Grönstrukturplan för Åstorps kommuns samhällen Åstorp, Nyvång, Hyllinge och Kvidinge

Transkript

1 Gröstrukturpla för Åstorps kommus samhälle Åstorp, Nyvåg, Hyllige och Kvidige Atage Kf 92 Gröstrukturpla

2 2 - Gröstrukturpla 2011 Atage av kommufullmäktige Framtage uder våre-sommare Projektgrupp: Ja Alfredsso, bildigsförvaltige, Aders Arosso och Lia Dössig, miljökotoret, Camilla Persso och Elisabeth Dahlgre, samhällsbyggadskotoret, Åsa Jakobsso och Toy Svesso, Regiomuséet Kristiastad, Lea Röig, stadsarkitekt samt Lida Svederberg projektledare bygg- och miljökotoret. Foto: Charlotte Ludberg s 9 och s 43, Ja-Ige Nicader s 1 och s 40 i övrigt Lida Svederberg, Åsa Jakobsso samt Toy Svesso. Medfiasierig i projektet har skett med statligt bidrag till lokala aturvårdsprojekt, LONA.

3 Iehållsförteckig Bakgrud, syfte och mål Vad är gröstruktur? Gröstrukturpla? Mål Avgräsig av projektet Avädig Befitlig gröstruktur Tillgåg Nåbarhet Kvalité Sociala värde Kulturella värde Ekologiska värde Bar och ugdomar Äldre Besöksärig Aalys av samhälleas gröstruktur Åstorp Nyvåg Hyllige Kvidige Biologisk ordlista Refereser Kartor som bilagor Gröstrukturpla

4 Bakgrud, syfte och mål Iför arbetet med e y kommuövergripade översiktspla har Bygg- och miljöämde gett plakotoret i uppdrag att arbeta fram e gröstrukturpla för kommues samhälle Åstorp, Nyvåg, Kvidige och Hyllige. Vad är gröstruktur? Med begreppet gröstruktur omfattas all grö mark i stade och dess ärmaste omgivig. Här igår såväl parker som aturområde, bostadsgårdar, skolgårdar, begravigsplatser, koloiområde, vägimpedimet, vattestrukturer och priv trädgårdar. Gröstruktures viktigaste fuktioer ka härledas till: Folkhälsa (plats för vila, rekreatio, lek och socialt umgäge) Stades idetitet (kulturhistoria, stadsbild, attraktivitet mm) Stades hälsa och klimat (luftreig, dammbidig, temperaturutjämig, lä, biologisk mågfald, kretsloppstekik mm) Gröstrukturpla? E gröstrukturpla ska vara ett kuskapsuderlag krig gröstruktur. Hur ser gröstrukture ut i Åstorps kommus samhälle och vad iehåller de? Åstorps kommu är e kommu som växer. De stora adele högkvalitativ jordbruksmark kombierat med adra platsspecifika förutsättigar gör att de för flera av samhällea kommer att vara itressat att studera förtätigar. När samhälle ska förtätas är gröstrukture i fokus dels geom att det ofta är dea som tas i aspråk helt eller delvis dels för att det i e stad som blir större och tätare är äu viktigare att det fis gröstruktur av hög kvalitet. Därför behövs e helhetsbild för att kua överblicka och säkerställa befitliga värde. Geom helhetsbilde ka ma också se hur vissa ytor evetuellt skulle behöva utvecklas eller fia ytor som är möjliga att bebygga. Kuskap om och helhetssy på de gröa områdeas betydelse. Läs mer om barperspektivet och baritervjuer på s 12. Mål Målet är att presetera e gröstrukturpla för våra samhälle Åstorp, Nyvåg, Kvidige och Hyllige, som stöd iför kommade översiktspla och detaljplaer för att uppå e god och lågsiktigt hållbar samhällsutvecklig som möjligt. Målet är också att materialet ska ispirera att utyttja och satsa på gröstrukture som e viktig del i utveckladet av samhälleas attraktioskraft. Materialet vill lyfta fram vilka fia möjligheter som fis. Avgräsig och metod Projektet omfattar samhällea Åstorp, Nyvåg, Kvidige och Hyllige. Karterige har huvudsaklige gjorts med hjälp av digitalt kartmaterial och ortofoto som uderlag. Iveterige har gjorts geom platsbesök vid flera tidpukter. Värderigsbedömigar är gjorda utifrå expertkuade me har kompletterats med iformatio frå krigboede och itervjuer med bar. Materialet har också varit utsät för samråd uder ovember 2010 till samtliga kommuala förvaltigar och istaser, politiska partier och föreigslivet för fördjupig och förakrig. 4 - Gröstrukturpla 2011

5 Avädig Detta dokumet är täkt att aväda som ett klassiskt kuskapsuderlag och ispiratiosskrift. Det ka läsas frå börja till slut eller avädas som e uppslagsbok utifrå itresseperspektiv. Iformatioe fis äve GISbaserad och är då täkt att kua fugera på ett ekelt sätt i det vardagliga plaerigs- och utveckligsarbetet. Samtidigt ka GIS-skiktet uppdateras och bli levade på ett aat sätt. Befitlig gröstruktur Neda följer e beskrivig av befitlig gröstruktur utifrå tre aspekter. 1 Tillgåg- de faktiska resurse gröstruktur och dess bestådsdelar Nåbarhet de faktiska och upplevda tillgäglighete till gröstrukture Kvalitet gröstruktures storlek, iehåll och värde De tre aspektera samverkar me beroede på tillgåge till gröstruktur, ladskapets förutsättigar samt typ av stadsbebyggelse väger vissa aspekter tygre ä adra. Slutlige diskuteras i detta kapitel befitlig gröstruktur i förhållade till tre specifika brukargrupper: bar och ugdomar, äldre samt besöksärige. Tillgåg Bortsett frå Åstorps mer cetrala delar är bebyggelse- och gröytestrukture relativt likartad för samhällea. Övervägade del av bostadsbestådet består av lägeheter i småhus. Flera har ege trädgård, vilket gör de priv trädgårdsrumme i gröstrukture till e domierade och väldigt viktig del. Gröstrukture i Åstorps kommus samhälle utgörs utöver trädgårdsmark till övervägade del ästa av lika delar parkmark, aturmark, rekreatiosmark samt impedimetsytor (se diagram eda). m Diagrammet redovisar tätortsvis l kvadratmeter gröstrukturtyp. Statistike är framtage utifrå de karterig av gröstrukture som gjorts. I karterige har all gröstruktur (trädgårdsmarke redovisas dock ej på karta) karterats. Kategoriera som aväds preseteras på ästa uppslag Hyllige Kvidige Åstorp Nyvåg Priv trädgårdar Parkmark -torg Parkmark -park Parkmark -gröstråk Parkmark -gröig Lucktomter Skolgårdar Rekreatiosmark Naturmark Kyrkogårdar Impedimetsytor Bostadsgårdar 1 Bostadsära atur -ispiratio och vägledig, Boverket, 2007 Gröstrukturpla

6 Naturområde Naturmark i aslutig till eller i ärhete av tätorte och som är tillgäglig geom allemasrätte. Ka vara kommualägd, privatägd eller statligt ägd mark. Karterige tar ite häsy till fysisk tillgäglighet (terräg, stigar osv) uta det diskuteras i iveterige av det specifika området. De aturområde som bedöms vara särskilt itress ur kvalitets och åbarhetsperspektiv beäms som kärområde atur. Parkmark Kommuägd mark som i si tur delas i fyra uderkategorier. Gröig e mycket ekel yta, iehållade få och små värde sett ur alla aspekter, ofta bara e gräsyta. Park e mer komplex yta jämfört med gröige. Har ett tydligare syfte avseede gestaltig, iehåll och kvalitet. Naturligtvis fis stor variatio iom kategori. De ytor iom kategori som efter iveterig och aalys bedöms vara särskilt itress ur kvalitets- och åbarhetsperspektiv samt visar på e utveckligspotetial beäms som kärområde park. Gröstråk parkmark ofta lägs cykel- och gågstråk där de huvudsakliga och överordade betydelse av området uppfattas som förbidelse (äve om adra värde ka fias!) Torg - hårdgjord parkmark Impedimet/skyddsytor Mark vars huvudsakliga fuktio är att utgöra ett skydd krig ifrastruktur av olika slag. Marke ka vara kommuägd, privatägd eller statligt ägd. Fis i e mägd olika variater gräsytor, platerade ytor, vatteområde osv. Har ofta ekologiska värde 1 och ka ha kulturella värde. Sakar dock oftast sociala värde äve om lek förekommer iblad. Ytor av dea typ ka också vara viktiga gröa betraktelseobjekt! Lucktomter Överblive eller obebyggd mark som ite brukas. Lucktomter har oftast mycket specifika förutsättigar och bakgrud me ka vara itress att studera djupare. Rekreatiosmark ej allmätillgäglig Kommuägd eller privatägd mark med mycket höga sociala värde för de som har tillträde/tillgåg. Exempel är golfbaor, idrottsplatser, koloiträdgårdsområde osv. Då område av dea typ ofta är mycket välskötta ka det äve fias begräsade sociala värde för passerade eller som betraktelseobjekt. Ekologiska värde ka fias t ex på golfbaor och på koloiområde. Koloiområde ka också bära kulturella värde. Kyrkogård Mark med e mycket speciell och uik karaktär som ofta bär stora värde sett ur alla aspekter. Viktiga sociala värde är mötesplats och rofylldhet. 6 - Gröstrukturpla CBM, cetrum för biologisk mågfald, skriftserie 31, Tommy Leartsso och Sofia Gylje

7 Halvprivat bostadsgård I område med flerbostadshus fis ofta större bostadsgårdar vars karaktär gör att de blir viktiga delar av gröstrukture med iblad både ekologiska, sociala och kulturella värde. Större bostadsgårdar som käs allmät tillgägliga har karterats. Skolgård Skolgårdar är troligtvis blad de viktigare platsera för bar och ugdomar. Skolgårdar är därför viktiga bärare av sociala värde me ka äve iehålla ekologiska värde och iblad kulturella värde. Privat trädgårdsmark E mycket viktig och omfattade del av gröstrukture som dock ite redovisas på karta. De priv trädgårdsmarke hyser ofta höga sociala värde för de som har tillträde och utgör ofta base för grö rekreatio för dea grupp. I gruppe kvior och mä mella 45 och 65 år ger ca 70% trädgård ett högt hälsovärde. Hälsoeffektera ka framförallt härledas till psykisk, social och fysisk stimulas och aktivitet 2. De priv trädgårdsmarke ka också bära stora ekologiska och kulturella värde. I samhälle som Åstorp, Nyvåg, Hyllige och Kvidige utgörs som diagrammet ova visar e stor adel av gröstrukture av privat trädgårdsmark. Jämförelse av tillgåg mella samhällea Diagrammet eda redovisar hur tillgåge på allmät tillgäglig rekreativ gröstruktur respektive tillgåg på parkmark skiljer sig åt mella samhällea samt kommugeomsittet. Uder rubrike allmät tillgäglig gröstruktur igår parkmark, aturområde, kyrkogård, skolgård och halvprivat bostadsgård. m 2 /ivåare i samhället Hyllige Kvidige Åstorp Nyvåg Allmät tillgäglig gröstruktur Hyllige Kvidige Åstorp Parkmark Nyvåg E mer igåede aalys av respektive tätorts tillgågsförutsättigar fis som iledig till de specifika aalyse av samhället. 2 Igemar Norlig, Natures och trädgårdes betydelse för hälsa och livskvalitet, 2001 Gröstrukturpla

8 Adel allemasrättsligt tillgäglig mark För hela Åstorps kommu är tillgåge på allemasrättsligt tillgäglig mark mycket låg precis som för måga adra skåska kommuer. För Åstorps del är adele allemasrättsligt tillgäglig mark edast 10-20% av de totala markareale (att jämföra med riksgeomsittet på ca 90%) 1. Det är aturligtvis de stora adele jordbruksmark som påverkar stort. Att tillgåge på allemasrättslig mark är låg gör att trycket på samhälleas gröstruktur och äratur blir stort. Nåbarhet För att gröstrukture ska upplevas som åbar bör de fias iom 300 m frå bostade, uta barriärer emella och vara attraktivt utformad 2. I forskige har 300 meter visat sig vara ett gräsvärde för hur lågt ma är beredd att gå till ett gröområde för att ma ska aväda det ofta 3. E övergripade aalys av åbarhet till park och atur har gjorts för tätortera. 300 meter har aväts som avståd till park och 1000 meter 4 som avståd till atur. Geerellt har övervägade dele bostadsbebyggelse i samtliga samhälle 300 meter eller midre till e park. För samhällea Kvidige och Hyllige är åbarhetsbehovet till atur tillgodosett för större dele av bebyggelse. Vad gäller Åstorp/Nyvåg ka dea åbarhet bara tillgodoses för lite mer ä hälfte av bostadsbebyggelse. För Nyvåg och de västra delara av Åstorp är avstådet till atur mer ä 1000 meter. Rekreativt ätverksaalys För att fugera optimalt ur rekreativt perspektiv bör ätverket av gåg- och cykelvägar, gröstråk och aa allmät tillgäglig rekreativ gröstruktur ite vara för grovmaskigt eller osammahägade. I samhällea i Åstorps kommu är ätverke gaska sammahägade me ka aturligtvis utvecklas. Ma bör också ha i åtake att smågator (oftast hastighetsbegräsade till 30 km/h) utgör e betydade del av dessa läkar och vad detta för med sig till ett framtida plaerigsperspektiv. I de cetralare delara av samhällea ka detta bli ett större problem ä i de mer perifiera. För de cetralare delara av Åstorps samhälle ka också sägas att omgivige/ täthete gör behovet av gröa rekreativa läkar större. Kvalité Stadsbyggade är att skapa och uderhålla goda livsmiljöer. Gröstrukture ger som ett mågfuktioellt elemet ofta goda förutsättigar för goda livsmiljöer och gott lokalklimat. Stadsplaerigsideal, treder och ekoomiska resurser påverkar utformige av gröstrukture och i förlägige ofta också gröstruktures kvalité. Ma brukar defiiera kvalité i gröstruktur geom att pr om värde och iehåll me också storlek är e itressat faktor. Det går ite att komma ifrå att yta är e give förutsättig för att kua utveckla iehåll och värde. E översiktlig iveterig har gjorts utifrå tre värdeperspektiv (sociala, 1 Markavädig i Skåe, Regio Skåe, 2009 (s 71-72) 2 Bostadsära atur ispiratio och vägledig, Boverket, Grah & Stigsdotter, Fredma, Gröstrukturpla 2011

9 kultur och ekologi) för att få fram vilka värde park- och aturmarke i samhällea bär. Gröstruktures sociala värde Sociala värde i gröstrukture hadlar framförallt om mäiskas livskvalitet geom aktiviteter, upplevelser, rekreatio och mötesplatser. När allt fler veteskapliga studier visar på hur hälsa ka kopplas till tillgåg till gröa område blir det viktigt att studera hur de ka utvecklas på bästa möjliga sätt 5. Iveterige av sociala värde i park- och aturmark i Åstorps kommus samhälle har utgått frå åtta typer av sociala värde/elemet. Grö oas- Tilltalade lummigt gröt rum med omslutade gröska, ofta med blomig Lek Leka, åka pulka, kojbygge, lekplatslek Mötesplats Umgås, titta på mäiskor, folkliv, eveemag Förutsättigar för utomhuspedagogik variatio av aturkaraktärer, möjligheter till uteklassrum /sittplatser, avståd till skola Promead, motio promeera (med eller uta hud), vadra, strosa, jogga, stavgåg, cykla, åka ilies etc Att kua ta sig rut i ett ätverk av rekreativa förbidelsestråk, smågator och likade Rofylldhet koppla av, uppleva avskildhet, lug och tystad Spotaidrott fotboll, bollspel, teis, boule, kubb, bräboll etc Utblick itressat och fägslade utsikt, utblick, vy Se s 15 för hur de sociala värdea kommer i i gröytebeskrivigara. Ett av de viktigare sociala värdea som tyvärr ite ges så stort utrymme i dages gröstruktur är fuktioe mötesplats. Samhällsutvecklige visar på att behovet av allmäa mötesplatser, större och midre, kommer att öka. I befitlig park- och aturmark fis ite så måga mötesplatser me utrymme och potetial att skapa ya bra mötesplatser fis. Ett aat mycket viktigt socialt värde som tätorteras gröstruktur i mågt och mycket bär är förutsättigar för promead och motio. I kombiatio med bostadskvarteres trottoarer skapas ett ätverk (se kapitlet ova om ätverksaalys) som har sia brister me också utveckligsmöjligheter. Det fis ågra aturområde som i sig själva bär promead- och motiosvärde. Sammafattigsvis visar iveterige av sociala värde att park- och aturmarke behöver utveckla e större mågfald av och tydligare karaktärer för att kua erbjuda fler sociala värde för att vara tilltalade och attraktiv. Mäiska ställer olika krav på si utemiljö beroede på ålder, kö och bakgrud. Iom miljöpsykologiforskig vid Sveriges latbruksuiversitet (SLU) har ladskapsarkitekt och uiversitetslektor Patrik Grah sammafattat dessa behov i åtta olika typer av kvalitéer eller karaktärer 6. 5 Gröområde för fler, States folkhälsoistitut, Gröa fakta r Gröstrukturpla

10 1. Det rofyllda Uttrycker mäiskas behov av att fia e plats som ger lug. Ljude frå vid, vatte, fåglar och isekter domierar över trafik och jäktade mäiskor. 2. Det vilda De vilda ature fascierar. Här fis växter som ger itryck av att vara självsådda. I området ka ma träffa på moss- och lavbelupa steblock. Stigara ser ut att ha fuits där seda urmies tider. 3. Det artrika På våre lägtar mäiskor efter att fia tecke på de återvädade sommare; att hitta de första vitsippa eller höra de första lärka. Me året om är mäiskor itresserade av djur och växter; talgoxar, bi, myror, liljekovaljer Mågfalde av djur och växter lockar mäiskor att gå lite lägre för att hitta ågot ytt. 4. E rymd för take och vederkvickelse E miljö där ma kommer i i e aa värld, som ågra uttrycker det. Att komma bort frå stade, i till e värld där ma slipper bekymra sig om sigaler och skyltar, där ma ka adas ut. Helst ska här ite fias ågra skarpa gräser alls. Området ska hållas samma till e helhet, som i e skåsk bokskog eller mellasvesk barrbladskog, äve om ma rör sig flera hudra meter i området. Besökare ka då slappa av, fudera igeom saker och tig uder tide som ma promeerar eller kaske joggar rut. 5. Allmäige E grö, öppe, cetralt beläge plats. Här ka cirkuse slå upp sitt tält, bygdes föreig orda markad eller kaske Frälsigsarmé ka spela för att samla i pegar. Däremella ka vem som öskar spela boll, flyga drake eller bara lägga ut e filt och sola, kaske äta medhavd pickick. Seda urmies tider har mäiska haft sådaa platser. 6. Lustgårde E plats där bar och vuxa ka umgås i trygghet, där föräldrar vågar släppa bares häder så att ugara ka rasa ut. Platse ska helst var omgärdad med staket, häck eller dylikt. De ka iehålla aktiviteter som lek, odlig eller byggverksamhet (växthus, skjul, kojor, lekstugor). 7. Cetrum, feste E plats där mäiskor möts för att ha trevligt, till exempel e öjespark. Det ka äve vara särskilda kvarter i cetrum, dit mäiskor i första had söker sig för att lyssa på musik, äta gott eller bara för att se adra mäiskor koppla av och roa sig. 8. Kulture Vissa hävdar att stades själ och hjärta ite kyts till fest och öje uta till det historiska arvet. Fasciatioe iför moumet, historiska platser, gamla byggader och träd är stark. Det ka äve hadla om kyrkogårdar eller om gamla kvarter Gröstrukturpla 2011

11 Gröstruktures kulturella värde Kulturella värde i gröstruktur ka t ex vara hamlade träd, alléer, forlämigar, skulpturer och aläggigar, platse i sig själv. Trädgårdar, kyrkogårdar äldre parker och koloiträdgårdar ka ha stora kulturella värde geom att som ett gröt kulturarv berätta om bygdes historia. E park, e vackert utsmyckad rodell eller e trädduge ka ha stor betydelse för ett områdes idetitet geom si särprägel och avädig. Kulturvärde har iveterats utifrå två värdetyper. Kulturhistoria plats, vegetatio eller strukturer med kopplig till kulturhistoria Idetitetsbärare utstrålar tydlighet ifråga om gestaltig som ger området e tydlig (iblad t om uik) idetitet. Se s 15 för hur de kulturella värdea kommer i i gröytebeskrivigara. Flera platser bär kulturella värde me måga skulle kua utveckla mycket mer utifrå detta avseede karaktär, attraktivitet och pedagogik osv. Gröstruktures ekologiska värde Att beskriva ekologiska värde är komplext då flera dimesioer av ekologi berörs. Ie i tätorter är det sälla tal om att fia olika aturtyper, eftersom miljö är starkt påverkad av mäiska. Däremot iehåller varje gröområde ekologiska system som byggs upp av de arter och kompoeter som existerar där. Systeme ka vara mer eller midre fullstädiga blad aat beroede på området storlek och iehåll. De ekologiska systeme är till ytta, ite bara för sig själva uta äve för oss mäiskor. Ekosystemtjäster delas ofta i i fyra olika grupper beroede på vilke fuktio de har: reglerade, bärade, produktio och iformatio 7. E av de så kallade bärade ekosystemfuktioera är möjlighete till rekreatio, som är ära sammaläkad med mäiskors hälsa. Gröområdea i Åstorps kommu ger mäiskora möjligheter till kotakt med gröska. Att vistas blad träd, buskar, växter och gräs påverkar kroppe och hjära positivt och får ivåara att må bra. Varje blomma eller isekt som fågas i av ögat, vid utevistelse eller geom utsikte frå ett föster, utövar iflytade på det mäskliga siet. E aa viktig ekosystemtjäst, med e iformatiosfuktio, är de kuskap och de isikter som gröområde bidrar med. Det som mäiska ser och lär sig geom att vistas i ature ger baskuskaper om hur ature fugerar. De kuskape byggs upp frå vi är små. Ie i tätorter är tillgåg till varierade gröområde jätteviktigt och ågot som varje förskola och skola borde ha i si omedelbara ärhet. Hagaässkolas skolskog är ett bra exempel på ett gröområde som erbjuder e riktigt fi miljö full av upptäckter för bare ära skolgårde. Något som ma skulle öska till varje skola. Ekosystemtjäster är också (tekiska) fuktioer somgröstrukture har och som bidrar till ett gott lokalklimat exempelvis biologisk mågfald, dagvattehaterig, skugga och luftreig. Att utveckla gröytoras multifuktioalitet kommer vara viktigt iför framtide. Exempelvis för att samhället ska kua hatera de klimatförädrigar vi står iför. SMHI:s modeller för 7 Albaeco, 2011 Gröstrukturpla

12 Sverige utifrå IPCC klimatscearier (FN:s klimatpael) visar på e ökig av medeltemperature (ca två grader), ökad ederbörd vitertid och miskad ederbörd sommartid, fler itesiva reg samt perioder med extrem värme 8. För att kokretisera aalyse av gröstrukure utifrå det ekologiska perspektivet har varje gröområdes aturvärde graderats på e skala frå låga, goda till höga värde. Graderige baseras på områdeas värdefulla biologiska elemet, itress arter som upptäckts och e översiktlig sammavägig av områdets biologiska värde och ekosystem som e helhet. Värderige ka täkas fugera som ett ekelt mått på hur mycket aturupplevelse, rekreatio och kuskap som varje område ka erbjuda ivåara i Åstorps kommu. Se s 15 för hur de ekologiska värdea kommer i i gröytebeskrivigara. Iveterige har iriktat sig på elva värdefulla biologiska elemet: Grova träd - Träd med e stamdiameter på omkrig 50 cm eller mer. Mäts 120 cm över marke (i brösthöjd). Ädellövträd - Ek, bok, ask, alm, lid, lö, fågelbär och avebok. Stamhåligheter - Alla slags håligheter i e trädstam. Storlek på öppigshål och djup ivädigt i trädet varierar. Blommade/bärade träd och buskar - Ikluderar alla arter, både vilda och trädgårdssorter som har blommor, frö, ötter, bär och frukt som ka avädas som föda av olika djurgrupper. Allé - Trädrad; esidig eller tvåsidig, urspruglige platerad utmed väg eller i park. Död ved - Ebart döda grear eller hela kvarståede döda träd eller buskar. Äve död ved på marke ka vara itressat. Vatteförekomst - Ka vara damm, dike, å, bäck, fågelbad, vattekost etc. Extesivt skötta gräsytor - Gräsytor där vegetatioe ite klipps eller slås av regelbudet uta edast ågo estaka gåg seare på säsoge. Växtera hier blomma och sätta frö. Kotakt med adra gröytor - E direkt eller idirekt aslutig till itilliggade gröyta fis. Kulturhistoria - Områdets biologiska värde har e tydlig kopplig till mäsklig påverka lägre tillbaka. Sällsyta/hotade arter - Ovaliga arter eller arter som löper risk att försvia frå området och fis upptaga i rödlista som sårbara, starkt hotade eller akut hotade. Tätt bebyggda eller på aat sätt hårt exploaterade område med ett litet eller iget islag av vegetatio och stora arealer hårdgjorda ytor hyser oftast mycket låga eller obefitliga ekologiska värde. Dessa område fugerar ofta dessutom som barriärer för måga arter och ka till och med medföra störigar i ekologiska processer. Som ett exempel på motsatse plaeras de ya verksamhetsområdea Broby utifrå ekologiska priciper där omhädertagade av dagvatte och goda förutsättigar för gröstruktur är tuga grudpriciper. För att upprätthålla och utveckla ekologiska värde behöver gröstrukture häga samma. 8 Gröa fakta r , Stadsplaerig i klimatförädriges spår 12 - Gröstrukturpla 2011

13 Tillräckligt stora område som är sammaläkade geom stråk hjälper till att djur och växter ka sprida sig och att ekosystemes fuktioer och processer i högre grad ka upprätthållas 9. Bar och ugdomar Bar och ugdomar är de största avädargruppe av gröstrukture och aväder de för måga syfte; trasport, lek, rekreatio och samvaro med adra bar. Att leka kurragömma, klättra, sparka boll, bygga och kostruera, bara cykla rut eller åka skateboard är ett utmärkt sätt för bar att utforska omgivige och lära sig hur de fugerar 10. Därför är bar och ugdomar är e av de grupper som aturligt måste prioriteras i gröstrukturplaerige. Baritervjuer har gjorts med förskoleoch skolbar i Nyvåg och på Åstorp öster. Forskig och adra studier har visat att bar ite rör sig i de utsträckig och på det sätt de har behov för. Dessutom käer sig bare av olika skäl pressade och stressade, både i skola, och av skola på fritide. Sammget påverkar det fysiskt och psykiskt välbefiadet. Bar drabbas allt mer av välfärdssjukdomar som ormalt sett bara drabbar äldre geeratioer. Udersökigar har visat att utomhusmiljö har mycket positiva effekter för både sie och motorik. Det tyder på att det behövs fler kroppsövigar utomhus. Nature är ett läkade och stärkade medel som ka avädas för att öka bares välbefiade. Forskige ger därmed argumete för fler och större aturlika platser i de ära omgivige. 11 E viktig del av barperspektivet är bars relativt begräsade förmåga att förflytta sig. Dessutom leker bar helst i ärhete av hemmet 12. Riktigt små bar är oftast övervakade av föräldrara, små bar rör sig kaske på ege had i de absoluta ärhete av bostade meda ett större bar, 9-10 år, ka täkas förflytta sig ett l hudra meter iom området såvida det ite iebär kotakt med trafik. Det är viktigt att ha med sig att bar ite ases moga att cykla eller ta sig fram på ege had förrä i års ålder. Dessa begräsigar måste aturligtvis färga utformige av gröstrukture, då stora delar av bares rekreatiosvärde bör irymmas iom ett lättillgägligt område. 13 I de baritervjuer som gjorts med skolbar i Åstorps Kommu krig avädadet av gröstruktur framkommer det att bare helst leker och rör sig ära det ega hemmet, att ma främst är ute i ärområdet på ege had tillsammas med kamrater och att vistelse i parker och atur som familjeaktivitet ite är särskilt valigt. Ma ka också dra slutsatse av itervjuera att platser är viktigare ä lekplatser och att ma därför borde satsa på att utveckla mer idetitet krig platser i gröstrukture framförallt utifrå kärområdea. I befitlig gröstruktur har de sociala värdeas lek och spotaidrott iveterats på ett flertal ställe. Det är faktiskt de valigaste förekommade värdea i gröstrukture. Ofta uppfylls de dock av e gaska 9 Bostadsära atur ispiratio och vägledig, Boverket, Bostadsära atur ispiratio och vägledig, Boverket, Gröområde för fler, States folkhälsoistitut, Bostadsära atur ispiratio och vägledig, Boverket, Gröa fakta r , Bar söker trygghet, späig och utmaigar Gröstrukturpla

14 stereotyp lekplats och e gräsyta med i bästa fall ett par mål. Lekvärde och ispiratio till spotaidrott skulle behöva utvecklas ytterligare på måga platser. T ex skulle lekvärde behöva utvecklas till att tilltala e mycket bredare ålderskategori ä idag. Det är också viktigt att lyfta fram utemiljö som e viktig plats för ugdomars spotaa idrottade och motioerade. Gatusportplaer, bollplaer, skolgårdar och så kallade spotaidrotts-aläggigar är exempel på elemet i utemiljö som ka täkas stödja och uppmutra till ugdomars spotaa idrottade och motioerade. I måga fall fugerar dessa platser säkert också som mötesplatser. Idag fis dea typ av platser edast i form av skolgårdar. Blad ugdomar och uga vuxa är sociala aktiviteter, som att se på och delta i folkliv och eveemag ofta högt rakade 14. Vilket ger tygd åt argumetet att utveckla och förbättra möjlighetera till mötesplatser i samhällea. Äldre Äldre är e mycket prioriterad målgrupp för gröstrukturplaerige. Måga äldre har flyttat ifrå efamiljsboede med trädgård för ett bekvämare och midre boede. Däri fis ett tydligt avädarbehov av park- och aturmark. Äldreperspektiv på gröstrukturplaerig hadlar till stor del om åbarhet. Vidare måste fokus ligga på att utforma utemiljö utifrå tillgäglighet, säkerhet och trygghet. Träd, gröska, vatte, skugga, vackra vyer, sittplatser och möjligheter att se och träffa adra mäiskor är viktiga kriterier för attraktiva gröområde för äldre. 15 De värde som främst efterfrågas i gröstrukture av äldre (se ova) går måga gåger att tillgodose med gaska små me kvalitativa ytor varför gestaltig och skötsel av små ytor ite ska förrigas. Närhet till park- och aturmark för boede på äldre- och omsorgsboede är ett tillägg till åbarhetsaspekte. Besöksärig Attraktivitet ur besöksärigsperspektivet är e jätteviktig del av gröstruktures fuktioer. Åstorps kommu ischar si besöksärig starkt med de aturvärde som fis i och ära kommue. Äve parkmark ka vara av itresse ur besöksärigssypukt beroede på lokaliserig mm. I kvalitetsaalyse har de platser som är och skulle kua vara av itresse för besöksärige iveterats. För dessa platser är det viktigt att fördjupa sig och utveckla de kvaliteter de bär idag eller har potetial för så att de ka fugera optimalt för att attrahera besöksärige Ifarter, tågstatio och hållplatser är adra viktiga aspekter med koppligar till gröstrukture för bemötadet av tillresade.. 14 Sociotophadboke, Stockholms stad 15 Gröområde för fler, States folkhälsoistitut, Gröstrukturpla 2011

15 Aalys av samhälleas gröstruktur Resterade del av detta dokumet är e sammafattig av de karterig och aalys som gjorts av gröstrukture i och i ärhete till Åstorps samhälle, med e fördjupig i park- och aturmark. Samhälle för samhälle ges först e översiktlig bild av gröstrukture och dess utveckligsmöjligheter och därefter e fördjupig av igåede park- och aturmark. Kartor till de olika samhällea återfis som bilagor. Läs de detaljerade beskrivigara av park- och aturmarke så här: Kort beskrivig av yta/stråkets övergripade karaktär, fuktio mm Naturområde alt. parkmark. Uderkategorier parkmark: gröig, park, gröstråk, torg. Se sid 6. Bedömig av ytas attraktioskraft. (kvarter - stadsdel -kommu -turist) Bedömig och preciserig av ytas värdeiehåll. Se s 9 och s 11. (mycket låga-lågagoda -höga) därefter i paretes de elemet yta bär, observera att stort l elemet ite är likställt med höga värde och vice versa. Kartkod och am ( ej bekräftat am ) Ugefärlig storlek/ lägd m2/m (avrudat till 500-tal) A10. Perslud (ca m2) Åstorps stadspark. Består av fyra delar, hembygdsgårde med mölla, e mäktig eklud, e stor och populär lekplats apassad för bar med fuktioshider samt e traditioell parkdel med platerigar, gräsytor och sittplatser. Ekduge i orra dele har troligtvis Yta/stråkets höga värde utformig har över avseede e meter i diameter för isekter då det hadlar om grova ekstammar. Några träd stigar, markmate- och ka beämas jätteträd. Spridigsvägar fis i södra dele. Mot öster rial, terräg osv. och A21 ka järväg och vägar vara tuffa barriärer (mycket låga-lågagoda -höga) att passera. Typ: Parkmark-park Tillgäglighetsvärde: höga Itresseperspektiv: turist Sociala och kulturella värde: goda (grö oas, lek, mötesplats, kulturhistoria, idetitetsbärare) Naturvärde: goda (grova träd, ädellövträd) Utvecklig: Omtyckt och mycket viktig park ur måga aspekter. Det bör prioriteras att kvalitete bibehålls och kaske till och med höjs äu mer med take på det besökstryck som fis och de aospelare parke är för kommue. Naturvärdea skulle troligtvis bli äu högre om träde ite skuggade varadra. Utveckligsdiskussio Gröstrukturpla

16 Åstorp Gröstrukture i Åstorps samhälle och ärhet ka beskrivas som varierad precis som bostadsbestådet. Här fis villabebyggelse, flerfamiljshus, radhus mer eller midre bladat. Här fis alla typer av gröstruktur represeterade. Tillgåge till parkmark är adels- och arealmässigt gaska god. Det fis ca 58 m2 parkmark per ivåare. Av dea utgörs rut 50% av parker. Nästa all bostadsbebyggelse har 300 meter eller midre till ärmsta park. Bostadsbebyggelse som har 300 meter eller midre till park är främst kvartere öster om Rågeskola, me de har å adra sida just ära till Rågeskolas stora och parklikade skolgård. Parkera i samhället har överlag ett gaska lågt värdeiehåll me förutsättigar fis för utvecklig. E gaska stor adel av parkera utgörs av gröigar av mycket varierad kvalité för vilket behovet av vissa ka ifrågasättas. Måga skulle kua utvecklas mot högre värdeiehåll och därmed öka ärområdets attraktivitet adra är itress att studera djupare ur förtätigssypukt. 500 meter eller midre till aturområde har ästa bara bostadsbebyggelse öster om järväge. Mer ä 1000 meter till aturområde har bebyggelse i de västra och orra delara av Åstorp, e dryg tredjedel. Förutsättigara att utveckla tillgåg till atur för dea bostadsbebyggelse varierar. För de orra delara av tätorte fis förutsättigar att utveckla impedimetsmark och aa mark krig Humlebäcke som rekreativ aturmark. För de västra dele fis möjligheter att utveckla aturkvalitéer geom att tillfoga de i området stora parkytora fler parkkarktärer. Det rekreativa ätverket är geom måga småskaliga gröa bostadsgator gaska vältäckade i tätorte. I de mer cetrala delara av Åstorp fis utveckligsbehov av gågstråk som kopplar samma och väcker ett itresse för ärliggade park- och aturmark. Goda förutsättigar fis för att utveckla attraktiva koppligar frå cetrum mot Söderåses äratur. Det fis behov av att utveckla de ärliggade aturområdea iformatiosmässigt både vad gäller att sprida iformatio om me också att skylta vadrigsleder, itress objekt mm i områdea. Gröstruktures bestådsdelar Åstorp Priv trädgårdar Bostadsgårdar Impedimetytor Kyrkogårdar Naturmark Rekreatiosmark Skolgårdar Lucktomter Parkmark -gröig Parkmark -gröstråk Parkmark -park Parkmark -torg Impedimetsytor 17% Naturmark 16% Priv trädgårdar 40% Parkmark 16% Gröig 6% Park 8% 16 - Gröstrukturpla 2011

17 Aalys avseede biologisk mågfald Åstorps samhälle omfattar ett större l gröområde me let ytor med höga värde bedöms ite till fler ä tre. A20 och A31 har sia värde framförallt kuta till äldre ädellövträd. A34 iehåller olika delområde varav de ordvästra dele har gott om värde i och med de impoerade ädellövträde. I sydost fis e betesmark, med växter frå det äldre odligsladskapet, som betas ä idag. Samma historiska hävd och likade floravärde fis i de del som ligger för sig själv mot söder. Här går det iga betesdjur, vilket behövs för att vära om befitliga biologiska värde. I de orra äde står e stor sparbaksek, som är e viktig livsmiljö för måga arter. De ka i bästa fall fias kvar på platse i måga hudra år framåt. Kulle Björekullaskola. 15 område i samhället bedöms ha goda aturvärde. A13, A14 och A15 som är tre av dessa ligger på sätt och vis sammaläkade via Bjärshög idrottsplats. Hela området ka vara itressat att utveckla för att gya och kaske öka de biologiska värde som fis. I de östra dele av Åstorp fis adra område med goda aturvärde där ett bibehållade och e förstärkig av läkar mella gröområdea ka bidra till att de biologiska värde som fis har e framtid. Vid Björekullaskola fis goda biologiska värde baserade dels på de större träde och på de lite ovätade och itress flora som växer på kullara krig e sadpla i söder. Gulmåra och lite blåklocka är två arter som ka kallas för levade formie. Att arragera stepartier i ågot eller ågra gröområde, skulle vara e åtgärd som gyar värmekrävade djur och isekter. Samtidigt ka detta kyta a till stebrytige i Åstorp. Viktigast ur gröstruktursypukt för Åstorp: Norra dammområdet. Utveckla äraturområdea! Öka kärområdeas värdeiehåll! Förbättra gröa koppligar mella samhället och Söderåse! Utveckla kärområde av Humledales park (A17) och aturområdet orra dammområdet! Utveckla Humlebäckes förutsättigar! Gröstrukturpla

18 Kärområde park A3. Dalaparke (ca m 2 ) Park med stora gräsytor och uga träd i grupper (flera trädslag). Ygre aturlik platerig. Parke sakar detaljerig. Mötes- och sittplatser sakas. Agräsar i väster till ett lite märkligt igemaslad uder kraftledigsg (A2). Typ: Parkmark-park Tillgäglighetsvärde: höga Itresseperspektiv: stadsdel Sociala och kulturella värde: låga (lek, promead/motio, spotaidrott) Naturvärde: låga, me med god framtidspotetial (ädellövträd, blommade/bärade träd och buskar, död ved, extesivt skötta gräsytor, kotakt med adra gröytor) Utvecklig: Strategiskt e viktig park för sitt ärområde sett ur åbarhetsoch tillgågsaspekte. Mycket stor till yta vilket skulle kua studeras vidare. Behov av att utveckla karaktärer för att öka värdeiehållet och därmed attraktivitete. De stora träd- och buskdugara är itress för måga valiga arter och kombierat med e hel del solitära träd i området så kommer värdea att öka med tide. Ä mer lockade för olika arter blir området om ågo yta med ägsmark och vatte läggs till. A10. Perslud (ca m 2 ) Åstorps stadspark. Består av fyra delar, hembygdsgårde med mölla, e mäktig eklud, e stor och populär lekplats apassad för bar med fuktioshider samt e traditioell parkdel med platerigar, gräsytor och sittplatser. Ekduge i orra dele har troligtvis höga värde för isekter då det hadlar om grova ekstammar. Några träd har över e meter i diameter och ka beämas jätteträd. Spridigsvägar fis i södra dele. Mot öster och A21 ka järväg och vägar vara tuffa barriärer att passera. Typ: Parkmark-park Tillgäglighetsvärde: höga Itresseperspektiv: turist Sociala och kulturella värde: goda av höga (grö oas, lek, mötesplats, kulturhistoria, idetitetsbärare) Naturvärde: goda (grova träd, ädellövträd) Utvecklig: Omtyckt och mycket viktig park ur måga aspekter. Det bör prioriteras att kvalitete bibehålls och kaske till och med höjs äu mer med take på det besökstryck som fis och de aospelare parke är för kommue. Naturvärdea skulle troligtvis bli äu högre om träde ite skuggade varadra. Tall är e ovalig vegetatioskompoet i Åstorps tätorts parkoch aturmark. A13. Vidåses park (ca m 2 ) Gröig med midre me mäktig boklud, äve stora tallar. Öppe gräsyta i orra dele som är gaska artrik med itress kulturväxter. Dessa fis framförallt på de lilla kulle. Terräge sluttar mot ordväst- ladskapsutblickar över hustake. Midre pulkakulle. Sittplatser sakas itress placerigar fis. Gåg- och cykelvägar i parkes utkat. Typ: Parkmark-gröig Tillgäglighetsvärde: låga ev goda 18 - Gröstrukturpla 2011

19 Itresseperspektiv: stadsdel Sociala och kulturella värde: låga (grö oas, lek) Naturvärde: goda (grova träd, ädellövträd, blommade/bärade träd och buskar, extesivt skötta gräsytor, kotakt med adra gröytor, kulturhistoria) Utvecklig: Behöver utvecklas mot parkkaraktär kaske tillsammas med delar av A12. Skapa förutsättigar för mötesplats, bl a geom att tillfoga sittplatser. Bevara de aturvärde som fis. A14. Hagaparke (ca m 2 ) Stor, öppe gräspark med pulkakulle. Begräsat med trädvegetatio, e högväxt poppelträdrad fis mot idrottsplatse. Nordost om poppelrade fis ett träd- och buskbry med bl.a. hägg, fågelbär sykomorlö, blodlö och vresros. På e av de grova häggstammara växer de rödlistade lave gryig dagglav tillsammas med mer allmäa arter. Trädgård med mycket stora träd agräsar i orr, vilke ka ha betydelse för spridig av arter. Förskolas utegård är ihägad me ka uppfattas som e del av parkyta. Typ: Parkmark-park Tillgäglighetsvärde: goda Itresseperspektiv: stadsdel Sociala och kulturella värde: mycket låga (lek) Naturvärde: goda (grova träd, ädellövträd, blommade/bärade träd och buskar, kotakt med adra gröytor, sällsyta/hotade arter) Utvecklig: Skulle behöva utveckla fler parkkaraktärer för att komplettera och öka värdeiehållet. Platse verkar ha goda förutsättigar att fugera som e bred mötesplats. A19. Stora Torg (ca m 2 ) Egetlige två ytor me med markmaterial och upphöjd korsig samt adra gestaltigsuttryck sammakopplade till e helhet fotgägarzo?. De östra hårdgjorda yta aväds för torghadel. Tvärs över fis e parklik yta med platerigar och fotä. Detta område som iehåller ågra viktiga igredieser för biologisk mågfald. Blad aat ett rejält fågelbärsträd med e stamdiameter på ca 80 cm står mitt i g i de västra dele, fruktträd och rabatter med trädgårdsarter. Typ: Parkmark-torg Tillgäglighetsvärde: höga Itresseperspektiv: turist Sociala och kulturella värde: goda (grö oas, mötesplats, kulturhistoria, idetitetsbärare) Naturvärde: låga (grova träd, ädellövträd, blommade/bärade träd och buskar, vatteförekomst, kulturhistoria) Utvecklig: För Åstorps cetrum är detta de viktigaste parkyta. Besökstrycket är stort. Utgågspukt för måga eveemag och adra aktiviteter. Yta kompletteras till stor del av Perslud som ka erbjuda traditioella parkvärde. Tillgäglighet för motortrafik och parkerig skulle kua prioriteras er ytterligare. Ägschampijo. A23. Vårparke (ca m 2 ) Svagt sluttade gräsyta med estaka träd (björk, lö, lid, ask) varav ågra grova askar och lidar. I öster e lite me lågsträckt bokduge med stora träd, flera fågelholkar fis uppsatta i skogspartiet. Agräsade lekplats Gröstrukturpla

20 tillhörade itilliggade flerfamiljshus. Typ: Parkmark-park Tillgäglighetsvärde: goda Itresseperspektiv: kvarter Sociala och kulturella värde: mycket låga (lek) Naturvärde: låga (grova träd, ädellövträd, blommade/bärade träd och buskar, extesivt skötta gräsytor) Utvecklig: Strategiskt viktig ur tillgågs- och åbarhetsaspekte för sitt ärområde. Behöver utvecklas för att vara attraktiv kvalitetsmässigt. Har goda förutsättigar att kua utvecklas. Ytora i sydväst (söder om järvägsg) samt i orr käs outyttjade och sakar sambad med dea parkyta. De grova träde ka bli itress med tide ur aturvärdes perspektiv om de får stå solexpoerat och fritt. A28. Björåsparke (ca m 2 ) Gröig med lekpark i mittedele. Häckridåer lägs både västra och östra sida. Måga uga träd ibladade i häcke, påfallade mycket asp. Bokskog i orra dele. Södra dele som avgräsas av ett stegärde, har e stor yta med oklippt gräs. Typ: Parkmark-park Tillgäglighetsvärde: goda Itresseperspektiv: stadsdel Sociala och kulturella värde: låga (lek, spotaidrott) Naturvärde: låga (ädellövträd, blommade/bärade träd och buskar, extesivt skötta gräsytor, kotakt med adra gröytor) Utvecklig: Parkyta som fyller si fuktio som parkyta i villaområde omgivet av aturområde. E utvecklig av värde skulle göra att parke tilltalar e bredare målgrupp. A32. Ladskapsparke (ca m 2 ) Park som kopplar samma aturområdea med bostadsbebyggelse, sluttade gräsyta med solitära träd av varierade storlek och art (skogslö, ask, avebok, ek, rö, fläder och hägg). I träde fis flera fågelbo. God tillgåg till spridigsvägar särskilt i söder mot A33 och A34. Typ: Parkmark-park Tillgäglighetsvärde: höga Itresseperspektiv: stadsdel Sociala och kulturella värde: låga (lek, utblick) Naturvärde: goda (grova träd, ädellövträd, stamhåligheter, blommade/bärade träd och buskar, extesivt skötta gräsytor, kotakt med adra gröytor, sällsyta/hotade arter) Utvecklig: Strategiskt värdefull park sett ur både tillgåg-, åbarhet och kvalitetsaspektera Gröstrukturpla 2011

21 A35. Jaes park (ca m 2 ) Park mella vall och bostadskvarter, ett fåtal uga träd, slåbuskage lägs vall, gräsytor, lekplats med krigväxade buskage, flera geomkorsade g/cstråk, valle fugerar också som pulkaslät vitertid, mötesplats för ärboede, framförallt bar. Typ: Parkmark-park Tillgäglighetsvärde: höga Itresseperspektiv: stadsdel Sociala och kulturella värde: goda (lek, mötesplats, spotaidrott) Naturvärde: mycket låga (blommade/bärade träd och buskar, kotakt med adra gröytor) Utvecklig: Parkyta skulle kua stärkas idetitetsmässigt me fugerar gaska väl idag. Kärområde atur A20. Tigvallaravie (del av Söderåse) Kuperat skogsområde med bokskog, bladskog och islag av barrskog med bitvis rika fältskikt. Områdets trädkotiuitet är oerhört viktig för mågfalde. Flera motiosspår samt elbelyst motiosspår på ca 1800 m. Skåelede frå ås till ås startar här och det fis e serviceplats med möjlighet till omklädad, dusch, toalettbesök samt matlagig. Typ: Naturområde Tillgäglighetsvärde: goda Itresseperspektiv: turist Sociala och kulturella värde: höga (grö oas, promead/motio, rofylldhet, kulturhistoria) Naturvärde: höga (grova träd, ädellövträd, stamhåligheter, död ved, vatteförekomst, kotakt med adra gröytor) Området fis med i Naturvårdsprogrammet varför iveterige gjorts översiktligt. Utvecklig: Tydliggöra området ur ett besöksärigsperspektiv och som rekreatiosmark för krigboede bl a förbättra iformatiostavlor och ledskyltig mm. A21. Klite (ca m 2 promeadsliga rut makadambrottet är ca 3 km låg) Naturområde med olikåldrig bokskog och islag av ek. Kulturhistoriskt viktig plats. Varierad lövskog på kate till stebrottet. Markerad vadrigsled med flera utsiktspukter, både mot Kulle, Halladsåse och Öresud samt över stebrottet. Typ: Naturområde Tillgäglighetsvärde: goda Itresseperspektiv: kommu Sociala och kulturella värde: höga (lek, pedagogiska förutsättigar, promead/motio, rofylldhet, utblick, kulturhistoria) Naturvärde: goda (ädellövträd, kulturhistoria) Området fis med i Naturvårdsprogrammet varför iveterige gjorts översiktligt. Utvecklig: Utvecklig av platse utifrå ett besöksärigsperspektivtillgäglighet, iformatio, ledskyltig, bäkar osv hade kuat tillföra platse fler värde äve för vardagsbesökare. Växtlighet i släte framför Klitgumma bör hållas ere så att bergformatioe blir sylig. Gröstrukturpla

22 A33. Prästaskoge (ca m 2 ) Sluttigsskog främst beståede av bok och ek. Skoge är fortfarade ågot för ug för att ha ågra högre biologiska värde. Ka på sikt bli värdefull, särskilt om död ved får asamlas. Aväds som lekskog av bar i ärområdet. Typ: Naturområde Tillgäglighetsvärde: goda Itresseperspektiv: stadsdel Sociala och kulturella värde: goda (lek, pedagogiska förutsättigar, kulturhistoria) Naturvärde: goda (ädellövträd, kotakt med adra gröytor) Utvecklig: Arbeta utifrå de förslag på åtgärder aturvårdsprogrammet föreslår. A34. Kalvahage (ca m 2 ) Hagmark med ekla strövstigar. Betade djur fis i området. Fikaplats med grillmöjligheter. Typ: Naturområde Tillgäglighetsvärde: låga Itresseperspektiv: stadsdel Sociala och kulturella värde: goda (grö oas, pedagogiska förutsättigar, kulturhistoria) Naturvärde: höga (grova träd, ädellövträd, blommade/bärade träd och buskar, extesivt skötta gräsytor, kotakt med adra gröytor, kulturhistoria, sällsyta/hotade arter) Området fis med i Naturvårdsprogrammet varför iveterige gjorts översiktligt. Utvecklig: Fortsätta arbeta utifrå de skötselpla som fis för området. A37. Kalvaskoge (ca m 2 ) Ädellövskog med måga riktigt grova bokar och ekar, varav e del jätteträd. Några midre glätor med högt gräs fis Typ: Naturområde Tillgäglighetsvärde: låga Itresseperspektiv: stadsdel Sociala och kulturella värde: goda (grö oas, pedagogiska förutsättigar, kulturhistoria) Naturvärde: höga (grova träd, ädellövträd, blommade/bärade träd och buskar, extesivt skötta gräsytor, kotakt med adra gröytor, kulturhistoria, sällsyta/hotade arter) Området fis med i Naturvårdsprogrammet varför iveterige gjorts översiktligt. Utvecklig: Fortsätta arbeta utifrå de skötselpla som fis för området. Övrig park- och aturmark A1. Liparke (ca 7000 m 2 ) Stor öppe gräsyta kd av ett fåtal midre uga träd. Ige fysisk avgräsig mot agräsade gator och parkerigsplats (i orr). Geomkorsade gåg- och cykelväg. Ekel lekplats. Typ: Parkmark-gröig Tillgäglighetsvärde: goda 22 - Gröstrukturpla 2011

23 Itresseperspektiv: kvarter Sociala och kulturella värde: mycket låga (lek) Naturvärde: mycket låga (blommade/bärade träd och buskar, kotakt med adra gröytor) Utvecklig: Lokaliserige av e lekplats här ka övervägas. Evetuellt skulle e lekplats i Hagaparke fylla ett större behov ä här. Samtidigt är lekplatse idag parkes eda idetitet och ma bör om ma tar bort de udersöka vad ma ka utveckla istället. A2. kraftledigsg (ca 8000 m 2 ) Gräsmatta uder kraftledigsg i aslutig till Dalaparke. Typ: Parkmark-gröig Tillgäglighetsvärde: goda Itresseperspektiv: kvarter Sociala och kulturella värde: mycket låga (-) Naturvärde: låga (kotakt med adra gröytor) Utvecklig: A4. gröstråket lackviole (ca 3000 m 2 ) Gräsg som kopplar samma Dalaparke och Hagaparke. Typ: Parkmark-gröstråk Tillgäglighetsvärde: goda Itresseperspektiv: kvarter Sociala och kulturella värde: mycket låga (-) Naturvärde: mycket låga (kotakt med adra gröytor) Utvecklig: A5. Hagaäsparke (ca 8000 m 2 ) Gräsyta iuti ett villakvarter. Ett tiotal yplaterade? träd fis och ågo estaka buske. Typ: Parkmark-gröig Tillgäglighetsvärde: låga Itresseperspektiv: kvarter Sociala och kulturella värde: mycket låga (-) Naturvärde: mycket låga (ädellövträd, blommade/bärade träd och buskar) Utvecklig: Yta med tydliga begräsigar utifrå åbarhet beroede på lokaliserige och de priv karaktär dea skapar. A6. ytor (ca 3000 m 2 ) Gröytor ut mot gatukorsig Idrottsg/Dalag. Ett l oxlar med skaplig stamomkrets ~40 cm. Typ: Parkmark-gröig Tillgäglighetsvärde: låga Itresseperspektiv: kvarter Sociala och kulturella värde: mycket låga (-) Naturvärde: mycket låga (grova träd, blommade/bärade träd och buskar) Utvecklig: Ytora ka vara itressat för vidare utredig, evetuellt midre förtätig. Gröstrukturpla

24 A7. Aedalsstråket (ca m 2 ) Naturstråk med ug, gles skog mella verksamhetsområde och bebyggelse. Blad arter blad aat björk, lid, ek, bok, lö, al, sälg, rö, hassel och hagtor. Småfåglar verkar trivas i trädduge. E trasig holk fis att fia. Typ: Parkmark-gröstråk Tillgäglighetsvärde: goda Itresseperspektiv: kvarter Sociala och kulturella värde: låga (grö oas) Naturvärde: låga, dock med god potetial för framtide (grova träd, ädellövträd, blommade/bärade träd och buskar, extesivt skötta gräsytor, kotakt med adra gröytor) Utvecklig: Befitliga småplator av ek skulle kua släppas upp för att bli värdefulla solitärträd i framtide A8. Aedalslude (ca m 2 ) Trädlud beståede av jämt fördelade medelgrova ekar och björk. Större dele av yta har högväxt gräs. Typ: Parkmark-gröig Tillgäglighetsvärde: låga Itresseperspektiv: kvarter Sociala och kulturella värde: låga (grö oas) Naturvärde: Låga, med god potetial iför framtide (grova träd, ädellövträd, extesivt skötta gräsytor) Utvecklig: Utveckla med stig, smitväge kaske skulle grusas av? Eklare sittplats? Skötselpla/förygrigsstrategi? Ekara ka med tide bli värdefulla, särskilt om duge glesas ut ytterligare så att mer ljus kommer i. E bra åtgärd som ökar mågfalde på sikt är att skapa ågra glätor. A9. Liégs gröig (ca m 2 ) Gräsyta mella g och järvägsspår, lägre er mot väster har yta utyttjats som arbetsparkerig och ytterligare e del verkar ha varit täkt få samma avädig me uta att ha geomförts. Gles buskage- och trädridå mot järväge, de östra dele består av e trädridå av klea oxlar mot järväge. Måga av dem har stam- eller grehål vilket gör dessa träd till värdeträd för isekter. De västra dele har e ridå av höga välmåede popplar mot järväge. Typ: Parkmark-gröig Tillgäglighetsvärde: låga Itresseperspektiv: kvarter Sociala och kulturella värde: mycket låga (-) Naturvärde: låga (stamhåligheter, blommade/bärade träd och buskar, kotakt med adra gröytor) Utvecklig: A11. Hörparke (ca 1000 m 2 ) Lite fipark med e sittplats omgärdad av platerigar med ett rikt växtmaterial blad aat iehållade rhododedro, magolia mm. Tätt buskage blad aat beståede av björbär mot orr och väster. Uga lidar mot g. Typ: Parkmark-park 24 - Gröstrukturpla 2011