För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder;

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder;"

Transkript

1 MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Hälsoeffekter av tuelluft Studier idikerar att oöskade korttidseffekter, blad aat ökat atal iflammatiosmarkörer, börjar uppstå vid e expoerig som motsvaras av tuelluft med e halt av PM10 ära 200 g/ m3 uder 30 miuter. Det är rimligt att ata att motsvarade effekt uppkommer efter cirka 15 miuters expoerig vid 400 g/m3. Om ma vidare atar att kupé miskar expoerige med 50 procet, så skulle dessa effekter kua börja uppstå vid 800 g/m3 PM10 i tuellufte. Eftersom expoerigsstudiera ite ikluderat de käsligaste fraktioe i befolkige, brukar valigtvis e säkerhetsfaktor tillämpas. För att ite uderskatta riskera ka e säkerhetsfaktor på 2 avädas. Baserat på ovaståede resoemag skulle det vara olämpligt att tillåta e PM10-halt över 400 g/m3 som medelhalt vid färd geom tuel. Olika studier idikerar att vid halter av trafikrelaterat PM2,5 på g/m 3 uder 0,5-2 timmar påvisas milda effekter på blod, cirkulatio och lugor. Mätt som elemetärt kol eller sot (avgaspartiklar) hadlar det då om halter på 3-6 g/m 3. I värsta fall skulle e expoerig av avgaspartiklar på 3 g/m 3 uder 30 miuter kua ge dessa effekter. Det är rimligt att ata att motsvarade effekt skulle kua uppkomma efter cirka 15 miuters expoerig vid 6 g/m 3. Om ma atar att fordoskupé miskar expoerige med 50 procet, så skulle dessa effekter kua börja uppstå vid 12 g/m 3 avgaspartiklar i tuellufte. Med e säkerhetsfaktor 2 skulle det vara olämpligt att tillåta halter över 6 g/m 3 som medelhalt vid färd geom tuel. Det går ite att kvatifiera hur måga av de som uppvisar oöskade korttidseffekter (exempelvis ökade iflammatiosmarkörer eller effekter på blod, cirkulatio och lugor) som får allvarligare kosekveser i form av exempelvis hjärtifarkt. resoemag om ollalterativet i kapitel 2 Nollalterativet. Försämrigar uppstår i ärområdet till Kuges kurva, Hjulsta och i Norrvike (Solletua). Luftföroreigar i tuel Trafikrelaterade luftföroreigar i e tuel är av samma slag som lägs ytvägätet. Skillade är att haltera i tuel är mycket högre. Förbifart Stockholms sammahägade huvudtuel uder Mälaröara är 16,5 km låg och med 90 km/tim kommer det att ta cirka miuter att köra hela sträcka, om det ite är lågsamt gåede trafik. Om trafike flyter trögt ka tide i Förbifart Stockholms tuel bli upp till miuter. För att miimera de egativa hälsokosekvesera av tuelluft fis i dagsläget tre metoder; vetilera bort luftföroreigara rea tuellufte begräsa trafikflödet och/eller hastighete Det vetilatiossystem som projekteras ka avädas i olika stor utsträckig och avädige kommer att styras av framtida riktvärde för tuelluft. Utifrå de studier som gjorts bedöms det som ett rimligt tillvägagågssätt att det är risker för akuta effekter som bör utgöra dimesioerade grud för ett framtida riktvärde, dvs. de situatioer där e kortvarig me hög expoerig utlöser akuta effekter. Expoerige i tuelmiljö utgör äve e del av idividers sammataga expoerig som ka bidra till uppkomst av kroiska sjukdomar, t.ex. lugcacer. Dea expoerig är dock svårare att aväda som dimesioerade grud. Bedömige av hälsokosekvesera av att färdas i låga tular utgår frå de halter av luftföroreigar som beräkas fias i tulara i framtide. 101 (134)

2 MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Korttidsexpoerig Baserad på forskig om hälsokoseveser av expoerig för grova partiklar har projektets hälsoexpertis gjort e första bedömig som ager att om riske för astmatiker och adra käsliga persoer ska kua udvikas bör PM10-halte, med vägdamm som domierade del, ite överstiga 400 g/m3 som medelvärde för tuellufte, se iforuta Hälsoeffekter av tuelluft. Detta baseras på ett atagade om att haltera ie i fordoe utgör hälfte av haltera i tuellufte. För friska persoer udviks akuta effekter om PM10-halte i tuel är uder 800 g/m3. Med 50 procets dubbdäcksavädig, projekterat vetilatiossystem i drift och betogbeläggig i kombiatio med åtgärder som regleras vid tuels öppade (variabel hastighet och dammbidig) ka PM10-halter i tuel komma ed till g/m 3 äve vid de tillfälle då luftföroreigshaltera bedöms bli som högst, dvs. uder högtrafik vitertid. Eligt hälsokosekvesbedömige ka dessa partikelhalter medföra risk för akuta effekter hos astmatiker och adra käsliga persoer. Det rör sig då om påverka på adigsorgae, försämrig av astma och adra lugsjukdomar. För att äve käsliga persoer ska kua färdas i tuel uta risk för hälsopåverka vitertid måste atige dubbdäcksadele miska eller ytterligare åtgärder, som exempelvis partikelfilter, sättas i. Uder sommarhalvåret medför PM10- haltera ige risk för akuta effekter, varke hos friska eller käsliga persoer. Baserat på forskig om hälsokosekveser av expoerig för avgaspartiklar har projektets hälsoexpertis gjort e första bedömig som ager att om besvär för käsliga persoer (astmatiker, hjärtoch lugsjuka och äldre) ska kua udvikas bör halte avgaspartiklar ite överstiga 6 g/m3 som medelvärde för tuel, se iforuta Hälsoeffekter av tuelluft. För friska persoer udviks akuta effekter om halte ligger uder 12 g/m3. Med vetilatioe igåg kommer halte avgaspartiklar ligga rut 7 g/m3. Det bedöms medföra e lite risk för oöskade effekter hos käsliga persoer. Med vetilatioe avstägd, vilket blad aat bedöms vara fallet uder övervägade dele av sommarhalvåret, beräkas avgaspartiklara uder högtrafik ligga på 16 g/m3, vilket ka ge oöskade effekter både för käsliga och friska persoer. Detta idikerar att vetilatiossystemet ka behöva avädas vissa timmar äve uder sommarhalvåret för att udvika oöskade hälsoeffekter. Med fritt flytade trafik beräkas medelhalte av kvävedioxid i tuel uder högtrafik ligga rut g/m3 beroede på om vetilatioe aväds eller ite. Vid lågsamt gåede trafik kommer luftutbytesstatioera att avädas och då beräkas halte ligga på 300 g/m3. Dessa haltberäkigar baseras på dages adel av dieselbilar. Om adele dieselbilar ökar ka kvävedioxidhaltera komma att ligga på upp till 500 g/m3 vid fritt flytade trafik och vid lågsamt gåede trafik. Ie i fordoe blir haltera ågot lägre. Med kvävedioxidhalter upp till 300 g/m 3 uderskrids de flesta av de haltivåer där besvär har oterats i studier. Udatag utgörs av persoer med astma där det ka fias e risk för ökade besvär om haltera ie i kupé är över 200 g/m 3. Om adele dieselbilar fortsätter att öka ka kvävedioxidhaltera komma att medföra risk för egativ hälsopåverka för trafikatera. Detta ka medföra att tuel ka behöva vetileras äve på sommare och att impulsfläktara kommer att behöva avädas för att hålla ere kvävedioxidhaltera. Ovaståede resoemag om expoerig för PM10, avgaspartiklar och kvävedioxid gäller vid e (1) passage av tuel. Om ma färdas flera gåger geom tuel eller om ma äve åker geom adra tular, äve om det går ågra timmar emella, ökar riske för oöskade hälsoeffekter. 102 (134)

3 MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Lågtidsexpoerig E arbetspedlare som aväder Förbifart Stockholm två gåger per dag beräkas tillbriga midre ä två procet av si tid i tuelmiljö. Ädå skulle överslagsmässigt beräkat ugefär procet av persoes expoerig för PM10 uppkomma i tuel om medelhalte är g/m 3 och de reduceras med 50 procet av fordoet. Äve för adra avgaskompoeter ka atas att tide i tuel ka ge cirka procet eller mer av pedlares totala expoerig för sådaa äme. Förbifart Stockholm beräkas ha ett trafikflöde på fordo/dyg år I geomsitt färdas 1,2 persoer per bil och det iebär att cirka persoer kommer att färdas geom tuel varje dag. Baserat på riskkoefficiete för kväveoxider, NOx, har riske för ökad förtida dödsfall beräkats, E skattig av hälsoeffekte redovisar att, i ett sceario där vetilatioe aväds 18 timmar per dyg vitertid och 4 timmar per dyg uder sommarhalvåret, riskerar luftföroreigara i tulara att orsaka 39 fler förtida dödsfall per år blad trafikater. I dea skattig av förtida dödsfall igår både korttidseffekter och lågtidseffekter. Forskig har visat att bar är extra käsliga för luftföroreigar. De högsta haltera i tuel förekommer uder högtrafik, dvs. vardagar på förmiddag och eftermiddag och då färdas valigtvis ite bar lägre sträckor i bil. Eftersom haltera äve övriga tider på dyget och uder helger ka vara höga ka det dock ite uteslutas att bar som ofta färdas i tuel ka komma att löpa öka risk för att utveckla exempelvis allergi och luftvägssjukdomar. Yrkesförares expoerig Förbifart Stockholm är täkt att trafikeras av bussar. De höga luftföroreigshaltera ka komma att utgöra ett hälsoproblem för busschaufförer som ofta kör i tuel. Beräkigar har visat att om PM10-halte i tuel ligger på 3200 g/m3 och kvartsadel utgör 50 % blir expoerigshalte för kvarts 400 g/m3 uder 30 miuter, vilket motsvarar cirka 25 g/m3 uder e arbetsdag. Om kvartsadele istället skulle vara 80 procet blir tuelexpoerige 40 g/m3 för 30 miuter per dag. Om tuel får ett riktvärde för PM10 på 800 g/m3 blir kvartsexpoerige ca 6 g/m3 uder e arbetsdag. Beräkigara bygger på flera atagade och osäkerhete i dessa expoerigsskattigar är stor. Beräkigara atyder dock att det arbetshygieiska gräsvärdet för kvarts saolikt ite kommer överskridas för yrkesförare, äve om tuelexpoerige ka komma att medföra betydade tillskott till expoerige av kvarts. Samlad bedömig - hälsopåverka av luftföroreigar Förbifart Stockholm medför positiva hälsokosekveser för icke-trafikater i läet me egativa hälsokosekveser för trafikater. Hälsokosekvesberäkigara visar på färre förtida dödsfall för icke-trafikater och fler förtida dödsfall för trafikater och sammataget beräkas utbyggadsalterativet medföra fler förtida dödsfall. I Sverige beräkas luftföroreigara utomhus orsaka förtida dödsfall per år i uläget (Miljömålsportale). Förbifart Stockholm ka således komma att medföra e ökig av atalet förtida dödsfall till följd av expoerig för luftföroreigar i Sverige med 0,5-1 procet. Geom att effektivt vetilera tuel, i kombiatio med kompletterade åtgärder uder viterhalvåret, torde korttidseffekter för friska persoer kua udvikas till övervägade del. För att kua å ed till de PM10-halter där äve käsliga persoer ka färdas i tuel med lite risk för oöskade hälsoeffekter är bedömige att dubbdäcksadele bör miska till rut 25 procet. Aars krävs det e kompletterade åtgärd som ka avskilja PM10-halter om g/m 3. Med idag käd tekik skulle de åtgärde troligtvis bestå av 103 (134)

4 MKB till detaljpla Förbifart Stockholm partikelreig vilket är e kostads- och eergikrävade åtgärd. Beräkigara och bedömigara om hälsopåverka av tuelluft bygger på att fordoskupé avskiljer 50 procet av luftföroreigara. Idag fis det filter som tillval i ya bilar som, eligt tillverkara, tar bort det mesta av trafikes luftföroreigar. För trafikater i yare bilar med effektiva filter kommer de egativa hälsokosekvesera att vara midre. För bussreseärer fis e risk att de egativa hälsokosekvesera blir större ä redovisat eftersom stadsbussar valigtvis ite är lika täta som bilar. För vissa valiga expoerigar, såsom luftföroreigar och buller frå trafike, sätts ormer och gräsvärde ofta på e ivå vid vilke oöskade effekter förekommer i viss utsträckig. De sätts alltså ite för att ge ett säkert skydd mot egativa hälsoeffekter uta det är e avvägig mella ekoomiska, tekiska och hälsomässiga skäl. Om ekoomiska och tekiska aspekter tillåts påverka defiitioe av riktvärde för tuel ka högre halter komma att tillåtas. Eergiavädig bedöms vara e aspekt som kommer att beaktas och som motverkar sträva efter låga luftföroreigshalter i tuel. Vid situatioer med höga luftföroreigshalter i tuel fis möjlighet att iformera om detta så att käsliga persoer ka välja ytvägätet. Luftföroreigshaltera lägs ytvägätet, t.ex. Essigelede, kommer att vara lägre i utbyggadsalterativet ä i ollalterativet och de käsliga persoer som väljer dea väg kommer därmed att ha e lägre expoerig ä i ollalterativet. Ett system med trafikiformatio om luftkvalitetsförhålladea i tuel kräver att det i varje fordo tas ett eget beslut för om väge geom tuel ska väljas. Det iebär i praktike att asvaret läggs över på chaufföre som ska veta om det i fordoet befier sig ågo som ligger i riskzoe. Det ka iebära problem vid kollektiva trasporter som buss och vid samåkig då det ka vara svårt för chaufföre att ha kuskap om passageraras hälsotillståd. Alterativt måste det iformeras om vilka som ka åka med busse som har färdväg geom tuel, så att persoer i riskgruppe ka välja. Om Förbifart Stockholm ite skulle bli e lämplig trasportväg för käsliga persoer, på grud av för höga luftföroreigshalter, strider detta mot det trasportpolitiska målet om att trasportsystemet ska medverka till att ge alla e grudläggade tillgäglighet med god kvalitet. Det strider äve delvis mot det övergripade folkhälsomålet om att skapa samhälleliga förutsättigar för e god hälsa för hela befolkige, vilket iebär att det är särskilt ageläget att hälsa förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Till viss del ka detta sägas uppvägas av att delar av befitlig E4 får midre trafik ä i ollalterativet, vilket iebär att käsliga persoer som väljer dea väg får e lägre expoerig för luftföroreigar. De tekiska utvecklige medför successivt lägre föroreigshalter i tuel och så småigom kommer äve käsliga persoer att kua aväda tuel uta risk för komplikatioer. Förslag på åtgärder I det fortsatta projekterigsarbetet ska åtgärder för att få så bra tuelluft som möjligt utredas. Om ma ite geom vetilatio eller reig av luft lyckas å de halter som krävs för att udvika korttidseffekter ka ma ha ett system med iformatio om luftkvalitetsförhålladea i tuel. På detta sätt ka käsliga persoer udvika att köra i tuel. Det bör säkerställas att iformatioe förstås äve av persoer som ite ka sveska. För att miska de egativa hälsokosekvesera ka ma vid höga luftföroreigshalter tillfälligt stäga tuel. Dea åtgärd medför dock höga luftföroreigshalter lägs ytvägätet. 104 (134)

5 MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Trafikstyrig m.m. för att miimera riske för köer är också ett viktigt istrumet. De bussar som trafikerar Förbifart Stockholm bör vara täta och försedda med filter. Buller Detta avsitt beskriver buller frå vägtrafike och dess hälsokosekveser. Nuläge Miljöhälsorapport 2009 frå Socialstyrelse och Karoliska Istitutet redovisar att samhällsbuller är de miljöstörig som påverkar flest mäiskor i Sverige. Trafike är de domierade källa till buller varav vägtrafike berör flest mäiskor. I Stockholms lä besväras var femte perso av buller, främst frå vägtrafike. Det är e fördubblig på tio år, visar miljöhälsorapporte. Drygt 10 procet av läets befolkig uppgav år 2007 att Vägtrafikbuller För beskrivig av vägtrafikbuller aväds ljudivå i decibel med beteckige db(a). Det fis två mått för beräkig och mätig av buller: maximal respektive ekvivalet ljudivå. Maximal ljudivå De maximala ljudivå är de högsta förekommade ljudivå uder exempelvis e fordospassage. Ekvivalet ljudivå Med ekvivalet ljudivå avses e form av medelljudivå uder e give tidsperiod, valigtvis ett dyg. För bedömig av framtida bullerivåer i omgivige till Förbifart Stockholm aväds edast beräkigar av ekvivaleta ljudivåer. Sambad vägtrafikbuller - bullerstörig Det sambad mella vägtrafikbuller och störigar som Trafikverket redovisar är att bullerstörigara fördubblas är bullret ökar med 4 db(a). Det betyder att för varje decibel starkare buller ökar störigara med 20 procet. Källa: Hadbok Miljökosekvesbeskrivig iom vägsektor, del 3. de besvärades av vägtrafikbuller mist e gåg i vecka, vilke är e kraftig ökig frå tidigare år. I Stockholms lä har cirka 5 procet av befolkige sömsvårigheter till följd av trafikbuller. Geerellt sett är ivåara i Stockholms ierstad mest besvärade av buller (Regioal miljöhälsorapport 2009). Trede pekar mot att allt fler kommer att besväras av buller i framtide, trots att både Trafikverket och kommuera arbetar med bullerskyddsåtgärder. Orsake till att atalet bullerstörda kotiuerligt ökar är att trafikmägdera ökar, att fler flyttar till storstadsområde och att ya bostäder byggs i bullerutsatta område. Område som ite störs av buller frå ifrastruktur eller idustrier är idag e bristvara i måga städer. Detta gäller äve i Stockholm. Edast små arealer gröområde är fria frå buller. Dessa bullerfria område återfis i flera fall utefter Mälares sträder. Äve i bullerfria område hör ma tidvis olika bullerkällor och ivåera varierar starkt med vidriktig och klimatförhållade. Vad som av måga upplevs som e bullerfri miljö är där ma ite hör kotiuerliga ljud frå trafik eller idustriell verksamhet. Utefter Mälares sträder ka tystade brytas av perioder med itesiv motorbåtstrafik som t.ex. frå trafik i farledera förbi Kugshatt eller mella Lovö och Grimsta. Frihete frå oöskat buller i e rekreatiosskog upplevs av måga som de mest värdefulla tystade. Ljudmätigar av bakgrudivåer har geomförts i Sätra, på Lovö, i Grimsta och i Hasta. Lovö och Sätras stradära område och delar av Sätraskoge har de lägsta bakgrudivåera. Uder de flesta mätdagar på Lovö och i Sätra var ljudivåera uder 45 db(a) vilket iebär att Naturvårdsverkets ljudkriterie på 40 db(a) för tätortsära rekreatiosområde med gröområde på gågeller cykelavståd frå större tätorter ås. Estaka dagar ås kriteriera för friluftsområde med höga atur- och kulturvärde på rimligt avståd 105 (134)

6 MKB till detaljpla Förbifart Stockholm frå större städer. I Grimsta var ljudivåera db(a) vissa dagar och därmed ås kriteriera för god ljudmiljö i park. I Hasta ås de ite. Av resultate framgår tydligt e påverka frå E4 i Hasta, vid ordostliga vidar är ivå hela tide över 45 db(a) vilket beror på vägtrafikes brus. Hälsokosekveser av buller Samhällsbuller orsakar bullerstörigar med egativa effekter på hälsa och välbefiade. Buller ger upphov till psykologiska och fysiologiska stressrelaterade symptom och påverkar därigeom det allmäa välbefiadet (Miljökosekvesbeskrivig och hälsa). Kuskap om hälsokosekveser vid olika expoerig av trafikbuller är dock bristfällig och mer forskig krävs, vilket gör det svårt att bedöma hälsokosekveser. Neda följer e beskrivig av vad som är kät idag. E stor del av befolkige tillhör ågo av de grupper som är särskilt käsliga för bullerstörigar, bl.a persoer med försämrad hörsel, skolbar och ivadrare. Bar frå bullriga område har ofta ökade halter av stresshormo och högre blodtryck ä bar frå tystare område. Bullerstörig Störig ka defiieras som e käsla av obehag direkt riktad mot ågot i omgivige som ma vet eller tror har e egativ effekt på hälsa och välbefiade. Forskig har visat att mäiskor ite väjer sig vid buller es efter flera års expoerig (Ljudladskap för bättre hälsa). Störigsupplevelse är beroede av vilke typ av buller det är, vilke styrka och vilke frekves det har, hur det varierar över tide samt vilke tid på dyget det förekommer. De atioella riktvärdea för buller är e sammavägig av hälsomässiga och ekoomiska aspekter, vilket iebär att äve om riktvärdet klaras fis risk för bullerstörig och påföljade hälsokosekveser. Upplevelse att vara störd av buller är subjektiv. Alla mäiskor upplever sig ite vara störda vid samma bullerivåer. I figur 6.13 redovisas ett sambad mella bullerivå och grad av störig. Begreppet störig omfattar, i detta fall, de boede som uppfattar sig gaska, mycket och oerhört mycket störda. Ju högre trafikbullerivåer, desto fler persoer upplever sig störda. Begreppet bullerstörda iebär således de adel boede som Stö rda % db L Aeq 24 h, mest expoerad sida Adel gaska, mycket och oerhört mycket störda blad boede uta tillgåg till tyst sida av bostade. Adel gaska, mycket och oerhört mycket störda blad boede med tillgåg till tyst sida av bostade. Figur 6.13 Tabell frå Socialstyrelses rapport Miljökosekvesbeskrivig och hälsa. Sambad mella störig och bullerivå frå vägtrafik. 106 (134)

7 MKB till detaljpla Förbifart Stockholm upplever sig störda, ite alla som utsätts för olika bullerivåer. Eligt tabelle käer sig drygt 20 procet störda av trafikbuller vid e ekvivalet ljudivå på 55 db(a) (om de ite har tillgåg till tyst sida av bostade). Vid 60 db(a) ökar adele störda till drygt 30 procet. Påverka på söm De valigaste effektera av vägtrafikbuller är att söm, vila och avkopplig störs (Miljökosekvesbeskrivig och hälsa). Påverka på söm har kostaterats vid ljudivåer över 40 db(a). Störd söm är e av de allvarligaste effektera av buller eftersom ostörd söm är e förutsättig för att mäiska ska kua fugera väl. De primära effektera på söme är blad aat svårigheter att soma, uppvakade och förädrigar av sömdjupet, höjt blodtryck och ökad hjärt- och pulsfrekves. De sekudära effektera är ökad trötthet, edstämdhet, olustkäsla och miskad prestatiosförmåga. Detta ka medföra blad aat trötthet, edstämdhet och miskad prestatiosförmåga (Miljöhälsorapport 2009). Talmaskerig Talmaskerig, dvs. är bullerivå blir så hög att det blir svårt att uppfatta tal, sker vid ljudivåer över 60 db(a). E förhöjd bullerivå i klassrum ka blad aat leda till egativa effekter på prestatio och ilärig (Miljökosekvesbeskrivig och hälsa). Hjärt-kärleffekter Expoerig för starkt buller utlöser äve stressreaktioer som ökat blodtryck och ökad hjärtfrekves. Nylige publicerad forskig frå Karoliska Istitutet visar att trafikbuller medför ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. E studie frå 2007 visade att adele med högt blodtryck ökade med 38 procet för varje 5 db(a) högre trafikbullerivå ma expoeras för uder e låg tid. Eligt e forskigsrapport frå 2009 ökar riske för hjärtifarkt med 40 procet om ma uder e lägre tid expoeras för trafikbullerivåer på 50 db(a) eller mer. Sambade gällde oberoede av adra käda riskfaktorer för hjärtifarkt, iklusive expoerig för luftföroreigar. Det framhålls dock i rapporte att fler studier krävs för att kua säkerställa sambade mella vägtrafikbuller och hjärtifarkt me att fyde stöds av adra udersökigar som visat på kopplig mella hjärt-kärleffekter och buller. Hörselskador Expoerig för bullerivåer upp till 70 db(a) ekvivaletivå förvätas ite orsaka hörselförsämrig hos det stora flertalet av befolkige, vilket iebär att hörselskador ite är ågo egetlig riskfaktor på grud av trafikbuller. Nollalterativet Med ett oförädrat vägät jämfört med idag, och om de höga trafikflöde som redovisas i arbetsplaes grudsceario stämmer, kommer de ökade trafikmägde år 2035 att ge ågra decibel högre bullerivåer på befitligt vägät. Måga bostäder ära vägara riskerar att få bullerivåer som ligger över 55 db(a) och äve upp mot db(a). De atioella riktvärdea för ybyggatio, 55 db(a) ekvivalet ljudivå vid fasad utomhus och 30 db(a) ekvivalet ljudivå iomhus, ska äve ses som lågsiktiga mål för bostäder i befitlig miljö. Trafikverket arbetar successivt med riktade åtgärdsprogram där syftet är att åtgärda iomhusmiljö för bostäder med e ekvivaletivå över 65 db(a). Därför bör fastigheter med trafikbullerivåer över 65 db(a) vid fasad ha åtgärdats både lägs statliga och kommuala vägar år De flesta trafikleder och större vägar i regioe kommer att vara mer eller midre överbelastade. Lågsamt gåede trafik iebär att ma håller lägre hastighet vilket ger miskat buller. Me överbelastade trafikleder ka äve iebära att perioder med mycket trafik får lägre varaktighet, vilket i si tur iebär att bullret varar lägre. 107 (134)

8 E No rro rts led e MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Häggvik e äg ev j l ä rrt No E18 E18 Lövs tav äg e Kym lig Be errgslag gs svä väge Hju lsta väg e Up ps ala vä ge e k elä amra Bergsdhea le U l v su d äge av Haga Norra Hu vu ds ta le de ge vä gs sla rg Be de dale u s Frö tt Dro ho i g lm ä sv ge Drot tig holm sväg e Västerbro Eke röv äge e led ge si Es Södra Läke Södertäljeväge äge Nyäsv FÖRBIFART STOCKHOLM Bullerivåer jämfört med NULÄGET Kuges Kurva Högre Lägre Samma E4,E20 Figur 6.14 Skillad i bullerivå, utbyggadsalterativet jämfört med uläget. 108 (134)

9 MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Följade huvudvägar beräkas få högre bullerivåer i ollalterativet jämfört med uläget: E4/E20 mella Bredäg och avfarte till Södra läke får cirka 30 procet mer trafik ä i uläget och bullerivå ökar med cirka 1 db(a). Essigelede. Trafikbullerivåera bedöms öka med cirka 1,5-2 db(a). Ekeröväge och Drottigholmsväge mella Lovö och Brommapla får cirka 1,5-2 db(a) högre buller ä i uläget. Drottigholmsväge mella Brommapla och cetrala Stockholm får ugefär samma bullerivåer som idag. Bergslagsväge i mot sta bedöms få 1,5-2 db(a) högre trafikbullerivåera i ollalterativet högre ä i uläget. Bergslagsväge orr om Bergslagspla får ästa dubbelt så mycket trafik som i uläget och bullerivåera blir cirka 3 db(a) högre. E18 får cirka 1,5 db(a) högre buller ä i uläget. E4 orr om Norrtull. Trafikmägde beräkas fördubblas vilket medför cirka 3 db(a) högre bullerivåer. Norrortslede, dele ärmast E4, får 3 db(a) högre buller ä i uläget. Utbyggadsalterativet Regioalt perspektiv Förbifart Stockholm iebär att e stor del av de regioala trafike i ord-sydlig riktig i Stockholm går i tuel. Ju mer trafik som ka föras över frå det övriga vägätet till Förbifart Stockholm desto mer miskar bullerstörigara lägs de vägar som får e avlastig. Där Förbifart Stockholm går i tuel uppstår ige bullerstörig, me där väge går i ytläge blir det höga bullerivåer till följd av de höga trafikflödea. Bullerskyddsåtgärder plaeras för att miska bullerspridige till bostäder och rekreatiosområde. Förbifart Stockholm medför e förädrig av trafikflöde och buller på ett stort atal vägar i Stockholmsområdet. Av de större vägara i regioe är det måga som får ågot miskad trafik meda ett fåtal får ökad trafik. Trots att måga vägar får e relativt stor förädrig av trafikflödet miskar eller ökar bullerivåera edast med 1-3 db(a). Både med Förbifart Stockholm och i ollalterativet kvarstår äve fortsättigsvis höga bullerivåer, över riktvärdet 55 db(a), lägs de flesta större vägar. Eftersom det fis stora osäkerheter vad gäller de framtida bullersituatioe görs edast e översiktlig geomgåg av förädrigar av trafikbullerbullerivåer på större vägar som ite byggs om jämfört med uläget och ollalterativet. Se äve figur 6.14 och E4/E20 mella Bredäg och avfarte till Södra läke får cirka 30 procet mer trafik ä i uläget och bullerivå ökar med cirka 1 db(a). Bullerivåera blir ugefär samma som i ollalterativet. Essigelede får midre trafik ä idag och bullerivå bedöms miska med e 0,5-1 db(a). Trafikbullret blir margiellt lägre ä i ollalterativet. Ekeröväge mella Tillflykte och Ekerö cetrum får cirka 3 db(a) högre buller ä i uläget. Frå tuelmyigara och österut fram till Brommapla blir bullerivåera 0,5-1,5 db(a) högre ä i dag. Bullerivåera blir 1 db(a) högre mella Tillflykte och Ekerö cetrum och 1 db(a) lägre eller samma mella tuelmyigara och Brommapla jämfört med ollalterativet. Drottigholmsväge mella Brommapla och cetrala Stockholm får cirka 1,5 db(a) lägre bullerivåer med Förbifart Stockholm jämfört med uläget och ollalterativet. Bergslagsväge i mot sta bedöms få 1 db(a) högre bullerivåer ä i uläget och ågot lägre buller ä i ollalterativet. Bergslagsväge mella Skattegårdsväge och Hjulsta får 109 (134)

Hamnbanan Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobangården

Hamnbanan Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobangården Järvägsutredig med miljökosekvesbeskrivig Hambaa Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobagårde Utställigshadlig 2011-03-04 Yta för bild eller möster Titel: Järvägsutredig Hambaa Göteborg dele Eriksbergsmotet

Läs mer

Bilaga 1 Schematisk skiss

Bilaga 1 Schematisk skiss Bilaga 1 Schematisk skiss Kalkylbilaga till PM fördjupig JU140 2010-02-01 Baverket Norrbotiabaa Järvägsutredig 140 Dele läsgräse AC/BD - Piteå Bilaga 12 till PM Fördjupigg JU140 Iehållsförteckig Sida 1

Läs mer

FÖRBIFART STOCKHOLM Bullernivåer jämfört med NULÄGET. MKB till detaljplan Förbifart Stockholm. 06 Övergripande miljökonsekvenser 108 (134) Häggvik

FÖRBIFART STOCKHOLM Bullernivåer jämfört med NULÄGET. MKB till detaljplan Förbifart Stockholm. 06 Övergripande miljökonsekvenser 108 (134) Häggvik E4 rro rts e MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Hggvik e g ev j l rrt Lövs tav g e Kym lig errlag s Hju lsta g e Up ps ala e k el amra rdhea U l v su d av Haga rra Hu vu ds ta de sla rg de da u s Frö

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl. 09.00-13.00

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl. 09.00-13.00 0.01.007 Tetame i Statistik, STA A13 Deltetame, 5p 0 jauari 007, kl. 09.00-13.00 Tillåta hjälpmedel: Bifogad formel- och tabellsamlig (skall retureras) samt miiräkare. Asvarig lärare: Haah Hall Övrigt:

Läs mer

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor Kosoliderad versio av Styrelses för ackrediterig och tekisk kotroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkig av färdigförpackade varor Rubrike har dea lydelse geom (STAFS 2008:11) Ädrig iförd: t.o.m.

Läs mer

tullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet

tullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet tullige VILLASTAD r be e tri Tulligesjö e äg v gs FLEMINGSBERG Ka TRÄDGÅRDSSTAD Nib ble väg e PARKHEM 10 BERG Tullige är e attraktiv plats i Stockholmsregioe att bo och bygga på. Tullige är också de del

Läs mer

Kompletterande kurslitteratur om serier

Kompletterande kurslitteratur om serier KTH Matematik Has Thuberg 5B47 Evariabelaalys Kompletterade kurslitteratur om serier I Persso & Böiers.5.4 itroduceras serier, och serier diskuteras också i kapitel 7.9. Ia du läser vidare här skall du

Läs mer

4. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FUNKTIONER

4. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FUNKTIONER Eligt Naturvårdsverkets uppskattig utsätts ugefär 30 % av befolkige i Sveriges större städer för bullerivåer som överskrider riktvärdet utomhus vid bostäder, 55 db(a). I Stockholm är de adele betydligt

Läs mer

Boendeutvecklingsprogram för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 201x-xx-xx

Boendeutvecklingsprogram för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 201x-xx-xx Författigssamlig i Boedeutveckligsprogram för 215-218 Beslutad av kommufullmäktige 21x-xx-xx Metadata om dokumetet Boedeutveckligsprogram 215-218 Dokumettyp Kommualt styrdokumet Omfattar Kommue Kommuala

Läs mer

ESBILAC. mjölkersättning för hundvalpar BRUKSANVISNING. www.kruuse.com

ESBILAC. mjölkersättning för hundvalpar BRUKSANVISNING. www.kruuse.com ESBILAC mjölkersättig för hudvalpar BRUKSANVISNING De bästa starte för e yfödd valp är självklart att dia tike och få i sig mammas mjölk. Modersmjölke iehåller allt som de små behöver i form av ärigsäme,

Läs mer

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) 5 mars 2010, kl. 08.15 13.15

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) 5 mars 2010, kl. 08.15 13.15 Karlstads uiversitet Fakultete för ekoomi, kommuikatio och IT Statistik Tetame i Statistik STG A0 ( hp) 5 mars 00, kl. 08.5 3.5 Tillåta hjälpmedel: Bifogad formel- och tabellsamlig (skall retureras) samt

Läs mer

MA2018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp, 2014-08-23

MA2018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp, 2014-08-23 1 MA018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp, 014-08-3 Hjälpmedel: Räkedosa och medföljade formelsamlig! Täk på att dia lösigar ska utformas så att det blir lätt för läsare att följa dia takegågar.

Läs mer

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Borel-Cantellis sats och stora talens lag Borel-Catellis sats och stora tales lag Guar Eglud Matematisk statistik KTH Vt 2005 Iledig Borel-Catellis sats är e itressat och avädbar sats framför allt för att bevisa stora tales lag i stark form. Vi

Läs mer

Allmänna avtalsvillkor för konsument

Allmänna avtalsvillkor för konsument Godkäare 7.2 Kudakuta Godkät Kommuikatio Distributio Kudservice Kommuikatio, deltagade och samråd Allmäa avtalsvillkor för kosumet för leveras av fjärrvärme Allmäa avtalsvillkor för kosumet för leveras

Läs mer

Miljöutredning till planprogram för bostadsområde i centrala Kullavik - Sandlyckan, Kungsbacka kommun

Miljöutredning till planprogram för bostadsområde i centrala Kullavik - Sandlyckan, Kungsbacka kommun Miljöutredig till plaprogram för bostadsområde i cetrala Kullavik - Sadlycka, Kugsbacka kommu 1-10-09 Miljöutredig till plaprogram för bostadsområde i cetrala Kullavik - Sadlycka, Kugsbacka kommu 1-10-09

Läs mer

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm Saltsjötuel i korthet uelbaa till Nacka geom att Blå lije förlägs frå Kugsträdgårde. Norra läke och Södra läke kyts ihop med e tuel uder Saltsjö. Ett sammahållet projekt ger samordigsvister och stordriftsfördelar

Läs mer

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier Säkra persolyft 1 Prevet är e ideell föreig iom arbetsmiljöområdet med Sveskt Närigsliv, LO och PTK som huvudmä. Vår uppgift är att tillsammas med huvudmäe förmedla kuskap krig arbetsmiljöfrågor och utveckla

Läs mer

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014 MARKNADSPLAN Kugälvs kommu 2010-2014 Fastställd av KF 2010-06-17 1 Iehåll Varför e markadspla? 3 Mål och syfte 4 Markadsförutsättigar 5 Processer, styrig och orgaisatio 6 Politisk styrig 7 Politisk styrig,

Läs mer

KMR. mjölkersättning för kattungar BRUKSANVISNING. www.kruuse.com

KMR. mjölkersättning för kattungar BRUKSANVISNING. www.kruuse.com KMR mjölkersättig för kattugar BRUKSANVISNING De bästa starte för e yfödd kattuge är självklart att dia mammas mjölk. För e yfödd kattuge är det framför allt viktigt att få i sig mammas mjölk de två första

Läs mer

Sätra. Skärholmen. kurva. Sätraskogens naturreservat. vara minst 10 meter höga för att påverkan på närområdet ska bli liten.

Sätra. Skärholmen. kurva. Sätraskogens naturreservat. vara minst 10 meter höga för att påverkan på närområdet ska bli liten. Upprättd de 5 mj 2011 Arbetspl, Beskrivig, E4 Förbifrt Stockholm f å Sätr Sätr Sätrskoges turreservt Gåg- och cykelbro blir kvr i smm läge sv ä ge Skärhol msbäcke Sk ä rh ol m VA-sttio och mottgigssttio

Läs mer

Utlandskyrkans krisberedskap

Utlandskyrkans krisberedskap Utladskyrkas krisberedskap hadbok för beredskapsplaerig Kyrkokasliet Uppsala Sveska kyrkas kriscetrum 2 Kotaktiformatio veska kyrka i utladet S Kyrkokasliet 751 70 Uppsala Tel. 018-16 95 00 www.sveskakyrka.se

Läs mer

Röjning en handledning från Korsnäs Skog

Röjning en handledning från Korsnäs Skog Röjig e hadledig frå Korsäs Skog April 2010 1 Korsäs Miljöpolicy i vår verksamhet Asvarig: Begt Bruberg Giltig frå: 080507 Upplaga: r 11 Ersätter: 051121 Korsäs Skogs policyförklarig 1. Vi följer lagstiftig

Läs mer

Övningstentamen i MA2018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp

Övningstentamen i MA2018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp Övigstetame i MA08 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp Hjälpmedel: Räkedosa och medföljade formelsamlig! Täk på att dia lösigar ska utformas så att det blir lätt för läsare att följa dia takegågar.

Läs mer

KONSEKVENSANALYS 1 (5) INDIVID ALT ORGANISATION (markera vad bedömningen avser)

KONSEKVENSANALYS 1 (5) INDIVID ALT ORGANISATION (markera vad bedömningen avser) KONSEKVENSANALYS 1 (5) INDIVID ALT ORGANISATION (markera vad bedömige avser) Orgaisatio Faktorer att bedöma Påverkar förädrige? Kosekves av förädrige Kosekvesbeskrivig Åtgärdsförslag Asv. sig Klart datum

Läs mer

Tentamen i matematisk statistik

Tentamen i matematisk statistik Tetame i matematisk statistik Uppgift : På e arbetsplats skadades % av persoale uder ett år. 60% av alla skadade var mä. 0% av alla aställda var kvior. Är det maliga eller kviliga aställda som löper störst

Läs mer

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I MS-A0409 Grudkurs i diskret matematik I G. Gripeberg Mägder och logik Relatioer och fuktioer Aalto-uiversitetet oktober 04 Kombiatorik etc. G. Gripeberg (Aalto-uiversitetet MS-A0409 Grudkurs i diskret

Läs mer

a utsöndring b upptagning c matspjälkning d cirkulation

a utsöndring b upptagning c matspjälkning d cirkulation I levade varelser bryts stora och sammasatta molekyler ed till små och ekla molekyler. Vad kallas dea process? S02_01 a utsödrig b upptagig c matspjälkig d cirkulatio S042009 Kalle hade ifluesa. Ha spelade

Läs mer

GRÖNSTRUKTURPROGRAM FÖR BROMÖLLA KOMMUN

GRÖNSTRUKTURPROGRAM FÖR BROMÖLLA KOMMUN GRÖNSTRUKTURPROGRAM FÖR BROMÖLLA KOMMUN Upprättad 2004 Atage av Kommufullmäktige Kf 05-03-21 28 GRÖNSTRUKTURPROGRAM FÖR BROMÖLLA KOMMUN Förord Kommustyrelse uppdrog 2003-02-05 åt miljöutskottet att asvara

Läs mer

Familje- juridik Här är dina rättigheter. Bostad& fastighet. Sambo eller gift? Sambo eller gift? Privata Affärers serie om. Del 3

Familje- juridik Här är dina rättigheter. Bostad& fastighet. Sambo eller gift? Sambo eller gift? Privata Affärers serie om. Del 3 Äkteskap& samboförhållade Huvudregel eligt sambolage är att bostad och bohag, som skaffats för Är i ekoomiskt jämställda, det vill säga har ugefär lika stora skulder eller tillgågar, har det kaske ite

Läs mer

Markanvisningsavtal för och försäljning av fastigheten Gesällen 25

Markanvisningsavtal för och försäljning av fastigheten Gesällen 25 TJÄNSTSKRIVLS Hadläggare atum Äredebeteckig Johaa Kidqvist -05- KS /05 50 Kommufullmäktige Markavisigsavtal för och försäljig av fastighete Gesälle 5 Förslag till beslut Kommufullmäktige godkäer förslag

Läs mer

Applikationen kan endast användas av enskilda användare med förtroenderapportering.

Applikationen kan endast användas av enskilda användare med förtroenderapportering. Aktiverig mobil app 1 Aktiverig mobil app Aktiverig mobil app aväds för att koppla e eskild avädare till Visma Agdas mobilapplikatio. Applikatioe ka edast avädas av eskilda avädare med förtroederapporterig.

Läs mer

Enkel slumpvandring. Sven Erick Alm. 9 april 2002 (modifierad 8 mars 2006) 2 Apan och stupet 3 2.1 Passagesannolikheter... 3 2.2 Passagetider...

Enkel slumpvandring. Sven Erick Alm. 9 april 2002 (modifierad 8 mars 2006) 2 Apan och stupet 3 2.1 Passagesannolikheter... 3 2.2 Passagetider... Ekel slumpvadrig Sve Erick Alm 9 april 2002 (modifierad 8 mars 2006) Iehåll 1 Iledig 2 2 Apa och stupet 3 2.1 Passagesaolikheter............................... 3 2.2 Passagetider....................................

Läs mer

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik Föreläsig 3 732G04: Surveymetodik Dages föreläsig Obudet slumpmässigt urval (OSU) Populatiosparametrar och stickprovsstatistikor Vätevärdesriktighet Ädliga och oädliga populatioer Medelvärde, adel Kofidesitervall

Läs mer

HOW TO GROW. .how to grow. .how not to grow 15 % 74a%

HOW TO GROW. .how to grow. .how not to grow 15 % 74a% pl a e r i gs s t r a t e g i e r f ö r h å l l b ar utveckl i g i M ar i estad.how to grow.how ot to grow Det går ite bygga hållbara miljöer, me det går att plaera och bygga miljöer som stöder och uppmutrar

Läs mer

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd Iformatiostekologi Tom Smedsaas 10 augusti 016 Geomsittligt sökdjup i biära sökträd Detta papper visar att biära sökträd som byggs upp av slumpmässiga data är bra. Beteckigar och defiitioer Defiitio De

Läs mer

Östersjön är ett unikt men hotat hav. Efter den här lektionen kommer du att veta:

Östersjön är ett unikt men hotat hav. Efter den här lektionen kommer du att veta: Östersjöambassadör Östersjö är ett uikt me hotat hav. Efter de här lektioe kommer du att veta: vilke betydelse Östersjö har som ekosystem varför Östersjö är ett hotat hav vad du ka göra för att rädda Östersjö

Läs mer

Parkerings- och handelsutredning Kristianstad centrum

Parkerings- och handelsutredning Kristianstad centrum Parkerigs- och hadelsutredig Kristiastad cetrum Del 1: Parkerigsstrategi, kompletterade iveterig 2011-11-21 Beställare Kristiastad kommu Aders Magusso Joha Gomér Lars Nyström Atkis Simo Radahl, Atkis Eli

Läs mer

Plantering. en handledning från BillerudKorsnäs

Plantering. en handledning från BillerudKorsnäs Platerig e hadledig frå BillerudKorsäs 26 aug 2013 1. Vi följer lagstiftig och miljöcertifierigskrav. Att miljöapassa skogsbruket är vårt övergripade miljömål. Vi tar häsy till verksamhetes miljöaspekter

Läs mer

Frisörens arbetsmiljö

Frisörens arbetsmiljö Frisöres arbetsmiljö Iehåll De goda arbetsmiljö 3 Saloge som arbetslokal 4 Hälsa 9 Riskmomet i arbetet 11 Hygie 15 Belastigsergoomi 17 Arbetsklimat 18 Säkerhet 21 Rå, hot och våld 23 Miljöavfall 25 Tips

Läs mer

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet? Statistisk aalys Vilka slutsatser ka dras om populatioe med resultatet i stickprovet som grud? Hur säkra uttalade ka göras om resultatet? Mats Guarsso Tillämpad matematik III/Statistik - Sida 83 Exempel

Läs mer

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet Doktoraderas uppfattigar om si forskarutbildig vid Uppsala uiversitet Resultat frå e uiversitetsövergripade ekätudersökig: Språkveteskapliga fakultete Ehete för kvalitet och utvärderig Maria Wolters Maj

Läs mer

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på?

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på? SveTys Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2 Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2008 SveTys, Uta Schulz, Reibek 3 Iledig När ma gör affärer i Tysklad eller

Läs mer

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden.

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden. Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåe uder tide 1985-07-01 och framåt i tide. OBSERVERA att översikte grudar sig på e iveterig, som ite är klar! Atalet ärede och urval av ärede ka komma att

Läs mer

Planområdets förutsättningar

Planområdets förutsättningar Plaområts förutsättigar Bjärehalvö är atursköa le av Halladsåse som sticker ut i Kattegatt. Åse bildar gräs mella ladskape Hallad och åe. Halladsåse ligger till största le i åe och sträcker sig frå Örkelljuga

Läs mer

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) 1 Föreläsig 6, Ht 2 Hambley avsitt 12.7 (äve 7.3 för de som vill läsa lite mer om gridar) Biära tal Vi aväder ormalt det decimala talsystemet, vilket har base 10. Talet 2083 rereseterar då 2 10 3 0 10

Läs mer

Grönstrukturplan för Åstorps kommuns samhällen Åstorp, Nyvång, Hyllinge och Kvidinge

Grönstrukturplan för Åstorps kommuns samhällen Åstorp, Nyvång, Hyllinge och Kvidinge Gröstrukturpla för Åstorps kommus samhälle Åstorp, Nyvåg, Hyllige och Kvidige Atage 2011-08-29 Kf 92 Gröstrukturpla 2011-1 2 - Gröstrukturpla 2011 Atage av kommufullmäktige 2011-08-29. Framtage uder våre-sommare

Läs mer

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm?

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm? Framtidsutredige 2007 Vad kostar det tillgägliga och trygga Stockholm? I dea rapport kommer stades ekoomiska framtidsutsikter att diskuteras. Klarar stade äve fortsättigsvis av åtagadet att erbjuda e god

Läs mer

Plattformshissar från Cibes Lift för alla byggnader

Plattformshissar från Cibes Lift för alla byggnader Plattformshissar frå Cibes Lift för alla byggader Smarta, säkra och ekla att istallera DESIGN - RELIABILITY - EXPERIENCE Iehåll Om Cibes Lift 3 Kudperspektiv 4 Service och uderhåll 5 Miljöfokus 6 De lilla

Läs mer

Funktionsteori Datorlaboration 1

Funktionsteori Datorlaboration 1 Fuktiosteori Datorlaboratio 1 Fuktiosteori vt1 2013 Rekursiosekvatioer och komplex aalys Syftet med datorövige Öviges ädamål är att ge ett smakprov på hur ett datoralgebrasystem ka avädas för att att lösa

Läs mer

Tentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE035

Tentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE035 Tetame i Flervariabelaalys F/TM, MV35 8 3 kl. 8.3.3. Hjälpmedel: Iga, ej räkedosa. Telefo: Oskar Hamlet tel 73-8834 För godkät krävs mist 4 poäg. Betyg 3: 4-35 poäg, betyg 4: 36-47 poäg, betyg 5: 48 poäg

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Måadsrapport Jauari 2015 Måadsrapport Juli 2015 Måadsrapport Februari 2015 Måadsrapport Augusti 2015 Måadsrapport Mars 2015 Måadsrapport September 2015 Måadsrapport April 2015 Måadsrapport Oktober 2015

Läs mer

Installationsanvisning Bruks- och eldningsinstruktion 411638 IAV 0212-10 1995-09-05 LEK LEK. Handölkassetten

Installationsanvisning Bruks- och eldningsinstruktion 411638 IAV 0212-10 1995-09-05 LEK LEK. Handölkassetten Istallatiosavisig Bruks- och eldigsistruktio 468 IAV 0-0 995-09-05 Hadölkassette Bäste Hadöl-ägare! Vi öskar Er välkomme till Hadöl-familje och hoppas att Ni får mycket glädje av Hadölkassette. Vi tror

Läs mer

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I MS-A0409 Gudkus i disket matematik Sammafattig, del I G. Gipebeg 1 Mägde och logik 2 Relatioe och fuktioe Aalto-uivesitetet 15 maj 2014 3 Kombiatoik etc. G. Gipebeg Aalto-uivesitetet MS-A0409 Gudkus i

Läs mer

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som Aritmetiska summor Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som, 4, 6, 8, 10, 1, 14, 000, 1996, 199, 1988, 0.1, 0., 0.3, 0.4, för vilka differese mella på varadra följade tal kostat. Aritmetiska summor

Läs mer

Parkeringsplatser i Älmhult centrum

Parkeringsplatser i Älmhult centrum Uppdragsr: 14939 1 (3) PM Parkerigs i Älmhult cetrum L:\13\Älmhult\14 939 IKEA mm\-wspuppdrag\3_dokumet\3_pm\pm Parkerig.doc Mall: Allmä - Ståede - 23.dot ver 1. 211-9-13 Uppdragsasvarig: Bo Lidelöf WSP

Läs mer

TRIBECA Finansutveckling

TRIBECA Finansutveckling TRIBECA Rådgivare iom fiasiella helhetslösigar TRIBECA a s k r e i v g S f a s k r i e v g S f g g r r e e a r a r e e i i f f TRIBECA s målsättig är att bidra med råd & produkter som hela tide gör att

Läs mer

TMS136: Dataanalys och statistik Tentamen 2013-10-26 med lösningar

TMS136: Dataanalys och statistik Tentamen 2013-10-26 med lösningar TMS36: Dataaalys och statistik Tetame 03-0-6 med lösigar Examiator och jour: Mattias Sude, tel. 0730 79 9 79 Hjälpmedel: Chalmersgodkäd räkare och formelsamlig formelsamlig delas ut med teta). Betygsgräser:

Läs mer

Sannolikheter 0 < P < 1. Definition sannolikhet: Definition sannolikhet: En sannolikhet kan anta värden från 0 till 1

Sannolikheter 0 < P < 1. Definition sannolikhet: Definition sannolikhet: En sannolikhet kan anta värden från 0 till 1 Saolikheter E saolikhet ka ata värde frå 0 till 1 0 < P < 1 Beteckas: P Pr Prob Saolikhete för e hädelse Hädelse A P(A) Pr(A) Prob(A) Defiitio saolikhet: De frekves med vilke hädelse av itresse iträffar

Läs mer

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys Luds tekiska högskola Matematikcetrum Matematisk statistik STATISTISKA METODER FÖR SÄKERHETSANALYS FMS065, HT-15 Datorövig 2 Fördeligar iom säkerhetsaalys I dea datorövig ska vi studera ågra grudläggade

Läs mer

Förena Förbättra Förändra

Förena Förbättra Förändra Lässamordig ANDT Förea Förbättra Förädra Lässamordara för ANDT-frågor arbetar med olika förebyggade åtgärder iom alkolhol- och drogområdet. I vår lässamordarroll igår att förverkliga de politiska mål som

Läs mer

Luftkvalitet i tunnlar. Marianne Klint 2013-04-18

Luftkvalitet i tunnlar. Marianne Klint 2013-04-18 Luftkvalitet i tunnlar Marianne Klint 2013-04-18 Höga luftföroreningshalter i tunnlar Södra Länken, kvävedioxidhalter, årsmedelvärde: 300 µg/m 3. Ungefär 6 gånger högre än på Hornsgatan, 50 µg/m 3. (MKN

Läs mer

Från molekylnivå till samhällsnytta. Dokumentation från konferens aktuell forskning om alkohol och narkotika 8 oktober 2015 i Göteborg

Från molekylnivå till samhällsnytta. Dokumentation från konferens aktuell forskning om alkohol och narkotika 8 oktober 2015 i Göteborg Frå molekylivå till samhällsytta Dokumetatio frå koferes aktuell forskig om alkohol och arkotika 8 oktober 2015 i Göteborg Toy Johasso, 1:e vice ordförade i Hälso- och sjukvårdsstyrelse, Västra Götaladsregioe

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1(10) Svar lämat av (kommu, ladstig, orgaisatio etc.): Remiss Remissvar lämas i kolume Tillstyrkes term och Tillstyrkes (iitio) och evetuella sypukter skrivs i kolume Sypukter. Begreppe redovisas i Socialstyrelses

Läs mer

Leica Lino. Noggranna, självavvägande punkt- och linjelasers

Leica Lino. Noggranna, självavvägande punkt- och linjelasers Leica Lio Noggraa, självavvägade pukt- och lijelasers Etablera, starta, klart! Med Leica Lio är alltig lodat och perfekt apassat Leica Lios projekterar lijer eller pukter med millimeterprecisio och låter

Läs mer

Bullerutredning Ulkavallen

Bullerutredning Ulkavallen Bullerutredning Ulkavallen Efter nya mätningar konstateras att flödena inte ändrats radikalt och inte påverkar bullerutredningens resultat. De värden som antagits av kommunen 2010 står kvar. Detta betyder

Läs mer

välkommen till Bröderna Lejonhjärta nyhet!

välkommen till Bröderna Lejonhjärta nyhet! yhet! Brödera Lejohjärta Illustratio Igrid Vag Nyma / Saltkråka AB välkomme till Vi har öppet alla dagar frå 20 maj till 28 augusti samt helgöppet hela september. Uder höste har vi öppet vissa veckodagar

Läs mer

Förslag FÖRSLAG. Riktlinjer

Förslag FÖRSLAG. Riktlinjer Förslag Riktlijer Övergripade riktlijer för lokaliserig Följade övergripade riktlijer gäller vid prövig av vidkraftsetablerigar. Riktlijera gäller för stora verk, 14-15 meter där gräse edåt är verk med

Läs mer

( ) ( ) Kap. 5.5-7. Kolligativa egenskaper + fasjämvikter för 2-komponentsystem 5B.2/5.5 Kolligativa egenskaper R T

( ) ( ) Kap. 5.5-7. Kolligativa egenskaper + fasjämvikter för 2-komponentsystem 5B.2/5.5 Kolligativa egenskaper R T Ka. 5.5-7. Kolligativa egeskaer + fasjämvikter för 2-komoetsystem 5.2/5.5 Kolligativa egeskaer Kolligativa egeskaer: Egeskaer som edast beror å atalet artiklar som lösts Förutsättig: utsädda lösigar, lösta

Läs mer

Bilaga 1 Formelsamling

Bilaga 1 Formelsamling 1 2 Bilaga 1 Formelsamlig Grudbegre, resultatlaerig och roduktkalkylerig Resultat Itäkt - Kostad Lösamhet Resultat Resursisats TTB Täckigsgrad (TG) Totala itäkter TB Säritäkt Divisioskalkyl är de eklaste

Läs mer

Stadsbyggande och farligt gods

Stadsbyggande och farligt gods Stadsbyggade och farligt gods Dialog-pm 2004:2 Aktualiserig av Översiktspla 2000 Malmö Stadsbyggadskotor mars 2004 Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade och farligt gods Sammafattig Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade

Läs mer

(a) om vi kan välja helt fritt? (b) om vi vill ha minst en fisk av varje art? (c) om vi vill ha precis 3 olika arter?

(a) om vi kan välja helt fritt? (b) om vi vill ha minst en fisk av varje art? (c) om vi vill ha precis 3 olika arter? Lösigar Grudläggade Diskret matematik 11054 Tid: 1.00-17.00 Telefo: 036-10160, Examiator: F Abrahamsso 1. I de lokala zoo-affäre fis 15 olika fiskarter med mist 0 fiskar utav varje art). På hur måga sätt

Läs mer

Detaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad

Detaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad 1/5 Sektor samhällsbyggad Datum Beteckig 2015-02-10 PLAN.2014.19 Plaehete Hadläggare Jey Olausso Detaljpla Ekedal södra Behovsbedömig Förslag Geomföradet av plaförslaget bedöms ite medföra ågo betydade

Läs mer

Lösningsförslag 081106

Lösningsförslag 081106 Lösigsförslag 86 Uppgift Trädslag: kvalitativ, omialskala (diskret) Diameter: kvatitativ, kvotskala, kotiuerlig Höjd: kvatitativ, kvotskala, kotiuerlig Ålder: kvatitativ, kvotskala, kotiuerlig Trädslag:

Läs mer

Enkät inför KlimatVardag

Enkät inför KlimatVardag 1 Ekät iför KlimatVardag Frågora hadlar om dia förvätigar på och uppfattigar om projektet, samt om hur det ser ut i ditt/ert hushåll idag. Ekäte är uderlag för att hushållet ska kua sätta rimliga och geomförbara

Läs mer

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 4 (del 2)

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 4 (del 2) Fiasiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 008) Föreläsig 4 (del ) Pukt- och itervallskattig (LLL Kap 10) Departmet of Statistics (Gebreegus Ghilagaber, PhD, Associate Professor) Fiacial Statistics (Basic-level

Läs mer

MTC. Förstklassig forskning och utbildning i internationell miljö

MTC. Förstklassig forskning och utbildning i internationell miljö Istitutioe för Mikrobiologi, Tumör- och Cellbiologi (MTC) MTC Förstklassig forskig och utbildig i iteratioell miljö Fakta om MTC Talare, moderatorer och orgaisatörer vid MTCs 15-årsjubileumssymposium på

Läs mer

E 4 Förbifart Stockholm

E 4 Förbifart Stockholm E 4 Förbifart Stockholm Komplettering Tillåtlighet Fråga 11 PM En bedömning av hälsorisker vid färd i långa tunnlar 2009-02-26 3 (11) Innehåll 1 Kompletteringsuppgift 11... 4 2 Allmänt om trafikföroreningar

Läs mer

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005 Dr 1345/01/2005 Föreskrift om publicerig av yckeltal för elätsverksamhete Utfärdad i Helsigfors de 2. december 2005 Eergimarkadsverket har med stöd av 3 kap. 12 3 mom. i elmarkadslage (386/1995) av de

Läs mer

Tentamen i Kunskapsbaserade system, 5p, Data 3

Tentamen i Kunskapsbaserade system, 5p, Data 3 Kuskapsbaserade system, tetame 2000-03-0 Istitutioe för tekik Tetame i Kuskapsbaserade system, 5p, Data 3 Datum: 2000-03-0 Tid: 8.00-3.00 Lärare: Potus Bergste, 3365 Hjälpmedel: Miiräkare Uppgiftera ska

Läs mer

VI PLANERAR NYTT I HOLMA OCH KROKSBÄCK. Nu vill vi veta vad du tycker om planerna

VI PLANERAR NYTT I HOLMA OCH KROKSBÄCK. Nu vill vi veta vad du tycker om planerna VI PLERAR YTT I MA OCH KROKSBÄCK u vill vi veta vad du tycker om planerna Du kan vara med och påverka! Den här broschyren är en sammanfattning av det planprogram som beskriver hur Malmö stad vill utveckla

Läs mer

Helgö etapp 1 och 2, Ekerö. Trafikbullerutredning till detaljplan. Rapport nummer: 2014-149 r01 (Förhandskopia) Datum: 2014-10-14

Helgö etapp 1 och 2, Ekerö. Trafikbullerutredning till detaljplan. Rapport nummer: 2014-149 r01 (Förhandskopia) Datum: 2014-10-14 Rapport nummer: 2014-149 r01 (Förhandskopia) Datum: 2014-10-14 Helgö etapp 1 och 2, Ekerö Trafikbullerutredning till detaljplan L:\2014\2014-149 SS Helgö, Ekerö, Combitech AB\Rapporter\2014-149 r01.docx

Läs mer

Multiplikationsprincipen

Multiplikationsprincipen Kombiatori Kombiatori hadlar oftast om att räa hur måga arragemag det fis av e viss typ. Multipliatiospricipe Atag att vi är på e restaurag för att provsmaa trerättersmåltider. Om det fis fyra förrätter

Läs mer

YTTRE CENTRUM, SÖDRA

YTTRE CENTRUM, SÖDRA TECKENFÖRKLARING Barrskog ge vä Lövskog Gräsmarker Impedimet SETHS HAGE Parker Nygata ge ä av Grö Gårdspark Sofia gata Gröig Allé sv ä ge Trädgårdar dra Sto rga Bostadsträdgårdar Ha ta lla ryd Villaträdgårdar

Läs mer

Bolagsstämma. LGP Telecom Holding AB, Box 1178, 171 23 Solna Telefon: 08-50 74 80 00 Hemsida: www.lgptele.com

Bolagsstämma. LGP Telecom Holding AB, Box 1178, 171 23 Solna Telefon: 08-50 74 80 00 Hemsida: www.lgptele.com Årsredovisig 2000 Bolagsstämma Ordiarie bolagsstämma äger rum tisdage de 24 april 2001 kl 17.00 i Wallebergssale, Igejörsveteskapsakademie, Grev Turegata16, Stockholm. Amäla Aktieägare som öskar deltaga

Läs mer

Kommunstyrelsens planutskott

Kommunstyrelsens planutskott KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Reviderad 8 jui 2015 Kommustyrelses plautskott Tid Tisdage de 9 jui 2015 kl. 10:00 Plats KS-sale, stadshuset Eligt uppdrag Aette Mellström Föredragigslista Val av protokollsjusterare

Läs mer

Plan för hasselmus vid Paradis, Sparsör

Plan för hasselmus vid Paradis, Sparsör 2010-06-28 Pla för hasselmus vid radis, Sparsör Bakgrud och syfte E pla för hasselmus har tagits fram i sambad med detaljplaeläggig av fastighet radis 1:4 i Sparsör, Borås Stad. Detaljpla syftar till att

Läs mer

Föreläsning G04 Surveymetodik 732G19 Utredningskunskap I

Föreläsning G04 Surveymetodik 732G19 Utredningskunskap I Föreläsig 5 732G04 Surveymetodik 732G19 Utredigskuskap I Dages föreläsig Klusterurval Estegs klusterurval Tvåstegs klusterurval Klusterurval med PPS 2 Klusterurval De urvalsdesiger som diskuterats hittills

Läs mer

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed Föroreade område Årsredovisig Örserumsvike Birgit Fleig Auktoriserad revisor Sustaiability Director birgit.fleig@se.ey.com 19 september 2005 1 2 Årsredovisigslage och god redovisigssed Föroreade område

Läs mer

Gymnasiet 5 Östra Kvarnbergsplan, Huddinge

Gymnasiet 5 Östra Kvarnbergsplan, Huddinge Rapport nummer: 2014-165 r01 Datum: 2014-12-16 Gymnasiet 5 Östra Kvarnbergsplan, Huddinge Trafikbullerutredning L:\2014\2014-165 MS Gymnasiet 5 Östra Kvarnbergsplan, Sundell Arkitekter AB\Rapporter\2014-165

Läs mer

Välkommen hem till Strängnäs

Välkommen hem till Strängnäs Välkomme hem till Strägäs Välkomme till Brf. Boviera Strägäs Nu kommer Boviera till Strägäs. Vi bygger ett uikt gröt boede med mycket hjärta, gemeskap, glädje och trygghet. Boviera är för dig som är 55+

Läs mer

Utvärdering av tidigarelagd start av prismätningar i nya radio- och TV-butiker

Utvärdering av tidigarelagd start av prismätningar i nya radio- och TV-butiker (5) PM till Nämde för KPI [205-05-8] PCA/MFO Kristia tradber Aders Norber Utvärderi av tidiarelad start av prismätiar i ya radio- och TV-butier För iformatio Prisehete har atait e stevis asats av implemeteri

Läs mer

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26 Avdelige för elektriska eergisystem EG225 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårtermie 25 Tetame 9 mars, 8: 2:, Q22, Q26 Istruktioer Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Det är valfritt att också

Läs mer

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner. Föreläsig 12 LV1, Torsdag 12/10 Upplägg 1. Kofidesitervall för proportioer. 2. Kofidesitervall för skillade mella två proportioer. 3. Grafteori Kofidesitervall för proportioer Atag att vi vill skatta adele

Läs mer

BASORT ÅHUS FÖRUTSÄTTNINGAR

BASORT ÅHUS FÖRUTSÄTTNINGAR BASORT ÅHUS FÖRUTSÄTTNINGAR ÅHUS IDAG Åhus präglas av sitt läge vid Helgeås myig i ett kustområde med milslåga sadsträder, tallskog i ett småkuperat dyladskap och magra ägsmarker i mot lad. E tuseårig

Läs mer

VÄG 34 / 1050 / 1123 STORA SJÖGESTAD MKB TILL ARBETSPLAN ILLUSTRATIONSPLAN

VÄG 34 / 1050 / 1123 STORA SJÖGESTAD MKB TILL ARBETSPLAN ILLUSTRATIONSPLAN Motala I Gräns för arbetsplan Pendelparkering Hållplatser för lokala bussar Möjlig bullerskärm G H F Ny bro över väg 34 D Gång- och cykelväg 1123 Fornåsa 1050 B K L C E Hållplats för expressbussar Befintlig

Läs mer

Vi samlar in farligt avfall s.6. s.3. KÄÄNTÖ- PUOLELLA suomenkielinen versio! s.8. s.4. Ekorosks kundtidning Ekoroskin asiakaslehti

Vi samlar in farligt avfall s.6. s.3. KÄÄNTÖ- PUOLELLA suomenkielinen versio! s.8. s.4. Ekorosks kundtidning Ekoroskin asiakaslehti Julkie tiedote kaikkii kotitalouksii 1 2011 Ekorosks kudtidig Ekoroski asiakaslehti KÄÄNTÖ- PUOLELLA suomekielie versio! Vi samlar i farligt avfall s.6 eergiavfall i ljus påse AKTUELLT: bioavfall i svart

Läs mer

Kollektivt bindande styre på global nivå

Kollektivt bindande styre på global nivå Iteratioell ivå Global, regioal eller mellastatlig? Allt fler viktiga politiska frågor går ite lägre att lösa på atioell ivå. Folk över hela världe berörs exempelvis av växthuseffekte. Vad fis det för

Läs mer

Innehållsförteckning Tabeller och polynom

Innehållsförteckning Tabeller och polynom Iehållsförteckig Tabeller och polyom -Utsigal och seebeckkoefficieter för termoelemet B, E, J, K, N, R, S, T eligt IEC 60584 (1995). 10:2 -Utsigal för termoelemet W3Re/W25Re och W5Re/W26Re eligt ASTM 988

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 26 mars 2004, klockan

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 26 mars 2004, klockan Karlstads uiversitet Istitutioe för iformatiostekologi Avdelige för Statistik Tetame i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäg) 6 mars 004, klocka 14.00-19.00 Tillåta hjälpmedel: Bifogad formelsamlig (med

Läs mer

Tolkning av sannolikhet. Statistikens grunder, 15p dagtid. Lite mängdlära. Lite mängdlära, forts. Frekventistisk n A /n P(A) då n

Tolkning av sannolikhet. Statistikens grunder, 15p dagtid. Lite mängdlära. Lite mängdlära, forts. Frekventistisk n A /n P(A) då n Tolkig av saolikhet Statistikes gruder, 15p dagtid HT 01 Föreläsigar F4-F6 Frekvetistisk A / A) då Klassisk atal(a) / atal(ω) = A) storlek(a) / storlek(ω) = A) Subjektiv (persolig) isats/total vist = A)

Läs mer