Liten guide till kvinnofridsfrågor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Liten guide till kvinnofridsfrågor"

Transkript

1 Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: Ungdomsmottagningen: Mansmottagningen: Socialtjänsten: , efter 17: Polisen: Kvinnofrid: Kvinnojouren Ellinor: Tjejjouren Beata: (mail & msn) Barn och ungdom: Råd & stöd: Eleonoragruppen: Nationella kvinnofridslinjen: Killjouren.se Linköpings stadsmission: Åtvidabergs kommun Kvinnofrid Liten guide till kvinnofridsfrågor Besök även kommunens webbplats!

2 Vidare läsning samt referenser Alakoski, Susanna (red.), Lyckliga slut: sjutton berättelser om vardagsvåldet, 2007 Brottsofferjourernas Riksförbund m.fl., Trygghet som saknas: om våld och övergrepp mot äldre, 2006 Brottsförebyggande rådets hemsida Eliasson, Mona, Mäns våld mot kvinnor i nära relationer: en kunskapsöversikt, 2006 Eliasson, Mona, Att förstå mäns våld mot kvinnor, i Heimer, Gun (red.), Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar, 2008 Eriksson, Maria(red.), Barn som upplever våld, 2007 Eriksson, Hjelde, Ofrid?: Våld mot äldre kvinnor och män - en omfångsundersökning i Umeå kommun, 2001 Eriksson, Maria, Barn som upplever våld män som utövar våld, i Heimer, Gun (red.), Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar, 2008 Eldén, Åsa, Heder på liv och död: våldsamma berättelser om rykten, oskuld och heder, 2003 Grände, Josefine, Jag kallade det aldrig för våldtäkt; att möta unga kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp, 2003 Handu-rapport, Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, 2007 Högdin, Sara, Utbildning på (o)lika villkor: Om kön och etnisk bakgrund i grundskolan, 2007 Holmberg, Carin, Varför går hon? Om misshandlade kvinnors uppbrottsberättelser, 2005; Våldsamt lika och olika: Om våld i samkönade parrelationer, 2005 Jeffner, Stina, Liksom våldtäkt typ; Om ungdomars förståelse av våldtäkt, 1998 Länsstyrelsen, Om våld i hederns namn och om skyldigheten att se och hjälpa utsatta Lundgren, Eva m.fl., Slagen Dam: Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige- en omfångsundersökning, 2001 Livholts, Mona, Vanlig som vatten: Manlighet och normalitet i mediernas berättelser om våldtäkt, 2007 Nordborg, Gudrun, Våld i vardagen, i Heimer, Gun (red.), Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar, 2008 Nationellt råd för kvinnofrid, Världens sämsta brottsoffer: Om mäns våld mot missbrukande kvinnor och psykiskt funktionshindrade kvinnor, 2003 Wennstam, Katarina, Flickan och skulden: en bok om samhällets syn på våldtäkt, 2004; En riktig våldtäktsman,

3 Tänkvärda aspekter Det är den som nyttjat våld som bär ansvaret för våldet, aldrig den våldsutsatta Ett bra bemötande utan fördömande - många våldsoffer känner redan en stor skuld och skam för det som inträffat Våga fråga/våga se, ofta kan det vara en större kränkning att inte fråga/se, gör frågan till en rutin i exempelvis hälsoenkäter eller vid utredningar inom socialtjänsten Då gruppen förövare är så mångfacetterad, samt omfångsundersökningar visar att våldet är tämligen utbrett, är det inte osannolikt att någon bekant till dig har varit våldsutsatt Du kan också ha träffat någon som nyttjar/nyttjat våld utan att du vet om det Våld kan tillta vid graviditet, samt vara den utlösande faktorn Ett bra bemötande kan vara avgörande för om personen ifråga anmäler eller inte Mörkertalet finns framförallt bland dem som utsatts för våld i nära relation, inte bland dem som utsatts för utomhusvåld Genom att ha informationsbroschyrer tillgängliga på arbetsplatsen indikerar detta ett avståndstagande mot våldet och för kvinnofrid, detta kan göra det lättare för våldsutsatta att våga berätta En regnbågsflagga ståendes på företaget kan göra att en person våldsutsatt i en samkönad relation vågar berätta, flaggan indikerar att dennes sexualitet är ok Även om män som brottsoffer inte uppmärksammats särskilt mycket i denna översiktsguide, måste givetvis ett bra bemötande och stöd ges till dessa då de söker och berättar om sin våldutsatthet. I dagsläget är kunskapen om mäns utsatthet nästintill obefintlig, om detta indikerar att ett stort mörkertal finns, eller att få män utsätts för våld i nära relation, är därför svårt att svara på. Beredskapen för att ta emot även dessa måste givetvis finnas. Informationsbroschyrer om mansjourer kan vara ett sätt att bryta den eventuella tystnaden Innehållsförteckning Statistik och fakta...3 Våld kan vara...3 Vilket våld talar vi om?...3 Våld i siffror:...3 Orsaker till våld...4 Vem nyttjar våld?...4 Varför anmäler inte alla?...5 Särskilt sårbara grupper...6 Våld i samkönade relationer...6 Våld mot missbrukande kvinnor...6 Våld mot funktionsnedsatta...6 Våld mot äldre...7 Barn i våldsmiljö...7 Hedersrelaterat våld...7 Hur bemöta och stödja?...8 Tänkvärda aspekter...9 Vidare läsning samt referenser

4 Statistik och fakta 1998 kom kvinnofridslagarna Ett kvinnofridsbrott är: att med avsikt skada någon, inte bara blåmärken och brutna ben utan även hot och verbala kränkningar (källa: Eliasson, 2006) Våld kan vara: fysiskt (slag, sparkar, tillhyggen) psykiskt (verbala kränkningar, blickar, tilltalsnamn, hot, kontrollerar) sexuellt * (sexuellt tvång, våldtäkt, tjatsex, hot om) socialt * (förminskar i sociala sammanhang, isolerar, kontrollerar) ekonomiskt * (ensam insyn och kontroll av ekonomin, försätter någon i ekonomisk knipa ) materiellt * (slår sönder saker som betyder mycket, slår sönder hemmet) *2-5 % av kvinnliga våldsverkare brukar dessa (källa: Eliasson, 2006). Vilket våld talar vi om? våldtäkt, sexuellt utnyttjande/tvång, våld i nära relation, våld i samkönade relationer samt hedersrelaterat våld Våld i siffror: 2007 anmäldes våldtäkter enligt (BRÅ) I 30 procent av dessa fall var brottsoffret under 15 år (BRÅ) Över anmälningar om misshandel mot kvinnor inkom 2007, våld i nära relation utgör den största delen (BRÅ) Mellan kvinnor dör årligen till följd av misshandel (BRÅ) I omfångsundersökningen Slagen Dam framkom att 46 procent av de svarande kvinnorna efter sin 15 årsdag utsatts för någon typ av våld av en man I en avhandling från socialhögskolan anges att 27 procent av flickor med utländsk bakgrund utsätts för hedersrelaterade restriktioner i livsutrymmet (Högdin, 2007) Enligt BRÅ anmäls 20 % av alla faktiska våldshändelser, stort mörkertal Bemötande och stöd Som professionell/i din yrkesroll Med respekt döm inte/anklaga inte den våldsutsatta Våga fråga/våga se Lyssna Ifrågasätt inte berättelsen, lägg inte skulden på den utsatta genom exempelvis: "Varför tar du den här skiten?" Varför gick du där, eller Varför lämnar du inte bara? Införskaffa en beredskap, genom kunskap om vilket stöd som finns, samt om problematiken Beredskap genom checklista på vad som kan göras vid uppkommen situation Ha informationsbroschyrer tillgängliga på arbetsplatsen om vart man kan få stöd, samt erbjud detta Ställ frågor som visar att Du tar det hon/han säger på allvar; ex. Hur kände du då? Hur har du gått vidare med det här? Vad är det du vill göra som du inte kan/får? Ställ frågor som får personen att fundera; Hur tycker du att en bra relation är? Vad är normalt? Få den utsatta att definiera vad de tycker är "normalt" (t.ex. att aldrig träffa vänner) Väcka tankar hos den utsatta så de själva får fundera Som bekant/vän/släkting Är samma som ovan bra, men också: Håll kontakten, närma den utsatta på olika sätt utan att ge upp Positivt påminna om saker man brukade göra tillsammans (fika, dansa, träna) Våga fråga hur det är i relationen Få den utsatta att tänka över sina val, t.ex. hur kommer det sig att personen slutat med en aktivitet, utan att dra in att relationen kan ha något med detta att göra 3 8

5 7 Var tredje råkat ut för att en, eller flera män, som hon inte haft sexuell relation med, tvingat, eller försökt tvinga sig till sexuella aktiviteter, trakasserat eller gett henne fysiska skador Totalt har en tredjedel utsatts för hot, våld eller sexuella trakasserier Har svårare att anmäla Våldet har ofta en relation till funktionshindret; flyttar möbler för synskadad så att hon inte kan orientera sig i lägenheten, gömmer mediciner, flyttar rullstolen så långt bort att man inte når den Få har sökt hjälp eller stöd (källa: HANDU: rapport 2007) Våld mot äldre 16 procent av kvinnor, 13 procent av män utsatts för någon typ av våld efter 65 visar omfångsundersökningen Ofrid Tre gånger så många kvinnor som män har utsatts för våld före 65 Den som utsätter de äldre för våld är partner, barn/styvbarn samt personal inom vården (Eriksson, 2001; Brottsofferjourernas riksförbund 2006). Barn i våldsmiljö Många barn har både sett och hört våld i hemmet, och konsekvenserna av det Kan själva bli indragna i våldet då de exempelvis försöker skydda mamma, kan bli föremål för fortsatt våld, det vill säga, hot om att ta barnen ifrån henne om hon lämnar eller anmäler Tiger ofta om våldet som pågår i hemmet (Eriksson 2007; Eriksson i Heimer 2008) Barnets behov har inte varit i fokus, numer ställs frågor om hur sätta barnet i centrum, vad är en trygg miljö/bra föräldraskap? I Slagen Dam framgår att 21 procent av barnen vara våldsutsatta i relation där kvinnan varit så i tidigare relation, 5 procent av barnen i nuvarande relation anges utsatta Hedersrelaterat våld Många utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, begränsningar av livsutrymmet är vanliga (får inte leka ihop med vem man vill, inte delta på lektioner, inte välja partner) Kan vara svårt söka hjälp på grund av: många förövare, oförståelse i samhället för problematiken, språkliga hinder, familjen i centrum inte barnet vilket försvårar för flickor och pojkar med hedersrelaterade problem där förövarna är flera, ofta ens familj (Nordborg i Heimer(red.) 2008; Eldén 2003) Orsaker till våld Går inte att peka ut enstaka orsaker Några exempel är: samhällsmönster, familjemönster, könsrelationer och förväntningar/roller utifrån kön, förväntningar på hur en relation ska vara Droger, som suddar ut ens gränser. Denna orsak finns dock inte alltid (Eliasson i Heimer (red.) 2008). Vem nyttjar våld? Förövaren bakom våld i nära relation samt våldtäkt återfinns i alla samhällsklasser, ekonomiska grupper, olika etniciteter och finns inom olika yrkesprofessioner Den grupp som utövar våld kan inte tillskrivas någon särskild grupp såsom psykiskt sjuka, alkoholpåverkade/missbrukare. Alla förekommer, men inte enbart (Eliasson i Heimer (red.) 2008). Vid våldtäkt och misshandel känner brottsoffret och förövaren nästan alltid varandra 80 procent av alla våldtäkter äger rum i hemmet, av en för (kvinnan) känd förövare 20 procent sker av en för kvinnan okänd förövare, 12 procent är överfallsvåldtäkter (BRÅ) Även om gruppen våldsutövare är mångfacetterad finns föreställningar om att det är en viss grupp män som nyttjar våld, detta stämmer inte men är föreställningar som präglar samhället Exempel: I sökandet efter Hagamannen letade polisen efter en enstöring, psykiskt sjuk man troligen boendes ensam. Vem fann man? En vanlig arbetande, svensk tvåbarnspappa utan psykiska problem (Livholts, 2007) Att gruppen våldsutövare är så mångfacetterad gör att problemet blir mer svårhanterligt, det går inte att förutse vem som kommer att nyttja våld. Alla män (kvinnor) är inte våldsbenägna, men svårt peka ut vilka som är. Vem av dessa? 4

6 Varför anmäler inte alla? Många känner skuld och skam för det som hänt, Jag borde ha förstått att jag inte skulle ha gjort brunsås till maten, jag får skylla mig själv Många förminskar våldet, Det kan väl inte ha varit våldtäkt, vi är ju gifta Hänger ofta ihop med de samhälleliga bilderna av våld, vem som är våldsutövare samt vem som blir våldsutsatt (Grände, 2003; Wennstam, 2003, 2004). Social utsatthet som försvårar anmälan, kan inte prata svenska, eller är funktionsnedsatt och ens stödperson är den som utövar våldet (Heimer, 2008) Hot om att partnern ska ta barnen vid anmälan, hot om ökat våld, hot mot husdjur Bilden av det idealiska offret känner inte gärningsmannen, befinner sig på en oklanderlig plats, gärna mitt på dagen, är upptagen med en oklanderlig syssla, som handla mjölk (Wennstam, 2003; Grände, 2003). Särskilt sårbara grupper När det talas om gruppen våldsutsatta, är det viktigt att påpeka att även denna grupp är mångfacetterad. För några av dem som drabbas av våld, finns några som kan riskera att vara särskilt sårbara, då de av olika anledningar kan ha svårare att få stöd och hjälp, och synliggöras. Våld i samkönade relationer Kvinnor nyttjar våld mot kvinnor, män nyttjar våld mot män I en omfångsundersökning svarade 2000 LHBTQ- personer på en enkät, av dessa var 50 procent våldsutsatta i nuvarande relation, 17 procent i tidigare, och 6 procent hade aktivt sökt hjälp Undersökningen visade att våldet inte enbart var samkönat, vanligt var att våldet var heterosexuellt, genom att en heterosexuell man nyttjar våld mot bisexuell kvinna Visade också att lesbiska kvinnor ofta varit utsatta för våld i en tidigare relation, av en heterosexuell man Svårt att anmäla, dels utifrån att LHBTQ- personer diskrimineras, deras sexuella läggning måste avslöjas i samband med exempelvis anmälan. Likaså att det kan förekomma hot om att om du anmäler avslöjar jag att du är bi/homosexuell (Holmberg, 2005). Våld mot missbrukande kvinnor Det idealiska offret och den situation som denne helst ska befinna sig i, finns nästintill inte men den fungerar som måttstock, desto längre ifrån det idealiska brottsoffret kommer, desto svårare att bli betrodd och att bli betraktad som våldsutsatt Mörkertalet spås därför vara stort och framförallt bland dem som utsatts för våld i nära relation, där är anmälningsbenägenheten generellt sett lägre I en enkätundersökning svarade 103 kvinnor, 94 hade utsatts för våld Utsatta både i hemmet och på allmän plats, av både nära samt professionella Om kvinnor utan missbruksproblem upplever rädsla, är rädslan i denna grupp större, likaså skuld och skam, beroende av mannen/förövaren, svårt att söka få hjälp Här kan också hot av karaktären jag avslöjar hur mycket du dricker om du anmäler, utgöra hinder för anmälan (Holmberg, 2005) Våld mot funktionsnedsatta I omfångsundersökning visade det sig att funktionsnedsatta kvinnor i lika hög grad, eller något högre än kvinnor totalt, utsätts för våld Två av tre har blivit sexuellt trakasserade 5 6

Mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor Vision Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Vad är våld? Våld är varje handling riktad

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Jämställdhetsmålen VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS ÄLDRE Kerstin Kristensen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare

Läs mer

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Eskilstuna kommuns arbete år 2015 2017 Lättläst version av handlingsplan Stopp. 1 Inledning Eskilstuna kommun arbetar för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Vi har skrivit hur

Läs mer

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Våldsutsatta, hemlösa kvinnor med missbruk

Våldsutsatta, hemlösa kvinnor med missbruk Våldsutsatta, hemlösa kvinnor med missbruk Internationella brottsofferdagen 2015 Vem är jag och vad gör jag här? Vilka personer talar jag om? Boendeverksamheten Varför särskilt utsatta? Språkets betydelse

Läs mer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Birgit Ahlberg Familjerådgivningen, Karolina Frick Fältsekreterare, Eleonora Karlsson Kurator LSS,

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 2017-2020

Handlingsplan mot våld i nära relationer 2017-2020 Ansvarig: Reviderad Antagen i Kommunstyrelsen 2016-05-25 1(21) Handlingsplan mot 2017-2020 Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax: 0322-60 09 60 Org.nr: 212000-1454

Läs mer

Litteraturlista, Unga Kvinnors Värn

Litteraturlista, Unga Kvinnors Värn Litteraturlista, Unga Kvinnors Värn Alakoski, Susanna (2010), Lyckliga slut. Sjutton berättelser om vardagsvåldet. Bass, Ellen. & Davis, Laura (1996), Incest och andra sexuella övergrepp. Handbok för överlevare

Läs mer

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan

Läs mer

Innehåll 2015-08-27. Innehållsförteckning

Innehåll 2015-08-27. Innehållsförteckning Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Alpgatans förskola Handlingsplanen är giltig från och med hösten 2015 till och med våren 2016 2015-08-27 Innehållsförteckning

Läs mer

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck BOXHOLMS KOMMUN Barn-och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck Skriven av Boxholms skolkuratorer i samarbete med Socialtjänsten 2012-09-06

Läs mer

Handlingsplan- våld i nära relationer

Handlingsplan- våld i nära relationer Styrdokument, plan Ekonomiskt bistånd 2015-03-19 Elina Edin 08-590 977 73 Dnr SÄN/2014:310 elina.edin@upplandsvasby.se Handlingsplan- våld i nära relationer Nivå: Nämndspecifikt Antagen: Social- och äldrenämnden

Läs mer

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM SOU 2001:72 Barnmisshandel - Att förebygga och åtgärda. Slutbetänkande

Läs mer

VÅLD. - hjälp och stöd. Ring alltid 112 vid nödsituation! www.sollentuna.se. Produktion: socialkontoret 2012

VÅLD. - hjälp och stöd. Ring alltid 112 vid nödsituation! www.sollentuna.se. Produktion: socialkontoret 2012 VÅLD - hjälp och stöd Ring alltid 112 vid nödsituation! Produktion: socialkontoret 2012 www.sollentuna.se Kontaktuppgifter SOCIALKONTORET Mottagningen för barn och unga, tel 08-579 212 50 Mottagningen

Läs mer

Referenser Ekbrand, H. (2006) Separationer och mäns våld mot kvinnor. Sociologiska Institutionen, Göteborgs Universitet.http://sociologi.cjb.

Referenser Ekbrand, H. (2006) Separationer och mäns våld mot kvinnor. Sociologiska Institutionen, Göteborgs Universitet.http://sociologi.cjb. Bilaga 1. Riskbedömning Att bedöma risken för att en kvinna kommer att utsättas för våld från en man hon lever i en nära relation med, är viktigt för de som möter en kvinna där man vet eller tror att hon

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

Kvinnofridsplan. - våld i nära relationer FÖRFATTNINGSSAMLING (7.19) Förvaltning KSF, stab. Dokumenttyp Planer. Ämnesområde Folkhälsa

Kvinnofridsplan. - våld i nära relationer FÖRFATTNINGSSAMLING (7.19) Förvaltning KSF, stab. Dokumenttyp Planer. Ämnesområde Folkhälsa Kvinnofridsplan - våld i nära relationer Dokumenttyp Planer Ämnesområde Folkhälsa Ägare/ansvarig Folkhälsosamordnare Antagen av KF 2006-08-31 63 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr KS/2006:204 Giltig

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Gäller från och med 2014-09-25 Antagen: KF 235/2014 Kommunövergripande plan Våld i nära relationer i Ronneby kommun 2014-2016 Inledning Våld i nära relationer är ett

Läs mer

Våld mot djur och våld i nära relationer

Våld mot djur och våld i nära relationer Våld mot djur och våld i nära relationer Med svansen mellan benen Sällskapsdjur, hästar och lantbrukets djur är beroende av människors välvilja, att vi tar hand om dem och vill dem väl. När djur far illa

Läs mer

VAR GÅR GRÄNSEN? EN ATTITYDUNDERSÖK- NING OM VÅLDTÄKT.

VAR GÅR GRÄNSEN? EN ATTITYDUNDERSÖK- NING OM VÅLDTÄKT. . STOPPA VÅLDET MOT KVINNOR Innehållsförteckning SAMMANFATTNING BAKGRUND OCH METOD RESULTATEN SID 9 Våldtäkt: Problemets omfattning i Sverige SID 10 Kvinnors ansvar vid våldtäkt SID 17 Gärningsmannens

Läs mer

Kvinnofrid i Värmland Kartläggning 2012

Kvinnofrid i Värmland Kartläggning 2012 Kvinnofrid i Värmland Kartläggning 2012 Våld i nära relationer Barn som bevittnat våld Hedersrelaterat våld och förtryck Prostitution och människohandel för sexuella ändamål Kvinnofrid i Värmland - Kartläggning

Läs mer

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE .... Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE Riksting 18 20 maj 2012 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Sexualpolitiskt uttalande INLEDNING Sexualpolitik handlar om frågor som känns inpå bara skinnet

Läs mer

Förskolans plan mot kränkande behandling och

Förskolans plan mot kränkande behandling och Förskolechef BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Förskolechef Ann-Charlotte Nilsson Mångfald och jämställdhetsgruppen 2014-09-29 1 (6) Förskolans plan

Läs mer

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett

Läs mer

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa

Läs mer

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla förmågan att använda en historisk referensram om frågor förknippade med sexualitet, samt resonera kring orsaker

Läs mer

INDIKATORER FÖR BARNKONVENTIONEN

INDIKATORER FÖR BARNKONVENTIONEN INDIKATORER FÖR BARNKONVENTIONEN Skydd mot övergrepp Övergrepp i hemmet (Art. 19, 34, 36 & 37) Övergrepp/mobbing i skolan (Art. 19, 34, 36 & 37) Antal rapporterade hemfridsbrott Antal rapporterade kvinnofridskränkningar

Läs mer

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Skolan har ett stort ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk

Läs mer

Frågor och svar om MFJ

Frågor och svar om MFJ Frågor och svar om MFJ 1. Är det inte lite gubbigt med bara män i styrelsen? 2. Vilka utmaningar kommer bli störst för föreningen? 3. Är ni kvinnohatare? 4. Är inte det stora samhällsproblemet män som

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Likabehandlingsplan 2012 Rockadens förskola Förskolechef: Camilla Norrhede Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010 2011-03-04 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Hattstugans förskola Förskolan Hattstugans årliga plan för främjande av Likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling

Hattstugans förskola Förskolan Hattstugans årliga plan för främjande av Likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling Hattstugans förskola Förskolan Hattstugans årliga plan för främjande av Likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling 2 Innehållsförteckning VISION,POLICY OCH ANSVAR... 3 DET ÅTGÄRDANDE ARBETET

Läs mer

Våld i nära relation

Våld i nära relation Våld i nära relation Våld och förtryck i olika former Fysiskt våld är varje form av oönskad fysisk beröring och handling som uppfattas som obehag, orsakar fysisk smärta eller skadar dig. Sexuellt våld

Läs mer

VÄSTERÅS STAD 2012-01-26 ProAros/Lärande och utbildning Storängsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

VÄSTERÅS STAD 2012-01-26 ProAros/Lärande och utbildning Storängsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 1 STORÄNGSSKOLAN Grundskola & Fritidshem 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning 3 Definitioner och begrepp 3 Främjande arbete

Läs mer

Motion om handlingsplan avseende mäns våld mot kvinnor

Motion om handlingsplan avseende mäns våld mot kvinnor 2007-09-24 205 448 Kommunstyrelsen 2008-08-11 159 408 Arbets- och personalutskottet 2008-06-16 150 357 07.567-008 septkf25 Motion om handlingsplan avseende mäns våld mot kvinnor Ärendebeskrivning Ylva

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015 Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Innehållsförteckning A Mål och vision: Artikel 19 Barnkonventionen Mål och vision

Läs mer

Förskolan Solhyttans årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling 2014-2015 2014-2015

Förskolan Solhyttans årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling 2014-2015 2014-2015 Förskolan Solhyttans årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling 2014-2015 2014-2015 Vision Solhyttans förskola ska ha ett klimat där alla tillåts vara den man

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014/2015 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Vad står begreppen för?... 4 Likabehandling... 4 Diskriminering... 4 Direkt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2015-10-16 2016-10-16 Junibackens förskola FÖRKOLANS VISION SAMT DELAKTIGHET: Vision: Alla barn och vuxna i Gagnefs kommun tar bestämt avstånd mot

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014 2015 Planen gäller för samtliga elever och anställda inom RO X vid Västerviks gymnasium. Vision Västerviks gymnasium, rektorsområde X, präglas av respekt och

Läs mer

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET 1 I Karlskrona vill vi att alla föreningar är öppna för alla på lika villkor Öppet för alla innebär att vi visar respekt

Läs mer

Lyssna, stötta och slå larm!

Lyssna, stötta och slå larm! För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för

Läs mer

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1 Landrapport Sverige Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv Landrapport Sverige 1 Sverige Denna publikation har tagits fram med ekonomiskt stöd från Europeiska unionens Daphneprogram. Ulla

Läs mer

Avtal om samverkan mellan Uddevalla kommun och Polisområde Fyrbodal

Avtal om samverkan mellan Uddevalla kommun och Polisområde Fyrbodal Polisen Fyrbodal 20140924 Avtal om samverkan mellan Uddevalla kommun och Polisområde Fyrbodal Handlingsplan Detta dokument innehåller Uddevalla kommuns och Polisområde Fyrbodals gemensamma handlingsplan.

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Innehållsförteckning. Syfte och mål 3. Vad säger lagen? 3. Främjande och förebyggande 4. Uppföljning 4. Åtgärder 4. Dokumentation 5.

Innehållsförteckning. Syfte och mål 3. Vad säger lagen? 3. Främjande och förebyggande 4. Uppföljning 4. Åtgärder 4. Dokumentation 5. Innehållsförteckning Rubrik: Sida: Syfte och mål 3 Vad säger lagen? 3 Främjande och förebyggande 4 Uppföljning 4 Åtgärder 4 Dokumentation 5 Revidering 5 Bilaga 1 Mobbning och kränkningar 6 Bilaga 2 Ord-

Läs mer

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa.

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. bris.se 1 Redaktör: Charlotte Ljunggren Art director: Marie Landelius/Landelius design Illustratör: Mia Valgren/Darling management Tryck: Digaloo Var och

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Kommittédirektiv En nationell samordnare mot våld i nära relationer Dir. 2012:38 Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Sammanfattning En nationell samordnare ska åstadkomma en kraftsamling

Läs mer

Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa?

Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa? Föreningsbyrån Socialtjänsten Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa? Föreningar kommer ibland i kontakt med barn som riskerar att fara illa. Som ett stöd i sådana

Läs mer

våld mot kvinnor LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa

våld mot kvinnor LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Landskapsvård i Skåne 1998 LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa våld mot kvinnor Rapport nr 00:8 Sociala funktionen

Läs mer

www.tris.se info@tris.se HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

www.tris.se info@tris.se HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS- tjejers rätt i samhället: Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt och religiöst obunden Arbetar förebyggande och akut mot hedersrelaterat förtryck och våld Arbetar lokalt och nationellt

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013-2014. Familjedaghemmen Lesjöfors. Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013-2014. Familjedaghemmen Lesjöfors. Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013-2014 Familjedaghemmen Lesjöfors Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge 1 Innehållsförteckning 1. Vår vision sid.3 2. Definition av begrepp

Läs mer

Utvärdering av Projekt Kvinnofrid i Åtvidabergs kommun

Utvärdering av Projekt Kvinnofrid i Åtvidabergs kommun Åtvidabergs kommun Utvärdering av Projekt Kvinnofrid i Åtvidabergs kommun Eleonor Bredlöv Sida 2 av 21 Sida 3 av 21 Inledning...4 Bakgrund till projektet...4 Kort beskrivning av Projekt Kvinnofrid...4

Läs mer

Många tjejjourer arbetar med förebyggande verksamhet genom föreläsningar och tjejgrupper i skolor och på fritidsgårdar.

Många tjejjourer arbetar med förebyggande verksamhet genom föreläsningar och tjejgrupper i skolor och på fritidsgårdar. Tjejjourer Vad är en tjejjour? En tjejjour är en feministisk förening där tjejer arbetar för att stötta andra tjejer. Det finns över 60 tjejjourer runt om i hela Sverige, i små och i stora städer. Varenda

Läs mer

Likabehandlingsplan för Heliås Sidsjö senast ändrad 2012-06-14

Likabehandlingsplan för Heliås Sidsjö senast ändrad 2012-06-14 Likabehandlingsplan för Heliås Sidsjö senast ändrad 2012-06-14 1 Likabehandlingsplan för Heliås 1. Vision På Heliås tar vi alla ansvar, är trygga och respekterade. Ingen elev eller vuxen ska bli diskriminerad,

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer Handlingsplan mot våld i nära relationer SÄTERS KOMMUN n Diarienummer Gäller fr.o.m. Ersätter Framtaget av SN2016/0108 2016-06-01 Kf 2013-12-19 Marjo Sistonen, kvinnofridsamordnare KS2016/0154 1 (14) Innehållsförteckning

Läs mer

Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Vald i nara relation

Vald i nara relation Vald i nara relation Handbok äldre Uppsala "KOMMUN INLEDNING 4 OMFATTNING 5 BEGREPP OCH DEFINITIONER 6 Våld 6 Brottsofferparagrafen SoL Kap. 5 11 7 Närstående 7 Normaliseringsprocessen 7 Uppbrottsprocessen

Läs mer

Du har rätt till ett liv fritt från våld!

Du har rätt till ett liv fritt från våld! Blir du utsatt? Du har rätt till ett liv fritt från våld! Det är numera väl dokumenterat, både i forskning och annan litteratur, att det våld som män riktar mot kvinnor ofta har sitt ursprung i och finner

Läs mer

Fridhems förskola. Fridhems förskolas årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling

Fridhems förskola. Fridhems förskolas årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling Fridhems förskola Fridhems förskolas årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling 2015 Innehållsförteckning VISION... 3 POLICY... 3 ANSVARIGA... 3 RUTINER NÄR VUXNA

Läs mer

Handläggning av våldtagna kvinnor

Handläggning av våldtagna kvinnor kvinnor Västsvenska Gyn 18 april 2012 Carina Iloson Centrumöverläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Projekt beskrivning Projektets uppdrag är att skapa gemensamma (likvärdiga) rutiner för bemötande

Läs mer

Avlösning som anhörigstöd

Avlösning som anhörigstöd Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll

Läs mer

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD 3 (24) FÖRORD Vårt ansvar är att vara lyhörd, se varje barn, ta till vara varje barns förmåga, att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och att vistas på förskolan,

Läs mer

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A L Ä S Å R E T 2 0 1 4 2015 INNEHÅLL Inledning 4 D E L 1 : B A K G R U N D, B E G R E P P O C H R U T I N E R Skollagen och diskrimineringslagen

Läs mer

Rudolf Steinerskolan i Norrköpings plan för arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Rudolf Steinerskolan i Norrköpings plan för arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Rudolf Steinerskolan i Norrköpings plan för arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Alla elever och medarbetare på Rudolf Steinerskolan ska känna sig trygga

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

Gymnasium Skövde Kavelbro & Västerhöjd. Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. UTF125 Rev. 2014-08-25

Gymnasium Skövde Kavelbro & Västerhöjd. Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. UTF125 Rev. 2014-08-25 Gymnasium Skövde Kavelbro & Västerhöjd Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling UTF125 Rev. 2014-08-25 INLEDNING... 2 VISION... 2 CENTRALA BEGREPP... 3 Kränkning... 3 Diskriminering... 3

Läs mer

halvdag kring våld och hot i nära rela2oner 6 mars 2014

halvdag kring våld och hot i nära rela2oner 6 mars 2014 halvdag kring våld och hot i nära rela2oner 6 mars 2014 Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som

Läs mer

Kyrkskolans förskola Likabehandlingsplan

Kyrkskolans förskola Likabehandlingsplan Kyrkskolans förskola 3 (18) INNEHÅLL INLEDNING... 5 DEFINITIONER... 6 DISKRIMINERINGSGRUNDER... 7 LEDNINGSDEKLARATION... 9 Vision... 9 UPPFÖLJNING AV FJOLÅRETS ÅTGÄRDER.... 10 SAMVERKAN MED BARN/ELEVER...

Läs mer

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,

Läs mer

Följade gäller i föreningens aktiviteter och inkluderar såväl träningar, träningsläger som matcher samt resor till och från match:

Följade gäller i föreningens aktiviteter och inkluderar såväl träningar, träningsläger som matcher samt resor till och från match: Idrotts- och hälsocertifiering: Lerkils IF Under 2013 utformar Lerkils IF en policy i samstämmighet med Kungsbacka kommuns krav för att bli en idrotts- och hälsocertifierad förening. Innehållet i denna

Läs mer

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar - en enkätundersökning bland kvinnor på mödravårdcentralen i Åtvidaberg om hälsa och kränkningar Camilla Forsberg Åtvidabergs

Läs mer

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Cecilia Kjellgren Socionom/universitetslektor Institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Det började så här. Ungdomars

Läs mer

Fråga, lyssna, var intresserad

Fråga, lyssna, var intresserad Fråga, lyssna, var intresserad Så här tänker personer som bor på LSS-boenden kring hur personalen bemöter dem när det handlar om sexualitet, kärlek och relationer. Sammanfattning på lättläst Författare:

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen Likabehandlingsplan Förskolan Lärkdrillen 2011 10 25 Styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10, poängterar vikten av en lika behandling av alla individer inom verksamheten, bl.a. går det att läsa:

Läs mer

Svensk kvinnofrids- och barnrättshistoria

Svensk kvinnofrids- och barnrättshistoria Svensk kvinnofrids- och barnrättshistoria 1734 mannen förbjuds att slå ihjäl sin fru 1700-talets slut dödsstraff för våldtäkt - egendomsbrott 1864 Husagan avskaffas 1915 Lång och varaktig söndring skäl

Läs mer

Hot och våld i nära relationer Barn som upplever våld Mäns våld mot kvinnor Hedersrelaterat våld

Hot och våld i nära relationer Barn som upplever våld Mäns våld mot kvinnor Hedersrelaterat våld Söderköpings kommuns handlingsplan Hot och våld i nära relationer Barn som upplever våld Mäns våld mot kvinnor Hedersrelaterat våld Antagen av Kommunfullmäktige 2010-09-01 83 INNEHÅLL 1. HANDLINGSPLANENS

Läs mer

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling Elias Fries skola Läsår 14/15 Innehållsförteckning 1. Ny Lag Barnkonventionen Definition av kränkande behandling 2.Skolans vision 3. Rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Lotsen LIVS. Lotsen IVS. Lotsen. Många kriser klarar man av själv, men ibland LIVS. Lotsen. LIVS Lotsen

Lotsen LIVS. Lotsen IVS. Lotsen. Många kriser klarar man av själv, men ibland LIVS. Lotsen. LIVS Lotsen Många kriser klarar man av själv, men ibland känner man sig ganska ensam med sin oro och sina frågor. Det är inte säkert att man har vänner eller släktingar på nära håll som kan hjälpa till och finnas

Läs mer

Våld i nära relationer, våldtäkt och misstanke om våld i nära relationer som bakomliggande orsaker till sjukdomstillstånd och sjukskrivning

Våld i nära relationer, våldtäkt och misstanke om våld i nära relationer som bakomliggande orsaker till sjukdomstillstånd och sjukskrivning Lokala riktlinjer: Våld i nära relationer, våldtäkt och misstanke om våld i nära relationer som bakomliggande orsaker till sjukdomstillstånd och sjukskrivning November 2015 1 FÖRORD Våld i nära relationer

Läs mer

Förskolan Tranängens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Tranängens plan mot diskriminering och kränkande behandling södra området Förskolan Tranängens plan mot diskriminering och kränkande behandling Reviderad 2013-11-11 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet : Barn, vårdnadshavare

Läs mer

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid Tillfälle att prioritera frågan Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid 24 november, 2005 Inledning...3 Den aktuella uppföljningen...4 Amnestys kommunundersökning och den kommunpolitiska

Läs mer

Handlingsplan. Våld i nära relationer 2016/2017

Handlingsplan. Våld i nära relationer 2016/2017 1 Handlingsplan Våld i nära relationer 2016/2017 2 Syfte med handlingsplanen Syftet med handlingsplanen är att säkerställa att insatser ges till våldsutsatta kvinnor, män och barn samt till barn som bevittnat

Läs mer

Malmö den 14 september Göteborg den 21 september Stockholm den 12 oktober

Malmö den 14 september Göteborg den 21 september Stockholm den 12 oktober Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation? Inbjudan till en utbildningsdag för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten och ideella organisationer

Läs mer

Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011

Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011 Olika Lika BARN DÄR HÄR DÅ NU Barnkonventionen Barnkonventionen FN:s konvention om barnets

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Personalenheten Åstorps kommun 2005

Personalenheten Åstorps kommun 2005 Personalenheten Åstorps kommun 2005 POLICY Arbetstagarna i Åstorps kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö, där alla möts med respekt. I detta ingår att inte behöva utsättas för sexuella trakasserier.

Läs mer

Handlingsplan mot könsrelaterade och sexuella trakasserier

Handlingsplan mot könsrelaterade och sexuella trakasserier 100215_KMH_Handlingsplan_sexuella_trakasserier.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handlingsplan mot könsrelaterade och sexuella trakasserier Dnr 10/53 2010-02-15 Ersätter Policy 2002-05-21 Kungl. Musikhögskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rödluvans förskola Ht13/vt14

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rödluvans förskola Ht13/vt14 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Rödluvans förskola Ht13/vt14 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en förskolas likabehandlingsarbete. Dessa är skollagen kap 6 och

Läs mer