Statistik Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Transkript

1 Statistik Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se

2 Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens statistikföring... 2 Brottsutsatta kvinnor... 3 Könsfördelning bland hjälpsökande hos Brottsofferjouren Kontakt med Brottsofferjouren... 4 Polisanmälan... 4 Integritetskränkande brott... 6 Sexualbrott... 7 Särskilda omständigheter... 8 Nära relation... 9 Hedersrelaterade brott

3 Om den här rapporten Varje år publicerar Brottsofferjouren en statistiksammanställning med fokus på vårt arbete inom det som brukar betecknas som kvinnofridsområdet. Det är en majoritet kvinnor som söker stöd hos Brottsofferjouren. Kvinnor söker oftare hjälp för det vi beskriver som integritetskränkande brott - sådana handlingar som kan sägas vara riktade mot en viss individ och därmed kan antas kränka den brottsdrabbades integritet i större utsträckning. Kvinnor är också tydligt överrepresenterade som brottsoffer i ärenden med hedersrelaterat våld och förtryck, för de flesta typer av brott i nära relation och inte minst för sexualbrotten. Eftersom Brottsofferjouren ger stöd till både män och kvinnor i ärenden av den här typen redovisas siffror för båda könen i rapporten. Brottsofferjourens statistikföring Brottsofferjouren Sverige samlar varje år in statistik från alla lokala brottsofferjourer. Brottsofferjouren kommer bara i kontakt med en del av alla som drabbas av brott varje år, nämligen de som förmedlas till oss via polis eller annan instans, eller som själva tar kontakt. Vår statistik kan alltså inte kartlägga hur många brott som begåtts eller vilka som drabbas av dessa brott. Vi kan däremot beskriva vilka vi hjälpt och vilka brott de utsatts för. Vi kan också, till skillnad från polisen, föra statistik över personer som inte polisanmält händelsen, men ändå sökt hjälp hos oss efter att ha varit med om brott. Statistiksystemet bygger på att jourerna antecknar åtta grunduppgifter om varje hjälpsökande de haft kontakt med: Kommun där den hjälpsökande är bosatt Kön Åldersgrupp Brottstyp Särskilda omständigheter (jouren markerar till exempel när gärningspersonen står i nära relation till brottsoffret eller när brottet är hedersrelaterat) Om polisanmälan är gjord eller inte 2

4 Vilken typ av hjälpsökande det handlar om (brottsoffer, anhörig eller vittne) Vem som först tog kontakt med oss (polisen, hjälpsökanden själv eller annan) Brottsutsatta kvinnor Det är fler kvinnor än män som får hjälp hos Brottsofferjouren. Könsfördelningen för hjälpsökande ändrar sig mycket lite från år till år och ligger kring 60 procent kvinnor, 40 procent män. Den är också nästan exakt likadan på länsnivå och på journivå, trots att vi alltså har många olika jourer av varierande storlek. Könsfördelning bland hjälpsökande hos Brottsofferjouren % Män 62% Kvinnor Kön Antal Män Kvinnor Totalsumma Verksamhetsåret 2015 hade Brottsofferjouren kontakt med hjälpsökande kvinnor. Till den nationella Telefoncentralen är det 63 procent kvinnor och 37 procent män som hör av sig. Där är en del av de kvinnor som ringer anhöriga till brottsutsatta som själva inte kan eller vill kontakta oss med frågor. Men även bland dem som själva utsatts för brott är en majoritet kvinnor. Man ska samtidigt komma ihåg att det inte bara är Brottsofferjouren som har kontakt med brottsutsatta kvinnor. Det finns andra organisationer som arbetar enbart med kvinnor. I det perspektivet är det anmärkningsvärt att kvinnor är i majoritet även hos oss. 3

5 Kontakt med Brottsofferjouren Vi kartlägger vem som först tog kontakt med den lokala jouren. 2% 17% Annan Hjälpsökande 81% Polis Det vanligaste (81 procent av fallen) är att polisen direkt förmedlar ärendet. Kategorin hjälpsökande (17 procent) innebär att den brottsutsatta själv kontaktar oss, annan (2 procent) innebär att till exempel sjukvården, skolkurator, frivården eller annan instans kontaktar oss för den brottsutsattas räkning. Det är ingen nämnvärd skillnad mellan könen vad gäller hur de förmedlades till Brottsofferjouren. Polisanmälan Brottsofferjouren antecknar också om brottet man söker hjälp för är polisanmält. Svarsalternativen är ja, nej eller ska göras. För kortare kontakter, till exempel frågor via telefon där det inte framgår om polisanmälan är gjord antecknar jourerna vet ej. Är brottet polisanmält? 1% 1% 2% Ja Nej Ska göras Vet ej 96% 4

6 Vid närmare granskning av enbart de 482 ärenden som inte polisanmälts visar det sig att det finns en liten överrepresentation av kvinnor i den gruppen: 69 procent av dem som inte anmält är kvinnor. I tabellen nedan framgår i detalj vilken typ av brott de som inte polisanmält uppger att de varit med om: Brottstyper för de som inte polisanmält v-året 2015 Män Kvinnor Totalt Andra tillgreppsbrott Ekonomisk brottslighet Förtal, förolämpning Grov (kvinno)fridskränkning Identitetsstöld, förfalskning Inbrott 4 4 Misshandel Mord, dråp, vållande till annans död 4 4 Mordförsök 1 1 Människorov, människohandel 4 4 Ofredande Olaga förföljelse Olaga hot Rån Skadegörelse Stöld, väskryckning, fickstöld 8 8 Trafikbrott Våldtäkt Våldtäktsförsök Övergrepp i rättssak Överträdelse av kontaktförbud 2 2 Övriga brott mot frihet och frid Övriga sexualbrott Övrigt Totalt De brottstyper som är vanligast för brottsutsatta som har gjort polisanmälan dominerar också tabellen för de som inte anmält händelsen: misshandel, olaga hot och ofredande. Misshandel är den i särklass vanligaste brottstypen vi kommer i kontakt med inom Brottsofferjouren, både för män och för kvinnor. En del av de icke polisanmälda ärendena har noterats som övrigt. Det handlar ofta om händelser som gränsar till brottstyperna misshandel, hot, ofredande och sexualbrott, men där stödpersonen som samtalat med stödsökanden inte säkert kunnat avgöra om händelserna når upp till brottslig nivå i juridisk mening och därför valt att markera dem med övrigt. 5

7 Det kan också vara ärenden där man haft samtal med en hjälpsökande om mobbing eller trakasserier i skola eller på arbetet, om en problemfylld relation, om en infekterad vårdnadstvist kontakter där Brottsofferjourens samtalsstöd kommit väl till pass, men där det inte varit möjligt att placera in ärendet under en särskild brottstyp. Integritetskränkande brott Som syns i tabellen nedan söker fler kvinnor än män stöd hos Brottsofferjouren efter det vi brukar identifiera som integritetskränkande brott, sådana handlingar som kan sägas vara riktade mot en viss individ och därmed kan antas kränka den brottsdrabbades integritet i större utsträckning. Ärendemängd 2015 för brottstyper av integritetskränkande art Män Kvinnor Totalt Förtal, förolämpning Grov (kvinno)fridskränkning Identitetsstöld, förfalskning Misshandel Mord, dråp, vållande till annans död Mordförsök Människorov, människohandel Ofredande Olaga förföljelse Olaga hot Våldtäkt Våldtäktsförsök Övergrepp i rättssak Överträdelse av kontaktförbud Övriga brott mot frihet och frid Övriga sexualbrott Totalt Under 2015 hade Brottsofferjouren kontakt med personer utsatt för integritetskränkande brott eller 64 procent av dem var kvinnor. 6

8 Sexualbrott Könsfördelningen är mest ojämn för de tre brottstyper som utgör sexualbrott i Brottsofferjourens statistik (våldtäkt, försök till våldtäkt och övriga sexualbrott). 686 Män Kvinnor Våldtäkt Våldtäktsförsök Övriga sexualbrott Kvinnor är hjälpsökande i 90 procent av fallen att jämföra med 62 procent för alla typer av brott. Könsfördelning hjälpsökande för sexualbrott Könsfördelning alla hjälpsökande Män Kvinnor Män Kvinnor 10% 38% 62% 90% Åldersfördelningen för sexualbrotten är också olik normalfallet: det är en överrepresentation för unga. 44 procent av hjälpsökande som varit med om sexualbrott är i åldrarna år. Jämför man med de som varit med om andra typer av brott är det 20 procent unga i den gruppen. 7

9 Åldersfördelning hjälpsökande för sexualbrott 0-11 år år år 65- år 2% 2% Åldersfördelning hjälpsökande för andra brott 0-11 år år år 65- år 1% 11% 20% 44% 52% 68% Särskilda omständigheter Vid varje brottstyp har jouren möjlighet att uppge om det funnits särskilda omständigheter. De kan markera när det handlar om: Hatbrott Hedersrelaterade brott Internetrelaterade brott Brott där gärningspersonen står i nära relation till brottsoffret Brott som skett i samband med yrkesutövning Skolrelaterade brott Från och med 2013 blev det obligatoriskt att anteckna dessa omständigheter och rapporteringen av dem har stadigt ökat från att ha utgjort 9 procent av våra ärenden 2012 till att utgöra 18 procent i år. Några lokala jourer har emellertid fortfarande antecknat mycket få ärenden av den här typen. Jourer med noggrann statistikföring har mellan 25 procent och 35 procent ärenden med någon typ av särskild omständighet. Man kan använda dem som en slags måttstock på vilka mörkertal som finns i rapporteringen från jourerna skulle alla vara lika noga med statistikföringen vore det rimligt att hela organisationen nådde den nivån. 8

10 Mängden ärenden som fått markeringen hatbrott, hedersrelaterat, internetrelaterat, nära relation, skolrelaterat och yrkesrelaterat under 2015 framgår av diagrammet nedan. Män Kvinnor Särskilda omständigheter fördelat på typ och kön Hatbrott Hedersrelaterat Internetrelaterat Nära relation Skolrelaterat Skett vid yrkesutövning Nära relation Den i särklass vanligaste särskilda omständigheten är nära relation. Med nära relation avses oftast en parrelation (avslutad eller pågående) men kan också beteckna en släktrelation som förälder/barn eller en annan närstående. Om man ser till hela ärendemängden för Brottsofferjouren under verksamhetsåret 2015 har alltså av ärenden, eller 12,7 procent, fått markeringen nära relation av jouren som haft ärendet. Med tanke på underrapporteringen av särskilda omständigheter som nämndes ovan kan man förvänta sig att den verkliga siffran är mycket högre än så. Brottsutsatta kvinnor som fått hjälp hos Brottsofferjouren har en dramatisk överrepresentation för den här omständigheten. 83 procent av de hjälpsökande med markeringen nära relation är kvinnor. Andelen män har ökat sedan 2012, då den låg på 13 procent av vår ärendemängd, till i år där den ligger på 17 procent. 9

11 Könsfördelning hjälpsökande med markeringen nära relation Män Kvinnor Könsfördelning alla hjälpsökande Män Kvinnor 17% 38% 83% 62% Det innebär att för brottstyperna misshandel, grov kvinnofridskränkning, olaga hot, ofredande, sexualbrott, överträdelse av besöksförbud och liknande är gärningspersonen oftare en person som står i nära relation till kvinnan. När män drabbas av dessa brottstyper är gärningspersonen mer sällan någon i nära relation till dem. Forskning visar dessutom att det våld kvinnor utsätts för i nära relation är grövre och mer systematiserat, det vill säga upprepas oftare, än det våld män utsätts för i nära relation. Åldersfördelning hjälpsökande med markeringen nära relation 0-11 år år år 65- år 1% Åldersfördelning alla hjälpsökande 0-11 år år år 65- år 1% 6% 17% 11% 21% 76% 67% 10

12 Om man ser till åldersfördelningen är det också en viss överrepresentation för gruppen vuxna vad gäller ärenden med markeringen nära relation, 76 procent av ärendena är från den åldersgruppen att jämföra med 67 procent för hela populationen. Fördelen med Brottsofferjourens sätt att föra statistik är att inte bara ärenden som traditionellt anses vara kopplade till nära relation som misshandel och hot kan få markeringen utan alla typer av brott. Händelser som vi inte normalt betecknar som integritetskränkande - som skadegörelse, stölder och brott som drabbar offrets ekonomi - kan också bli det på grund av att gärningspersonen står i nära relation till den utsatta och brottet därmed tydligt riktar sig mot en viss individ. Nedan en tabell över alla ärenden med markeringen nära relation under verksamhetsåret 2015 och vilka brottstyper som var kopplade till dem. Brottstyper med markeringen nära relation 2015 Män Kvinnor Totalt Allmänfarliga brott Andra tillgreppsbrott Ekonomisk brottslighet Förtal, förolämpning Grov (kvinno)fridskränkning Identitetsstöld, förfalskning Inbrott Misshandel Mord, dråp, vållande till annans död Mordförsök Människorov, människohandel Ofredande Olaga förföljelse Olaga hot Rån Skadegörelse Stöld, väskryckning, fickstöld Trafikbrott Våldtäkt Våldtäktsförsök Övergrepp i rättssak Överträdelse av kontaktförbud Övriga brott mot frihet och frid Övriga sexualbrott Övrigt Totalt

13 Hedersrelaterade brott Ärenden med hedersrelaterat våld och förtryck förekommer också hos Brottsofferjouren. För 2015 har jourerna rapporterat 68 sådana ärenden över hela landet. Könsfördelningen bland de hjälpsökande är 71 procent kvinnor, att jämföra med 62 procent kvinnor i hela gruppen hjälpsökande hos Brottsofferjouren. Könsfördelning hjälpsökande med markeringen hedersrelaterat Män Kvinnor Könsfördelning alla hjälpsökande Män Kvinnor 29% 38% 71% 62% Åldersfördelningen i gruppen med markeringen hedersrelaterat visar en överrepresentation för personer i åldern år. 41 procent av ärendena finns i den gruppen att jämföra med 21 procent för alla typer av brott. Olaga hot och misshandel är de brottstyper som är mest dominerande i gruppen som utsatts för hedersrelaterade brott. Eftersom Brottsofferjourens statistiksystem gör det möjligt att markera vilken brottstyp som helst med särskilda omständigheter blir det tydligt i tabellen på nästa sida att hedersrelaterade brott täcker ett helt spektrum av olika brottstyper från förtryck till våld, från förtal till mordförsök. 12

14 Brottstyp Män Kvinnor Totalt Ekonomisk brottslighet 1 1 Förtal, förolämpning 1 1 Grov (kvinno)fridskränkning 4 4 Inbrott 1 1 Misshandel Ofredande Olaga förföljelse 1 1 Olaga hot Rån 2 2 Skadegörelse 1 1 Stöld, väskryckning, fickstöld Våldtäktsförsök 1 1 Övergrepp i rättssak 1 1 Övriga brott mot frihet och frid Övrigt Totalt Mer statistik från Brottsofferjouren finns att ta del av på 13