VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP

Transkript

1 VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP Kurskod: VAE010 GRUPPINLÄMNING

2 Vårdande som etik, relation och process 1. VÅRDETISKT PROBLEM Viola Smith född 1929 inkom för tre veckor sedan till Södersjukhuset efter att hon fallit i hemmet vilket lett till bruten höftled och spricka i vänster handled. Efter operation har hon vårdats på geriatriken avd 23, där hon återhämtat sig bra och har tillsammans med arbetsterapeut övat mobilisering med rullator där hon gjort framsteg. Viola ramlade med rullatorn när hon var ute och övade själv igår. Patienten uppger att hon ej har smärta och har sedan en vecka vägrat ta sin medicin däremot visar hon tydliga symtom på smärta från höften. Patienten är adekvat och fast beslutsam att åka hem. Viloas dotter önskar att hennes mor får komma till ett äldreboende då hon är orolig för sin mammas hälsa och menar på att detta inte är första gången som hennes mor ramlat, även att hon är uppe och vandrar förvirrat på nätterna, det vittnar även nattpersonalen på sjukhuset om. Efter olyckan är hon i behov av ett ökat behov av hemtjänst och delar av hennes hem måste byggas om för framkomlighetens skull. Detta betyder också att Violas dotter kommer behöva hjälpa sin mor mer vilket hon inte känner att hon har tid med. Kärnan: Att patienten vill hem medans anhörig vill att hon ska på vårdhem. Likhet: Detta känns som ett vanligt problem men trotts de ska varje fall ses som unikt. Omständigheter: Patienten hennes vilja att flytta hem, behov av ökad hem hjälp, hennes smärta problematik, fallrisk, nattlig förvirring och behov av anpassning hemma. Dotterns önskan om att hennes mor får plats på vårdhem, hennes oro och tidbrist att hjälpa sin mor. Konsekvenser: Vad blir de långsiktiga och kortsiktiga konsekvenserna? 1.1. Konsekvensetik/nyttoetik/ändamålsetik/utilitarisk etik Denna etik fokuserar på handlingars konsekvenser, vad ger den största nyttan eller lyckan. Den ger redskap för att kunna väga och mäta sig fram till om en handlings konsekvenser är moraliskt goda nog, när man har kalkylerat och vägt för och emot så kommer man fram till vad som ger mest nytta (Lützen & Öresland, 2009). Lust och lycka är den etiska grunden, Bentham är förespråkare för denna etiska teori. Livets mening består i att få sina önskningar uppfyllda, lycka och njutning och en hög grad av självförverkligande. Etiken fokuserar på den handling som är rätt som ger störst möjliga lycka åt störst möjliga antal människor. Det goda ges företräde, välfärd och välbefinnande ska maximeras till fördel för många. Kritiker menar att det finns ett otillräckligt skydd för individen och vilka kan konsekvenserna vara? Även vem avgör vad som är välfärd och/eller nytta? Ranheim (föreläsning, MDH, ). Om man tänker ur en utilitaristisk syn sett så vill man handla på det sätt som ger flest människor lycka. När man maximerar lyckan för det stora flertalet åsidosätts alltid några. Hennes dotter vill att hon skall 1

3 flytta till ett ålderdomshem, och det vill antagligen vårdpersonalen också. Detta betyder att lyckan skulle totalt sett bli större om hon flyttade in på äldreboende och hennes egen vilja skulle åsidosättas. Risken för fall skulle minska och en ombyggnad av hemmet skulle ej behöva genomföras. Samt att anhöriga skulle känna mindre oro och inte ha `dåligt samvete för att det inte har tid att hjälpa Viola. Att negligera Violas önskan och autonomi och endast se till vilken konsekvens som ger störst nytta blir handlingen paterialistiskt. Ranheim (föreläsning, MDH, ) Pliktetiken Pliktetik säger oss något av vad vi måste och bör göra för handling och innebär en norm/princip som vi inte kan dra oss ur utan att klandra oss. Handlingar kan vara rätt eller fel oberoende av sina konsekvenser (oberoende om de är "bra eller dåliga") beroende på om de är i enlighet med de plikter man menar finns. Kant är förespråkare av denna etik. Pliktetiska teorier brukar därför mest likna listor över plikter som man menar att förnuftiga personer har, ofta till exempel att inte döda, att inte ljuga, eller att inte stjäla. Pliktetiken ser tillskillnad från utilitarismen till människans moraliska handlingar. Den talar om för oss vad vi inte skall göra. Varje människas rättighet motsvaras genom en annans människas skyldighet. Enligt den etiken skulle vi göra allt i vår makt för att viola skall få kunna bo kvar hemma. Det är hennes rättighet att få bo kvar hemma och vår skyldighet att hjälpa henne så att hon kan göra det. Det som talar emot pliktetiken är att det inte rättigheten alltid är given (Öresland & Lützen,2009) Dygdetiken Dygdetik är grunden för vårdande etik, istället för att primärt söka svaret på vad som är rätt eller fel och varför det är så försöker den istället svara på hur vi bör vara som människor. Dygdetikens infallsvinkel är att dela upp den mänskliga karaktären i en uppsättning karaktärsdrag, måttfullhet, aktfullhet, mod och rättvisa. Där dessa klassas som moraliskt eftertraktansvärda. Begreppet Eudaimonia betyder välgång och välbefinnande. Det kan jag uppnå genom att: ha ett dugligt handlande, handlingen har en betydelse för vem jag vill vara och bli, handlingen kan ses i förhållande till målet och handlingen uttrycker något av oss själva. En dygd är en stabil attityd som sätter oss i stånd att förverkliga det goda. Målet är att uppnå det goda livet! Dygd handlar om utveckling och är bildande hela livet. Människan är fri vilket också innebär fri till ansvar. Den förutsätter att vi inte är färdiga utan ständigt under utveckling mot det vi är eller kan bli. Ranheim (föreläsning, MDH, ). Det som kritiserats dygd är karaktärsegenskaper som väcker vår beundran. Ett problem med dygdetiken tycks ligga i bristen på hänsyn till situationer där dygdiga personer utför ohyggliga handlingar samt sådana där odygdiga personer utför dygdiga handlingar. En annan invändning skulle kunna vara att syftet med dygderna inte är att ge oss någon juridisk måttstock med vars hjälp vi skall kunna avgöra den moraliska kvaliteten hos andras handlande, utan att dygderna enbart är till för att inspirera människor att utveckla sin egen moraliska karaktär. Ranheim (föreläsning, MDH, ). I Violas fall är det viktigt att när beslutet fattas, att det grundas på praktisk erfarenhet där man ser till tidigare likande situationer. Att man kan ta hjälp av mer erfaren personal. Också att man låter alla parter komma till talas.

4 1.4. Diskursetiken Diskursetiken är en vidare utveckling av Kants pliktetik, den är dialog baserad diskussion i motsatts till monologen i pliktetiken. Den ger flera insikter av vad som är rätt att göra. Diskursetiken sätter två normer inom parentes, normernas giltighet och normernas bakgrundhorisont. Den har ett nära samband mellan mänskliga rättigheter och människovärde, mänskliga rättigheter och skyldigheter. Invändningar mot diskursetiken är att det är närmast omöjligt att genomföra i praktiken eftersom att diskursen nödvändigtvis inte behöver leda till enighet. Ranheim (föreläsning, MDH, ). Om man tänker på Viola så kanske diskursetiken inte vore så dum att använda. Att handla efter en diskurs vore att föredra eftersom att Viola uppenbarligen har svårt att acceptera att hon behöver hjälp. Hon måste försonas med tanken att hon behöver hjälp, och har man en bra diskussion med henne om detta kanske hon kan förstå detta och man kanske kan mötas på halva vägen. Man skulle även få en bättre förståelse för hur hon känner, och därefter handla. Problemet med att använda denna etik skulle kunna vara att man inte kommer fram till någon lösning. 2. SAMMANFATTNING. Det beskrivs på många ställen i litteraturen vikten av respekt för patientens integritet, nämligen att människans önskemål och värderingar så långt som möjligt skall ligga till grund för planering och genomförande av vården. Det är viktigt att människan inte känner att meningsfullheten begränsas för dem som är beroende av vårdarens handlingar. Värdegrundens grundläggande principer är rätten till upplevelse av mening och människovärdet uttryckt i termer av rättigheter och skyldigheter (K.M. Gedda & I. Snellman, 2010). Vi som vårdare och sjuksköterskor kan uppfatta det frustrerande då det bl.a i ICN:s etiska kod för sjuksköterskor beskrivs att våra fyra grundläggande ansvarsområden är: att främja hälsa, att förebygga sjukdom, att återställa hälsa samt att lindra lidande (SSF Svensk Sjuksköterskeförening, 2010). Precis Som Henriksen och Vetlesen (2010) beskriver när de talar om de olika teorierna håller vi med om att de ger oss en blick för det som är särskilt etiskt relevant i de problem och utmaningar vi står inför. Vissa etiska teorier tar sin utgångspunkt i principer för handlandet, andra fokuserar på praktiken och vi anser också att bägge delar behövs.

5 Referenslista Henriksen, J-L., & Vetlesen, A. J. (2001). Etik i arbete med människor. Lund: Studentlitteratur. Gedda, K., & Snellman I. (2010). En litteraturstudie om omvårdnadens värdegrund. SSF Svensk Sjuksköterskeförening FOR-OMVARDNAD-UTE/ SSF Svensk sjuksköterskeförening. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Remisser/Publikationer/Etik/ICNs-etiska-kod/ SSF Svensk Sjuksköterskeförening Värdegrund för omvårdnad Öresland, S., & Lützén, K. (2009). Etiska stigar och moraliska vandringar. I F. Friberg & Öhlen,. (Red.). Omvårdnadens grunder - Perspektiv och förhållningssätt (ss ). Lund: Studentlitteratur Artiklar; Upton, H (2003). Philosophy column. Ethical theories and practical problems. Nursing Philosophy 4(2) (pp ) Shive, S & Marks, R (2006). The influence of ethical theories in the practice of health education. Health Promotion Practice 7 (pp )