Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1"

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Politices kandidatprogrammet Kurs: Politisk teori II Kurskod: 733G36 Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1

2 SYFTE Denna promemoria syftar till att jämföra olika rättviseteorier med multikulturalism som, i större utsträckning, utgår ifrån hur samhället är beskaffat idag. Eftersom vi idag lever i ett mångkulturellt samhälle vore det intressant att se hur dessa traditionella rättviseteorier förhåller sig till denna. Med ett övergripande synsätt kan rättviseteorier delas in i två huvudgrupper där den ena syftar till självägandeskap och rätten till frukterna av ens arbete, den andra bygger på val 1. Ur den första huvudgruppen kommer därför marxism att studeras. Ur den andra huvudgruppen kommer socialliberalism och libertarianism att studeras. Dessa ojämlikheter kommer sedan att argumenteras utifrån ett multikulturellt perspektiv. SOCIAL JÄMLIKHET I MARXISM Den marxistiska teorins uppfattning av jämlikhet fokuserar på att skapa den rätta sortens jämlika sociala förhållanden och se till att människor har en jämlik ställning i samhället. Det finns två olika aspekter av jämlikhet, dels den ekonomiska och dels den sociala där den förra inte ska påverka den senare. Man bör alltså ordna samhället så att ens ekonomiska ställning inte påverkar den privata; rätt till sjukvård, utbildning eller ens sociala status. Det den socialdemokratiska sociala jämlikheten fokuserar på är att skapa jämlikhet i människors sociala förhållande mellan varandra, ett exempel på detta är det klasslösa samhället. 2 Den marxistiska teorin uttrycker inte, till skillnad från den socialliberala, något tvång för omfördelning av resurser i form av beskattning för att kompensera förekomst av ojämlikhet i rättigheter till världsliga tillgångar. Argumentationen grundar sig i att marxismen anser att anledningen till att det finns olyckligt lottade beror på de som socialliberalerna skulle beskatta. Marxismen menar istället att då en människa äger sig själv, äger hon också frukterna av sitt arbete. Samhällets resurser bör därför fördelas enligt proportionalitetsprincipen där man får något i proportion till det man bidragit med. 3 I ren marxistisk teori kritiseras dock detta på grund av att det råder ojämlikhet i naturliga förmågor, vilket också gör att frukterna av ens arbete blir orättvist 4. 1 Texter s Kymlicka s Texter s Texter s 235 1

3 Den marxistiska argumentationen förutsätter ett visst materiellt överflöd och frivillig jämlikhet 5. Under denna frivilliga jämlikhet bidrar alla villigt med det de är kapabla till och frivilligt kompenserar de som inte kan tillgodose sina egna behov. Genom att frivilligt kompensera andra finns inget tvång i att överge självägarskapet. Snarare hävdar den marxistiska teorin att då människan i sin natur ser alla som berättigade till en jämlik del av resurserna är denna fördelning av resurserna endast ett medel att uppnå social jämlikhet på. DISTRIBUTIV JÄMLIKHET I SOCIALLIBERALISM Den distributiva jämlikhet är en mer individualistisk uppfattning av jämlikhet där tonvikten läggs på individers jämlika, privata fördelning av resurser. Den socialliberala distributiva rättvisan grundar sig i kontrakttänkandet av Rawls och Dworkin. Kontraktet man ingår i kan liknas vid ett socialt samarbete väljer de principer som kommer att styra fördelningen av rättigheter och skyldigheter samt hur fördelningen ska ske. 6 Detta sker i ett naturtillstånd där ingen vet var i samhället man sedan kommer att hamna, vilka förmågor eller handikapp man kan tänkas ha. Teorin utgår ifrån att människor är rationella och väljer rättviseprinciper därefter som, då man inte vet om sin position, inte heller kan välja något för att gynna sig själv. Teorin urskiljer därför principer som, i denna tänkta ursprungsposition, vore rationellt att välja. 7 I Rawls kontrakt urskiljs två primära varor: 1) Sociala primära varor: distribueras av samhällsinstitutioner, såsom fri- och rättigheter, makt, möjligheter och inkomst. 2) naturliga primära varor: hälsa, intelligens, naturliga talanger. Enligt Rawls behandlar vi människor lika genom att endast ta bort de ojämlikheter som ger någon nackdelar gentemot andra. Rawls tillåter ojämlikheter i fördelning av resurser så länge de ger fördelar till alla. I och med detta ser Rawls till de individuella mål individer har med sitt liv och låter dem bruka sina medel så de når dessa så länge man inte begränsar någon annans mål. För att uppnå en jämlik fördelning sätter Rawls upp två principer: 8 Förta principen: Alla ska ha samma rätt till det mest omfattande system av grundläggande friheter som är förenligt med att andra har ett liknande system av för alla lika stora friheter. 5 Texter s Texter s Texter s Kymlicka s. 65 2

4 Andra principen: Sociala och ekonomiska ojämlikheter ska ordnas så att de är både a) rimligtvis kan väntas vara till allas fördel, och b) är knutna till befattningar och ämbeten som står öppna för alla. 9 Rawls värderar den första principen högre, vilket leder till att kränkning av den eller avsaknad av vissa delar i den inte kan kompenseras med hjälp av ett större åtnjutande av den andra principen. 10 Den första principen är också den som Rawls bygger sin generella uppfattning om rättvisa på. Differensprincipen kan ses som en princip om inkomstfördelning mellan olika klasser i samhället. Punkt a) i denna princip uttrycks som en demokratisk jämlikhet. 11 Naturgivna talanger kan alltså ses som en gemensam tillgång att allokera då de kan betraktas som oförtjänta 12, 13. Då ens talanger är slumpmässigt naturgivna så äger man dem inte explicit varför socialliberalismen i denna bemärkelse tar de avstånd från självägarskapet och anser att det är rätt att påtvinga hjälp till de mindre lyckligt lottade 14. På samma sätt är det därför menar socialliberalismen att de som föds under och/eller med ogynnsamma förhållanden har en legitim rätt till kompensation 15. LIBERTARIANISMEN I den liberala ideologin står principen om självägarskap, ägandet av sin egen person och sina talanger, högt 16. Att erkänna detta självägandeskap är det som gör människor till jämlikar 17. Den libertarianska teorin om rättvis fördelning grundar sig, likt den marxistiska teorin, i historia och alltså uppkomsten av fördelningen 18. Enligt den Lockeanska rättsprincipen om förvärv uppkommer ägande om; det initiala förvärvet är legitimt, om någon blandar sitt arbete i det på grund av att man med hjälp av sin ansträngning har förädlat det och så länge detta förvärv inte försämrar situationen för någon annan 19, 20. Nozicks libertarianism menar att om vi har anskaffat sig något enligt principen om rättmatiga förvärv har man fulla rättigheter till det. Men då människor har olika naturliga talanger så kommer detta leda till 9 Texter s Texter s Texter s Texter s Texter s Texter s Kymlicka s Texter s Kymlicka s Texter s Texter s. 263 f. 20 Kymlicka s

5 en ojämlik fördelning 21. Självägarskapet har en central roll i libertarianismen därför argumenteras omfördelning för att kompensera för någon annans kostnader kränker ens rättigheter 22. För att respektera individens rättighet till sina tillgångar finns det gränser för hur mycket man ska offra av sina tillgångar till fördel för andra. 23 Nozick menar vidare att individen är ett mål i sig själv och därför inte kan ses som ett medel för att gynna andra då staten i detta fall skulle kränka rätten till självägarskap. JÄMFÖRELSE En av många definitioner på ett mångkulturellt samhälle är att det rymmer mer än en gemenskap som vill överleva 24. Idag karaktäriseras det moderna samhället av en stor mångfald och multikulturalism. Denna aspekt har tidigare ignorerats i teorier som skapats för majoriteten 25 varför denna jämförelse har valts att appliceras med multikulturalism som teori. Enligt multikulturalism har den samhälleliga kulturen en central roll för individens frihet och argumenterar därför att de är berättigade att bibehålla denna. Men motsättningar uppstår då allas intressen inte kan tillgodoses i en värld med knappa resurser. Därför kan man se det som att man för att bevara en viss kulturell tillhörighet åsamkar kostnader för majoriteten i samhället. Om jag nu håller mig till den begränsade definitionen på ett mångkulturellt samhälle som angavs ovan är målet för varje kulturell gemenskap att överleva. Då skulle en dessa kostnader legitimeras enligt socialliberalismen för att inte subsidiera resurser skulle leda till att man annars hindrar en kulturell minoritet att överleva. En libertariansk argumentation skulle däremot få ett motsatt utfall då de hävdar att individen i sig är ett mål. Att kompensera för en minoritets kostnad att överleva skulle kränka självägarskapet. Man skulle kunna argumentera för att bevarandet av kulturella skillnader redan täcks in i medborgarskapets gemensamma rättigheter och att ytterligare åtgärder för att göra detta endast är orättvist. Vissa skulle beskattas på bekostnad av andra för att de skulle ha särskilda rättigheter. 26 Jag håller med Kymlicka när han kritiserar detta argument då även jag anser 21 Kymlicka s Kymlicka s Kymlicka s Texter s Kymlicka s Texter s

6 att gruppspecifika rättigheter behövs för att försöka garantera en jämlikhet för alla. Ett uppvisande av ett extra stöd eller andra typer av särskilda rättigheter är ett erkännande med vilket man kan skydda minoriteter från att hamna i majoritetens skugga. 27 Dessa specifika rättigheter handlar inte om att få fördelar, utan för att de på nytt ska bli jämlika med majoritetskulturen. 28 Detta argument påminner även om det socialliberala kontraktstänkandet. Då man i socialt samspel rationellt kommer fram till vilka skyldigheter och rättigheter som ska gälla, och när det inte är bra nog gör man om kontraktet. Dessa gruppspecifika rättigheter är enligt liberalegalitär teori accepterbara eftersom de ojämlikheter rättigheterna ska skydda är just icke-valda ojämlikheter. 29 Motsatsen till dessa gruppspecifika rättigheter är likvärdighetspolitik. För att skapa jämlikhet bör medborgarna skyddas emot ett skapande eller en uppfattning av att en första och andra klass finns. 30 Principen bakom likvärdighetspolitiken, som återfinns i marxismen, är att alla människor är lika värda och med denna får alla samma fri- och rättigheter. Ingen får åtnjuta särartspolitik då den leder till att en viss individ eller grupp blir unik. I ett liberalt samhälle som ger minoriteter gruppspecifika rättigheter så erkänner det även dem som inte delar majoritetens bild av normer för det goda 31. Rawls uttrycker det som att varje individ har ett eget mål med sitt liv och att vi inte ska hindra andras mål genom att tillåta ojämlikheter i rättigheter eller resurser. Men ett liberalt försvar till dessa rättigheter är att individen behöver en egen kultur för att uppnå autonomi och för att själv kunna göra ett val över vilket liv man vill leva 32. Rawls första princip om rättvisa syftar till en gruppneutral politik med en formellt jämlik 33 rättvisa. Samma fri- och rättigheter gäller alla, alla ska åtnjuta en lika stor del av den och ingen blir särbehandlad. Även marxismen uttrycker en politik med formell jämlikhet då den syftar till att skapa den rätta sortens jämlikhet och det klasslösa samhället. 27 Texter s Texter s Texter s Texter s Texter s Texter s Texter s

7 I fråga om Rawls andra princip är den snarare en form av gruppmedveten politik. Detta undviker att naturliga eller sociala handikapp verkar diskriminerande i samhället, vilka dessa handikapp är bestäms förvisso av majoritetens normer. SLUTSATS Som visats ovan går både likheter och skillnader med multikulturell teori att hitta och till kanske inte så stor förvåning är socialliberalismen den snarlikaste och libertarianismen den minst lika. En intressant aspekt jag inte förväntade mig att hitta var just hur många likheter det fanns vilket, stärker de traditionella teoriernas legitimitet då de fortfarande är applicerbara på dagens samhälle trots den ökade komplexitet i dessa frågor som multikulturalismen medfört. 6

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert

Läs mer

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A.

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Inledning: Det politisk-filosofiska problem som jag har valt att diskutera i denna promemoria

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

733G36: Politisk teori 2 Carl-Johan Sommar 25/9/ Hemtentamina i Politisk Teori 2. Carl-Johan Sommar, Grupp B

733G36: Politisk teori 2 Carl-Johan Sommar 25/9/ Hemtentamina i Politisk Teori 2. Carl-Johan Sommar, Grupp B Hemtentamina i Politisk Teori 2 Carl-Johan Sommar, Grupp B Syfte Vi lever idag i en värld som alltmer kretsar kring tankar om självförverkligande, jämlikhet och livskvalitét 1. På tv och i andra medier

Läs mer

Socialt skyddsnät ur ett libertarianskt perspektiv

Socialt skyddsnät ur ett libertarianskt perspektiv Socialt skyddsnät ur ett libertarianskt perspektiv Anton Holmstedt Politisk teori II Inledning & Syfte Syftet med denna uppgift är att ta fram en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp av de teorier

Läs mer

Individer som jämlikar

Individer som jämlikar Linköpings universitet Politisk teori 2 Ht 2013 Individer som jämlikar Föds alla människor med samma förutsättningar? Elisabeth Kindeland Grupp B 9/25/2013 Individer som jämlikar - Föds alla människor

Läs mer

Forskningsfråga: En kritisk analys av Nozicks idéer kring rättvisa, äganderätt och huruvida skatt är stöld?

Forskningsfråga: En kritisk analys av Nozicks idéer kring rättvisa, äganderätt och huruvida skatt är stöld? Forskningsfråga: En kritisk analys av Nozicks idéer kring rättvisa, äganderätt och huruvida skatt är stöld? Förtydligande: Jag kommer i texten använda två olika ord som egentligen har samma innebörd: Transaktion

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Marxism och Distributiv Rättvisa. Gustaf Arrhenius Department of Philosophy, Stockholm University Collège d études mondiales

Marxism och Distributiv Rättvisa. Gustaf Arrhenius Department of Philosophy, Stockholm University Collège d études mondiales Marxism och Distributiv Rättvisa Gustaf Arrhenius Department of Philosophy, Stockholm University Collège d études mondiales Fyra synsätt på distributiv rättvisa inom marxismen 1. Rättvisa som symptom Behovet

Läs mer

Anarchy, State, Utopia

Anarchy, State, Utopia Författad av Fähstorkh mån, 31/03/2008-15:18 För ett år sedan avled Robert Nozick efter en längre tids sjukdom. Nozick var filosof till yrket och verkade som professor i ämnet vid Harvarduniversitetet

Läs mer

Instuderingsfrågor Modern politisk filosofi HT 2013 Kap I-VII i Kymlickas Modern Politisk Filosofi

Instuderingsfrågor Modern politisk filosofi HT 2013 Kap I-VII i Kymlickas Modern Politisk Filosofi 1 Instuderingsfrågor Modern politisk filosofi HT 2013 Kap I-VII i Kymlickas Modern Politisk Filosofi Kap. I Introduktion Gustaf Arrhenius 1. Ta en titt på innehållsförteckningen i Kymlickas bok. Är det

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

KONTRAKTUALISM OCH KONSTRUKTIVISM

KONTRAKTUALISM OCH KONSTRUKTIVISM Lunds universitet Filosofiska institutionen KONTRAKTUALISM OCH KONSTRUKTIVISM Om ursprungspositionens funktion i John Rawls rättviseteori Kristoffer Svenson Uppsats FPR 503, 41-60p VT 2005 Handledare:

Läs mer

Lektion 5 Livsåskådningar. Anarkismen

Lektion 5 Livsåskådningar. Anarkismen Lektion 5 Livsåskådningar Anarkismen Anarkistisk kritik mot kapitalistiska, nyliberala och kommunistiska samhällen Anarkister ogillar våld i allmänhet och våldsmonopol i synnerhet därför att det innebär

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk? 733G26: Politisk Teori Bastian Lemström 2014-03-10 19930807-1852 Är kommunismen utilitaristisk? Inledning En fråga jag ställde mig själv, när jag läste i kurslitteraturen, var ifall man kunde anse att

Läs mer

Etik och människosyn

Etik och människosyn Etik och människosyn I LÅGAFFEKTIVT BEMÖTANDE Annica Kosner Leg psykolog/st-psykolog neuropsykologi CalmarSund Psykologtjänst AB Det lågaffektiva tankesättet tar utgångspunkt dels i affektteori och utvecklings-

Läs mer

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet

Läs mer

Lektion 5 Livsåskådningar. Requiem for the american dream.

Lektion 5 Livsåskådningar. Requiem for the american dream. Lektion 5 Livsåskådningar Requiem for the american dream. Uppgifter till filmen: Skriv ner tre frågor var som ni vill ställa utifrån filmen. Skriv ner tre saker ni reagerade på i filmen. Vad har vi sett

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Recension. Will Kymlicka: Mångkulturellt medborgarskap. Nora: Nya Doxa, 1998, 285 s.

Recension. Will Kymlicka: Mångkulturellt medborgarskap. Nora: Nya Doxa, 1998, 285 s. UTBILDNING & DEMOKRATI 1999, VOL 8, NR 3, 151-157 Recension Will Kymlicka: Mångkulturellt medborgarskap. Nora: Nya Doxa, 1998, 285 s. Översättning: Per Lennart Månsson. Originalets titel: Multicultural

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades 1. Mellan 1750 och 1850 kom Liberalism Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet kom 3. Under

Läs mer

5. Egoism. andras skull.

5. Egoism. andras skull. 5. Egoism R tar upp tre argument för EE, och förkastar samtliga. 1. Argument: Altruistiskt beteende är kontraproduktivt. Därför bör vi bete oss egoistiskt. Svar: Detta är inget argument för EE, eftersom

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Ingenting om oss utan oss

Ingenting om oss utan oss Ingenting om oss utan oss Handlingsprogrammet utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och svensk lagstiftning. Syftet med handlingsprogrammet är att vägleda och

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

733G36: Politisk Teori 2 Linnea Jägestedt mars Hemtentamen Politisk Teori 2

733G36: Politisk Teori 2 Linnea Jägestedt mars Hemtentamen Politisk Teori 2 Hemtentamen Politisk Teori 2 Del 1 I denna del kommer jag att analysera begreppet frihet. Jag kommer kort gå igenom olika sätt att se på frihet och applicera dessa tankesätt på två citat. Slutligen kommer

Läs mer

Harisalo Risto: Organisaatioteoriat. Tampereen yliopistopaino ISBN (nid.)

Harisalo Risto: Organisaatioteoriat. Tampereen yliopistopaino ISBN (nid.) STATSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Urvalsprov i Allmän statslära Linjen för politologi Bedömningsgrunder Sommar 2014 Urvalsprovet bedömdes år 2014 utgående från nedanstående bedömningsgrunder. Inträdesboken

Läs mer

KARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN

KARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN KARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN 1 KEYNESIANISMENS PROBLEM Stagflation, dvs. hög inflation och hög arbetslöshet ska enligt Keynes inte kunna förekomma. Keynes menar att en ekonomi kan välja mellan arbetslöshet

Läs mer

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor: Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.

Läs mer

Planseminarie. Oskar Johansson. Inledning, problemformulering

Planseminarie. Oskar Johansson. Inledning, problemformulering Planseminarie Oskar Johansson Inledning, problemformulering Religionsfriheten är en av Sveriges grundlagar. Den innebär att alla individer ska ha rätt att fritt välja vilken religion man vill tillhöra,

Läs mer

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN LGSH40 Samhällskunskap för gymnasielärare 4. Individ, grupp, samhälle och politik, 15 högskolepoäng Fastställande Kursplanen är fastställd av Statsvetenskapliga institutionen

Läs mer

Kontraktsteorin. Föreläsning

Kontraktsteorin. Föreläsning Kontraktsteorin Den historiskt mest kände förespråkaren för kontraktsteorin om moralen är Thomas Hobbes, 1600-talets främste brittiske filosof Föreläsning 9 Hobbes var influerad av den (tidiga) moderna

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken. Instuderingsfrågor till samhällskunskapsprov 1 Riksdagen Så styrs Sverige Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Rättfärdigar det genuina valet ojämlikhet?

Rättfärdigar det genuina valet ojämlikhet? Rättfärdigar det genuina valet ojämlikhet? en idékritisk studie av G.A. Cohens tur-egalitarianism. Albin Söderlund Kandidatuppsats. Statskunskap C. Politisk teori. Uppsala Universitet. VT 18. Handledare:

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

PFU100, Värdegrund, jämställdhet och genusvetenskap, 10p

PFU100, Värdegrund, jämställdhet och genusvetenskap, 10p PFU100, Värdegrund, jämställdhet och genusvetenskap, 10p Moment 1.2: POLITISKA PERSPEKTIV Lärare: Niklas Juth Syfte: Att ge en inblick i den politisk-filosofiska diskussionen om jämställdhet, framför allt

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2018 årgång 22 Bokförlaget thales recension ryan muldoon: Social Contract Theory for a Diverse World: Beyond Tolerance, New York: Routledge, 2016. ryan muldoon har

Läs mer

KUNSKAP SAMHALLE SAMHALLE. SamhAllskunskap. Röd punkt i hörnet betyder anteckna! men vad är ett samhälle?

KUNSKAP SAMHALLE SAMHALLE. SamhAllskunskap. Röd punkt i hörnet betyder anteckna! men vad är ett samhälle? i SamhAllskunskap men vad är ett samhälle? SAMHALLE KUNSKAP SAMHALLE Röd punkt i hörnet betyder anteckna! Du hittar saker som gäller kursen på gystefan.wordpress.com Anteckningar Filmer Uppgifter Information

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

Den värderande analysen

Den värderande analysen Den värderande analysen 1 En premiss är ett implicit eller explicit påstående i argumentationen som tillsammans med argumentet är avsett att utgöra skäl för tesen. Varje argument har en premiss. Men man

Läs mer

En rättvis fördelning?

En rättvis fördelning? Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVK02 VT14 Handledare: Maria Hedlund En rättvis fördelning? - En studie av debatten om det kommunalekonomiska skatteutjämningssystemet Linn Cedervall

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Etiska aspekter på fiskars eventuella. petra.andersson@chalmers.se

Etiska aspekter på fiskars eventuella. petra.andersson@chalmers.se Etiska aspekter på fiskars eventuella smärtupplevelser petra.andersson@chalmers.se Lite varningar Det här är inte naturvetenskap. En beskrivning av fiskars nervsystem etc ger inte svar på frågan om fiskar

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,

Läs mer

Moment 1.2: POLITISKA PERSPEKTIV

Moment 1.2: POLITISKA PERSPEKTIV VÄRDEGRUND, JÄMSTÄLLDHET OCH GENUSVETENSKAP HT03 Moment 1.2: POLITISKA PERSPEKTIV Lärare: Niklas Juth Syfte: Att ge en inblick i den politisk-filosofiska diskussionen om jämställdhet, framför allt utifrån

Läs mer

Makt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017

Makt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017 Makt, normkritik och normkreativitet 1 mångfald, etnicitet och föreställningar om ras I Normkritik II Inkludering - tolerans, respekt eller erkännande III Etnicitet och svensk etnicitet IV Maktordningar

Läs mer

Jämlikhetsprogrammet - I. Inledning

Jämlikhetsprogrammet - I. Inledning Jämlikhetsprogrammet - I. Inledning Framtiden börjar nu #nr Förslag Avsändare Stöd av 255 Rad 8-16 Stryk Rad 8-16: ändra till SSU kämpar för jämlikheten. Vi kämpar för alla människors lika värde för en

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Diskussionsunderlag till Brian Barrys artikel Chance, Choice and Justice Kerstin Willner

Diskussionsunderlag till Brian Barrys artikel Chance, Choice and Justice Kerstin Willner Diskussionsunderlag till Brian Barrys artikel Chance, Choice and Justice Kerstin Willner I artikeln presenterar Brian Barry tre olika bakgrundsteorier relevanta för hur samhällets omfördelning av resurser

Läs mer

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism Lektion 4 Livsåskådningar Humanismen och liberalism Ett luddigt begrepp Humanism kan betyda många olika saker beroende på vem som använder ordet och i vilket sammanhang. Det kan handla om humanistiska

Läs mer

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Grupp 1 Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Arbete God utbildning för alla barn och ungdomar Arbeta

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet. Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.

Läs mer

Politisk filosofi II Distributiv rättvisa (7,5 hp) VT 2013

Politisk filosofi II Distributiv rättvisa (7,5 hp) VT 2013 Politisk filosofi II Distributiv rättvisa (7,5 hp) VT 2013 LÄRARE: SAL: HEMSIDA: Niklas Olsson-Yaouzis (niklas.olsson-yaouzis@philosophy.su.se) och Mats Ingelström (mats.ingelstrom@philosophy.su.se) D207

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN

ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN OM ALLA I FÖRSTA HAND TÄNKER PÅ SIG VEM SKA DÅ SE TILL HELHETEN? ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN UR ETT STATSVETENSKAPLIGT PERSPEKTIV HELENA STENSÖTA, DOCENT PHD STATSVETENSKAP GÖTEBORGS

Läs mer

-Det fria skolvalets legitimitet-

-Det fria skolvalets legitimitet- -Det fria skolvalets legitimitet- En filosofisk analys om autonomins egenvärde, paternalistiska interventioner och rättviseteoretiska principer C-uppsats Filosofi Jonas Galatius Umeå Universitet VT 2019

Läs mer

Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan. Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor

Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan. Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor Åtta humanistiska argument för att stoppa religiösa friskolor Skolan

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Etiska dimensioner och konflikter Informativ paternalism

Läs mer

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke 733G22:Statsvetenskapliga metoder Ann Fernström 29-09-2014 911130-1009 Metod PM Hobbes vs. Locke Människan beter sig olika i olika situationer beroende på vilken typ av individer de är. Frågan är hur individuella

Läs mer

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik Kristina von Hausswolff senior universitetsadjunkt i datavetenskap, fil kand. datalogi, ämneslärare i filosofi och matematik,

Läs mer

Demokrati medborgardialog och governance

Demokrati medborgardialog och governance Demokrati medborgardialog och governance 8 februari 2017 Innehåll Demokrati i förändring Analys och slutsatser Governance Kritik mot medborgardialog Demokratiteori Demokrati i förändring Problem idag Färre

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

I redovisningen utifrån marknadsdomstolens dom skall följande områden täckas in:

I redovisningen utifrån marknadsdomstolens dom skall följande områden täckas in: Seminarieuppgifter REDOVISNING KONKURRENS I redovisningen utifrån marknadsdomstolens dom 2008-12 skall följande områden täckas in: 1. En kort redogörelse för målets bakgrund med klagande och motparter

Läs mer

RÄTTVISA PRIORITERINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD etiska teorier och jämförelser med prioriteringsutredningens principer

RÄTTVISA PRIORITERINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD etiska teorier och jämförelser med prioriteringsutredningens principer RÄTTVISA PRIORITERINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD etiska teorier och jämförelser med prioriteringsutredningens principer Anders Melin PrioriteringsCentrum 2003:1 ISSN 1650-8475 PrioriteringsCentrum Landstinget

Läs mer

Men även om vi inte kan presentera ett enkelt svar, kan vi diskutera några viktiga dimensioner i diskussionen kring makt.

Men även om vi inte kan presentera ett enkelt svar, kan vi diskutera några viktiga dimensioner i diskussionen kring makt. Föreläsning om makt Jonas 1. Vad är makt? 2. Makt över a. Auktoritet b. Politik 1. Vad är makt? Problematiskt att svara på, eftersom makt brukar ses som essentially contested concept. Alltså ett begrepp

Läs mer

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga

Läs mer