HOW TO GROW. .how to grow. .how not to grow 15 % 74a%

Transkript

1 pl a e r i gs s t r a t e g i e r f ö r h å l l b ar utveckl i g i M ar i estad.how to grow.how ot to grow Det går ite bygga hållbara miljöer, me det går att plaera och bygga miljöer som stöder och uppmutrar hållbara livsstilar. Till grud för projektet ligger Mariestads ege visio för 2030 och de riktlijer och strategier som u av kommue tas fram i e y fördjupad översiktspla. Syftet med projektet är att ifrågasätta aktuella treder och oöskade beteede och hjälpa till att styra utvecklige i Mariestad i e mer hållbar riktig. Projektet preseterar e rad verktyg för vad vi aser vara hållbar fysisk plaerig. Vissa verktyg är geerella och ka tillämpas på adra platser meda adra är mer specifika och lämpade för e plats i Mariestad. Projektet verkar på e övergripade ivå och udersöker e utvecklig av stadsstrukture som helhet. Utöver detta har vi valt att zooma i på fyra område i Mariestad där vi lagt extra fokus och takar. Våra fokusområde har valts ut för att represetera de varierade förutsättigar som fis i olika delar av Mariestad och de plaerigsstrategier vi föreslår ka tillämpas på likade område i stade. De mycket goda takara och itetioera till trots har vi dock upplevt att vi ser ågot aat ä de hoppigivade förslage till åtgärder som plaeras. Vi upplever e del motsägelser i de skriva strategiera kotra de faktiska utveckligsplaera och tolkar det som att det fis flera viljor och motstridiga itresse ibladade. E upplevelse är att visioe i första had iriktar sig på bilde av Mariestad utifrå och vi ser ett behov av att skifta fokus. Viktigare ä att dra omvärldes uppmärksamhet till sig är att skapa e bra plats att leva och verka på för Mariestads ivåare, då kommer också det adra på köpet. Vi är övertygade om att visioe och arbetet mot ett hållbart Mariestad och ett starkt och livskraftigt samhälle måste börja med omsorge om ature och mäiskora som lever i det. Vi väder oss till plaerare och politiker i Mariestad och adra som är itresserade av att ta del i stades utvecklig mot att bli ett mer hållbart, livskraftigt och dyamiskt samhälle. barriärer upplevt avståd Ett yckelbegrepp för projektet är upplevt avståd. Vi vill med vår studie udersöka hur detta begrepp ka behadlas iom arbetsfältet fysisk plaerig. Lägs Marieforslede fis måga fysiska barriärer där trafikseparerig försvårar resor för gåg- och cykeltrafikater. upplevt avståd vs. verkligt avståd för vem plaerar vi? upplevt avståd urba sprawl 10 mi / 5 mi Haggårde tar upp ästa tre gåger mer yta ä de gamla stadskära. 20 mi / 10 mi 15 % Bara av marke i Haggårde är bebyggd. 78% 74a% förare a m m zoerig es 10% 6% 6% Trots att avståde iom Mariestad är korta, verkar mäiskor föredra att aväda bile. Vid fyra olika tidpukter per dag räkades passerade gågtrafikater, cyklister, atal mäiskor som yttjade kollektivtrafik och mäiskor i bil. Uta att geeralisera för mycket så är separatioe av fuktioer tydlig i Mariestad. Adele biltrafikater är gaska mycket högre ä Sveriges geomsitt, vilket ligger på 54 %. verktyg oaväda platser Markbeläggig, belysig och urbaa möbler Nya byggader med aktiva etrévåigar De glesa stadsutvecklig i Mariestad har resulterat i måga platser uta ågot egetligt avädigsområde.

2 . fö rdjupa d översi kt sp l a idag imorgo? trasformerad gata område för plaerad y bebyggelse y gata befitlig kvalitetsgröska hotade gröområde bostäder idustri y kvalitetsgröska (adderad, återställd, tillgägliggjord) gröa läkar företag och hadel publika fuktioer gatuät byggd struktur kvalitetsgröska fuktioer Gatuätet i Mariestad består i stor utsträckig av återvädsgator som korsas av geomfartsleder. De här bilväliga strukture gör att tillgäglighete iom stade begräsas och att bilkörig främjas. I vårt projekt förslår vi att det fragmeterade gatuätet läkas samma för att bida agräsade stadsdelar till varadra. För att skapa stadsmässiga kvalitéer trasformeras vissa befitliga gator och får ya dimesioer apassade efter e mer mäsklig skala. De befitliga byggda strukture i Mariestad är gles med måga överbliva platser. Flera av kommues plaer för y utvecklig skulle resultera i ockupatio av mer värdefull jordbruks-, skogs- och rekreatiosmark i utkate av stade. Ett mer hållbart och motstådskraftigt alterativ skulle vara att förtäta överbliva platser iom stade då ya byggader ka skapa välbehövligt lokalt liv och befitliga ifrastrukturresurser ka utyttjas. På ett övergripade pla har Mariestad e väl utvecklad gröstruktur med e god visio för utvecklige uder de kommade årtiodea. Dessvärre hotas ågra av stades största gröområde av expasioe av bostads- och idustriområde. För att förstärka gröstrukture i stade föreslår vi att de läkas samma och kompletteras med y gröska. Gröytora får e större variatio i karaktär och program, och all existerade kvalitativ gröska bevaras. De uvarade markavädige i Mariestad är tydligt uppdelat efter fuktioer. Det fis separata område där mäiskor bor, där de arbetar och där de kosumerar. Istället för att fortsätta bygga på e föråldrad struktur föreslår vi e mer dyamisk och flexibel strategi som tillåter e mix av fuktioer iom samma område. På det här sättet skulle förtätig iom idag zoerade område kua tillföra e bladig av er och boedeformer.

3 alterativ förtätigspla I kommues fördjupade översiktspla för Mariestad preseteras ett mål att producera 80 ya bostäder varje år fram till år 2025, vilket totalt blir 1040 bostäder. Sugge Väer Bara iom våra fyra fokusområde uppskattar vi att det fis plats för 680 bostäder. Det betyder att 65% av målet för atal ya bostäder till år 2025 ka täckas bara iom dessa område. Notera att vi dessutom har föreslagit måga fler platser som ka förtätas förutom iom våra fokusområde. E positiv aspekt är att förtätig ka ske uta att exploatera de värdefulla aturresursera och rekreatiosområdea i Nolskoge och Västra Ekudde. I själva verket har vi uppått det uta att förstöra ågra kvalitativa rekreatiosområde alls. Grude för att all y utvecklig blir det omvadlade och sammaläkade gatuätet i stade. Madlycka Krotorp Ekudde Katthavet Gamla stade Högelid Stockholmsväge Johaesberg Ladukärr Gärdet Västra skoge Marieholm E20 Göteborgsväge Marieforslede Gragärdet Lockerud Marieforslede Bråte Radby Dala Haggårdes framtid? Vi ser ite utvecklige av det extera shoppigområdet i Haggårde som hållbar på ågot sätt. De ka bidra till ekoomisk tillväxt på kort sikt, me på låg sikt kommer de lokala ekoomi saolikt påverkas egativt. Det är uppebart att stora delar mark som begravs uder asfalt ger ekologiska skador. De glesa strukture i Haggårde stöder äve bilberoedet och det fis få sociala kvaliteter iom området. Det extera shoppigområdet represeterar ite Mariestad frå E20 på ett rättvist sätt och vi ifrågasätter dess attraktiosvärde. Vi föreslår att Haggårde gradvis återställs till åkermark eller skog och de befitliga era flyttas i till stade till betydligt mer attraktiva läge. Nära E20 föreslår vi e eller ett fåtal byggader med er som ger e god och rättvis bild av Mariestad och lockar dem som passerar att sväga av för besöka ierstade..how to st ar t Haggårde Äve om ma vet vad ma skall göra är det ite alltid lika självklart hur ma sätter igåg. Ofta är det e fråga om bristade resurser, pegar, eller att det fis så mycket som borde göras att det är svårt att prioritera och hitta e aturlig igåg. Tida E20 1: I vårt kompedium har vi sammaställt ågra strategier för hur pegar både ka sparas och tjäas på sätt som dessutom medför e rad positiva följdeffekter. Strategiera kräver låga ivesterigskostader och ka i teori geomföras reda imorgo. Vår förhoppig är att dessa strategier ka bli startskottet för e mer hållbar och kvalitativ utvecklig i Mariestad.

4 .4 tema 12 verktyg rörelse bebyggelse offetliga rum mäiskor I detta avsitt fi er du plaerigsstrategier för hållbar rörlighet i I detta avsitt fi er du plaerigsstrategier för hållbar förtätig I detta avsitt fi er du plaerigsstrategier för aktiva offetliga I detta avsitt fi er du plaerigsstrategier för de eskilt viktigaste Mariestad. För att uppå e sammakopplad stad med kortare avståd och hållbart byggade. Ny exploaterig bör ske iom Mariestads rum. Torg och gator, parker och vatteära läge, iergårdar och kompoete iom fysisk plaerig, mäiskor. För att å e hållbar behöver det befi tliga gatuätet i Mariestad både kompletteras och uvarade tätort för att uppå fl er urbaa kvaliteter och på samma parkerigsplatser, är alla publika utrymme i Mariestad och igår i utvecklig är det viktigt att ikludera ivåara i plaerige av förbättras. Följade strategier ka bidra till att göra stades struktur gåg bevara värdefull aturmark och rekreatiosområde. Följade det vi kallar för offetliga rummet. För att kua göra dessa utrymme stade, eftersom det i första had är för deras skull Mariestad fi s till. mer lättöverskådlig och främja hållbara sätt att ta sig fram, som att strategier ka bidra till att koppla samma isolerade stadsdelar och levade behöver de vara tillgägliga och tillåtade för alla mäiskor, Följade strategier ka bidra till att uppå social hållbarhet med både cykla och gå. blada upp befi tligt homogea bostadsområde med ya fuktioer iehålla kvalitativa fuktioer och främja spotaa möte och social medborgariflytade och e blomstrade bladig av mäiskor. och typologier som främjar e större mågfald av mäiskor och iteraktio. Följade strategier ka bidra till att uppå just detta. aktiviteter. 1. läka samma gatuätet Komplettera det befi tliga gatuätet med ya aslutigar som ka läka samma stadsdelar och ge säkrare och mer attraktiva färdvägar för gåg-och cykeltrafi kater. Förhidra förekomste av återvädsgator geom att strategiskt asluta dessa för effektivare rörlighet och ökad tillgäglighet iom Mariestad. 4. förtäta smart Kocetrera det reda kocetrerade! Bygg främst lägs befi tlig ifrastruktur samt på outyttjad mark iom Mariestads tätort. Smart förtätig läkar glest utspridda bostadsområde och förkortar de upplevda avståde med ya attraktioer och mer urbaa kvaliteter. 7. läkar Läka samma Mariestad med gator, promeadstråk, byggader, gröska och vatte. Omvadla befi tliga barriärer, såsom breda trafi kleder, till väl asluta gator som förkortar de upplevda avståde iom stade. 11. medborgariflytade & samarbete Bjud i och egagera Mariestads ivåare att delta i plaerigsprocesser rörade de framtida utvecklige av stade. Ifl ytade och isy, där mäiskor har möjlighet att påverka si omgivig, är viktiga delar i arbetet mot social hållbarhet och bort frå socio-ekoomisk och geografi sk segregatio. L M 2. hierarki blad gator Skapa e tydlig hierarki blad gator för att uppå e fuktioell och läsbar stadsstruktur. De olika gatora utmärker sig geom e variatio av skalor där dimesio, fuktio, hastighetsgräs och typ av gaturum bestämmer karaktäre. S 5. bygg hållbart Tillämpa lågtekologiska lösigar och aväd föryelsebara, ekologiska och lokala material i så stor utsträckig som möjligt i all ybyggad liksom i restaurerig av befi tliga byggader. Uppmutra privata ivesterare med riktlijer för hållbart byggade och visa att hållbara byggader fi s i alla former och stilar. 300m 8. kvalitetsgröska Erbjud kvalitativa gröområde iom 300 meters räckhåll frå varje ivåares hem eller arbetsplats. Gröska såsom midre parker, iergårdar och alléer lägs gator bör vara aturliga elemet i e framtida och tät stadsstruktur. 12. socio-ekoomisk mix Arbeta aktivt för att skapa e socio- ekoomisk mix av mäiskor och uppå e itegrerad stad där alla mäiskor käer sig säkra och ikluderade. E itegrerade stadsstruktur som bladar mäiskor med olika ekoomisk bakgrud, ålder och ursprug stärker käsla av gemeskap blad ivåara. 3. trafikitegrera Samla fotgägare, cyklister och bilister i trafi kitegrerade gator. E tumregel är att aldrig omöjliggöra för biltrafi k, äve om fotgägare och cyklister prioriteras. Gator med utrymme för olika trasportmedel bidrar till säkrare, effektivare och mer attraktiva gaturum. 6. bygg bladstad Blada bostäder med hadel, offetliga fuktioer och företag för att skapa aktiva och säkra område 24 timmar om dyget med fuktioer som överlappar varadra. Blada upp befi tligt moofuktioella stadsdelar med typologier och upplåtelseformer som tillåter e bredare mågfald av mäiskor och er. 9.läka samma publika fuktioer Läka viktiga fuktioer, platser och aktiviteter till ivåaras dagliga rutter. Specifika program, t.ex. lekplatser och baraktiviteter, bör igå i e förbidelse med specifik karaktär och målgrupp. 10.defiierade gaturum Skapa defi ierade gaturum för att uppå attraktiva och välfugerade miljöer där det är ibjudade att gå och cykla, eller att bara vara. Utrymmet mella byggad och gata, om det fi s ågot, ka vara allt frå offetligt, halvprivat till privat, huvudsake är att relatioe mella gata och omgivade byggader är tydlig. ARKITEKTUR Chalmers arkitektur Masterprogram Desig for Sustaiable Developmet 2012/2013 Mariestad - Plaerig och gestaltig för hållbar utvecklig Desigstudio del B /Fördjupigsprojekt: Nathalie Mair Patrik Magusso Aa Esbjörsso Marti Allik,

5 . 4 fo k usområd e zoom-i 1: shared space Stockholmsväge zoom-i 2: förlägd ierstadskaraktär Ekudde Vy över Ekudde frå cykelbro Vy över Stockholmsväge och ICA Oxe Stockholmsväge idag Platse i Mariestad där flest spotaa möte mella ivåare sker är precis utaför ICA Oxe, som ligger lägs Stockholmsväge edast ett stekast frå Nya torget. Stockholmsväge och korsige till Nygata är dock e av de mest biltrafikerade gatora och gåg och cykeltrafikatera är tydligt uderordade bilistera. Vi föreslår att dele av Stockholmsväge som sträcker sig frå korsige vid Verkstadsgata till Nya torget trasformeras till shared space. Detta skulle förläga de stadsmässiga karaktäre frå Gamla stade och därmed äve utvidga Mariestads cetrum. Markbeläggig, belysig och urbaa möbler skapar e itim atmosfär Ekudde idag Ekudde är ett av de seast utvecklade områdea i Mariestad. Ny bebyggelse i form av villor, radhus och flerbostadshus har de seaste åre dykt upp på adra sida av de ya cykelbro väster om Gamla stade. Trots e bladad bebyggelse och det ytterst cetrala läget i stade, sakar detta område helt stadsmässiga kvaliteter och upplevs mycket privat. Återvädsgatoras karaktär och byggaderas förhållade till varadra och till gata ger sarare käsla av e förort. Vi föreslår därför att området förtätas ytterligare och att e fuktiosbladad och stadsmässig karaktär iförs. Precis som vid Stockholmsväge skulle detta förläga Mariestads ierstad, området skulle tillåta e större bredd av mäiskor och samtidigt bli betydligt mer itressat för turister att besöka. Tillgägligt vatte för allas trevad Förstärk Stockholmsväge som huvudstråk med publika er Frå rodell till korsig föreklar gaturummet E ikluderade stadsdel tillåter mäiskor av olika bakgrud Nya byggader med aktiva etrévåigar Nytt liv åt torget vid Ekuddes småbåtsham Nya koppligar skapar ett komplett gatuätverk Omvadlig av ICA-fasade ger ett dyamiskt stadsrum Urbat stadsradhus Shared space för ett rikare stadsliv i cetrum Nya boedetypologier skapar mer mågfald av mä Urspruglig pla Stockholmsväge 1:4000 gräs aturreservat fruktträdgård Gågfartsgata De smala gågfartsgata appliceras i de mest stillsamma delara av Mariestad. Alla trafikslag samsas på samma utrymme och som amet avslöjar är det gåghastighet som gäller. Det urbaa stadsradhuset har ett direkt förhållade till gata och ka därför kombieras med slokaler för familje- och småföretag. Dea typ bör tillämpas i de mer cetrala delara av Mariestad. d regrä Såga grö parkerig gata Repslagare y gåg- och cykelväg Kommiistergata Nygata takträdgård fruktträdgård lekplats ge elvä Teg shared space g g elvä cyk h c -o Nya iergårdar utformas tillsammas med de boede 2-4 graskapsträdgård äge Oxv Polise gata Flerbostadshus i kvarter Järvägs Östra Aspetorpsgata Borgmäs taregata y lokal gata Stadspark äg y gåg- och c ykelv Flerbostadshus som möjliggör kommers och adra er i gatupla är de mest urbaa byggadstype som i vissa fall ka bilda ett slutet stadskvarter. För att säkerställa e mäsklig skala bör dessa byggader ej byggas högre ä 4 våigar. Marieholm Viktoriagata Östra Järvägsg ata Stockholmsväge å kt g hame d a me pr o m 18 y byggad r s tä för e väg dje e Sm ICA Oxe bef. byggad shared space ha uteserverig förskola grö förgård 300m hadelsbodar e tväg Sku graskapsträdgård <5 Nya torget graskapsträdgård rk t stä för Bagata gemesam trädgård ata Verkstadsg Karlsrogata d grä as erm m Tim publik gröska de forsle Marie Världsparke Stockholmsväge 1:2000 Gatusektio- Shared space bef. byggad y byggad publik gröska Urspruglig pla Ekudde 1:8000 Gatusektio- Gågfartsgata Ekudde 1:4000 ARKITEKTUR Chalmers arkitektur Masterprogram Desig for Sustaiable Developmet 2012/2013 Mariestad - Plaerig och gestaltig för hållbar utvecklig Desigstudio del B /Fördjupigsprojekt: Nathalie Mair Patrik Magusso Aa Esbjörsso Marti Allik,

6 zoom-i 3: läk och lokalt cetrum Marieforslede zoom-i 4: fuktiosbladad stad Göteborgsväge Bråteväge, vid Marieforslede idag Göteborgsväge idag Vy över Bråteväge och de befitliga kyrka Marieforslede är amet på de rigled som alades i sambad med att Mariestads sjukhus byggdes. Iitialt hade sjukhuset e akut som krävde sabb framkomlighet, me idag tillhadahåller sjukhuset edast plaerad vård och riglede fyller därmed ige egetlig fuktio. Faktum är att Marieforslede idag utgör e stor barriär som separerar bostadsområde och försvårar framkomlighet för gåg- och cykeltrafikater. Vi föreslår därför att Marieforslede omvadlas till e trafikitegrerad boulevard som ka omges av y bebyggelse. Tillsammas med ya kompletterade gator skulle de låga lede brytas upp, isolerade bostadsområde skulle bidas samma och både de faktiska och upplevda avståde i till cetrum förkortas. Vy över Göteborgsväge och korsige Leverstadsväge Varierade bostadsbebyggelse skapar större dyamik Frå trafikled till trafikitegrerad stadsgata Bostäder möter er möter idustrier Små förträdgårdar upprätthåller e urba karaktär i gaturummet Stadsradhus Biologiska och ekoomiska vister i lågtekologiska lösigar Stadsradhus är till skillad frå stadardradhus ite massproducerade i likartat utseede, uta uppdelade i midre tomter som gör det ödvädigt för de framväxade bostadsehetera att dela vägg med varadra. De begräsas till 2 ½ våigar för att udvika hisskrav. 300m Aktiverade iergårdar skapar gemeskap blad boede Midre parker skapar rum för rekreatio och biotoper graskapsträdgård Bladstad och ett lokalt cetrum adderar urbaa kvaliteter S M Omvadlig av rigled till trafikitegrerad boulevard Ny bebyggelse skapar ya gårdar och ya kvaliteter Haggårdes gömda er får bättre expoerig ärmre cetrum offetlig park sväge Vitsipp L Nya koppligar uppmutrar till hållbara trasportmedel ge vä dra ö S Stadsgata 1 Stadsgata 2 y iergård pli op k y g till Leverstadsv Viterväge Virkes väge graskapsträdgård äge Måga företag, kommersiella er och småskaliga idustrier öskar sig billigare lokaler med högt i tak. Geom att udvika korrigerad plåt och istället omsorgsfullt utforma fasader av trä eller med spaljeer ka associatioer till plåtskjul udvikas och dea relativt billiga byggadstyp på ca 300 m² bli attraktiv och öskvärd iom de mer cetrala delara av Mariestad. Flerbostadshus graskapsträdgård Omvadla de i dagsläget cetrala vägara Göteborgsväge och Stockholmsväge geom att miska körfältes bredd och geom att itroducera fickparkerigar, e allé av träd och defiierade utrymme för cyklister och gågtrafikater. Detta flerbostadshus är det möjligt att ha kommers, er, kotor eller lättare idustri på flera våigspla. Flerbostadshuse är de eda typologier som kräver hiss då de överstiger 2 ½ våigar. Gö teb org svä ge Verksamhetslokal Tim me rvä ge Omvadla de västra dele av Marieforslede till e trafikitegrerad gata för att komma ifrå dess uvarade fuktio som rigled och barriär till att bli e trevlig och livlig gata som bider samma isolerade bostadsområde. Va sav äg e ata g mä Do kvalitativ gröska Göteborgsväge är idag e av Mariestads mest trafikerade gator och utgör e tydlig gräs och barriär. Både de och det itilliggade idustriområdet miskar tillgäglighete till Tida och de östra sida av Mariestad. Vi föreslår att Göteborgsväge trasformeras till e trafikitegrerad stadsgata och omges av y bebyggelse, vilket ka förstärka gatas betydelse som huvudstråk. Vi föreslår äve att Leverstadsväge förlägs med e bro över Tida för att skapa bättre förbidelser mella öst och väst. Korsige Göteborgsväge/Leverstadsväge ka bli e viktig od i Mariestad där bladade fuktioer ryms. iergårdar med olika idetiteter de le rs fo ie ar M y iergård Val ötss tige y kopplig över Tida < <1 bevarad skog tadläkare e äg v åte r B bevarad skog väge Bajo väge Musik väge Basu Symfo iväge y byggad Leverstadsväge publik gröska Urspruglig pla Marieforslede 1:8000 Marieforslede 1:4000 Gatusektio- stadsgata 2 bef. byggad y byggad Idus trigata y iergård Pre be d eg ata Akaciast ige oldig & djur bef. byggad lokalt cetrum publik gröska Urspruglig pla Göteborgsväge 1:4000 Gatusektio Stadsgata 1 Göteborgsväge 1:2000 ARKITEKTUR Chalmers arkitektur Masterprogram Desig for Sustaiable Developmet 2012/2013 Mariestad - Plaerig och gestaltig för hållbar utvecklig Desigstudio del B /Fördjupigsprojekt: Nathalie Mair Patrik Magusso Aa Esbjörsso Marti Allik,