Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga"

Transkript

1 Moralfilosofi Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Normativ moral: Den moral som individer och samhällen borde handla efter. Normativ fråga

2 Normativa teorier Teorier om vad som gör något rätt eller fel och hur man bör handla. Ex. utilitarismen, pliktetiken, dygdetiken. Riktighetskriterium - definierar vad som gör en handling rätt eller fel. Endast om en handling uppfyller kriteriet är den rätt/fel. Typiskt: En handling är rätt om och endast om

3 Riktighetskriterier överblick Motiv (Pliktetik, dygdetik): Karaktär (Dygdetik): Handling (Pliktetik): Konsekvenser (Konsekvensialism): Rätt slags avsikt, rätt slags skäl Rätt slags karaktärsdrag Rätt slags handling Rätt slags konsekvenser

4 Exempel Det är fel att lura en vän på pengar Motiv: Det är fel att vilja lura någon. Karaktär: En god person lurar inte en vän. Handling: Det är alltid fel att lura någon. Konsekvenser: Att lura en vän är fel om han eller hon blir mer ledsen eller far mer illa än om man låtit bli.

5 Exempel 2 Det är rätt att hjälpa en vän som har det svårt Motiv: Det är rätt att handla utifrån omtanke. Karaktär: En god människa hjälper sina vänner. Handling: Det är alltid rätt att hjälpa Konsekvenser: Det är alltid rätt att hjälpa någon om det ger bättre konsekvenser.

6 Pliktetik vs Konsekvensialism Pliktetik Inte bara konsekvenserna har moralisk betydelse Ex. Kantiansk etik Det rätta föregår det goda och bestäms av principer, regler eller liknande. Avsikter och motiv kan ha moralisk betydelse Konsekvensialism Endast konsekvenserna har moralisk betydelse Ex. utilitarism Vet vi vad som är gott så vet vi vad som är rätt.

7 Etisk relativism Kulturell relativism: relativiserar moralen till samhälle eller kulturs moral. Subjektivism: relativiserar moralen till individer.

8 Etisk kulturrelativism Rätt och fel är relativt. Den egna kulturens seder och moral är allt moral är. Det finns ingen objektiv moral man kan döma andra kulturers moraluppfattningen utifrån. Vår egen kulturs moral har ingen särställning utan är endast en bland många.

9 Kulturrelativism (1)Olika samhällen har olika moral. (2)Alltså: det finns ingen objektiv sanning i moral. Rätt eller fel är bara uppfattningar, och uppfattningar skiljer sig mellan kulturer. Men! (2) följer inte ur (1). Med andra ord: det som ett samhälle håller för rätt handlande behöver inte vara det. Ex. nazism, apartheid, inkvisition, häxbränning, etc..

10 Problem Om det som är rätt avgörs av den moral som råder i ett samhälle så kan man inte förklara: Moraliska framsteg Moraliska misstag Dessutom: Omöjliggörs kritik av den egna kulturens moraluppfattning.

11 Etisk subjektivism Det finns ingen objektiv moral, utan moral handlar bara om känslor. X är moraliskt rätt, X är gott o.s.v. betyder jag gillar X. Ex. Folkmord är fel betyder jag tycker att folkmord är förfärligt. Det finns inget sant eller falskt i moral.

12 Problem Givet subjektivismen kan vi aldrig ha fel i moral. Ex. förut tyckte jag det var rätt med dödsstraff, nu tycker jag det är fel betyder inte att jag förut hade fel, utan en annan känsla bara. Kan inte förklara moralisk oenighet. Ex. Om du tycker det är rätt med folkmord och jag tycker det är fel så är det ingen oenighet: vi har olika känslor bara.

13 Emotivism Moraliska utsagor är inte påståenden som kan vara sanna eller falska, de rapporterar inte känslor utan uttrycker dem. D.v.s: Barnaga är fel betyder inte jag ogillar barnaga utan ungefär: usch, tänk att det förekommer barnaga - hu!

14 Problem Emotivismen kan inte förklara hur vi kan resonera och ge skäl och stöd för våra påståenden i moral. Om emotivismen är sann kan vi inte övertyga någon om att något är rätt eller fel utan bara spela på dennes känslor.

15 Objektiv moral Moraliska sanningar förnuftssanningar: En sanning i moral är en slutsats som stöds av goda skäl. Ex. Jones är en dålig person, eftersom han ljuger hela tiden. Ljuga är dåligt eftersom det skadar andra, bryter mot andras förtroende, o.s.v. Objektiva i den meningen att de är oberoende av vad vi vill tro eller tänka. Vi kan inte önska något rätt. Vi kan missta oss om vad som är klokast.

16 Överblick Dygdetik Pliktetik Utilitarism Är alla kognitiva normativa teorier: Vi kan ange skäl och resonera om moraliska frågor. Emotivism är en icke-kognitiv teori: Moral handlar om känslor och är inget vi kan resonera kring.

17 Normativ teori: Klassisk utilitarism Riktighetskriterium: En handling är moraliskt rätt om och endast om den ger bättre konsekvenser sammantaget än varje annan handling.

18 Klassisk hedonistisk utilitarism 1. En handling bedöms enbart utifrån sina konsekvenser. 2. Det enda moraliskt relevanta för bedömningen av konsekvenserna är mängden upplevd lycka som orsakas. 3. Varje persons lycka är lika viktig.

19 Exempel Du anser att folkmord är moraliskt riktigt och jag anser att det är fel. Enligt utilitarismen finns det en sanning här: det som skulle skapa mest lidande är fel och det som skulle skapa med lycka är rätt. Om folkmord skapar stort lidande som inte vägs upp av någon lycka som det skapar så är folkmord moraliskt fel, oavsett om någon känner eller tycker så.

20 Exempel 2 Jag behöver låna pengar av dig, men kommer inte att kunna lämna tillbaka dem. Men jag vet att du kommer att glömma bort det och att du inte kommer att sakna dem. Om det skulle ge mig mer lycka att låna pengarna, än det skulle skapa olycka att du lånade ut dem och inte fick tillbaka dem så bör jag låna pengar av dig.

21 Goda konsekvenser: hedonism Lycka är det högsta goda. Det rätta är att maximera det goda, dvs. lyckan. Skilj: intrinsikalt värdefullt (egenvärde). extrinsikalt värdefullt (instrumentellt värdefull). Enligt hedonismen: Lycka det enda som har intrinsikalt värde.

22 Hedonism: invändningar Annat än lycka tycks ha icke-instrumentellt värde. Te.x vänskap, kunskap,o.s.v. Ideell utilitarism: fler intrinsikala värden än lycka. Preferensutilitarism: maximera uppfyllda önskningar inte lycka. Problem: Hur skall man mäta lycka? Hur bör man väga varaktighet mot intensitet? Om flera värden hur väga kvalitet mot kvantitet?

23 Att maximera det goda Total utilitarism: så många som upplever lycka som möjligt. Inv. En värld med kolossalt många känner lite mer lycka över lidande är bättre än en värld där färre existerar är mycket lyckligare. Genomsnittutilitarismen: så högt genomsnittligt upplevd lycka som möjligt. Inv. Satsa endast på att de allra lyckligaste får ett så långt liv som möjligt och de olyckliga ett så kort som möjligt

24 Bara konsekvenser: Invändning Ex. genom att vittna falska, sätta dit en oskyldig, kunde undvika upplopp och kravaller med dödsfall och misshandel, så borde utilitaristen göra det. Invändning: om endast en handlings konsekvenser har moraliskt betydelse så tas inte hänsyn till rättvisa. Utilitaristen kan inte göra reda för en särskild koppling mellan skuld/straff och förtjänst/belöning.

25 Bara konsekvenser: Invändning 2 Ex. Förnedring av en person leder till totalt sett mer lycka för de som roas av den än den som plågas lider utav den, så är denna förnedring rätt enligt utilitarismen. Invändning: om endast en handlings konsekvenser har moralisk betydelse så tas inte hänsyn till rättigheter. Utilitarismen kan inte göra reda för särskild miniminivå som individuellt skydd för autonomi, integritet, osv..

26 Bara konsekvenser: invändning 3 Ex. Om man genom att stanna hemma och strunta i ett avtalat möte uträtta mer nytta än vännen blir besviken, så bör man stanna hemma utifrån utilitarismen. Invändning: Om endast en handlings konsekvenser har moralisk betydelse så tas inte hänsyn till skäl bakåt i tiden. Utilitarismen kan inte göra reda för särskilda moraliska skyldigheter till regler, kontrakt, löften, o.s.v.

27 Bara konsekvenser: försvar 1. Motexemplen är orealistiska, skulle inte bli så i praktiken. 2. Regelutilitarism: Att ta hänsyn till rättvisa, rättigheter och förpliktelser bakåt i tiden ger bättre konsekvenser. Konsekvenser ska inte bedömas för enskilda fall utan för principer.

28 Allas lycka skall väga lika: invändning 1 Ex.om vi skulle göra världen bättre för många genom att skänka pengarna till välgörenhet istället för att gå på bio, nya kläder, dator, o.s.v. så borde vi göra det. Invändning: Utilitarismen kräver för mycket av oss! Utilitarismen gör ingen skillnad mellan vad moralen kräver och vad som vore att göra mer än vad som krävs.

29 Allas lycka skall väga lika: invändning 2 Ex.Om jag antingen kan rädda min mor eller någon med ett betydligt längre liv framför sig så bör jag rädda den mest längst framtidsutsikter. Invändning: Om alla lycka skall väga lika så kan jag inte ta särskild hänsyn till mina barn, partner, föräldrar, o.s.v. Utilitarismen kan inte göra reda för särskilda moraliska förpliktelser till nära och kära.

30 Alternativa försvarslinjer 1. Orealistiska exempel visar inget! Exemplen är konstruerade så att det blir bättre konsekvenser om vi bröt löften, osv, skulle troligen ge sämre konsekvenser. 2. Regelutilitarism istället! 3. Våra moraliska intuitioner är fel, inte utilitarismen! Vi borde ändra vår moraluppfattning så att den stämde bättre överens med utilitarismen.

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk

Läs mer

Utilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism

Utilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism Utilitarismen Föreläsning 10 Den klassiska utilitarismen Det finns flera olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm den leder till

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Utilitarismen Den klassiska utilitarismen Det finns många olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm

Läs mer

6. Samhällsfördragsteorin

6. Samhällsfördragsteorin 6. Samhällsfördragsteorin En andra invändning berör däremot precis SFT:s egoistiska grundvalar. Tydligen kan vi bara ha skyldigheter mot andra varelser om vi tjänar på att ingå ett samhällsfördrag med

Läs mer

Upplägg och examination

Upplägg och examination Introduktion etik Elin Palm Centrum för tillämpad etik, CTE Upplägg och examination 3 föreläsningar 1 seminarium 2 avstämningar (I inlämning skiss, III presentation) Examination: Hemskrivning med inlämning

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

Lektion 1. Stora berättelser och olika typer av etik

Lektion 1. Stora berättelser och olika typer av etik Lektion 1 Stora berättelser och olika typer av etik Vad är etik och moral? Stora berättelser Olika religioner Politiska rörelser Filosofiska riktningar Kulturer Övriga världsbilder, övertygelser och livsåskådningar.

Läs mer

1. Öppna frågans argument

1. Öppna frågans argument 1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI JOHN ERIKSSON Idag Kort repetition Emotivism Error-teori Kort repetition Olika frågor: Vad betyder moraliska termer och satser? Vad gör vi när vi pratar och

Läs mer

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Mats Johansson mats.johansson@fil.lu.se Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Förmåga att kunna redogöra för grundläggande distinktioner och resonemang inom etiken,

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Moralfilosofi. Föreläsning 9 Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Subjektivism & emotivism

Subjektivism & emotivism Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 10

Moralfilosofi. Föreläsning 10 Moralfilosofi Föreläsning 10 Normativ etik Moralfilosofi är strävan att på ett systematiskt sätt förstå moralens natur och vad den kräver av oss Här har vi alltså att göra med två olika frågor: 1. Vad

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Gert Helgesson Faktapåståenden: p. om sakförhållanden (vad som är fallet respektive inte är fallet) Värdepåståenden: p. om vad som är bra/dåligt, bättre/sämre

Läs mer

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar: Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift

Läs mer

Ledarskap och etik TGTU04 HT2013

Ledarskap och etik TGTU04 HT2013 Ledarskap och etik TGTU04 HT2013 Vad$är$e(k?$! E(k$kan$beskrivas$som$den$disciplin$där$man$ kri(skt$reflekterar$över$människors$värderingar,$ ställningstaganden$och$handlingar,$men$också$de$ formella$och$informella$normer$som$finns$i$

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Plan för eftermiddagen Moralisk argumentation hur det går till Etiska teorier + vad de kan lära oss Bikupediskussioner kring några exempel Gert Helgesson Faktapåståenden:

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP Kurskod: VAE010 GRUPPINLÄMNING 3.3 20130504 Vårdande som etik, relation och process 1. VÅRDETISKT PROBLEM Viola Smith född 1929 inkom för tre veckor sedan

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

0. Meta-etik Grunderna

0. Meta-etik Grunderna Vad är meta-etik? Vilka typer av frågor försöker man besvara inom metaetiken? 1. Semantiska. T. ex.: Vad betyder moraliska utsagor? 2. Metafysiska/ontologiska. T. ex.: Finns det moraliska fakta? 3. Kunskapsteoretiska.

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Introduktion till etik (2)

Introduktion till etik (2) Introduktion till etik (2) Hélène Hermansson (heleneh@kth.se) ETIKMOMENT DD1390 HT-2011 KTH Etikmomentet hösten 2011 Två föreläsningar om etik. Obligatoriskt: Skriva etikessä. Ämnen finns beskrivna på

Läs mer

Informationsteknologi och etik

Informationsteknologi och etik Informationsteknologi och etik Grundläggande etiska teorier 1. Skrivövning 2. Etikbegreppet och etikforskning 3. Grundläggande normativa etiska teorier 4. Rast 15 minuter 5. Sammanfattning, tillämpning

Läs mer

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna!

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! På programmet: Jämlikhet för djur? Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! Lika diskriminerande som

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier Workshop etik 17/9-2014 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1.

Läs mer

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Mats Johansson mats.johansson@fil.lu.se Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Tre aspekter att ta i beaktande (nytta, respekt för person, rättvisa) Konsekvenser,

Läs mer

Vad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle

Vad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle Etikens grunder Anna T. Höglund Lektor i vårdetik med genusvetenskaplig inriktning o Gott? o Ont? o Rätt? o Fel? o Ansvar? Vad är etik? o Plikt? o Människosyn? o Tvång? o Valfrihet? o Moral? Ursprunglig

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Moralfilosofi. Föreläsning 3 Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas

Läs mer

6. Kvasirealism. Slutledningen igen:

6. Kvasirealism. Slutledningen igen: 6. Kvasirealism 2. Freges princip kommer in i bilden. Om meningen hos Sexköp är fel i Sverige består i att den uttrycker en attityd, då kan den bara ha den meningen när den uttrycker attityden. Men när

Läs mer

Kvasirealism och konstruktivism

Kvasirealism och konstruktivism Kvasirealism och konstruktivism I dagens metaetiska debatt finns en hel del filosofer som tänker sig att den rätta semantiska teorin måste vara antingen objektivismen eller någonting som i alla fall är

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Kan det vara etiskt rätt att bryta mot lagen?! Är det kvinnans rätt att bestämma om hon skall göra abort?! Måste rika dela med sig till fattiga?! Född

Läs mer

Introduktion till etik (2)

Introduktion till etik (2) Introduktion till etik (2) Niklas Möller ETIKMOMENT DD1390/DD1348/DD1325 HT-2012 KTH Etikmomentet hösten 2012 n Två föreläsningar om etik. n Obligatoriskt: q q Skriva etikessä. Ämnen finns beskrivna på

Läs mer

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger

Läs mer

Normativ etik. Vad är en rätt handling? Vad är gott? Vad är rättvist? Vad har värde? Hur bör jag leva/vad är en god människa?

Normativ etik. Vad är en rätt handling? Vad är gott? Vad är rättvist? Vad har värde? Hur bör jag leva/vad är en god människa? Normativ etik Vad är en rätt handling? Vad är gott? Vad är rättvist? Vad har värde? Hur bör jag leva/vad är en god människa? Två huvudtyper av normativa etiska teorier Teleologisk etik (av telos, bet.

Läs mer

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Etiska dimensioner och konflikter Informativ paternalism

Läs mer

Etikmomentet Inda 2008

Etikmomentet Inda 2008 Etikmomentet Inda 2008 Kalle Grill Avdelningen för f r filosofi Föreläsning 1 Grundutbildning vid KTH bör: b utformas sås att de studerande efter genomgången ngen grundutbildning har kännedom om grundläggande

Läs mer

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Värdeteori /metaetik Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se Personlig hemsida: http://www.fil.lu.se/persons/person.asp?filpers=774

Läs mer

Etik- och moralfrågor är ständigt aktuella och något vi måste ta ställning till:

Etik- och moralfrågor är ständigt aktuella och något vi måste ta ställning till: 1 Blommor och bin Religion (etikdelen) Att göra det rätta Etik och moral handlar om hur vi ska vara mot varandra. När vi talar om etikfrågor eller moralfrågor kan det handla om frågor som: Är det rätt

Läs mer

Etik och Ekonomisk brottslighet

Etik och Ekonomisk brottslighet Etik och Ekonomisk brottslighet Exemplet insiderhandel Johanna Romare Ekonomisk brottslighet - en brottslighet utan offer? Den ekonomiska brottslighetens viktimologi (läran om brottsoffer) Hazel Croall,

Läs mer

Moralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar

Moralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar Moralisk rela+vism moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar 1.Ger moraliska omdömen u2ryck för trosföreställningar? Ja: Kogni+vism

Läs mer

Mats Johansson. Autonomiprincipen (självbestämmandets roll och gräns) Konsekventialism (fördjupning, klargöranden och problem) Prioriteringar i vården

Mats Johansson. Autonomiprincipen (självbestämmandets roll och gräns) Konsekventialism (fördjupning, klargöranden och problem) Prioriteringar i vården Mats Johansson mats.johansson@fil.lu.se Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Tre aspekter att ta i beaktande (nytta, respekt för person, rättvisa) Konsekvenser,

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Objektivism Föreläsning 6 Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Men objektivister (till skillnad från naturalister) hävdar att det inte går att reducera värdeomdömen till

Läs mer

Etik 22/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Etik 22/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier Etik 22/3-2016 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1. Grundläggande

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Temat för dagens föreläsning: Hur tar man likvärdig och opartisk hänsyn till allas

Läs mer

Forskningsetik. Etik handlar om: Etiska principer på olika nivåer. Etisk analys kretsar kring. Politisk nivå. Generell nivå: etiska principer

Forskningsetik. Etik handlar om: Etiska principer på olika nivåer. Etisk analys kretsar kring. Politisk nivå. Generell nivå: etiska principer Forskningsetik Henrik Ahlenius Etik handlar om: 1. Vad som är bra/dåligt, bättre/sämre (värde) 2. Vad som är rätt/fel att göra (handling) 3. Vad som gör oss till bra människor (karaktär) En normativ, inte

Läs mer

Konventionell moral och kritisk etik

Konventionell moral och kritisk etik Konventionell moral och kritisk etik I nutida moralfilosofi föreställer man sig gärna moralen som ett system av regler. Det överordnade målet för moralfilosofernas ansträngningar blir då att ordna reglerna

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande

Läs mer

Viggo, du ljuger! Lärarmaterial

Viggo, du ljuger! Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Kim Dalsgaard Vad handlar boken om? Boken handlar om Viggo som kommer försent till skolan. Han berättar för klassen, och fröken Anna, att en tiger försökte äta upp honom, och därför

Läs mer

John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin

John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin John Leslie Mackie 1917 1981 Professor i filosofi vid Oxford 1967-81. Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin Misstagsteorin Moraliska omdömen ufrycker trosföreställningar,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS JOHN ERIKSSON Idag Kort föreläsning Djuretik och moralisk status Diskussion i smågrupper Återsamling och diskussion i helklass Djuretik, meningen med livet och rättigheter

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet. Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Malmö högskola MR 41-60 HT. 2006 C-uppsats Mänskliga rättigheter - kan de försvaras utifrån ett utilitaristisk perspektiv? Av: Anna Lundström och Sara Wåhlin Handledare: Johan Modée Innehållsförteckning

Läs mer

Politisk Teori 2 - Promemoria

Politisk Teori 2 - Promemoria Politisk Teori 2 - Promemoria Transhumanism - Nästa steg i människans evolution Människan är fantastisk, hon har under miljontals år utvecklats från encelliga organismer till de hyperintelligenta varelser

Läs mer

Om hälsa och livskvalitet

Om hälsa och livskvalitet Om hälsa och livskvalitet Bengt Brülde Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Högskolan Väst Filosofiska institutionen, Göteborgs universitet Frågorna Vad är hälsa? Vari består en persons hälsa?

Läs mer

Recension. Vi och dom Joshua Greene Översättning: Jim Jakobsson Fri Tanke, 2014, 432 s. ISBN 978 91 87513 32 9

Recension. Vi och dom Joshua Greene Översättning: Jim Jakobsson Fri Tanke, 2014, 432 s. ISBN 978 91 87513 32 9 Ur Filosofisk tidskrift 2016, nr 1. Recension Vi och dom Joshua Greene Översättning: Jim Jakobsson Fri Tanke, 2014, 432 s. ISBN 978 91 87513 32 9 Det här är en tjock bok med stora ambitioner. Originalets

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Gert Helgesson Etikfall 16 juni Tid: c:a 20 min/grupp. Presentation c:a 10 min. o Identifiera minst 1 specifikt etiskt problem o Ange de generella etiska teman

Läs mer

FORSKNINGSETIK - introduktion

FORSKNINGSETIK - introduktion FORSKNINGSETIK - introduktion VMFP06 Linus Broström linus.brostrom@med.lu.se Forskningens frihet Forskare har alltid velat sköta sig själva Forskningens frihet värnas även av samhället (jfr ex Högskolelagen)

Läs mer

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta Traditionellt är alternativet till utilitarismen tanken att det finns moraliska regler som vi aldrig får bryta mot. Att följa dessa regler är vår plikt därav namnet pliktetik. Det bör dock påpekas att

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

4. Moralisk realism och Naturalism

4. Moralisk realism och Naturalism 4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar

Läs mer

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE Marit Karlsson Anna Milberg 2016-10-13 M. KARLSSON 1 VAD ÄR ETIK? Att försöka svara på frågorna Vad är rätt? Vad är gott? Vad ska vi göra? Medicin (sjukvård)

Läs mer

EXAMENSARBETE Våren 2012 Lärarutbildningen

EXAMENSARBETE Våren 2012 Lärarutbildningen EXAMENSARBETE Våren 2012 Lärarutbildningen På jakt efter grunden till värdegrunden En analys av begreppet grundläggande värden i skolans värdegrund Författare Marcus Ekstrand Handledare Göran Brante www.hkr.se

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2014 årgång 18 Bokförlaget thales om den motbjudande slutsatsen ett svar till olle risberg Torbjörn Tännsjö det är min övertygelse att den motbjudande slutsatsen är

Läs mer

Etisk policy. i Landstinget Västernorrland

Etisk policy. i Landstinget Västernorrland Etisk policy i Landstinget Västernorrland Fastställt av landstingsfullmäktige 25 juni 2008 Etisk policy Bakgrund Den etiska policyn ska kunna vara till stöd i det dagliga arbetet för samtliga anställda

Läs mer

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

8. Moralpsykologi. Några klargöranden: 8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014 årgång 18 Bokförlaget thales recension ann heberlein: Etik människa, moral, mening. En introduktion, Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2014. det tillhör verkligen

Läs mer

Postprint.

Postprint. http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper published in Filosofisk Tidskrift. This paper has been peerreviewed but does not include the final publisher proof-corrections

Läs mer

Introduktion till dataetik

Introduktion till dataetik Introduktion till dataetik Niklas Möller (nmoller@kth.se) ETIKMOMENT DD1390 HT-2016 KTH Etikmomentet n Två föreläsningar om etik (idag och torsdag) n En gruppövning n Obligatoriskt: q q Skriva etikessä.

Läs mer

Kontraktsteorin. Föreläsning

Kontraktsteorin. Föreläsning Kontraktsteorin Den historiskt mest kände förespråkaren för kontraktsteorin om moralen är Thomas Hobbes, 1600-talets främste brittiske filosof Föreläsning 9 Hobbes var influerad av den (tidiga) moderna

Läs mer

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan 3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt

Läs mer

Etiska aspekter på klimathotet. Lars Samuelsson, fil.dr i praktisk filosofi, Umeå universitet lars.samuelsson@philos.umu.se

Etiska aspekter på klimathotet. Lars Samuelsson, fil.dr i praktisk filosofi, Umeå universitet lars.samuelsson@philos.umu.se Etiska aspekter på klimathotet Lars Samuelsson, fil.dr i praktisk filosofi, Umeå universitet lars.samuelsson@philos.umu.se Upplägg Några utgångspunkter Etik/moral (samma sak?) Etik och klimathotet vad

Läs mer

Etik Vissa påstår att religionerna skapat de olika etiska reglerna. Andra påstår att de olika etiska reglerna är något som människan har med sig nedärvt sedan urminnes tider. Många av reglerna finns

Läs mer

PEDAGOGENS KOMPETENSER

PEDAGOGENS KOMPETENSER UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

En granskning av en försiktighetsprincip

En granskning av en försiktighetsprincip Göteborgs universitet Filosofiska institutionen Praktisk filosofi C 41-60 p. Uppsats 10 p. Ht 2006 En granskning av en försiktighetsprincip Per Hellman 620103-**** Handledare: Jonas Gren 2 Innehållsförteckning

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Fik$onalism. Två olika posi$oner: Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner

Fik$onalism. Två olika posi$oner: Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner Fik$onalism Två olika posi$oner: Hermeu$sk fik$onalism Försöker beskriva hur vi använder det moraliska språket Revolu$onär fik$onalism Vill ersä*a nuvarande moraliskt språk med moralisk fik$on Inte två

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 5: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 5: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 5: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Temat för dagens föreläsning: Hur tar man likvärdig och opartisk hänsyn till allas

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

OBS! DETTA ÄR LÖSA ANTECKNINGAR SOM FUNGERAR SOM MINNESHJÄLP FÖR DEN SOM VARIT PÅ FÖRELÄSNINGEN. FÖR FRÅGOR:

OBS! DETTA ÄR LÖSA ANTECKNINGAR SOM FUNGERAR SOM MINNESHJÄLP FÖR DEN SOM VARIT PÅ FÖRELÄSNINGEN. FÖR FRÅGOR: OBS! DETTA ÄR LÖSA ANTECKNINGAR SOM FUNGERAR SOM MINNESHJÄLP FÖR DEN SOM VARIT PÅ FÖRELÄSNINGEN. FÖR FRÅGOR: niklas.juth@ki.se - Vad är ett etiskt problem? Vad är etik? Rätt-fel, bra-dåligt, gott-ont,

Läs mer

Praktisk etik 4! livsval och livsslut

Praktisk etik 4! livsval och livsslut Praktisk etik 4! livsval och livsslut Det moraliskt felaktiga i att döda en person som vill leva? SINGER Personens viljeattityder för framtiden önskningar, planer och andra framtidsorienterade intressen

Läs mer

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Innebörden av Etik och Moral idag (Statens Medicinsk-Etiska råd http://www.smer.se/etik/etik-och-moral/

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer