John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin

Transkript

1 John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin

2 Misstagsteorin Moraliska omdömen ufrycker trosföreställningar, som implicerar existens av objekmva moraliska fakta. Det existerar inte några objekmva moraliska fakta. Alltså är alla moraliska omdömen falska.

3 Problem med misstagsteorin

4 Problem med misstagsteorin Svårt af acceptera af samtliga moraliska omdömen är falska

5 Problem med misstagsteorin Svårt af acceptera af samtliga moraliska omdömen är falska, t ex: Det är omoraliskt af tortera barn. Det är gof af hjälpa svältande familjer. Folkmord är ont.

6 Problem med misstagsteorin Moores argument mot skepmcism a Moorean shiu : det måste vara något fel på ef resonemang som leder fram Mll slutsatsen af alla våra moraliska trosföreställningar, utan undantag, är falska.

7 Problem med misstagsteorin M utgår ifrån hur folk i gemen använder moraliskt språk: vi talar som kognimvister, alltså presummon för kognimvism. Fisher: Finns inte då också en presummon för realism?

8 Problem med misstagsteorin Fisher: M utgår ifrån hur folk i gemen använder moraliskt språk: vi talar som kognimvister. Finns inte då också en presummon för realism? Men skilj på semanmsk och ontologisk fråga: mer naturligt af utgå ifrån fakmsk moralisk praxis för af besvara den semanmska frågan än den ontologiska.

9 Problem med misstagsteorin Är det nåt fel på af vara queer? Mackie förutsäfer naturalismsk världsbild.

10 Problem med misstagsteorin John McDowell: jmf färger Moraliska fakta kan vara objekmva men ändå inte oberoende av oss, på samma säf som färger är objekmva men inte oberoende av våra sinnen PreskripMvitet hos moraliska omdömen kan förklaras av af förståelse förutsäfer momvamon, precis som förståelse av färgbegrepp förutsäfer färgupplevelser

11 Misstagsteorin Vad göra om misstagsteorin är rikmg?

12 Misstagsteorin Vad göra om misstagsteorin är rikmg? 1. Sluta prata om moral.

13 Misstagsteorin Vad göra om misstagsteorin är rikmg? 1. Sluta prata om moral. 2. Behålla moralen som fikmon

14 Misstagsteorin Vad göra om misstagsteorin är rikmg? 1. Sluta prata om moral. 2. Behålla moralen som fikmon 3. Formulera om i naturalismska termer som inte förutsäfer existens av objekmva moraliska värden

15 Misstagsteorin Mackie anser af moralen har en vikmg funkmon: vi behöver gemensamma regler för vårt handlande. Dessa regler är något vi uppfinner, inte objekmva moraliska fakta.

16 Misstagsteorin Varför inte anta af moralomdömen helt enkelt beskriver dessa regler? Möjligt svar: gynnsam effekt endast om vi tror af moralen ger objekmva skäl för handling Skillnad på antropologisk beskrivning av moralsystem och moraliska omdömen

17 FikMonalism

18 FikMonalism Två olika posimoner: HermeuMsk fikmonalism Försöker beskriva hur vi använder det moraliska språket RevoluMonär fikmonalism Vill ersä:a nuvarande moraliskt språk med moralisk fikmon

19 FikMonalism Två olika posimoner: HermeuMsk fikmonalism Försöker beskriva hur vi använder det moraliska språket RevoluMonär fikmonalism Vill ersä:a nuvarande moraliskt språk med moralisk fikmon Inte två versioner av samma teori, utan två dismnkta posimoner

20 HermeneuMsk fikmonalism Vi bör tolka moraliska utsagor som ufryck för trosföreställningar, men inte så af vi verkligen tror af de är sanna, utan snarare så af vi låtsas tro af de är sanna. Jmf teater, spel och lekar Jmf pengar, sociala fakta, ( maktens teater )

21 HermeneuMsk fikmonalism Moraliska utsagor kan vara sanna inom ramen för den moraliska fikmonen Moraliska påståenden kan meningsfullt debaferas FörutsäFer inte existens av objekmva moraliska fakta eller egenskaper

22 FikMonalism Klarar sig utan non- kognimvismens problemamska semanmska antaganden Klarar sig utan moraliska realismens problemamska ontologiska antaganden

23 Problem för HF Vi upplever inte moralisk praxis som en låtsaslek. De flesta upplever inte af de låtsas när de fäller moraliska omdömen. Hur kan de ha så fel om vad de själva gör? Första persons auktoritet

24 Problem för HF Vi upplever inte moralisk praxis som en låtsaslek. De flesta upplever inte af de låtsas när de fäller moraliska omdömen. Hur kan de ha så fel om vad de själva gör? Första persons auktoritet Men gäller inte detsamma för sociala fakta (ex: Reinfeldt är statsminister )?

25 HermeneuMsk fikmonalism Försvar: Vana vid moraliskt språk upplever därför inte som på låtsas. Moraliskt språk påminner om metaforer. När vi använder metaforer säger vi något som vi vet inte är bokstavligt sant men vi upplever det inte som af vi låtsas, euersom vi är vana vid megorer. Moraliskt språk skulle kunna funka likadant.

26 HermeneuMsk fikmonalism Problem med försvaret: När vi använder metaforer t ex här ligger en hund begraven är vi medvetna om af det inte är bokstavligt sant. Så verkar det inte vara när vi använder moraliskt språk.

27 Föreläsningar Idag: FikMonalism 10 Realism, naturalism 4 11/9 Realism, icke- naturalism 5 Kvasirealism 6 12/9 RelaMvism 7 Icke- deskripmv kognimvism 10 17/9 Moralpsykologi 8 Epistemologi 9

28 RevoluMonär fikmonalism Utgår från misstagsteorin: moraliska omdömen ufrycker trosföreställningar, men är utan undantag falska. Vad göra om moralen är ef misstag? RF: FortsäFa tala om moral, men sluta tro på vad vi säger och istället börja låtsas

29 RevoluMonär fikmonalism Mackie är (troligen) revolumonär fikmonalist Richard Joyce (f 1966) är det ufalat The Myth of Morality (2001), The Evolu-on of Morality (2006)

30 RevoluMonär fikmonalism Notera: hur vi bör göra om misstagsteorin är korrekt kan inte vara en moralisk fråga (då vore den i sig ef misstag). Vad ligger i vårt eget intresse af göra, givet af misstagsteorin är korrekt?

31 FikMonalism RF och HF skiljer sig åt när det gäller syn på vår nuvarande moraliska praxis: Enligt HF låtsas vi tro på moraliska omdömen Enligt RF tror vi (felakmgt) på dem, vilket vi bör sluta med och istället börja låtsas.

32 Problem med RF Varför ska vi låtsas tro på moralen, snarare än af fakmskt tro på den? Gynnsamt af vi handlar som om det fanns regler MoMverar oss af handla på gynnsamma säf Mer momverande af fakmskt tro på moralen

33 Problem med RF Anta af vi accepterar RF och uppfostrar våra barn af låtsas tro på moralomdömen.

34 Problem med RF Anta af vi accepterar RF och uppfostrar våra barn af låtsas tro på moralomdömen. Så småningom kommer moraliskt språk af vara helt internaliserat, naturligt. Kommer inte af skilja sig märkbart från hur moral används idag. Hur vet vi då af vi inte redan anammat fikmonalism? I så fall HF snarare än misstagsteorin. Hur skiljer vi på af låtsas tro på moralen och af verkligen tro på den?

35 Moralisk realism

36 Moralisk realism Moraliska fakta/egenskaper existerar i verkligheten oberoende av människors uppfafningar

37 1.Ger moraliska omdömen ufryck för trosföreställningar? Ja: KogniMvism Nej: Non- kognimvism 2. Är dessa trosföreställningar ibland (bokstavligen) sanna? EmoMvism (2) Kvasirealism (6) Ja Nej 3. Är de sanna oberoende av människors åsikter? Misstagsteorin (3) FikMonalism (10) Ja: Moralisk realism Nej: RelaMvism (7) 4. Är de sanna i krau av naturliga fakta? Ja: Naturalism (4) Nej: Icke- naturaiism (5)

38 Moralisk realism Argument för MR: Oberoende: moral skiljer sig från smak

39 Moralisk realism Argument för MR: Oberoende: moral skiljer sig från smak Sanning: beror på något där ute

40 Moralisk realism Argument för MR: Oberoende: moral skiljer sig från smak Sanning: beror på något där ute Konvergens

41 Moralisk realism Argument för MR: Oberoende: moral skiljer sig från smak Sanning: beror på något där ute Konvergens Moraliska framsteg

42 Moralisk realism Argument för MR: Oberoende: moral skiljer sig från smak Sanning: beror på något där ute Konvergens Moraliska framsteg Moralisk oenighet

43 Moralisk realism Argument för MR: Oberoende: moral skiljer sig från smak Sanning: beror på något där ute Konvergens Moraliska framsteg Moralisk oenighet Fenomenologi: kan inse moraliska fakta

44 Moralisk realism Om det finns objekmva moraliska fakta vad är det för slags fakta?

45 Moralisk realism Om det finns objekmva moraliska fakta vad är det för något? Två typer av realism: Naturalism: moraliska omdömen sanna i krau av naturliga fakta Icke- naturalism: moraliska omdömen sanna i krau av fakta som inte är naturliga

46 Moralisk realism Om det finns objekmva moraliska fakta vad är det för slags fakta? Två typer av realism: Naturalism: moraliska omdömen sanna i krau av naturliga fakta Icke- naturalism: moraliska omdömen sanna i krau av fakta som inte är naturliga Naturliga fakta: fakta som kan beskrivas med naturvetenskapliga metoder.

47 Moralisk naturalism FörutsäFer inte existens av några mysmska icke- naturliga fakta/egenskaper. Två typer: analymsk resp syntemsk

48 AnalyMsk moralisk naturalism Moraliska egenskaper är idenmska med vissa naturliga egenskaper Går af fastställa med begreppsanalys

49 AnalyMsk moralisk naturalism Moraliska egenskaper är idenmska med vissa naturliga egenskaper Går af fastställa med begreppsanalys Frank Jackson (f 1943) From Metaphysics to Ethics: A Defense of Conceptual Analysis (1997)

50 Moralisk naturalism Enklaste formen av AMN: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar Mll en naturlig egenskap Ex: gof = njutning, ont = lidande, gof = Mllfredsställer intressen Problem: Öppna frågans argument

51 Moralisk naturalism Jackson: vi kan ge en redukmv definimon av moraliska termer dvs definimonen innehåller inga moraliska termer som undgår ÖFA. AnalyMsk funkmonalism

52 Moralisk naturalism AnalyMsk funkmonalism: TeoreMska termer kan definieras genom af ange deras funkmon i ef större sammanhang, som i sig inte innehåller några teoremska termer.

53 Moralisk naturalism AnalyMsk funkmonalism: TeoreMska termer kan definieras genom af ange deras funkmon i ef större sammanhang, som i sig inte innehåller några teoremska termer. Varje term definieras genom dess relamon Mll en mängd andra termer Om den samlade beskrivningen är Mllräckligt precis så räcker det för af definiera de ingående termerna (Jmf beskrivning av elektroner och protoner).