Innehållsförteckning. Syfte och mål 3. Vad säger lagen? 3. Främjande och förebyggande 4. Uppföljning 4. Åtgärder 4. Dokumentation 5.

Transkript

1 Innehållsförteckning Rubrik: Sida: Syfte och mål 3 Vad säger lagen? 3 Främjande och förebyggande 4 Uppföljning 4 Åtgärder 4 Dokumentation 5 Revidering 5 Bilaga 1 Mobbning och kränkningar 6 Bilaga 2 Ord- och begreppslista 8 Bilaga 3 Dokumentation 9 2

2 Lidingö Likabehandlingsplan Syfte och mål Likabehandlingsplanen syftar till att främja personers lika rättigheter oavsett: o Kön o Etnisk tillhörighet o Religion eller annan trosuppfattning, o Sexuell läggning o Funktionshinder o Könsöverskridande identitet eller uttryck o Ålder Planen syftar också till att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Om diskriminering ändå förekommer är det respektive fritidsgård som ska vidta åtgärder. Dessa åtgärder finns listade längre ner i dokumentet. Våra mål för detta arbete är: o Barn och ungdomar ska känna sig trygga på våra fritidsgårdar. o Barn, ungdomar, personal och föräldrar ska vara väl insatta i hur arbetet mot kränkande behandling bedrivs. Vad säger lagen? Lagen är framtagen för att främja barn och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionshinder, religion eller annan trosuppfattning. Lagen heter Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Med annan kränkande handling menas: ett uppträdande som förolämpar, diskriminerar eller sårar ett barns värdighet. Denna lag gäller all verksamhet inom utbildning och annan verksamhet som faller under skollagen. I vårt fall gäller det skolbarnomsorgen (fritidsklubb). Det är huvudmannen eller den som huvudmannen utser som har ansvar för att det bedrivs ett målinriktat arbete mot diskriminering eller andra kränkningar inom verksamheten. Det är även huvudmannen som ansvarar för att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska årligen följas upp och ses över. Huvudmannen eller den huvudmannen utser skall vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling i eller i samband med verksamhet. Om det sker fall av trakasserier har verksamheten ett ansvar att utreda det och förhindra att trakasserierna fortsätter. Det skall finnas rutiner för hur det ska hanteras och barn och 3

3 ungdomar ska få information om hur de kan få hjälp och vem de kan vända sig till om det uppstår. Främjande och förebyggande Att gårdarnas verksamhet utformas på ett sätt som främjar goda relationer och miljöer är det viktigaste förebyggande arbetet mot mobbning, trakasserier, kränkande särbehandling, rasism, främlingsfientlighet och diskriminering vid Lidingös fritidsgårdar. En verksamhet där barn och ungdomar upplever meningsfulla sammanhang, glädje och delaktighet främjar vänskap och förebygger kränkningar. I sådana miljöer växer självförtroende, respekt och tolerans. Där verksamheten saknar mening och lust finns grogrund för trakasserier och annan kränkande behandling. Detta tankesätt skall finnas med på organisationsnivå och i det dagliga arbetet på gårdarna. Det handlar om att både arbeta för ett klimat präglat av omsorg och engagemang och att de är tydliga auktoriteter som sätter klara och kända gränser och som agerar när något händer. Personalen behöver kunskap i jämställdhet och jämlikhet samt om vilken makt normer och värderingar har i samhället. Personalen behöver också kunskap om olika former av mobbing och kränkningar 1. Personalen ska erbjudas kurser och föreläsningar regelbundet. Vid nyanställningar ska vårt synsätt när det gäller mångfald, jämställdhet och jämlikhet gås igenom under introduktionen. I platsannonser ska det framgå att Fritidsgårdarna på Lidingö vill erbjuda barn/ungdomar en jämställd fritid. Ansvariga för detta är enhetscheferna. På Lidingös fritidsgårdar ska alla känna sig välkomna. För att få reda på hur besökarna upplever klimatet ska man göra kartläggningar och enkäter regelbundet. Uppföljning Planen med aktiva åtgärder för likabehandling bör ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet och vara levande i den meningen att den ständigt ska vara aktuell i det vardagliga arbetet. Det är viktigt att varje verksamhet utformar planen utifrån sina behov för att den ska kunna fungera på ett ändamålsenligt sätt. Ansvarfördelning på respektive fritidsgård: Enhetschef: På varje gård är enhetschefen ytterst ansvarig för driva arbetet med likabehandlingsplanen, jämställdhet och mångfald. Enhetschefen ansvarar för att likabehandlingsplanen förankras hos personal, barn, ungdomar och föräldrar. Var och en i personalen: Varje personal har ansvar för att vara väl insatt i likabehandlingsplanen och hur arbetet mot kränkande behandling bedrivs samt att vara aktiv i arbetet med att förebygga och förhindra all form av kränkande behandling. Följande förebyggande åtgärd utförs varje terminsstart: Skriftlig information till nya eftermiddagsbarn och föräldrar beträffande gårdarnas rutiner och vem man kan vända sig till vid mobbning, trakasserier och annan kränkande behandling. För ny personal ingår information om handlingsplanen som en del av introduktionen. Åtgärder När barn/ungdomar känner sig mobbade, trakasserade eller på annat sätt kränkta av andra barn, ungdomar eller vuxna på Lidingös fritidsgårdar: 1 Se bi1aga 1 4

4 1. Kontakt tas med uppgiftslämnaren och med den utsatte eller de utsatta för insamling av information. Om mobbning eller annan kränkande behandling konstateras kontaktas föräldrar till aktuella barn/ungdomar som inte fyllt 18 år. 2. Fastställande av när samtalen med de som misstänks ha kränkt eller mobbat någon ska äga rum. Berörd personal informeras. 3. Enskilda samtal med den eller de som misstänks ha utsatt någon för mobbning, trakasserier eller kränkning. 4. Observationer av de aktuella eleverna. Kontakt med den/de som utsatts för kränkningar eller mobbning. 5. Enskilda uppföljningssamtal med de inblandade efter ca en vecka. Tiden kan variera beroende på hur situationen sett ut och hur samtalen med de inblandade har gått. 6. Respektive föräldrar informeras om samtalens resultat. 7. Polisanmälan kan göras av avdelningschef om det inträffade är av brottslig karaktär. 8. Om överenskomna åtgärder ej följs eller ej gett önskat resultat tas beslut om fortsatt tillvägagångssätt efter uppföljningssamtalen. Avsteg från ovanstående punkter kan göras vid fall då detta bedöms vara lämpligt. 9. Det är viktigt att understryka att det enligt lag är förbjudet för de vuxna i verksamheten att på något sätt kränka ett barn eller en ungdom. Om personal misstänks för trakasserier eller annan kränkande behandling av ett barn eller en ungdom bör en enhetschef eller avdelningschef kontaktas och ansvara för utredningen. Dokumentation: Som stöd i arbetet med ärenden rörande kränkande behandling kan dokumentet Dokumentation av kränkande behandling användas (se bilaga 3). Dessa dokument ska förvaras inlåsta. Revidering: Likabehandlingsplanen ska gås igenom och vid behov revideras 1 gång/år av enhetscheferna. Den lokala planen för varje fritidsgård ska gås igenom 2 gånger/år och vid behov revideras av personalgruppen. 5

5 Bilaga 1 - MOBBNING OCH KRÄNKNINGAR Vad är mobbning? En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Mobbning är inte en engångsföreteelse eller konflikter, utan en systematisk kränkning av en person. Bara den som är utsatt kan avgöra hur den känner sig och vi andra har alltid ansvar för att ta andra personers känslor på allvar. Det kan med andra ord räcka med en kränkning för att personen känner sig mobbad. Kom ihåg att det aldrig är den mobbades fel att mobbning pågår. Vilka typer av mobbning finns det? Psykosocial mobbning Utfrysning, suckar, miner, blickar, gester, undvikande, ignorerande. Verbal mobbning Förtal, skvaller, rykten, glåpord, hot, könsord. Fysisk mobbning Knuffar, slag, sparkar, sabotage, tafsningar, förföljelse. E-mobbning Sprids via datorer och mobiltelefoner. Det kan vara hot, skitsnack, rykten, spridningar av kränkande bilder och videofilmer. Skillnaden med e-mobbning och annan typ av mobbning är att här kan man vara mer anonym. Möjliga tecken på mobbning barnet blir tystare Barnet berättar inte vad som händer i skolan Kompisar följer inte med hem Barnet slutar umgås med tidigare kamrater Barnet vill inte träffa kompisar på fritiden utan vill hellre vara hemma Barnet får en helt ny umgängeskrets. Återkommande huvudvärk och annan värk Vredesutbrott Sämre aptit Mardrömmar Blåmärken och andra skador Saker försvinner som klocka, gymnastikkläder, mössa, mobiltelefon. Sämre studieresultat Kränkningar Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om människans lika värde. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna. En kränkning kan äga rum mellan elever såväl som mellan personal och elever. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt måste bli tagen på allvar. 6

6 Kränkningar kan vara: *Fysiska (t ex slag eller knuffar). *Verbala (t ex att bli hotad eller kallad könsord). *Psykosociala (t ex utfrysning och ryktesspridning). *Text- och bildburna ( t ex klotter, brev, e-post, sms och chat). Mobbning Mobbning innebär att någon utsätts för någon form av kränkning vid upprepade tillfällen. Det råder en maktobalans mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Diskriminering Diskriminering är ett övergripande begrepp på kränkande behandling utifrån etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionshinder, religion eller annan trosuppfattning. Direkt diskriminering: Med direkt diskriminering menas att ett barn eller en ungdom missgynnas i förhållande till andra om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Indirekt diskriminering: Med indirekt diskriminering menas att ett barn eller ungdom missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten, enhetschefen eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium, eller förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar ett barn eller ungdom med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder. Trakasserier Trakasserier innebär ett uppträdande som kränker ett barns eller en ungdoms värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Rasism Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot denna bakgrund av sådan uppfattning ses folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Främlingsfientlighet avser rädsla för/motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga olikheter. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och homosexuella och bisexuella personer. 7

7 Bilaga 2 - Ord och begreppslista: Jämlikhet alla individers lika värde Jämställdhet lika villkor/värde mellan kvinnor och män HBT Förkortning för homosexuella, bisexuella samt transpersoner. Formell jämställdhet/ jämlikhet - den jämställdhet och jämlikhet som ska råda enligt lag. Reell jämställdhet - verklig jämställdhet Genus- det kulturellt och socialt formade könet till skillnad från det biologiska som vi föds till. Sexism - Orättvis behandling på grund av kön. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen att det finns biologiska skillnader mellan olika folkgrupper. Könsöverskridande identitet eller uttryck diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Transpersoner kan t.ex. vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). 8

8 Bilaga 3 Dokumentation av kränkande behandling Typ av dokument (sätt kryss) Anmälan Möte med utsatt Möte med kränkare Uppföljningsmöte med utsatt Uppföljningsmöte med kränkare Datum Namn på barn/ungdom Personer som är med på mötet Fritidsgårdens ansvarige för ärendet: Ärendet slutfört den (ange datum) Underskrift av den som har skrivit denna dokumentation 9