Regleringsinstruktion för 11 dammar i. Norrköpings kommun

Transkript

1 Till:! Norrköpigs kommu! Tekiska kotoret! Norrköpig! Reglerigsistruktio för 11 dammar i Norrköpigs kommu Vattereglerig med aturvårdshäsy Malmö de 3 ovember 2013 Håka Sadste

2 Iehåll Sammafattig!... 4 Uppdrat!... 4 Geomförade!... 4 Resultat frå fältbesök!... 5 Svituaå!... 6 Lilla Älgsjö... 6 Böksjö... 6 Övre Svitua... 6 Nedre Svitua... 6 Pjältå!... 7 Svbå... 7 Vekmal... 7 Näke... 7 Torshagså!... 8 Mela... 8 Torshagskärret... 8 Storgårdsdamme... 9 Särskilt käsliga och häsyskrävade arter!... 9 Nejoöga!... 9 Havsörig! Potetiella itressekoflikter som rör vattereglerig! Ekoomiska itresse! Säkerhet! Drickatte! Bevattig! Naturvårdsitresse! Vatteregleri 2013 och resoemag om framtide! Svituaå! Lilla Älgsjö Böksjö Svitua övre Svitua edre Pjältå! Svbå

3 Vekmal Näke Torshagså! Mela - Såggöles utlopp, Övre Glotter Torshag, regleri av Nedre Glotter Torshagskärret Storgårdsdamme Åby Refereser! Mutliga refereser! Bilaga 1 Förslag till reglerigsistruktio, tabell! Bilaga 1 Förslag till reglerigsistruktio, text! Svituaå! Pjältå! Torshagså! Bilaga 2 Översiktskarta! Bilaga 3 Äldre reglerigsistruktio! Bild framsida Svbå, Foto Keeth Johasso, Callua. Aarig persoal vid Callua Håka Sadste var projektledare och författare. Keeth Johasso utförde fältarbete och tog alla foto. Elisabeth Ludkvist deltog i uppstarte av projektet och Aika Stål-Delbaco och Elisabeth Ludkvist kvalitetsgraskade texte. Adress Callua AB Liköpigs slott Liköpig Telefo Fax Epost ifo@callua.se Hemsida 3

4 Sammafattig Dea rapport är Calluas förslag till e aturvårdsapassad reglerigsistruktio av 11 dammar i Norrköpigs kommu. Eftersom det fis så måga olika itresse som rör vatte och eftersom samverka är så viktigt i alla vattefrågor ska rapporte ses som ett första steg. Alla ivåer på vatteståd och flöde är ite kotrollerade mot alla olika itresse. Rapporte måste ses som ett steg på mot större häsy till aturrdea i Svituaå, Pjältå och Torshagså. De viktigaste åtgärdera som vi föreslår ka sammafattas i följade pukter: 1 Behålla lågsamt sjukade vatteståd uder försommare (de år som har haft e vårflod). 2 Trappa upp och trappa er flödet i vattedra (är det är möjligt) för aturvårdsitressea. Detta kräver frekvetare besök av de som reglerar, me det bör äve skydda mot extrema högflöde och extremt höga vatteståd. 3 Eftersträva säsogariatioer iom de ivåer som gäller. Sommarlågvatte är årt att tviga fram p.g.a. starka " rekreatiositresse, förutom är det skapas av torrt der. Stabila vitervatteståd krävs av skridskoåkara me det vore bra med olika ivåer på isara uder olika år. 4 Höja det eftersträvade miimiflödet ågot på vissa håll. Om de höga aturrdea i vattedra ska skyddas måste miimiflödet prioriteras framför att hålla vatteståd i sjöara. Aordigar för att säkra miimiflödet borde istalleras på fler dammar. 5 Säka driftivå lite på ågot ställe för att kua uppå ovaståede pukter. 4 6 Förädra refereskurva i Övre Glotter så att de är sykroiserad med Nedre Glotter. Uppdrat Norrköpigs kommu har 11 reglerigsdammar och aaret för skötsel och uderhåll av dessa ligr på Tekiska ämde om Tekiska kotoret. Dammara ligr i Pjältå, Torshagså och Svituaå som alla har höga aturrde (Norrköpig 2008). Das reglerigsistruktioer, se bilaga 3, har ite setts över på måga år. Som e del i ett större projekt att se över dammaras status och påverka på biologisk mågfald behöver tekiska kotoret u hjälp med att uppdatera reglerigsistruktioera för dammara. Uppdrat syftar till att åstadkomma förbättrigar i kommues sätt att reglera dammara (Callua 2006). Förutsättigara för projektet är att: Vattedras flödesregimer ska vara så aturliga som möjligt. Sabba flödesförädrigar till följd av reglerig ska vara sällsyt förekommade. Lågflöde med påtagligt egativ påverka på vattedras biologi ska ite förekomma. Sjöaras ivåfluktuatioer ska vara så aturliga som möjligt. Geomförade Uppdrat ileddes med e kuskapssammaställig; vad som är kät om bl.a. biologiska och hydrologiska förhållade i åara och krig de olika dammaras fuktio och begräsigar. Uderlag för detta arbete fis reda tillgligt (utsädes tillsammas med förfrågigsuderlat) och exempel på adra

5 uderlag som varit till ytta är data frå SMHI och elfiskeregistret. Redovisig av allt uderlag sker edast som refereser i texte, eftersom så mycket reda är så bra utrett här. Vidare studerades sjöaras reglerigar idag, vilka ivåer som uppträder vid olika tidpukter och vilka begräsigar som fis i dämigsgräser m.m. Detta gjordes om aalys av ivåavläsigar frå åre Fältbesök gjordes för e prelimiär bedömig av vilka miimiflöde som är öddiga i åara för att upprätthålla de biologiska mågfalde. Sjöara besöktes också, dels för att studera utloppe, me också för att studera vilka vattestådariatioer som verkar rimliga. I sambad med fältbesöket gjordes e lokalbeskrivig med fokus på dammaras passerbarhet för fisk vid olika vatteståd. Rapporte iehåller förslag på reglerigsistruktioer som uppfyller de ställda krave om att udvika för låga flöde samt att udvika för stora och sabba flödesförädrigar. Vidare föreslås hur vattedras flödeariatioer på årsbasis ska följa e aturlig variatio mella låg- och högflöde och likaså hur sjöaras ivåer ska följa aturliga vattestådariatioer. I rapporte fis utförliga istruktioer preseterade för de olika vattedra. Dessa istruktioer fis sammafattade i tabell och text i bilaga 1. Resultat frå fältbesök Det område som har udersökts visas i e översiktskarta i Figur 1 samt på sy0l6j. Pjältå besöktes 27 augusti, Torshagså 28 augusti, och Svituaå 29 augusti 2013 av Keeth Johasso, Callua. Naturrde bedömdes och flöde mättes där det var möjligt, status på dammar beskrevs. Figur 1. Översiktskarta över de 11 dammara i Pjältå, Torshagså och Svituaå. Se äve Copyright Google

6 Svituaå Lilla Älgsjö Övre Svitua Foto 83. Damme vid Lilla Älgsjö har varit reglerbar med vev i e tub, me de har rostat fast och det fis e risk att sjö tappas er 15 cm på kort tid om det plastlock som sitter för tube skulle gå söder. Vattet överflödar ett murket v-skibord. Dammlucka såg ut att vara i dåligt skick. Fallet var ca 0,65 m högt. Det var årt att bedöma flödet p.g.a. sidoläcka me det uppskattades till ufär 0,1 m 3 /s. Böksjö Foto 108. Damme vid övre Svitua reglerar Svisjö och har e fiskv i form av e desilräa som hade murka lameller vid vårt besök me som u har lagats. Lucka till fisk var edast öppe 2 cm vilket ka lura fiske upp i räa me seda fastar de och kommer ite upp i sjö. Pel är trasig och bör bytas ia de trillar av helt. Status på damme är i övrigt god. Flödet var vid vårt besök ca liter/s. Miimiflödet bör ebart gå om fisk. Nedre Svitua Foto 90. Damme vid Böksjö har ett bräddavlopp med sättbrädor och e lucka. Status på damme är dålig. 6 Foto 118. Svitua edre är e kulturhistoriskt itressat kvar som fortfarade är i drift iblad. Det fis e fiskv i form av e deilräa med e del läcka, me status på damme är i övrigt god. Flödet var vid vårt besök ca 20 lliter/s. Mella Svitua övre och edre fas det fia lekbottar, dock lite

7 islammade. Ett atal 0+ örigar och ågra äldre idivider sågs. Vekmal Pjältå Svbå Foto 11. Nedströms damme vid Svbå var det högt flöde (grov uppskattig ca 0,2 m 3 /s), trots att derleke har varit torr hela sommare. Därför var det årt att bedöma vilket miimiflöde som ka behövas. E trasig ålkista i form av e träräa fis, me i fiskv. Dammes status är dålig med sidoläcka. Foto 17. Damme edströms Vekmal har två luckor reglerbara med spett och e lucka med sättor och överfall. Status på byggade var god me sidoläcka förekom. Pel visade 62,32 m.ö.h. och vadrigshidret för fisk var ca 2,3 m högt edströms. De ea lucka var vid vårt besök öppe ca 24 cm och de adra lucka läckte lite. Vattet flödade äve över sättlucka med ca 5 cm. Flödet i Pjältå mättes och beräkades till ca 0,37 m 3 /s vilket måste vara mycket högt med take på de torra derleke. Eligt boede i ärhete är luckora helt stda iblad och åfåra torrlagd. Vetatio i sjö tyder på att vattestådet yli säkts sabbt. Näke Foto 6. Damme vid Svbå. Två luckor reglerbara med spett och e lucka som ka lyftas i kättig fis. Vid besöket visade e pel 67,20 m.ö.h., e lucka var öppe 10 cm och flödet i Pjältå hög. Det sytes på vetatioe i sjö att vattestådet yli hade säkts sabbt. Fallet är ca 2,5 meter högt. 7 Foto 26. Damme edströms Näke består av fyra sättor med överfall och två luckor reglerbara med spett. Status på byggade är

8 god. Pel 58,60 m.ö.h. Foto 30. Vid vårt besök var e lucka öppe och vattet ra över två sättor. Flödet uppmättes till ca 0,47 m 3 /s. Iga tydliga tecke på att Näkes vatte säkts sabbt sytes på vetatioe. Sjö har e stor öppe vatteyta som, till skillad frå de lågsmala sjöara uppströms, har e god förmåga att dämpa vattestådsförädrigar vid sabb tappig. Några hudra meter edströms fis e midre damm och forssträcka dit har ett aturrde. me visade ufär 83,4 m.ö.h. Status på damme är god. Vid vårt besök var lucka öppe 3 cm. Flödesmäti var osäker p.g.a. lågt flöde me var ca 0,04-0,1 m 3 /s. Damme består av e lucka med ett urtat cirkelrut hål högst upp. Om lucka är helt std och vattestådet stir upp över hålet blir det e jämare start på flödet i vattedrat. På samma sätt ka det bli ett jämare slut på flödet i vattedrat om vattestådet sjuker. Det bästa för aturrdea i vattedrat är om vatteflödet ite alls blir oll uta, tack vare hålet, edast låga. Torshagskärret Torshagså Mela Foto 60. Torshagskärret är e tätortsära grud lite sjö uta översmigszoer och med lite möjlighet att magasiera vatte. Om vattet säks är riske stor att de öppa vatteyta xer i med jättegröe. Foto 39. Övre Glotter regleras ite direkt uta det sker i Såggöle som de är förbude med via e smal sprd kaal. Damme edströms Såggöle består av e lucka som regleras med hydraulverktyg. Pel är trasig 8

9 Foto 54. Damme i Torshagskärret består av två luckor reglerbara med hydraulverktyg och ett skibord som är reglerbart med brädor. Status på damme är god. Vatteföri vid vårt besök var ca 0,09 m 3 /s. Om vattestådet stir bara 0,25 m så smmar gåg över. Nedre Glotter Storgårdsdamme Foto 52. Damme vid Nedre Glotter består av Foto 63. Damme vid Storgårdsdamme i Torshagså består av tre skibord och e lucka som regleras med hydraulverktyg. Pel sakas. Status på byggade är god me det det läcker frå e lucka och det fis e bröte edaför. Lre edströms fis det brötar (150 resp 500 m frå damme) som består av både död ved och skräp så de är både positiva och egativa ur aturrdessypukt. Det ligr e gammal söderrostad oljetak i e blockrik fors och de borde tas bort. Både torrlagt och vattetäckt lekgrus för örig fis, så å har stor potetial att få höga aturrde om de bara städas på skräp. Vid vårt besök var flödet ca 0,08 m 3 /s. två luckor och ett v-format skibord ca 80 m edströms luckora. Vid vårt besök var luckora helt öppa och pel visade 79,32 m.ö.h. Status på damme är god. Vatteföri var låg vid vårt besök (ca 0,05 m 3 /s) och vattet strilade edast mella stear och block i vattedrat edströms. Särskilt käsliga och häsyskrävade arter Nejoöga Flodejoöga är ite lre rödlistad av Artdatabake, uta räkas u (fr.o.m. 2010) som livskraftig i Sveri, me de är uppta i Artskyddsförordi och i art- och habitatdirektivet. Både flodejoöga och bäckejoöga har eligt art- och habitatdirektivet sådat uiositresse att särskilda bevaradeområde behöver utses (bilaga 2 till art- och habitatdirektivet). När det gäller flodejoöga har de ett sådat uiositresse att isamlig i ature och exploaterig ka bli föremål för särskilda förvaltigsåtgärder (bilaga 5 till art- och habitatdirektivet). Detta tolkas som att isamlig, till exempel om elprovfiske, ska udvikas om 9

10 flodejoögas bevaradestatus hotas av det och exploaterig får ite heller hota bevaradestatus. Vattereglerig för kraftproduktio är e tydlig form av exploaterig, meda vattereglerig för att ite störa samhällsfuktioer är e mer otydlig form. Norrköpigs isats för att aturvårdsapassa vatteregleri i de kommualt da dammara är dock ett bra steg mot e aturvårdsiriktad förvaltig av dea exploaterig av vattet. Bäckejoöga har rapporterats i elfiskeregistret frå Getå (mella Krokek och Åby), i Svituaå (orr om Krokek, edströms Böksjö), samt för lä seda (1993) i Torshagså, ära utloppet i Bråvike. Flodejoöga har rapporterats i elfiskeregistret frå havsmyigara i flera av vattedra på orra strade av Bråvike ästa ut till Nävekvar, me i Pjältå förekommer flodejoöga så högt upp som Skriketorp och i Torshagså upp förbi jär i Åby cetrum. Äve i Artportale har flodejoöga rapporterats frå ett tiotal havsmyigar i orra dele av Bråvike. Ur ett atioellt perspektiv är populatioe så pass spridd att det borde kua pekas ut som ett särskilt bevaradeområde för flodejoöga. Hotet mot flodejoöga är i första had utbyggade av vattekrafte och de vattereglerig som detta medfört (Sjölader & Nathaso 2001). Geom si komplicerade livscykel, med beroede av vitt skilda miljöer uder olika livsstadier, är flodejoögat käslig för måga typer av störigar. Vadrighider i form av kraftverksdammar är i de flesta fall helt omöjliga att passera. Vattereglerig är dessutom egativt då det medför att lek- och uppxtområde blir överdämda och förstörda. Havsörig I Östergötlad fis beståd av både havsörig, isjöörig och bäckörig. Havsörig och isjöörig är båda vadrade arter, meda bäcköri är i stort sett statioär i vattedrag. Havsöri är utmärkade för vattedra ls orra Bråvike och Pjältå, i sträcka frå havet till Åby, ases vara läets viktigaste reproduktioslokal för arte (Lässtyrelse i Östergötlad 2012). Havsöri fortplatar sig uder periode oktober-december och de vadrar således upp frå havet uder höste, ofta med start i september. Leke sker över bottar med grovt grus i gruda sträckor med måttligt strömmade vatte. Havsöri ka gå lågt upp i vattesysteme och fortplata sig i mycket små tillflöde. Romme kläcks på våre och de uga fiskara staar vali i ett par år i vattedrat ia de vadrar ut i havet för fortsatt uppxt. Vid kösmogad (ca 4-6 års ålder) vadrar de upp i vattedra för lek. Laxfiskar är i allmähet mycket käsliga för bl.a. låga ph-rde, föroreigar, grumligt vatte och höga vattetemperaturer. Pjältå, Torshagså och Svituaå igår alla i kalkigsprogram och äve i läets elfiskeprogram. Grumligt vatte ka slamma i lekbottar och försämra romkores överlevad. Lågvarigt grumliga förhållade ka äve vara skadligt för äldre fisk, me de uga stadiera är käsligast. Örig är goda simmare och ka ta sig förbi hider, me de är aturligtvis käsliga för större vadrigshider, t.ex. felaktigt utformade vtummor och dammar. Alla tre berörda åar har sådaa vadrigshider som medför att örig bara fis i begräsade delar av vattesysteme. I vattedra behövs ite bara lekplatser uta också stådplatser i form 10

11 av lugare område, t.ex. i bakvatte frå större block, stockar m.m. Skuggig av vattedra är setligt för att hålla vattetemperature uder sommarhalvåret på e lre ivå. I alla tre åar har restaurerigsåtgärder vidtagits uder de seaste åre för att förbättra både vadrigs-, reproduktios- och uppxtmöjlighetera för havsörig. Vadrigshider har tagits bort, lekgrus, block och stear har tillförts bottara, död ved har lagts ut för att öka atalet stådplatser m.m. Ekologisk status i Pjältå bedöms som god 2013 (Viss 2013), mycket tack vare god status på fiskfaua. Elfiske uder det seaste deceiet har dock visat fluktuerade atal idivider och uder 2011 skedde ett större oljeutsläpp i å som medförde stor dödlighet för örigar (Gustavsso 2011). De vadrigshider som fis gör att de ekologiska statuse blir god och ite hög. Högre upp i åsystemet är statuse måttlig på grud av förekomste av måga vadrigshider. I Torshagså är ekologisk status måttlig me parameter fisk visar på god status (VISS 2013). Atalet örigar i elfiske har varit relativt stabilt uder det seaste deceiet, me uder 2008 fågades färre idivider ä förtat (Gustavsso 2009). Koektivitete visar på dålig status och det hyfromorfologiska tillstådet i å är otillfredsställade. Äve Svituaå har måttlig ekologisk status trots att fiskfaua visar god status (VISS 2013) och atalet örigar som påträffats vid elfiske har varit gaska stabilt uder åtmistoe det seaste deceiet (SERS 2013). Precis som i Pjältå och Torshagså är det förekomste av måga vadrigshider som är de främsta orsake till att status blir lre ä vad som ka förtas. Figur 2. Några potetiella itressekoflikter som rör vattemder, t.ex. vattestådet i e sjö eller flödet i ett vattedrag. De olika itresseas valigaste öskemål om mder står med midre text i pratbubblora. Adra potetiella koflikter ka fias och äve vattets kvalitet ka leda till koflikter. 11

12 Potetiella itressekoflikter som rör vattereglerig Vatte ads på måga olika sätt av måga olika itresseter vilket ka leda till koflikter (Figur 2). För att komma fram till e reglerigsistruktio som tar häsy till alla dessa vatteitresse, behöver möjliga itressekoflikter belysas. Rekreatio Måga av dessa itresse vill ha stabilt och högt vatteståd i sjöara och flödet i vattedra är av midre itresse här. För badplatser, bryggor, sjöfiske och estetiska öskemål är detta främst viktigt på sommarhalvåret. Naturliga sommarlågvatte ses som ett problem av måga mäiskor. På viter fis det i måga av sjöara ett stort itresse för skridskoåkig och för att ite störa isara för mycket vill ma ha ett stabilt vatteståd. Det ska gära vara lika högt alla år för att skridskoåkara ska käa i sig och veta var det exempelvis ka fias steblock som tittar upp i ise. I Svituaå fis det äve behov av att kua köra e gammal vattekvar iför Svitua markad, vilket ka räkas som ett rekreatiositresse. Då är det bara viktigt med ett rejält flöde i Svituaå uder ågra augustidagar. Ekoomiska itresse De flesta av de ekoomiska itressea rör översmigsskador och här fis det i alla sjöara e dämigsgräs som ma eligt vattedomar (eller hävd) ite ska gå över. Högt flöde i vattedra är av stort itresse och stabilt högt vatteståd i sjöara blir då ett problem eftersom ma därmed har midre rum att magasiera överflödigt vatte. Här fis e tydlig koflikt mella rekreatio och ekoomi. Säkerhet Extrema flöde i vattedrag påverkar ite bara ekoomiska itresse uta äve säkerhet och mäiskors liv och hälsa, vilket gör att riske för skador måste förhidras. Hög risk för dammbrott och förtrigar i vattedrag som ka hota mäiskors liv och hälsa vid extrema flöde behöver åtgärdas. Drickatte Itresse som rör drickatte hadlar både om vattekvalitet och mder. Iblad ka det fias tekiska itresse också som påverkar hur vatteregleri ska skötas (itagstuber ka ligga grut). För dessa itresse är det liksom för rekreatio viktigt med högt vatteståd på sommare. Äve här ka det fias e koflikt mella t.ex. kommuala drickatteverk och privata itresse. Nedre Glotter är vattetäkt för Åby samhälle. Bevattig Uttat för bevattig påverkar i första had flödea i vattedra och ite sjöara. Det krävs mycket stora uttag för att vattestådet i sjöara ska påverkas, meda bevattig som ofta sker uder sommartorka, ka påverka vattedras flöde avsert då det är lågt. Det ka fias koflikter med aturvårdsitresse här. Det lagliga lät för bevattigsuttag är komplicerat. Tillståd för bortledade av ytoch grudvatte ka umera edast lämas av miljödomstole i e miljödom. Detta motarar vad vattedomstole tidigare lämade i vattedomar. Har ma e vattedom för sitt vatteuttag, gäller de fortfarade uder de förutsättigar som står agivet i dome. Äve om vattedome ite går att hitta i ågot arkiv, eftersom de ka vara flera hudra år gammal ka de ädå gälla av hävd. Detta oklara lagliga lä vad gäller vattedomar har fått kritik och ka leda 12

13 till koflikter. Vatteverksamhetsutredi (Löv 2013) har fått i uppdrag att föreslå förädrigar så att äldre algigar och verksamheter bedrivs i elighet med gällade atioell och iteratioell rätt. Det är därför möjligt att fler vatteverksamheter tvigas söka miljödom i framtide. Naturvårdsitresse För aturvårde fis det iga ekla sambad eller krav på vatteregleri. Nature är ite ekel. Både stabila och alltför varierade vatteflöde och vatteståd är egativa för måga vattelevade orgaismer, till exempel örig, flodejoöga, bäckejoöga och utter. Måga fiskar leker efter vårflode på översmmade marker och därför är det viktigt att låta vattestådet stiga för att seda låta det sjuka lite lågsamt i sjöara uder sevåre. Vårflode är de tydligaste hydrologiska förädri uder ett ormalt år i eska sjöar och vattedrag. Reste av året ka variera mycket, me ofta sjuker vatteståd och flöde över sommare och iblad i på höste. Uder höste brukar det stiga för att uder viter ofta ligga gaska stabilt eller sjuka lågsamt. Refereskurva för Nedre Glotter är ett exempel på aturvårdsapassad reglerig av e sjö (Figur 3). Vissa söfattiga år kommer dock i vårflod vilket är helt aturligt och ågot som ka skapa biologisk mågfald i både sjöar och vattedrag. Ma brukar tala om e itermediär störig iom ekologi: e gaska sällsyt och måttligt hård störig ka skapa möjligheter för ya arter att etablera sig. Uteblive vårflod ka vara e såda störig. Äve ovaliga derhädelser som r extremt höga eller låga vatteståd och flöde ka vara itermediära störigar. Om de iträffar med till exempel tio års mellarum, ka de mycket l bidra till e ökad biologisk mågfald. Här fis risk för koflikter mella aturvård och ekoomiska itresse är det gäller extrema översmigar.!"#!&!"#+& 0$1$2$%&3425"*6$)2$*789#$2%*!"#+%&!"#,&!"#$%&'(%)*+,*-*./*!"#$&!"#%&!"#'&!"#)&!"&!"#$%&!"#%%&!"#'(&!"#)(&!"#((&!"#'(&!"#$(&!"#$%&!"#%,&!"#%(&!"#',&!"#'(&!"#),&!"#)(&!"#(,&!"#((&!"#$%&!"#%(&!"#),&!"#((&!*#"&!*#"(&!*#"(&!*#"(&!*#"(&!*#*& ()-./0&%)-./0&%(-123&()-425&%)-425&%(-265&%(-421&'"-173& '"-178&'*-279&'!-:/6&'!-;<=&'+-3;>&'+-./0&',-123& Figur 3. Nuvarade refereskurva för vattestådet i Nedre Glotter. 13

14 '&" '%"!"#$%&'&()*%+$,)-& '$" '#" '!" &" %" $" ()*+"*,-.,*/+" 0/+1*.2-+" #"!"!" #" $" %" &" '!" '#" '$".%-+&$)-&/& Figur 4. Flödet efter ett kraftigt reg utvecklas olika i ett hårt reglerat och ett mer aturligt vattedrag. Det har kosekveser för vattelevade orgaismer. Äve om itermediär störig ka vara viktigt för de biologiska mågfalde, är det för aturvårdsitressea äu viktigare att störigar ite sker alltför ofta eller alltför kraftigt. När det kommer ett ösreg så ska helst flödet i ett aturligt vattedrag stiga lagom sabbt och seda efter ret sjuka lågsamt. Det aturliga möstret är e gaska sabb ökig följd av lågsamt sjukade flöde (Figur 4). Ofta är flödet högre ä det var före ret flera veckor efteråt. I reglerade vattedrag stir och sjuker flödea ofta alltför sabbt och er till samma låga flöde som alltid. Dessa kraftiga, korta och mycket frekveta flödestoppar leder till att vattelevade orgaismer slås ut, helt ekelt om att de spolas bort eller slås ihjäl. Det låga ormalflödet leder också till att extrema lågflöde iträffar oftare, vilket är mycket egativt för t.ex. örig och ejoöga. Här ka det fias e koflikt med rekreatio och drickatteitresse, eftersom aturvårdsitressea har större itresse av ett utjämat flöde i vattedra, ä av ett stabilt vatteståd i sjöara. Frekveta lågflöde som delvis beror på bevattigsuttag ka, som tidigare ämts, också leda till koflikter med aturvårdsitressea. Vatteregleri 2013 och resoemag om framtide Calluas uppdrag i detta arbete är att aalysera hur das vattereglerig ka förädras, för att om möjligt ta större häsy till aturvårsitressea. Som e viktig del i uderlagsarbetet har Has Westerberg, som är de som sköter om regleri just u, itervjuats om alla dammara. De tekiska förutsättigara för att reglera vattet idag har betydelse för hur l ma ka fijustera flödet i vattedra edströms dammara. Svituaå Lilla Älgsjö I damme vid Lilla Älgsjö, lst upp i Svituaås avriigsområde, fis det e lite tub (rör) som ska vara stigsbar med e vev. Veve har för tillfället rostat fast, så det fis e risk för att sjö töms sabbt. Has 14

15 Westerberg försöker smörja upp veve, me ä så lä stoppas vattestådet vid lågvatte med plastlock på uppströmssida. Olika perforerade plastlock skulle kua adas för att reglera flödet vid lågvatte. Eligt vattedome (WRS 2007) ska det aldrig gå midre ä 2 liter/s och Has Westerberg bedömer att det skulle vara möjligt att äve ett så torrt år som 2013 släppa åtmistoe 5 liter/ s till vattedrat, med hjälp av tube och e tre-fyra olika plastlock med olika atal hål. Tube måste resas iblad, vilket går bra vid lågvatte. Normalt vatteståd mella åre har varit 118,38-118,60 m.ö.h. eligt de ivåavläsigar som har gjorts ufär e gåg i måade. Det ligr oftast mycket ära vattedomes dämigsgräs (118,60) och iblad ett par cetimeter över de. Driftivå as till 118,50 i de gamla reglerigsistruktioe (Norrköpigs kommu 2013), me är i praktike ofta ärmare dämigsgräse. Det fis starka rekreatiositresse i Lilla Älgsjö (fiske, båt, bad, skridsko) som vill hålla ett stabilt högt vatteståd, me för att kommue ska kua hålla sig iom vattedome äve vid plötsliga reg får ite driftivå vara så hög att dämigsgräse överskrids. E grov beräkig med hjälp av sjös och tillriigsområdets areal samt maximala flöde edströms Böksjö visar att Lilla Älgsjös vatteståd i extremt der uppskattas kua stiga 0,1 m på tre dyg, så det räcker ite att bara ha ågra cetimeter till dämigsgräse. Eligt vattedome får sjö säkas hela 1,7 m till 116,90, vilket säkert i vill, me det är lämpligt att säka driftivå till 118,40 för att ha lite större margial till de lagliga dämigsgräse. På så vis skulle ma kua låta vattestådet i sjö variera säsogsbetoat, och samtidigt kua hålla ett jämare flöde i vattedrat edströms. Böksjö Böksjö har de sämsta damme i Norrköpigs kommu, eligt Has Westerberg. Tube som fis går med öd och äppe att öppa, me det kakar och brakar. Det går ite att låsa tub eller sättor i bräddavloppet och det har hät att utomståede olovligt har reglerat sjö. Här fis ett stort behov av reoverig. Normalt vatteståd mella åre har varit 65,05-65,54 m.ö.h. eligt de ivåavläsigar som har gjorts ufär fem till tretto går i måade. Kommue har eligt vattedome tillståd att reglera Böksjö mella ivåera 64,90 och 65,40 med damme (WRS 2006). Dock är högsta högvatteyta 65,74 eligt dome, vilket ivåera de seaste tre åre har hållit sig uder. Driftivå är eligt de gamla istruktioera 65,20 och det fis eligt Has Westerberg starka itresse frå ärboede om att hålla driftivå jäm. Frå jordbrukets sida fis det itresse av att vattestådet ite blir för högt. För att kua möta dessa itresse med de dåliga tekiska möjlighetera att reglera, har de som reglerat damme varit tvuga att besöka de varje dag uder vissa perioder. Eftersom vattestådet i Böksjö varit så högt prioriterat och de tekiska förutsättigara så dåliga, blir flödet i vattedrat ite bra ur aturvårdssypukt. Figur 5 visar hur flödet vid vårflode 2013 steg och sjök extremt sabbt. Det vore bra för fisk och adra vattelevade orgaismer om ma kude låta flödet öka lite direkt är ma ser att vattestådet stir, äve om det ite har huit upp till driftivå. Detta ka göras om att ta bort e eller e halv sättbräda. Seda vore det också bra om ma ite överkompeserade för högt vatteståd 15

16 om att sta tub och sättbrädor alltför sabbt, uta trappa er flödet uder flera veckors tid, är dret gör det möjligt. E ormal vårflod bör ett högsta vatteståd på 65,30-65,40 för att seda uder e eller två måaders tid sjuka till driftivå rut 65,20. Detta ska ite eftersträvas omgåede för alla år, uta aturliga variatioer får förekomma, om det behövs för att ta häsy till ett jämare flöde eller till miimiflödet. Eligt Has Westerberg har ite vattedrat varit torrlagt uder 2013, som varit ett extremt torrt år, uta ca 5-10 liter/s har alltid ruit. Ma måste få acceptas frå rekreatiositressse för e lre driftivå ä idag i Böksjö och göra sättor och tub låsbara, för att kua höja miimiflödet. Vi föreslår att miimiflödet höjs till 11 l liter/s, efter att damme har restaurerats. Reoverig av damme borde vara högt prioriterat eftersom det skulle förbättra möjlighete att fijustera regleri och ta häsy till alla itresse som fis här.!"#$%&'()%*+,-./01++ 0"-2+3"#$%024%5+,678+-+'+91+!",#!"+#!"*#!")#!"(#!"'#!"&#!"%#!"$#!"!# $*-./0#%*-./0#!)-/10#$)-/10#%)-/10#!)-./2#$)-./2#%)-./2#!(-234# #9/:;4<60=4># #1;>;?#@A)(#.6BC# Figur 5. Vårflode 2013 i Böksjö. Vatteförig har hämtats frå SMHI:s vatteweb och är modellberäkade flöde i Böksjös utlopp. Vattestådet är ivåavläsir frå pel. Svitua övre Damme regleras med olåsta sättbrädor och det fis e fiskv med deilräa. Lamellera i deilräa börjar bli dåliga och reoverig borde prioriteras, särskilt eftersom det fis flodejoöga edströms. Det är viktigt att det går ett lockflöde i deilräa så att fiske hittar igå. Sättbrädora gör regleri grovhug och efter vårflode 2013 sjök vattestådet i Svisjö ästa 30 cm på fyra dyg vilket är alldeles för sabbt för aturvårdsitressea både uppströms, där översmmade lekområde i sjö då sabbt torrlgs och edströms, där vattelevade orgaismer riskerar att torrlgas. Flödet i vattedrat måste ha stigit sabbt och sjukit lika sabbt er till samma låga ivå som före vårflode. Det vore bättre om flödet sjök lågsammare. Damme reglerar vatteivå i Svisjö och lsta och högsta vatteståd i Svisjö har varit 17,60 m.ö.h. respektive 18,23 eligt ågra 16

17 mycket gamla ej fua vattedomar (WRS 2006, Steig 2006). Nivåreglerig sker i syfte att tillse att vatteivå uppströms damme ite blir för hög. Uder ormala driftsförhållade med öppa fiskvar och låga till ormala flöde sker i ivåreglerig. Efter höga vatteståd och efter att ivåreglerig har skett är det bra om ma ka trappa er flödet i vattedrat lågsammare. Det betyder att ma behöver vara sabb med att sätta tillbaka sättbrädor ia vattestådet uppströms huit riktigt äda er till si ormala ivå. Vattestådet har reglerats mella ivåera 17,50 och 18,15, och driftivå har varit 18,00. Iom agiva dämigsivåer ska miimiflödet 8 liter/s ut frå sjö hållas. Det är ett lågt miimiflöde jämfört med flöde lågt uppströms och rimli borde det här ere fias mer vatte. Ma bör kua öka miimiflödet till 15 liter/s. Driftivå ligr ära de övre ivå och ma borde försöka få accceptas för att utyttja hela höjde till 18,23 eligt vattedome i det låga loppet. Det skulle större magasiskapacitet för ett jämare flöde i Svituaå edströms och större säsogs- och årariatioer. Eligt WRS (2006) fis det goda möjligheter att riva ut damme och ersätta de med mer aturliga trösklar. För aturvårdsitressea är det oftast det bästa, me troli skulle medelvattestådet tvigas säkas för att ite högvatte ska hota bostäder och Svisjö är e grud sjö med vassar som riskerar att xa i om de säks. Sjö hade eligt häradsekoomiska karta frå 1800-talet e helt aa form och var betydligt större ä idag då stora område i orr och öster har vuxit i. Ett högre maximalt vatteståd här skulle troli vara ett bättre sätt att förhidra fortsatt ixig av Svisjö. Svitua edre Damme behöver lås för att ma ska få kotroll över vem som reglerar vattet. Det fis e stor laxtrappa med deilräa och aordig för åluppvadrig, me de behöver tätas. Äve kvarräa läcker högst upp. Kvare är kulturhistoriskt itressat och vissa dagar sommartid behövs ett flöde som räcker för att köra kvare. Nivåreglerig sker ebart i syfte att tillse att vatteivå uppströms damme ite blir för hög. Uder ormala driftsförhållade, med öppa fiskvar och låga till ormala flöde, sker i ivåreglerig. När ivåreglerig har skett är det bra om ma ka trappa er flödet i vattedrat lågsammare. Det betyder att ma behöver vara sabb med att sätta tillbaka sättbrädor ia vattestådet uppströms huit riktigt äda er till si ormala ivå. Pel sakas och därför också ivåavläsigar och möjlighet att aalysera vattestå och reglerig. Flödet eligt SMHI:s modellberäkigar visar att medellågvatteförig är ca 20 liter/s, vilket atyder att 15 l liter/s skulle vara ett bra mål för miimiflödet äve här. Pjältå Svbå Damme, i betog med dammluckor i trä med tre utskov, är i dåligt skick och läcker både udertill och på sidora. De skulle behöva tätas och ålkista behöver rivas bort. Det sakas ordetliga staket och eftersom det fis både e sommarstuga i ärhete och e stuga som ma måste köra över damme för att å så fis det risk för olyckor här. Eligt WRS (2007) hittas i vattedom som reglerar vatteivåer, me Svbå regleras mella 66,35 och 67,70 och driftivå är 67,50. Normalt vatteståd mella åre har varit 67,15-67,66 m.ö.h. eligt de ivåavläsigar som har gjorts mist e gåg i 17

18 vecka, ofta mycket tätare. Eftersom vattestådet har varit det som styr regleri fis det e tedes till att Svbå säks för sabbt och flödet i vattedrat måste ha stigit sabbt (vilket ofta torde vara årt att göra ågot åt), me seda äve sjukit mycket sabbt och det är ite bra för aturvårdsitressea. Nivåavläsigara visade hur flödet och vattestådet vid vårflode 2013 steg och sjök sabbt. Om ma tittar på hur regleri sköttes var frekvese på besöke mycket l avpassad efter behovet, me lucka stdes alldeles för set. Reda är vattestådet började stiga midre sabbt borde ma ha börjat trappa er flödet och stt successivt, så att sjö fick e lre våröversmig och fiskleke på översmmade sträder kude lyckas. E ormal vårflod bör ett högsta vatteståd på 67,60-67,70 för att seda uder e eller två måaders tid sjuka till driftivå rut 65,50. Detta ska ite eftersträvas omgåede för alla år, uta aturliga variatioer får förekomma om det behövs för att ta häsy till ett jämare flöde. För att lyckas med såda fijusterig av regleri ka det krävas att damme tätas. Eligt SMHI:s modellberäkig är medellågvatteflöde ca 40 liter/s vid Svbå och eligt vår bedömig i fält borde ett miimiflödet på 25 liter/s kua eftersträvas. Tillriigsområdet är 60 km 2 och bör räcka för ett sådat miimiflöde i de flesta fall. Vid vårt fältbesök var det högt flöde vid alla dammara i Pjältå (me ite de adra åara) så det var årt att bedöma lämpliga miimiflöde. Has Westerberg tror att det är möjligt att ada sjö som e buffert för att få ett jämare vatteflöde till sjöara och vattedra edströms, me ha har ite kommeterat det föreslaga miimiflödet. 18 Vekmal Damme är år och farlig att reglera eftersom det görs på utsida med hydraulverktyg och det fis fallrisk er i isut. Äve sättbrädora är tuga och åra att reglera. De borde moderiseras eller öppas med ett eldrivet verktyg, eligt Has Westerberg. Vattestådet har reglerats mella 61,60 och 62,52 uder åre eligt ivåavläsigar, me det är mycket sälla som de är lre ä 62,00. Eligt WRS (2007) hittas i vattedom som reglerar vatteivåer, me Vekmal regleras mella 61,00 och 62,50 och driftivå är 62,30. Nivåavläsigara visar dock att de verkliga vattestådet oftast är 5-10 cm lre ä driftivå. Nivåavläsigara visade hur flödet och vattestådet vid vårflode 2013 steg sabbt och seda bibehölls högt uder två veckors tid, vilket är mycket positivt. Om ma tittar på hur regleri sköttes var frekvese på besöke mycket l avpassad efter behovet. E observatio som gjorts är att de som reglerar skulle ha haft ytta av att räka ut vattestådets förädrig per dag seda förra besöket. Alltså förädrig i vatteståd i cm per dyg seda förra besöket. Det sys att vissa beslut görs åt fel håll eller för set eftersom ma ite vet förädrigstakte. Om vattestådet stir 3 cm/dyg och vid ästa besök 2 cm/dyg, då ska ite lucka öppas mer uta istället stas ett litet steg för att ma ska fåga i översmi. Detta kräver givetvis att det fis höjd kvar till dämigsgräse och att täta besök ka göras, me rdet för ature av e kvarhålle översmig på våre är mycket stor, så det ka vara l rt att kolla förädrigstakte just då. E ormal vårflod bör ett högsta vatteståd på 62,40-62,50 för att seda uder

19 e eller två måaders tid sjuka till driftivå rut 62,30. Detta ska ite eftersträvas omgåede för alla år, uta aturliga variatioer får förekomma om det behövs för att ta häsy till ett jämare flöde. Om kommue ska begära e såda fijusterig av regleri bör säkerhete prioriteras här för att förhidra fallolycka. Eligt SMHI:s modellberäkig är medellågvatteflöde ca 40 liter/s vid Vekmal och eligt vår bedömig bör ett miimiflödet på 30 liter/s kua eftersträvas om dammes reglerigsmöjligheter moderiseras. Tillriigsområdet är 114 km 2 och bör räcka för ett sådat miimiflöde i de flesta fall, me ärboede har sagt att åfåra är helt torr iblad så vi vågar ite föreslå ett äu högre miimiflöde. Näke Damme är i gott skick och regleri ka fijusteras med två luckor och två överfall med sättbrädor. Vattestådet har reglerats mella 58,14 och 58,76 uder åre eligt ivåavläsigar, me det är lä seda de varit lre ä 58,40. Eligt WRS (2007) hittas i vattedom som reglerar vatteivåer, me Vekmal har reglerats mella 57,85 och 58,85 och driftivå är 58,56. Protokolle frå ivåavläsigara visar att reglerig sker ofta (varje dag till e gåg i vecka) och luckoras lä förädras mycket hastigt för att ma ska lyckas hålla ett stabilt vatteståd i sjö. Det måste påverka flödet i Pjältå och de höga aturrdea där egativt med så kraftiga och sabba förädrigar i flödet var och varaa dag. Nivåavläsigara visade hur flödet och vattestådet vid vårflode 2013 steg lågsamt och seda sjök till uder vattestådet före vårflode, vilket ite är bra. Om ma tittar på hur regleri sköttes var frekvese på besöke mycket tät, ofta varje dag. De som reglerar skulle liksom i sjöara uppströms haft ytta av att räka ut vattestådets förädrig per dag seda förra besöket. E ormal vårflod bör ett högsta vatteståd på 58,65-58,75 för att seda uder e eller två måaders tid sjuka till driftivå rut 58,50. Driftivå föreslås alltså att säkas 6 cm för att lite mer magasiutrymme för ett jämare flöde i Pjältå och större säsogariatioer i Näkes vatteståd. Det är ite rimligt att prioritera vattestådet i Näke så starkt på bekostad av övriga itresse i Pjältå. Högsta vatteståd och driftivåer ska ite eftersträvas omgåede för alla år, uta aturliga variatioer får förekomma om det behövs för att ta häsy till ett jämare flöde. Eligt SMHI:s modellberäkig är medellågvatteflöde ca 50 liter/s vid Näke och eligt vår bedömig borde ett miimiflödet på 35 liter/s kua eftersträvas. Tillriigsområdet är 178 km 2 och bör räcka för ett sådat miimiflöde i de flesta fall, me ärboede är käsliga för förädrade vatteståd så det ka räcka som e miimiivå. Näke är dessutom e år sjö att reglera eftersom de är formad mer som ett badkar ä e tallrik, vilket gör att dämpade flacka översmigsmarker sakas. Ett plötsligt högt flöde i i sjö r ast utslag i vattestådet (eller utflödet). Om regleri i Svbå och Vekmal sköts som vi föreslår, med syftet att dämpa hastiga förädrigar i flödet, bör det äve leda till lågsammare förädrigar i Näkes vatteståd. Därmed är förhoppi äve att korttidsförädrigara av flödet i Pjältå ka dämpas. Det fis e privat damm edströms (Ste 19

20 edre) me de sakar stort magasi och styrs i hög grad av regleri av Näke. Kommuikatioe behöver vara god och det är de också. Torshagså Mela - Såggöles utlopp, Övre Glotter Damme är år och farlig att reglera eftersom det görs på utsida av lucka med hydraulverktyg och det fis fallrisk er i isut. De borde moderiseras eller öppas med ett eldrivet verktyg, eligt Has Westerberg. Vattestådet har reglerats mella 83,15 och 83,96 uder åre eligt ivåavläsigar, me det det var lä seda det var lre ä 83,40. WRS (2006) utredde vattedome och de ivåer som gäller i de och i praktike. De övre dämigsgräse för Övre Glotter (och Såggöle) är etli 83,09 m och säkigsgräse 82,40 och dämigsgräse gäller uder sommarmåadera frå de 15 maj, me de refereskurva som har ats för regleri av damme ligr dock på e högre ivå, me med e midre amplitud. Aledi till detta är att vid vatteståd mella 83,09 och 82,40 är de sprda kaal som förbider Övre Glotter med Såggöle så grud att det ite går att ta sig med båt mella sjöara. Fritidsfisket har ett stort rekreatiosrde och ma har därför valt att lga ivå högre. De gamla refereskurva som ads i dag ligr mella 83,25 och 83,65 m (Figur 6). Dea refereskurva är dock ite bra för aturvårdsitressea, eftersom översmig på våre helt sakas och seda skapas ett högt vatteståd på högsommare. Det måste leda till att lekplatser för fisk sakas i Övre Glotter och äve till vattebrist uder sommare med dåligt ljusklimat för vattextera i sjö (och därmed de djur som lever blad dessa xter). Dessutom måste det vara årt att hålla refereskurva i Övre Glotter samtidigt som ma följer de refereskurva som fis för Nedre Glotter. Vi föreslår därför att Övre Glotters refereskurva förädras eligt Figur 6. Kurva får samma form som de öskrda refereskurva i Nedre Glotter med ett rejält högvatte på våre istället för ett fullstädigt oaturligt högvatte uder juli. Dea förädrig bedöms också och midre risk för extrema högflöde, större säkerhet och midre risk för översmigsskador edströms uder vårflode. Att samtidigt med vårflode hålla lågt vatteståd i Övre Glotter verkar problematiskt. I vårt förslag säks viterhögvattet ågot för att ite störa isara, som är populära blad skridskoåkare. Refereskurva ska ite hållas varje år exakt likadat, uta variatioer är positiva för de biologiska mågfalde. Här är det viktigt att miimiflödet har företräde framför och prioriteras högre ä refereskurva. Nivåavläsigara av Övre Glotter visade hur det låga vattestådet vid vårflode 2013 prioriterades om att damme öppades och flödet steg sabbt och sjök lika sabbt (Figur 7). Vattestådet ska eligt refereskurva ite tillåtas att stiga i sjö uder vårflode och det kräver att Nedre Glotter får e sabb kraftig puls av vårvatte. Det ka ite vara bra för ågo av sjöaras aturrde, och mycket riskabelt för flödea i Torshagså edströms Nedre Glotter. Att förbättra refereskurva i Övre Glotter bedömer Callua som e av de allra viktigaste åtgärdera för att förbättra regleri av de 11 dammara i Norrköpigs kommu. Has Westerberg sär att ha får mycket klagomål om regleri som etli borde gå till kommue och att det är problem med att 20

21 hålla refereskurva. För skridskoåkaras skull vill ha ite störa isara uder viter. Att följa refereskurva är ite lika viktigt som att hålla miimiflödet, så om det fis risk för olltappig ska refereskurva absolut ite prioriteras. Eligt SMHI:s modellberäkig är medellågvatteflöde ca 10 liter/s vid Mela och eligt vår bedömig i fält borde ett miimiflödet på 25 liter/s kua eftersträvas. Tillriigsområdet är 20 km 2 och bör räcka för ett sådat miimiflöde i de flesta fall. (Flödet mäts i Mela med mätsticka och 25 liter/s motarar 90 m 3 /h, vilket är de ehet som ads på mätsticka. Flödet vid lågvatte som brukar as i ivåavläsigara är 150 m 3 /h så det bör vara möjligt med det föreslaga miimiflödet. Vi uppmätte flödet i fält till mella 180 och 360 m 3 /h och då var det lågt. Flödesmäti var år eftersom i bra sträcka fas.)!"#$%&'(%)*+,*-*./*!"#')&!"#$%&!"#$)&!"#%%&!"#%)&!"#(%&!"#()&!"#"%&!"#")&!"#*%&!"#$%&!"#%'&!"#(!&!"#()&!"#""&!"#*%&!"#(!& <$1$3$%&953:"*=:3$*>68#$3%*!"#$"&!"#$%&!"#$%&!"#$%&!"#$"&!"#%+&!"#%(&!"#(!&!"#(*&!"#"$&!"#",&!"#*%&!"#*%&!"#*%&!"#""&!"#((&!"#%%&!"#$%&!"#*)& ),-./0&",-./0&")-123&),-425&",-425&")-265&")-421&*+-173& 0"%*******1$2*******,"3******"43******,"0******05%*******056********"57*******&$4*******89'*******%8:*****)$;* *+-178&*!-279&*'-:/6&*'-;<=&*$-3;>&*$-./0&*%-123& Figur 6. Övre Glotters föreslaga refereskurva. I bakgrude fis äve de gamla refereskurva som ett grått streck. Amplitude förädras ite, me ett högvatte skapas uder våre och försommare. 21

22 ("$# ("!# '"$# 3# #9:;8# 3# #A1BC5D<8#!"#$%&'()*+,& -./%0+120$&'(#3,& 401."&"56789&#::0.& '"!# &"$# &"!# %"$# %"!#!"$#!"!# %)*+,-# &)*+,-#!.*,/-# %.*,/-# &.*,/-#!.*+,0# %.*+,0# &.*+,0#!$*012# Figur 7. Flöde, vatteståd och atal luckor öppa vid Mela, Såggöles utlopp, regleri av Övre Glotter vid vårflode Torshag, regleri av Nedre Glotter Damme är ekel att reglera med e riktig tub, som har god status. Det fis mätsticka för flödet vid damme, me eligt uppgift överskattas lågvatteflödet i de mäti. Vattestådet har reglerats mella 79,55 och 79,47 uder åre eligt ivåavläsigar, me det det var lä seda det var lre ä 79,00. Vattedome medr e reglerig på över 2,9 m i Nedre Glotter (WRS 2006), med e övre dämigsgräs på 79,43 frå de 15 maj och uder sommare, och e säkigsgräs på 76,52 (i skötselavtalet as felaktigt ivå 76,56). Seda börja av 1980-talet tillämpas dock e reglerig som iebär midre ivåvariatioer, med häsy till atur- och friluftsrde. Ambitioe med regleri har varit att följa framta refereskurva, mella 78,90 och 79,63 (Figur 8). 79,43 gäller frå 15 maj och uder sommarmåadera, meda övrig tid begräsas ivå av risk att vatteskada byggad på ivå över 79,63. Dämigsgräse 79,43 som gäller frå 15 maj är ite bra och y miljödom kaske behövs för att följa e öskrd refereskurva. Refereskurvas brist är de sabba tappig som ska ske mella 1 och 15 maj. Samtidigt med vårflode (i alla falla vissa år samtidigt) ska alltså sjö säkas 0,2 meter och det ska ske uder de allra käsligaste periode för både häckade fåglar och lekade fiskar. Äve riske för extrema högflöde i Torshagså måste öka av dea tappig. Det är ite bra och de öskrda ya refereskurva (Figur 8) kräver ett brott mot vattedome, om att det höga vattestådet i Nedre Glotter tillåts sjuka lågsammare uder maj och jui och år de övre dämigsgräse (79,43) 15 juli. Ny miljödom för detta behövs därför. Kommue har uttryckt öskemål om att Callua äve ska föreslå e kompromiss till 22

23 refereskurva iom uvarade vattedom och de fis i Figur 8 (blå lije). De kraftiga sabba översmi och de olyckliga tappi i maj bibehålls, me jämfört med de gamla refereskurva säks vattestådet lågsammare uder våre, vilket bedöms vara positivt för häckig och lek. Eligt SMHI:s modellberäkig (ya beräkigar frå ovember 2013) har medellågvatteflöde varit ca 20 liter/s vid Torshag och i de tidigare reglerigsistruktioe var miimiflödet 50 liter/s, vilket är lite för högt i förhållade till krave på högt vatteståd i Övre Glotter. Om Nedre Glotter har mycket högre miimiflöde ä vad som ka sättas i Övre Glotter är det risk att sjöara tappas olika sabbt vid torka. För att justera detta säks miimiflödet i Nedre Glotter till 40 liter/s.!"#!& <$1$3$%&953:"*=$)3$*>68#$3%*!"#*%&!"#$%&'(%)*+,*-*./*!"#*&!"#+&!"#$&!"#%&!"#'&!"#(&!"#,&!)#"&!"#$%&!"#%%&!"#'&!"#(&!"&!)#"&!"#'&!"#$&!"#$%&!"#$%&!"#$&!"#%+&!"#')&!"#'&!"#(%&!"#,+&!)#")&!)#",&!)#"&!)#"&!"&!"#(+&!"#%&!"#$%&!)#)&,(-./0&%(-./0&%,-123&,(-425&%(-425&%,-265&%,-421&'"-173& 0"%*******1$2*******,"3******"43******,"0******05%*******056********"57*******&$4*******89'*******%8:*****)$;* '"-178&')-279&'!-:/6&'!-;<=&'*-3;>&'*-./0&'+-123& Figur 8. Nedre Glotters föreslaga refereskurva (blå lije med siffror). I bakgrude fis de gamla refereskurva som ett grått streck. Amplitude förädras ite, me ett högvatte uder våre kvarhålls ågot lre uder sommare. De öskrda refereskurva, som dock kräver e y miljödom eftersom vattestådet måste vara uder 79,43 efter 15 maj, sys som e streckad lije. Torshagskärret Damme har e gammal tub som ite ads och sättbrädor som ads för viss reglerig vid hög- och lågflöde. Det fis i pel och flödesmätig görs ite här. Ovaför kärret fis ett defiitivt vadrigshider så damme är i sig it prioriterat vadrigshider att åtgärda. Frå ärboede fis starka öskemål om att hålla ett mycket stabilt vatteståd i Torshagskärret, vilket ite ka vara så lätt med så stora sjöar uppströms och så obefitlig magasiskapacitet som de lilla gruda sjö har. Samtidigt fis det ekoomiska risker med att reglera vattestådet. Här borde ekoomi och vad som är praktiskt möjligt gå före estetik. Evetuellt ka ombyggad och ett riktigt brett v-format bräddavlopp som furar uta passig vid plötsliga högflöde vara e lösig för att både hålla stabil ivå, tåla högflöde och släppa ett miimiflöde till Torshagså. För aturvårdsitressea 23

24 edströms är miimiflödet på 40 liter/s högprioriterat här. Storgårdsdamme Åby Damme har sättbrädor som ads för viss reglerig vid hög- och lågflöde. Det fis i pel och flödesmätig görs ite här. Nedaför damme fis potetiellt höga aturrde. Det fis lekgrus och strömmade sträckor med gott om block och död ved, me tyrr också mycket skräp, e söderrostad oljecister i vattet och gamla betogkostruktioer. Med relativt ekla medel skulle ma kua få bra lokaler för örig och ejoöga här, om de ka komma upp hit. Liksom i Torshagskärret fis det itresse av ett stabilt vatteståd i Storgårdsdamme, vilket ite heller här är lätt eller säkert att orda. Det fis ekoomiska risker med att reglera vattestådet eftersom det är så tätortsära. Äve här borde ekoomi och vad som är praktiskt möjligt gå före estetik. Evetuellt ka ombyggad av damme med ett riktigt brett v-format bräddavlopp, som furar uta passig vid plötsliga högflöde, vara e lösig för att både hålla stabil ivå, tåla högflöde och släppa ett miimiflöde till Torshagså. För aturvårdsitressea edströms är miimiflödet på 40 liter/s högprioriterat här. Refereser 24 Callua AB Åtgärdsförslag för e mer aturlig vatteregim i Torshagså. Ekologi.Nu Vatteföri i fyra vattedrag i Norrköpigs kommu uder två perioder 2012/2013.! Gustavsso, P Östergötlads läs elfiskeprogram - delrapport år Gustavsso, P Utrderig av elfiskeresultat frå Pjältå Ekologi.u. Norrköpigs kommu Naturvårdsprogram Norrköpigs kommu Reglerigsavisigar för Pjältå, Torshagså samt Svituaå. Uderlag för upphadlig. Sjölader, E & Nathaso, J. E Rev. Ja Eric Nathaso & Teresa Soler ArtDatabake, SLU Steig, I Historisk sammaställig över utförda åtgärder på Norrköpigs kommus dammar och uderhållspla för 10 år. Norrköpig vatte AB. Lässtyrelse i Östergötlad Pla för restaurerig av rdefulla sötvattemiljöer i Östergötlad. Rapport 2012:14. Löv, H Ny tid y prövig förslag till ädrade vatterättsliga regler. Delbetäkade av Vatteverksamhetsutredi. SOU 2013:69. WRS Dammar i Torshagså - uvarade förhållade och förslag på framtida haterig. Norrköpigs kommu, Tekiska kotoret. WRS Dammar i Pjältå, Svituaå och Kvarsebobäcke - uvarade förhållade och förslag på framtida haterig. Norrköpigs kommu, Tekiska kotoret. Mutliga refereser Eli Hultma, Norrköpigs kommu. Has Westerberg, Reglerigsaarig. Joas Edlud, Norrköpigs kommu. Leif Karlsso. Elektroiska refereser Artportale. Rapportsystem för xter, djur och ampar. Artskyddsförordig (2007:845) htm

25 Eiro kartor, flygfoto. kartor.eiro.se Google maps. maps.google.se Google maps fid altitude. Läskartor. gis.lst.se/laskartor/htm/ viewer.asp Lässtyrelse i Östergötlad. miljo-och-klimat/vatte-ochvatteavadig/vi-jobbar-med/ restaurerig/pas/ restaurerigsprojekt.aspx?keyword=pjältå!"#!$%&'()$!*+,-.$+/ )!"##$%&& '''()*+(),&)-&./0+*#,#,1&2*3./0+*#,#,2&453./0+*#,#,2&62)#6#+#642,1&/0-/#6)0/31,)+1),1& 7/#/8/),1&,*96)0,1,:6)#1,#&! SLU Artdatabake. SLU Databas för provfiske i vattedrag. aquarapport.slu.se/default.aspx?id=6 SLU Databak för vattekemi. webstar.vatte.slu.se/db.html SMHI:s vatteweb. vatteweb.smhi.se Vatteiformatiossystem Sveri. Norrköpig aturvårdsprogram. kartor.orrkopig.se 25