6. Kvasirealism. Slutledningen igen:

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "6. Kvasirealism. Slutledningen igen:"

Transkript

1 6. Kvasirealism 2. Freges princip kommer in i bilden. Om meningen hos Sexköp är fel i Sverige består i att den uttrycker en attityd, då kan den bara ha den meningen när den uttrycker attityden. Men när denna utsaga förekommer som försats i en villkorssats uttrycker den ingen attityd och kan följaktligen inte ha den mening som NK tillskriver den. Men det innebär att Sexköp är fel i Sverige har olika mening i premiss (i) och i premiss (ii). Och då är argumentet ogiltigt p.g.a. ekivokation. Men det är orimligt. Problemet uppstår p.g.a. brottet mot Freges princip. Slutledningen igen: i. Om sexköp är fel i Sverige så är det också fel i Danmark. ii. Sexköp är fel i Sverige. iii. Alltså är sexköp också fel i Danmark.

2 6. Kvasirealism Hur försöker B hantera FG-problemet? [Det som följer är B:s lösning från 1984.] Han börjar med den första av de två utmaningarna: hur ska vi förstå en moralisk villkorssats som (S)? B: Vid första påseende (dess "ytliga form") så verkar (S) säga att om ett visst påstående är sant så är ett annat påstående också sant. Denna tolkning är rimlig för icke-moraliska villkorssatser, men inte för moraliska. Istället uttrycker (S) ett moraliskt ställningstagande mot en viss "moralisk sensibilitet". En moralisk sensibilitet (MS) är en samling dispositioner att inta vissa attityder mot vissa handlingar. En MS kan bedömas moraliskt. När jag uttalar (S) uttrycker jag mitt avståndstagande från en MS som fördömer sexköp i Sverige men inte i Danmark.

3 6. Kvasirealism B går sedan över till nästa fråga: hur ska vi förstå giltigheten hos slutledningen? Den som accepterar försatsen "Sexköp är fel i Sverige" och (S) men inte eftersatsen "Sexköp är fel i Danmark" har en "brusten" MS som ingen kan ge sitt gillande. Personen har en uppsättning attityder som han själv fördömer. Detta tillstånd svarar mot att ha oförenliga trosföreställningar. B verkar hävda att en sådan person har begått ett logiskt misstag. Men han motiverar inte riktigt detta påstående (vilket lett till kritik och möjligen bidragit till att han senare sökt andra lösningar). B säger att den som accepterar (i) och (ii) måste acceptera (iii). Han menar att en sensibilitet som inte gör detta inte kan uppfylla de praktiska syften vi har med att utvärdera saker (StW, s. 195). [Mer om detta snart]

4 6. Kvasirealism B:s strategi för att hantera FG-problemet innebär att han tolkar vissa utsagor (rörande giltighet) som vi ibland använder inom vår moraliska praxis så att de inte implicerar moralisk realism. Denna strategi använder han mer generellt. Ta ett tidigare exempel: Det är fel att plåga djur, oavsett vad folk tycker om det. Detta påstående verkar implicera att det finns moraliska fakta oberoende av våra attityder. B behandlar denna utsaga som en vanlig "första ordningens" moralutsaga. Den ger uttryck åt ett fördömande av den MS som betraktar våra attityder som avgörande för djurplågandets moraliska status. Allmänt är det viktigt för kvasirealisten att tolka vardagliga (till skillnad från filosofiska) utsagor som till synes är andra ordningens som om de vore första ordningens, för att därigenom slippa säga att de är falska.

5 6. Kvasirealism B är också känd för ett kontroversiellt argument mot realismen: superveniensargumentet. B utgår från att superveniensprincipen (SP) är en logisk sanning (sann a priori): (SP) Det gäller med nödvändighet för varje par av objekt x och y att om x och y har samma fullständiga uppsättning naturliga egenskaper N så har x och y också samma moraliska egenskap M. Att säga att (SP) gäller med nödvändighet är liktydigt med att den gäller i alla möjliga världar. En blandad värld bryter mot (SP): i den finns ett objekt x som har N och M men också ett annat objekt y som har N men inte M.

6 6. Kvasirealism Blackburns tes: realisten kan inte förklara förbudet mot blandade världar men han själv kan det. Realisten skulle kunna försöka förklara förbudet mot blandade världar genom att hävda följande tes (som implicerar förbudet): (NP) det gäller med nödvändighet att varje föremål som har N också har M. B avfärdar (NP) som orimligt starkt. Den kan uteslutas genom ÖFA. Men om (SP) är sann men (NP) är falsk så måste det rimligen finnas både möjliga världar med objekt som har både N och M och världar med objekt som har både N och icke-m, samtidigt som det inte finns några blandade världar med båda dessa typer av objekt. Detta är konstigt. Problemet uppstår därför att superveniens är ett logiskt krav medan nödvändighet inte är det.

7 6. Kvasirealism B: Anti-realisten kan förklara förbudet. Notera att detta är liktydigt med att förklara varför (SP) ställer upp ett logiskt krav på moraliska yttranden medan (NP) inte gör detta. Våra moraliska attityder har ett praktiskt syfte, att vägleda våra handlingar. Om (SP) inte gällde skulle de inte fylla detta syfte, eftersom syftet förutsätter en viss regelbundenhet och förutsägbarhet. OBS! Samma sak gäller logiska slutledningar med moraliska premisser som den ovan. (NP) däremot skulle bara ställa till problem eftersom olika personer har olika moralisk uppfattning. Att säga att alla som inte accepterar nödvändighetstesen inte gör moraliska yttranden ö.h.t. skulle bara omöjliggöra kommunikation.

8 6. Kvasirealism B: Realisten kan inte ge motsvarande förklaring av varför (SP) är ett logiskt krav. Varför? En möjlig tolkning av B: realisten kan inte använda sig av förklaringen B själv föreslog därför att realisten inte kan säga att vår moraliska praxis har ett praktiskt syfte. För realisten är den ju bara en respons på av oss oberoende fakta.

9 6. Kvasirealism KR ger upphov till följande fråga: om NK kan säga allt det som realisten kan säga, vad är då skillnaden mellan dem? Vad urskiljer NK? Tidigare definierade vi NK som så: ett moraliskt omdöme uttrycker inte en övertygelse utan snarare något ickekognitivt mentalt tillstånd. Ett mentalt tillstånd är kognitivt omm det kan ha ett sanningsvärde eller omm det beskriver verkligheten. Men om moraliska omdömen kan ha sanningsvärde (är truth-apt ), vilket B hävdar, så misslyckas definitionen. Den skiljer inte NK från K.

10 6. Kvasirealism Skilj på: Minimalism om sanning: Att säga att det är sant att (t.ex.) det regnar ute är bara att säga att det regnar ute. Ordet sant tillfogar inget extra (som t.ex. att påståendet att det regnar ute överensstämmer med verkligheten). [Ej Blackburns uppfattning] Minimalism om sanningsvärde: för att ett språkligt uttryck ska kunna ha sanningsvärde räcker det med att följande två villkor är uppfyllda: 1. Det finns kriterier för när uttrycket ska användas. 2. Uttrycket kan kombineras med andra uttryck med hjälp av de logiska konnektiven ( och, eller etc.). Non-kognitivister har varit lockade av bägge.

11 Fisher skiljer på två huvudsakliga former av relativism: 1. Agentrelativism: vad en agent bör göra bestäms av den agentens existerande motivation. 2. Talarrelativism (också känd som subjektivism): när en talare S gör ett moraliskt yttrande, som t.ex. Det är fel att plåga djur, så menar S något i stil med S förbjuds av den moral som jag accepterar. Bägge dessa två varianter av MR är former av individrelativism snarare än kulturrelativism. Det de har gemensamt är, förenklat, att moralen är relativ en individ snarare än en kultur eller samhälle. Även om kulturrelativism i olika former fortfarande försvaras även bland filosofer så är olika former av individrelativism mer populära.

12 AR grundas på tesen om interna skäl (TIS), som utvecklades oberoende (om än i olika sammanhang) av B. Williams och G. Harman. (Harman har uttryckligen försvarat AR, men inte Williams.) TIS har sina rötter i Humes praktiska filosofi. Den går ut på att alla normativa skäl för att handla är interna i den meningen att de förutsätter en redan existerande motivation. Det finns m.a.o. inga externa skäl för att handla, som agenter har oberoende av sin existerande motivation (som t.ex. Kants kategoriska imperativ ).

13 Uttrycket skäl för att handla är tvetydigt: 1. Ett motiverande (eller operativt ) skäl är vad agenten bakom en handling själv skulle åberopa som sitt skäl för att handla. 2. Ett normativt skäl är ett faktum som faktiskt ger skäl för att handla åt en agent. Agenten själv behöver inte vara medveten om detta faktum, eller att det är ett normativt skäl. TIS ska inte förstås så starkt att en agent har ett normativt skäl att utföra handling A vid tidpunkt t endast om agenten faktiskt är motiverad vid t att utföra A. Tanken är snarare att skälet endast finns om agenten kan bli motiverad att utföra A genom att resonera korrekt utifrån sina nu existerande motiv. Ingen enighet råder om vad som räknas som att resonera korrekt.

14 TIS ger oss AR om vi kombinerar den med ytterligare en tes: Moralisk Rationalism (MR): en person bör (moraliskt) utföra en handling A endast om han/hon har skäl att utföra A. MR hör samman med tanken att moralen är praktisk. Den implicerar att en person som säger Jag vet att jag bör (moraliskt) göra A, men vad spelar det för roll? gör sig skyldig till någon sorts missförstånd. Det är viktigt att inse att AR bara är sann med avseende på de moraliska begrepp om vilka MR också är sann, d.v.s. de begrepp som implicerar skäl att handla. Harman menar att bör (men även fel ) är skälimplicerande, men förnekade att bra och dålig är det. (Williams gjorde liknande påståenden.)

15 Eftersom MR är (relativt) okontroversiell måste den som försvarar AR i huvudsak försvara TIS. Varför acceptera TIS? Två argument: Skäl för att handla måste vara praktiska. De måste vara något som kan fungera som ett motiverande skäl för en agent. Naturalism: interna skäl är det inget konstigt med. Att en person har ett visst internt skäl är helt enkelt ett psykologiskt faktum. Externa skäl däremot är mystiska.

16 Av samma skäl som ovan så är också kritiken mot AR kritik mot TIS. Ett inflytelserikt typ av argument (McDowell, Millgram) går ut på att det finns externa skäl skäl som existerar oberoende av personens nuvarande motivation därför att deras existens behövs för att förklara situationer där en person upptäcker sig ha skäl för att handla. Här måste man dock vara försiktig. Det är viktigt att TISanhängaren inte kan förklara bort ett sådant fall med att säga att personen ifråga bara får ny icke-normativ information, t.ex. om att någon handling var mycket roligare än de tidigare hade trott. Det är sannolikt svårt att hitta okontroversiella fall.

17 I sin enklaste form är talarrelativismen lik den position som ofta kallas subjektivism (eller enkel subjektivism). TR hävdar att när en talare S gör ett moraliskt yttrande, som t.ex. Det är fel att plåga djur, så menar S något i stil med S förbjuds av den moral som jag accepterar. I likhet med non-kognitivismen menar TR att den ytliga grammatiska formen hos våra moraliska yttranden är missvisande: vi menar egentligen något annat än vad våra uttalanden tycks säga. TR har dock den fördelen gentemot NK att den åberopar en form av språkligt fenomen som inte alls är specifikt för det moraliska språket, nämligen indexikalitet.

18 Vissa ord i språket är indexikala. Det innebär att deras mening i en viss kontext bestäms av egenskaper hos den kontexten. Exempel: Jag är hungrig Det är kallt här inne Imorgon kommer solen tillbaka Eller, för den delen: Jag är hungrig Det är kallt här inne Imorgon kommer solen tillbaka [Ett verb hänvisar implicit till en viss tidpunkt.]

19 Som exemplet med verb visar är det inte alltid omedelbart uppenbart att ett ord är indexikalt i en kontext. Betrakta återigen exemplet: Det är kallt här inne Vad som räknas som kallt är normalt också kontextberoende. Närmare bestämt är det väldigt frestande att tänka sig att vad som är kallt i en given kontext avgörs av hur den temperatur man talar om förhåller sig till en viss temperaturnorm, som i sin tur identifieras av kontexten. Exempel: Det är kallt i Antarktis [Normen kan vara genomsnittstemperaturen på jordytan generellt] Det är kallt i rum 203 [Normen kan vara den statistiskt normala temperaturen i lärosalar på Lunds universitet]

20 Vi behöver ytterligare ett begrepp: varje fullständig språklig sats har ett sanningsvillkor. Det är det sakförhållande som måste råda för att satsen ska vara sann. Om satsen innehåller indexikala ord är dock dess sanningsvillkor kontextberoende. Det är kallt här inne Det är meningslöst att fråga vilket sanningsvillkoret är för denna sats om vi inte vet mer om var och när den yttrades, och vilket kriterium för kyla som är relevant. TR är tanken att moraliska termer också är indexikala: sanningsvillkoret hos en sats som innehåller en sådan term varierar beroende på kontexten. Vilken egenskap hos kontexten är relevant? Jo, talarens egen moraliska uppfattning.

21 En fördel med TR (jämfört med realismen) är att den kan förklara varför moralisk oenighet är så vanlig, utan att anta att minst en av parterna alltid gjort sig skyldig till något misstag. Detta är Mackies relativitetsargument igen. Så det är mer av ett argument mot realismen än för TR. Men det finns också två stora problem: 1. TR svarar inte alls mot hur vi använder språket. Vi tycker inte själva att vi talar om våra egna moraliska uppfattningar när vi gör moraliska yttranden. 2. TR är oförenlig med moralisk oenighet, eftersom varje talare hänvisar till sina moraliska uppfattningar: Abort är fel enligt Gunvors moraluppfattning är inte oförenligt med Abort är inte fel enligt Sven-Åkes moraluppfattning. Trots det verkar G och S-Å ha en genuin oenighet.

22 Det går att bemöta bägge invändningarna med hjälp av samma manöver: förneka den implicita förutsättningen att meningen hos ett yttrande bestäms entydigt av (eller är identiskt med) dess sanningsvillkor. Då kan man fortsatt hävda att sanningsvärdet hos utsagan är relativt. 1. När vi förnekar att det vi menar med våra moraliska yttranden är att något är rätt eller fel enligt våra egna moraliska uppfattningar så har vi i ett avseende rätt. Yttrandets sanningsvillkor varierar från talare till talare, men dess mening är densamma. 2. När två talare verkar ha en oenighet så har de faktiskt också det, i ett avseende. De två talarnas sanningsvillkor är inte oförenliga, men meningen med den enes yttrande är oförenligt med meningen hos den andres yttrande.

23 Denna manöver från TR leder till frågan om vad meningen hos ett moraliskt yttrande skulle bestå i ifall det inte är dess sanningsvillkor. Detta är omtvistat. Och det är också viktigt för TR att dess teori om meningen hos moraliska termer inte i praktiken resulterar i någon form av non-kognitivism.

4. Moralisk realism och Naturalism

4. Moralisk realism och Naturalism 4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar

Läs mer

Moralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar

Moralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar Moralisk rela+vism moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar 1.Ger moraliska omdömen u2ryck för trosföreställningar? Ja: Kogni+vism

Läs mer

1. Öppna frågans argument

1. Öppna frågans argument 1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla

Läs mer

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan 3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

0. Meta-etik Grunderna

0. Meta-etik Grunderna Vad är meta-etik? Vilka typer av frågor försöker man besvara inom metaetiken? 1. Semantiska. T. ex.: Vad betyder moraliska utsagor? 2. Metafysiska/ontologiska. T. ex.: Finns det moraliska fakta? 3. Kunskapsteoretiska.

Läs mer

Subjektivism & emotivism

Subjektivism & emotivism Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk

Läs mer

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: (1) Dispositionell en desire är en disposition att handla på ett visst sätt i vissa omständigheter.

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Moralfilosofi. Föreläsning 3 Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas

Läs mer

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

8. Moralpsykologi. Några klargöranden: 8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till

Läs mer

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening? Det är trivialt att en desire i dispositionell mening alltid måste finnas med i varje handlingsförklaring, eftersom vad som helst som motiverar handling är en disposition att handla i vissa omständigheter.

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem motivationsargumentet respektive representationsargumentet. HUME HANDOUT 1 A. Humes tes i II.iii.3: Konflikter mellan förnuftet och passionerna är omöjliga. Annorlunda uttryckt: en passion kan inte vara oförnuftig (eller förnuftig). Han erbjuder två argument för

Läs mer

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:

Läs mer

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI JOHN ERIKSSON Idag Kort repetition Emotivism Error-teori Kort repetition Olika frågor: Vad betyder moraliska termer och satser? Vad gör vi när vi pratar och

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Moralfilosofi. Föreläsning 9 Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Objektivism Föreläsning 6 Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Men objektivister (till skillnad från naturalister) hävdar att det inte går att reducera värdeomdömen till

Läs mer

Kvasirealism och konstruktivism

Kvasirealism och konstruktivism Kvasirealism och konstruktivism I dagens metaetiska debatt finns en hel del filosofer som tänker sig att den rätta semantiska teorin måste vara antingen objektivismen eller någonting som i alla fall är

Läs mer

John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin

John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin John Leslie Mackie 1917 1981 Professor i filosofi vid Oxford 1967-81. Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin Misstagsteorin Moraliska omdömen ufrycker trosföreställningar,

Läs mer

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor.

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Kapitel 1 Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Till att börja med förnekar han att skälomdömen kan reduceras till påståenden om den naturliga världen (d.v.s. naturalism).

Läs mer

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi Värdeontologi Föreläsning 7 Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om verkligheten hur verkligheten är beskaffad Ontologi kan sägas vara läran om det

Läs mer

Logik: sanning, konsekvens, bevis

Logik: sanning, konsekvens, bevis Logik: sanning, konsekvens, bevis ft1100 samt lc1510 HT 2016 Giltiga argument (Premiss 1) (Premiss 2) (Slutsats) Professorn är på kontoret eller i lunchrummet Hon är inte på kontoret Professorn är i lunchrummet

Läs mer

A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden

A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden II. FREGE A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag

Läs mer

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 7

Moralfilosofi. Föreläsning 7 Moralfilosofi Föreläsning 7 Gruppseminarierna: Grupp 3 (födda sep t.o.m. dec): mån 25/3 13-15 Grupp 1 (födda jan t.o.m. april): ons 27/3 10-12 Grupp 2 (födda maj t.o.m. aug): ons 27/3 15-17 Det är bra

Läs mer

Fik$onalism. Två olika posi$oner: Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner

Fik$onalism. Två olika posi$oner: Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner Fik$onalism Två olika posi$oner: Hermeu$sk fik$onalism Försöker beskriva hur vi använder det moraliska språket Revolu$onär fik$onalism Vill ersä*a nuvarande moraliskt språk med moralisk fik$on Inte två

Läs mer

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Värdeteori /metaetik Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se Personlig hemsida: http://www.fil.lu.se/persons/person.asp?filpers=774

Läs mer

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,

Läs mer

argumenterar vi på ett logiskt giltigt vis. Schemat kallas modus ponens. Här är ett exempel på ett specifikt modus ponens argument:

argumenterar vi på ett logiskt giltigt vis. Schemat kallas modus ponens. Här är ett exempel på ett specifikt modus ponens argument: FTEA12:2 Föreläsning 5 Att värdera en argumentation III Felslut fortsättning Vid vårt senaste föreläsningstillfälle började vi så smått att tala om s.k. felslut. Under dagens föreläsning ska vi fortsätta

Läs mer

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Moralfilosofi Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Normativ moral: Den moral som individer och samhällen borde handla efter. Normativ fråga Normativa

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera en argumentation II Dagens upplägg 1. Allmänt om argumentationsutvärdering. 2. Om rättfärdigande av premisser. 3. Utvärdering av induktiva argument: begreppen relevans

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52 rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 Vad är sanning? Vi verkar använda begreppet utan större problem till vardags. Det kanske vore intressant att ha en definition: P är sann om och endast

Läs mer

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas: FTEA12:2 Föreläsning 2 Grundläggande argumentationsanalys II Repetition: Vid förra tillfället började vi se närmre på vad som utmärker filosofisk argumentationsanalys. Vi tittade närmre på ett arguments

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Semantik och pragmatik (Serie 3) Semantik och pragmatik (Serie 3) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 37 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker (ofta) tankar. Uttrycksrikedom

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med

Läs mer

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Betygskriterier Mål Godkänt Väl godkänt Redogöra för grundprinciperna för härledning och översättning i sats- och predikatlogik. Utföra grundläggande översättningar

Läs mer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1. UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1

Läs mer

Grice, Logic and Conversation

Grice, Logic and Conversation Grice, Logic and Conversation Vi har flera gånger under kursen sett hur man inom vardagsspråksskolan velat säga att man kan förmedla en viss tanke på flera olika sätt. För det första kan man göra ett påstående:

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Rekonstruktion av argument Utvärdering av definitioner Problem (generella) Cirkularitet (definiendum ingår i definiens) (i) Direkt cirkularitet Exempel: Frihet är rätten

Läs mer

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar: Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift

Läs mer

Den värderande analysen

Den värderande analysen Den värderande analysen 1 En premiss är ett implicit eller explicit påstående i argumentationen som tillsammans med argumentet är avsett att utgöra skäl för tesen. Varje argument har en premiss. Men man

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

Moralisk naturalism. Enklaste form: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar ;ll en naturlig egenskap

Moralisk naturalism. Enklaste form: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar ;ll en naturlig egenskap Moralisk realism Moraliska omdömen kan vara bokstavligen sanna, oberoende av människors uppfa8ningar, existerar objek;va moraliska fakta Ontologisk posi;on, u8alar sig om vad som existerar Moralisk realism

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation III

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation III FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera en argumentation III Två strategier vid argumentationsutvärdering: kort repetition Den kriteriella metoden: Ett BRA argument är ett argument som uppfyller vissa kriterier.

Läs mer

En introduktion till logik

En introduktion till logik rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 Först: Tack till Martin Kaså, som gett mig tillstånd att använda och bearbeta dessa ljusbilder. Vad är logik? Slogan: Logik undersöker vilka argument

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera argumentation I Dagens upplägg 1. Några generella saker att tänka på vid utvärdering av argument. 2. Grundläggande språkfilosofi. 3. Specifika problem vid utvärdering:

Läs mer

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19 Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium IV v. 2.0, den 29/4 2013 III. Metalogik 17-19 Modeller för satslogiken 18.1 Vi har tidigare sagt att en modell är en tolkning av en teori

Läs mer

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier: FTEA12:2 Föreläsning 3 Att värdera en argumentation I: Vad vi hittills har gjort: beaktat argumentet ur ett mer formellt perspektiv. Vi har funnit att ett argument kan vara deduktivt eller induktivt, att

Läs mer

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger

Läs mer

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar Vad är allmän rättslära Ett filosofiskt studium av teorier, läror, principer och begrepp som är gemensamma för alla (eller nästan alla) andra juridiska discipliner. De centrala frågeställningarna (1) Frågan

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning III Martin Jönsson Att lära Fyra argument mot tanken att mening är någonting mentalt. En semantisk princip (principen att mening fixerar referens) En ny filosofisk fråga

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 Bokförlaget thales guilty by association: replik till torbjörn tännsjö Yuval Eylon & Levi Spectre (Översättning: Karl Karlander) Diskussion om Torbjörn

Läs mer

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR 8: Repetition TRE CENTRALA BEGREPP (i) Sanning: en egenskap som tillkommer utsagor, inte slutledningar. (ii) Logisk styrka: en egenskap som tillkommer slutledningar, inte

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik II Deskriptiv vs. värderande/känslomässig mening Ords betydelser kan ha både deskriptiva och värderande/känslomässiga komponenter. Det blir tydligt

Läs mer

Logik och modaliteter

Logik och modaliteter Modallogik Introduktionsföreläsning HT 2015 Formalia http://gul.gu.se/public/courseid/70391/lang-sv/publicpage.do Förkunskaper etc. Logik: vetenskapen som studerar argument med avseende på (formell) giltighet.

Läs mer

Semantik och Pragmatik

Semantik och Pragmatik Semantik och Pragmatik Talhandlingsteori Karin Friberg Heppin Institutionen för lingvistik och filologi Maj 2015 Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under 1950-och

Läs mer

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta Traditionellt är alternativet till utilitarismen tanken att det finns moraliska regler som vi aldrig får bryta mot. Att följa dessa regler är vår plikt därav namnet pliktetik. Det bör dock påpekas att

Läs mer

Introduktion till argumentationsanalys

Introduktion till argumentationsanalys Introduktion till argumentationsanalys Litteratur: Björnsson och Eriksson, kap 1. #1 Vad är argumentationsanalys? Ett praktiskt filosofiskt hantverk som syftar till att fastställa huruvida en argumentation

Läs mer

Formell logik Kapitel 7 och 8. Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 7 och 8. Robin Stenwall Lunds universitet Formell logik Kapitel 7 och 8 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 7: Konditionalsatser Kapitlet handlar om konditionalsatser (om-så-satser) och deras logik Idag: bevismetoder för konditionalsatser,

Läs mer

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga.

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga. FTEA11: 2 Filosofisk metod Föreläsning 1 Grundläggande argumentationsanalys I Vad innebär det att filosofera? Att filosofera innebär till stor del att ställa frågor (närmare bestämt filosofiska frågor).

Läs mer

FPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270

FPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270 FPRA21, delkurs 1 Metae3k Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270 Vad är metae3k? Vad är metae3k? Tillämpad e3k: vad är moraliskt räj/fel i konkreta fall (dödsstraff, äta djur, vårde3k, miljöe3k

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 20

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 20 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2016 årgång 20 Bokförlaget thales recension carl-henric grenholm Etisk teori: kritik av moralen, Lund: Studentlitteratur 2014 enligt carl-henric grenholm är etiken

Läs mer

6. Samhällsfördragsteorin

6. Samhällsfördragsteorin 6. Samhällsfördragsteorin En andra invändning berör däremot precis SFT:s egoistiska grundvalar. Tydligen kan vi bara ha skyldigheter mot andra varelser om vi tjänar på att ingå ett samhällsfördrag med

Läs mer

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under 1950- och 1960-talet av filosoferna Austin och Searle. Talhandlingsteori betonar att språket används till mycket mer

Läs mer

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier Workshop etik 17/9-2014 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1.

Läs mer

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR 8: Repetition TRE CENTRALA BEGREPP (i) Sanning: en egenskap som tillkommer utsagor, inte slutledningar. (ii) Logisk styrka: en egenskap som tillkommer slutledningar, inte

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva Kunskap Evidens och argument Sören Häggqvist Stockholms universitet Den s k klassiska definitionen: Kunskap är sann, välgrundad tro. Ekvivalent: S vet att p om och endast om p S tror att p S har goda skäl

Läs mer

Putnam: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)?

Putnam: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)? Putnam Första stycket av Putnams text är överdrivet retorisk och mycket rörig. Det är viktigt att skilja på följande: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)? Frege: Standardsyn

Läs mer

Logik och kontrollstrukturer

Logik och kontrollstrukturer Logik och kontrollstrukturer Flödet av instruktioner i ett programmeringsspråk bygger vi upp med hjälp av dess kontrollstrukturer. I C har vi exemplen if, if else, while, do while. Dessutom finns switch

Läs mer

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Vetenskap och dataanalys Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Syftet är att ge en grund för förståelsen av det stoff som presenteras på kursen rent allmänt. Vetenskapen söker kunskap om de mest skilda

Läs mer

Solen gick upp idag Solen gick upp idag. Solen går alltid upp.

Solen gick upp idag Solen gick upp idag. Solen går alltid upp. Slide 1 Induktionsproblemet Omnämns hos Sextos Emperikos Men Hume betraktas som den som kom på det. Hume är en av de brittiska empiristerna Det finns två slags kunskap: 1) Observationer: a posteriori 2)

Läs mer

FIO 02 filosofi och språk.notebook August 13, Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt.

FIO 02 filosofi och språk.notebook August 13, Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt. Filosofi och språk Filosofiska samtal kräver följande Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt. Vara kritisk (alltså granskande) till sig själv och

Läs mer

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och olikheter

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och olikheter TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och olikheter Johan Thim 15 augusti 2015 1 Vanliga symboler Lite logik Implikation: P Q. Detta betyder att om P är sant så är Q sant. Utläses P medför

Läs mer

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2014 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk Övning A Målet är att genom att lösa och diskutera några inledande uppgifter få erfarenheter

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Exempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget?

Exempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget? 1. Evolutionära undermineranden av moralen MORALENS EVOLUTION: FÖRELÄSNING 7 - Epistemologiskt underminerande 2. Harmans utmaning - Reduktion? 3. Reliabilism och koherentism Exempel Den generella tanken

Läs mer

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Argument för dualism: Introspektion. Argument för fysikalism: The argument from nomological danglers

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Argument för dualism: Introspektion. Argument för fysikalism: The argument from nomological danglers Slide 1 Argument för fysikalism: The argument from nomological danglers Dualisten: det finns ett kontingent samband mellan smärta och Sambandet uppvisar regelbundenheter. Hur kan man förklara sambandet?

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande argumentationsanalys

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande argumentationsanalys Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande argumentationsanalys Dagens upplägg Övergripande om kursen Dagens föreläsning: Grundläggande argumentationsanalys Övergripande om kursen Lärare: Robin Stenwall

Läs mer