Upplägg och examination

Transkript

1 Introduktion etik Elin Palm Centrum för tillämpad etik, CTE Upplägg och examination 3 föreläsningar 1 seminarium 2 avstämningar (I inlämning skiss, III presentation) Examination: Hemskrivning med inlämning 24/9 kl i It s learning. Hemskrivningen är en individuell inlämningsuppgift om ca 3 sidor. Uppgiften består i att analysera en fallbeskrivning ur ett etiskt och organisatoriskt perspektiv. Diskussionsseminarium 1/10. Individuell bedömning. Projektuppgift (bedömning grupp). 1

2 Litteratur och kursinformation Litteratur: Sven Ove Hansson: Kompendium Teknik och etik, Kursinfo: ida.liu.se/~tddd36/etik.sv.shtml Ansvarig lärare: Elin Palm, Etik & moral "Moral" uppfattningar om rätt & fel som styr vårt sätt att agera/välja handlingar (moralisk praxis). Etik reflektion över moral-uppfattningar och moralisk praxis. En uppsättning regler för uppträdande och förhållningssätt. En vetenskap om moralen. 2

3 Normativ etik Fokuserar på vad som är den riktiga etiska utgångspunkten. Försöker ge grunden och formulera principer för etiskt handlande. Rymmer frågor som; Vad är det goda/rätta? Hur bör man handla? Hur bör man vara som moralisk agent? Är man förpliktigad att bidra till minskad miljöförstöring? Är abort/genterapi/ kloning moraliskt försvarbart? Den normativa etikens tre huvudgrupper 1) teleologiska /konsekventialistiska 2) deontologiska/plikt/rättighetsetiska 3) dygdetiska 3

4 Konsekventialism En normativ teori som förespråkar att agenten ska välja handlingar utifrån dess konsekvenser. Det som gör en handling o/rätt eller sådan att den inte/bör utföras är dess konsekvenser. Det selar ingen roll vilken typ av handling som utförs och därmed spelar inte heller avsikten roll. Människor delar primära behov/intressen och dessa väger lika tungt. Förväntade konsekvenser styr handlandet kalkyl av vilka konsekvenser olika handlingsalternativ för med sig. Gör det som har de bästa konsekvenserna. Utilitarismen 1. Välj det handlingsalternativ som medför maximalt goda konsekvenser. 2. Bara konsekvenser räknas, inte avsikter (konsekventialism) 3. Fokus på nytta (utility), nyttomoral. Det finns olika idéer om hur nyttan bör förstås. 4. Maximering av nyttan, välfärd 5. Opartiskhet allas nytta väger lika tugnt. 4

5 Nytta - nyttomaximering Hedonistisk utilitarism: lycka/njutning är det enda som har värde i sig självt det är vad som bör maximeras i alla sammanhang. Klassisk utilitarism. Preferensutilitarism: personers önskningar (preferenser) är avgörande och dessa bör tillfredställas i mest möjliga mån. Välfärdsutilitarism: goda livsbetingelser bör maximeras. Ideell utilitarism: många värden (kunskap, vänskap, kärlek, skönhet) utgör nytta och ska maximeras. Nyttomaximering - hur? Handlingsutilitarism En handling är plikt omm utförandet av den skulle ha minst lika bra konsekvenser som någon alternativ handling. Regelutilitarism En handling X är plikt omm den påbjuds av ett regelsystem S sådant att allmän efterlevnad av S skulle ha minst lika bra konsekvenser som allmän efterlevnad av något alternativt regelsystem. 5

6 Vilken typ av teori? Riktighetskriterium Beslutsmetod En handling H är rätt omm den leder till de bästa konsekvenserna. Beslut bör fattas mha utilitaristisk analys. H bör utföras omm H s totala konsekvenser är bättre än de totala konsekvenserna hos alternativen till H. Beslut kan fattas hur som helst (i princip) så länge de maximerar nyttan. Kritik 1) Tillåter för mycket/förbjuder för lite: ingen handlig är i princip förbjuden. Ändamålen helgar medlen. 2) Tar inte hänsyn till hur välfärd fördelas. 3) Kräver för mycket: prestera maximalt, total självuppoffring 4) Faktiska/sannolika/förväntade konsekvenser? 5) Hur avgränsa handlingsalternativ i en viss situation? 6) Hur avgränsa konsekvenser? 7) Tar inte hänsyn till den enskilde individen. Opersonlig - ej hänsyn till familj och vänner. 6

7 Kritik: Bernard Williams Utilitarismen tar inte hänsyn till den moraliske agenten som individ hennes integritet (autonomi, livsprojekt, karaktärsegenskaper, preferenser, historia). Ställer för stora krav på nyttokalkylerande - korrumperar personen. Robotar kan vara de moraliska agenter människor inte kan vara. Människor antas agera rationellt i en utsträckning som överskrider en superdators förmåga (vg att maximera deras snävt definierade egenintresse). Pliktetik - Deontologi Utgångspunkten i moralen är vissa (på olika sätt Utgångspunkten i moralen är vissa (på olika sätt grundade) otvivelaktiga regler - plikter. Vissa handlingar är plikter (motsatsen =förbjudna), andra är tillåtna (rätt att utföra och avstå från att utföra). Exempel på plikter: aldrig döda oskyldiga människor, ljuga, bryta löften. Garanten för dessa reglers riktighet: gud, samvetet, förnuftet. 7

8 Rationalitet och förnuft Rationalitet & förnuft = den goda viljan och möjliggör lagen. Med förnuftets hjälp, finner vi våra plikter vi ger lagar åt oss själva (autonomi). Plikterna är nödvändiga vi inser nödvändigheten. Handlingar ska utföras av plikt av viljans princip. Om handlingen utförs av en naturlig instinkt, känsla eller av något annat at motiv saknar a den moraliskt värde, även om den är i enlighet med plikten. Behandla alltid andra människor som mål i sig aldrig som medel. Immanuel Kant Kategoriska imperativet. Handla bara enligt den maxim (handlingsregel) g som är sådan att du samtidigt kan vilja att den skulle bli allmän lag. Universaliserbarhet - man ska kunna tänka sig att alla agerar likadant i samma situation. Ur det kategoriska imperativet följer absoluta plikter - gäller oberoende av individens egna syften och mål. Dessa är inte villkorade på eller beroende av andra målsättningar eller omständigheter. Vi har inte plikter för att vi vill uppnå något annat. Plikterna föreligger oavsett vad vi vill eller önskar. Ex. Ljug inte om du vill bli omtyckt (Hypotetiskt/Villkorat). Ex. Ljug inte! (Kategoriskt) 8

9 Pliktetiken skiljer mellan Handlingar Det är fel att knuffa en icke simkunnig människa i djupt och iskallt vatten= utsätta henne för risk att drunkna. Underlåtelse Mindre felaktigt att inte hoppa i vattnet för att hjälpa samma person som ovan om hon ramlat i vattnet. Jmfr. här har handling och underlåtelse samma konsekvens - den icke simkunnige drunknar, så för konsekvensetikern är båda lika oriktiga. Kritik Är idén om absoluta plikter, utan undantag hållbar? Hur skall man göra när två plikter kommer i konflikt? - Ross: prima facie-plikter (vid första påseende plikter) och kvarstående plikter (all things considered). - Williams: bortprioriterade prima facie-plikter övergår i restplikter. Moraliska dilemman omöjligt att fullgöra sina moraliska skyldigheter? Eller implicerar bör kan? 9

10 Prima facie-plikt Plikt vid första påseendet Typer av plikter Kvarstående plikt Den plikt man har när allt är inräknat Restplikt Plikt att ersätta när annan plikt har övertrumfat Dygdetik Mot den traditionella moralfilosofins fokus på hur vi bör handla istället: vilket slags liv bör vi leva? Visar hur vi bör vara som människor snarare än vilka handlingar som är rätt/fel. Dygdetiken delar upp människonaturen i olika karaktärsdrag, där vissa är moraliskt eftersträvansvärda dygder - och andra moraliskt förkastliga laster. Målet för människans liv är självförverkligande vilket uppnås genom att vi lever ett gott liv sådant vi själva förstår det förutsatt en basstruktur (Nussbaum). Känslighet för vad som krävs in en specifik situation krävs. 10

11 Dygdetik Fokus på individen och hennes karaktärsdrag -egenskaper som kännetecknar en god människa. Att vara dygdig är värdefullt i sig självt, inte ett medel för att uppnå något annat. En dygdig person motiveras att handla av att det vore rättvist, ärligt, generöst etc. Att agera riktigt är viktigt men sekundärt, följer av att man utvecklat en god karaktär. Personliga egenskaper är medfödda (skönhet, styrka, karisma) men dygder är karaktärsdrag, något man kan lära sig (mod, givmildhet, vänskaplighet) = dynamisk människosyn. Förgrundsfigur: Aristoteles. Dygden är den gyllene medelvägen mellan två extremer. G.E.M Anscombe Dygdetiken = uppsving iom artikeln Modern Moral Philosophy - kan inte anta att det kan finnas moraliska regler utan att förutsätta ett övernaturligt lagstiftande väsen. Den enda vägen för modern ateistisk eller agnostisk moralfilosofi ligger i dygdetiken. Det bästa vi kan hoppas på är att etiken kan inspirera oss till att bli bättre människor. 11

12 Centrala delar hos dygdetiken Dygderna kan inte reduceras till en. Dygderna är objektivt goda har inget att göra med våra behov eller önskningar. Vissa intrinsikala värden är agent-relativa vänskap och familjeband. Moral handlar inte om att maximera ett värde. Kritik Svag handlingsvägledning i enskilda fall. Hur lära av dygdemönster? Behov av generalisering. Dygdetiken låter oss inte avgöra huruvida en persons handlande i en viss situation är rätt eller fel enbart inspiration att utveckla moraliska karaktär. Möjligen finns inte något handlande d som är rätt/fel per definition enligt dygdetikern. 12

13 Summering Utilitarismen: vi bör maximera nyttan Pliktetiken: vissa handlingar är förbjudna, andra plikter Utilitarismen fokuserar på konsekvenser (även indirekta), pliktetiken på avsikter och motiv. Utilitarismen klumpar ihop nytta för alla, pliktetiken ser varje individ för sig. Dygdetiken: vi bör utveckla goda egenskaper och agera som goda människor skulle gjort. Nyttan av normativ etisk teori? Etik handlar, åtminstone, om att försöka låta sitt beteende styras av skäl - dvs att göra det som man har bäst skäl att göra - samtidigt som man lägger samma vikt vid varje individ som påverkas av ens beteende (James Rachels) Vardagsmoralen inte alltid konsistent - etiska teorier kan vara verktyg för reflektion över och systematisering av moralisk intuition. Konsekvenser, välbefinnande (allas), skäl för handlingar, respekt för individen. 13

14 Bikupa: tågvagnen Antag att en tågvagn okontrollerat kommer rullande nedför en sluttning fem barn som leker på spåret kommer med all sannolikhet att bli påkörda och dödas inom kort. Bör man byta spår även om det på det alternativa spåret ligger en man fastsurrad? Hur svarar en utilitarist? Hur svarar en Kantiansk pliktetiker? Hur svarar du? 14