Introduktion till etik (2)

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Introduktion till etik (2)"

Bengt Lindström
för 7 år sedan
Visningar:

1 Itroduktio till etik (2) Niklas Möller ETIKMOMENT DD1390

2 Dages program: Itroduktio till argumetatiosaalys Itroduktio till etiska teorier: q Kosekvetialism q Deotologi q Dygdetik

3 Rullade vage Atag a' e trasig järvägsvag kommer rullade u5ör e slu'ig. Fem studeter står och diskuterar på rälse lägre fram. Du står vid e spak som ka få vage a' växla i på e' aat spår, me där står e aa studet. Du vet iget om persoera, du ka ite stoppa vage, du ka ite påkalla deras uppmärksamhet. Gör du igebg dör fem persoer, drar du i spake dör e perso

4 Argumetatio Driva e TES. Ge ARGUMENT för tese som är 1) HÅLLBARA 2) RELEVANTA

5 Tes Påståede som reste av argumetatioe syftar till att stödja Faktapåståede: q Nedladdig av filmer frå ätet har blivit allt valigare q Fildelig av skyddat material är olagligt Värdepåståede: q Nedladdig av filmer frå ätet är omoraliskt

6 Preciserig Urspruglig tes: Fildelig är ok Preciserig: Gör tese så klar och tydlig som möjligt Några alterativ: q Delig av upprättshovsskyddade filer bör tillåtas i lage q Delig av upprättshovsskyddade filer är moraliskt rätt q Fildelig är bra för film- och musikbolage

7 Argumet Tes: Dataitråg som ite förstör ågot bör ite vara olagligt Argumet: Ytterligare påståede som syftar till att stödja ge skäl för tese Exempel: All ifo bör vara fri Hackers upplyser om säkerhetsproblem Hackade är ett bra sätt att lära sig hur datorsystem fugerar Dataitråg är ett bra sätt att udvika maktmissbruk

8 Motargumet, relevas och hållbarhet Tes: Dataitråg som ite förstör ågot bör ite vara olagligt Argumet mot tese: q Dataitråg skadar alltid de som utsätts Argumet mot specifika (pro-)argumet: t ex mot Hackers upplyser om säkerhetsproblem q q Dataitråg är ite att upplysa om säkerhetsproblem (hållbarhetsivädig) Det fis adra och bättre sätt att upplysa om säkerhetsproblem (relevasivädig)

9 Övigsfråga: Hotas de persoliga itegritete av Facebook? Ställ upp e tes Ge ett relevat och hållbart argumet för tese Ge ett hållbart med ej relevat argumet för tese Ge ett motargumet för tese.

10 Etiska teorier Du står iför e situatio där ett moraliskt beslut måste fattas. Du vrider och väder på situatioe och ställer dig fråga: Hur bör jag hadla? Vi ska u titta på tre olika sätt att besvara fråga.

11 1:a svaret: Välj de hadlig som ger bäst kosekveser! Kosekvesetik: Kosekvesera av e hadlig bestämmer om hadlige är rätt eller fel. Utför de hadlig som har bäst kosekveser! De valigaste kosekvesetiska teori: Utilitarisme q q q Nyttomoral (utility) Utvecklades på & 1800-tale av Jeremy Betham ( ), J S Mill ( ) och Hery Sidgwick ( ). Idag: Bl. a. Peter Siger och Torbjör Täsjö.

12 U s utmärkade drag är: Edast kosekveseras värde spelar roll för hadliges etiska status. Alla kosekveser spelar lika stor roll oavsett vem som berörs av de (opartiskhetsideal). Bäst kosekveser = största totala mägd ytta. Ma bör hadla så att ma maximerar de totala ytta (hadla så att kosekvesera för alla som berörs sammataget blir så bra som möjligt). Olika variater på utilitaristiska teorier: q q q Lycka? Prefereser? Välfärd?

13 Utilitarismes styrka: Ituitiv föruftsmässig rimlighet. Opartiskhetskravet. Udviker godtycke (rasism, sexism). De är ite heller egoistisk: mi lycka är lika mycket värd som di. De har e tilltalade teoretisk ekelhet. I ågo meig e tydlig måttstock.

14 Problem med U: Bortser frå fördeligsfrågor och rättvisefrågor: Lika bra?

15 Forts. problem med U: Opersolig och (för) krävade teori. Kotraituitiv (Rätt med tortyr av oskyldig? Rätt att straffa e oskyldig?) Lyckomoster

Svar 2: Hadla i elighet med plikte! Vissa hadligar är absolut förbjuda (att bryta mot e plikt), t ex att döda, ljuga, aväda adra som medel (äve om det skulle ge bäst kosekveser).

16 Svar 2: Hadla i elighet med plikte! Vissa hadligar är absolut förbjuda (att bryta mot e plikt), t ex att döda, ljuga, aväda adra som medel (äve om det skulle ge bäst kosekveser). Dessa förbud är kategoriska dvs. ite villkorade på adra målsättigar. Pliktera är absoluta. Iga udatag. E likade teori är rättighetsetike, som utgår frå att hadligar som iebär att ågos rättighet kräks är förbjuda.

17 Vilka plikter fis? Klassiska uppfattigar: Aldrig mörda. Aldrig ljuga. Aldrig bryta löfte. Aldrig behadla adra mäiskor edast som medel/verktyg, uta också som mål i sig själva.

18 Plikter är kategoriska Moraliska plikter är kategoriska, de är ite villkorade av adra målsättigar. (1) Ljug ite, om du vill bli omtyckt. (Villkorat) (2) Ljug ite! (Kategoriskt) Vi har ite plikter för att vi vill uppå ågot aat, uta pliktera föreligger oavsett vad vi vill eller öskar.

19 Immauel Kat, tysk 1700-tals filosof Kosekvesera av e hadlig är oitressata! Det som räkas är vilke avsikt som ligger till grud för hadlige. Hadligsregler skall kua uiversaliseras; ma ska kua täka sig att alla agerar likadat i samma situatio. Kategoriska imperativet: "Hadla ebart i elighet med de maxim som du samtidigt ka vilja upphöja till e allmä lag.

20 Kats kategoriska imperativ (forts) Exempel: Jag fuderar på att låa pegar av e vä och bestämmer mig för att lova att betala ige fast jag ite har täkt göra det. Då testar jag hadligsregel behöver ma pegar ka ma lova falskt att betala ige. Dea regel ka ite uiversaliseras eftersom de skulle urholka hela löftesistitutioe.

21 Problem med pliktetike Moraliska dilemma är plikter hamar i koflikt. (Lösig med restplikter?) Hur vet vi vilka plikter vi har? Det kategoriska imperativet ger ige vägledig är det gäller att specificera uder vilke beskrivig e hadlig skall testas. Vilke specifik regel motsvarar hadlige?

22 3:e svaret: Hadla som e dygdig perso skulle gjort! Dygdetike (Aristoteles, atike) q Fokus på karaktärsdrag sarare ä hadlig. q E hadlig är rätt om de är såda att e dygdig perso skulle utföra de. q Dygder är karaktärsdrag som ma ka lära sig. T. ex Mod, visdom, rättfärdighet, självbehärskig. q Eligt Aristoteles är dygde e medelväg mella två extremer. T ex mod, som ligger mella extremera feghet och dumdristighet. q Dygder får oss att blomstra, vi behöver dem för att leva ett gott liv!

23 Problem med dygdetike Vilka är dygdera, och hur ska de ragordas i ett dilemma? Ska ma vara säll eller ärlig, t ex? Hur ka vi få vägledig i vårt hadlade med hjälp av dygdetik hur ska vi veta hur e dygdig perso skulle agera? Hur vet vi vem som är dygdig? Utför e dygdig perso hadlige x för att de är rätt, eller blir x rätt därför att de dygdige utför de?

(Ex utilitarism) Deotologi (Pliktetik): vissa hadligar är absolut förbjuda.

24 Tre olika vägar: våge, staketet och dygde Kosekvesetik: kosekvesera av e hadlig bestämmer om hadlige är rätt eller fel! (Ex utilitarism) Deotologi (Pliktetik): vissa hadligar är absolut förbjuda. Kategoriska förbud och absoluta plikter. (Likade teori rättighetsetik.) Dygdetike: e hadlig är rätt om de är såda att e dygdig perso skulle utföra de. Iga regler! Hadla dygdigt geom övig.

25 Varför bör ma ite ljuga? Det maximerar ite ytta! (Utilitariste) Det går emot de moraliska lage! (Katiae pliktetiker) Det är oärligt! (Dygdetiker)

26 Bör du dra i spake? Vilket var di' spotaa svar? Hur svarar e ublitarist? E pliktebker? E dygdebker?

27 Litteraturtips metaetik Michael Smith, The Moral Problem (1994) Joh Mackie, Ethics: Ivetig Right ad Wrog (1977) Lars Bergström, Grudbok i värdeteori (2004)

28 Litteraturtips ormativ etik Mark Timmos, Moral Theory: A Itroductio (2002) Torbjör Täsjö, Grudbok i ormativ etik (2012)

Relevanta dokument

Introduktion till etik (2)

Introduktion till etik (2) Niklas Möller ETIKMOMENT DD1390/DD1348/DD1325 HT-2012 KTH Etikmomentet hösten 2012 n Två föreläsningar om etik. n Obligatoriskt: q q Skriva etikessä. Ämnen finns beskrivna på