syftet med denna policy och vägledning är att motverka
Läs merSvensby forskole enhet avdelning Pyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Svensby forskole enhet avdelning Pyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola
Läs merYttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)
Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS
Läs merBarnkonventionens roll i delar av den svenska skyddslagstiftningen avseende barn som far illa i hemmet
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Juridiska Institutionen Barnkonventionens roll i delar av den svenska skyddslagstiftningen avseende barn som far illa i hemmet Examensarbete, 30 hp, höstterminen
Läs merÖversyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte
Ds 2015:49 Översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice,
Läs merAbstrakt. Författare: Martina Ribbestam. Titel: Barnmisshandel. Engelsk titel: Child abuse. Antal sidor: 35
LÄRARUTBILDNINGEN Självständigt arbete, 15hp / 30 hp Barnmisshandel Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Handledare: Maude Johansson Kurs: GO 2963 År och termin:
Läs merRiksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27)
Stockholm 28 augusti 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Riksföreningen
Läs merGRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter
CCPR/C/FIN/CO/6 24.7.2013 Originalspråk: engelska Kommittén för mänskliga rättigheter 108:e sessionen Genève, 8 26 juli 2013 GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL
Läs merEn bra start i livet (0-20år)
En bra start i livet (0-20år) Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Fastställd av kommunstyrelsen, 2015-06-03 Dnr: KS 2014/00231 Innehållsförteckning En bra start i livet (0-20år) 1 1 Inledning
Läs merSkadestånd och Brottsskadeersättning
Skadestånd och Brottsskadeersättning Barns och ungas rätt till ekonomisk upprättelse efter brott som de utsatts för eller bevittnat Ann Lundgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Brottsoffermyndigheten
Läs merSOU 2001:14 Sexualbrotten. Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande frågor
BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Remissvar SOU 2001:14 Sexualbrotten. Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande frågor Efter kvinnofridsreformerna har förväntningarna på genomgripande förändringar
Läs merAll vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.
Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de
Läs merBARNMISSHANDEL INOM FAMILJEN
Polishögskolan vid Umeå universitet Fördjupningsarbete HT -03 Rapport nr. 174 BARNMISSHANDEL INOM FAMILJEN Emma Skiöld Ulrika Ebeling Termin 4 Sammanfattning Vårt arbete handlar om barnmisshandel inom
Läs merHandlingsplan mot våld i nära relationer 2017-2020
Ansvarig: Reviderad Antagen i Kommunstyrelsen 2016-05-25 1(21) Handlingsplan mot 2017-2020 Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax: 0322-60 09 60 Org.nr: 212000-1454
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN för FYRENS FÖRSKOLA OKTOBER 2013 Inledning Det här är förskolan Fyrens handlingsplan för att motverka alla former av trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling. Vi
Läs merIntegritetsskydd - utkast till överväganden, lagtext och författningskommentar
PM 62 2011-01-18 Yttrandefrihetskommittén Ju 2003:04 Göran Lambertz, ordförande goran.lambertz@dom.se 08 561 666 13 070 31 288 31 Integritetsskydd - utkast till överväganden, lagtext och författningskommentar
Läs mer2012-11-15. Handlingsplan för agerande vid hot och våld på Björkhagsskolan
2012-11-15 Handlingsplan för agerande vid hot och våld på Björkhagsskolan All personal är skyldig att hålla sig väl förtrogen med denna handlingsplan. Vid oklarheter kontakta rektor. Som nyanställd ska
Läs mer3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för?
Svar med anledning av frågor från SVT Nyheter SVT Nyheter har ställt några frågor till Göta hovrätt om den dom som hovrätten nyligen har meddelat i ett uppmärksammat mål om kränkningsersättning. I det
Läs mer2011:16. Den polisanmälda barnmisshandeln
2011:16 Den polisanmälda barnmisshandeln Utvecklingen fram till 2009 Den polisanmälda barnmisshandeln Utvecklingen fram till 2009 Rapport 2011:16 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
1(11) Reviderad 2014-05-05 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgårdens förskola 2(11) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5
Läs mervåld mot kvinnor LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa
LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Landskapsvård i Skåne 1998 LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa våld mot kvinnor Rapport nr 00:8 Sociala funktionen
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN Antagen av styrelsen för Kvarnby folkhögskolas ekonomiska förening den 8 november 2012
LIKABEHANDLINGSPLAN Antagen av styrelsen för Kvarnby folkhögskolas ekonomiska förening den 8 november 2012 1. Syfte och vision Syftet med denna likabehandlingsplan är att främja de studerandes lika rättigheter
Läs merLSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)
REMISSYTTRANDE Nämnd, förvaltning Dnr Socialförvaltningen 2008-12-18 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa
Läs merBildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.
Läs merPLAN för samverkan och ansvarsfördelning mellan myndigheter och frivilliga organisationer
PLAN för samverkan och ansvarsfördelning mellan myndigheter och frivilliga organisationer Diarienummer Fastställd/senast uppdaterad Beslutsinstans Ansvarigt politiskt organ Ansvarig processägare SÄN 2011/249-700
Läs merDefinition av våld och utsatthet
Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång
Läs merVåld mot äldre kvinnor Motion av Ewa Samuelsson och Desirée Pethrus Engström (båda kd) (2004:67)
Utlåtande 2005: RVII (Dnr 327-4546/2004) Våld mot äldre kvinnor Motion av Ewa Samuelsson och Desirée Pethrus Engström (båda kd) (2004:67) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion
Läs mer