Samtal med Karl-Erik Nilsson

Transkript

1 Samtal med Karl-Erik Nilsso,er Ert av Svesk Tidskrifts redaktörer, Rolf. Ertglud, itejuar här Karl-Erik Nilsso, ar kaslichej på TCO och TCO:s represetat ed i litagarfodsutredige. er e t or så å g. ). r l- U t t g, s - k SvT: Du har varit ordforade i de arbetsgrupp iom TCO som har lagt fram rapporte "Fackliga krav på kapitalbildige". Hur skall de rapporte behadlas iom TCO? K-E N: Det blir iget formellt remissfcirfarade. De här rapporte säds ut till forbude och seda är det forbudes sak att distribuera de. På grudval av de rapporte eller på grud av ega takegågar ka ma motioera till TCO-ko-, gresse. Motiosrätt har utöver respektive forhudsstyrelse de orga iom respektive forhud som väljer respektive forhuds kogresser. TCOs kogressombud väljs av respektive forhuds kogresser. SvT: Jag tycker ite i i er rapport har käckt fråga om TCO är for, emot eller idifferet till att ett kommade fodsystem med tide blir majoritetsägare till alla foretag. K-E N: Nej, det var ite vår avsikt att käcka de fråga. Vi har valt att utforma rapporte så att de utmyar i ett atal krav som tjästemaarörelse måste ställa på ett evetuellt forslag om lötagarfoder. Vi säger ite att TCO skall motsätta sig ett fodforslag. Vi säger ite att TCO skall stötta ett fodforslag. Me vi mear att om det kommer ett lötagarfodsforslag, då måste det vara rimligt for TCO att lägga sypukter på det. SvT: Mot bakgrud av de debatt som har forts, måste ma ite ädå käcka fråga om ma A) vill att ett fodsystem skall bli majoritetsägare och B) om ma vill att facket skall styra detta fodsystem?

2 14 K-E N: Det är ite realistiskt att täka sig att TCOs kogress ka fatta ett beslut där ma ställer sig bakom krav på iförade av ett lötagarfodsystem. Möjlige skulle ma kua göra det geom att vid e majoritetsvoterig köra över SIF -om bude. J ag forutsätter då att SIF -kogresse följer styrelses förslag. Ma skulle kua gissa att e majoritet av kogressombude vid TCOs kogress är positivt iställda till. ett system med lötagarfoder. Me det har arbetsgruppe betraktat som e orimlig situatio. Motsatse är också orimlig. Att kogresse skulle säga att vi avvisar alla takar på ett system fcir lötagarfoder. SvT: I er rapport utgår i ifrå att vistera är ågot som lötagara har avstått ifrå. Därfor skulle det ite vara mer ä rätt att lötagara får del i viste geom ett fodsystem och makt över ivesterigara, som fiasieras av dessa vister, som lötagara har avstått ifrå. Marx mear ju att hela produktiosresultatet bör tillfalla de aställda meda markadsekoomiteoretikera mear att de vist som uppstår är kapitalägara har betalat sia markadsbestämda kostader, varav löekostadera är e del, bör tillfalla kapitalägare. Fråga blir då, hur skall ma skilja mella kapitalägaras legitima vister, som rättelige bör tillfalla dem och de vister som uppstår geom att lötagara avstår löeutrymme i ågo meig? K-E N: Jag är ite riktigt säker på attjag forstod ditt resoemag. SvT: Det står så här i er rapport: " Löepolitike har utformats med häsy till att löeökigara skall ligga iom r me fcir de samhällsekoomiska bala se. Lötagara och deras orgaisatio har därigeom tagit ett asvar fcir kapita bildige. Mot dea bakgrud är det aturli att de fackliga orgaisatioera ställer b stämda krav på att de vister, som följ ~v löepolitike, utyttjas fcir ivesteri ar och ite fcir spekulativa placerigar ler fcir att höja aktieägaras utdelig. Det sparade, som möjliggjorts geo de hittillsvarade löepolitike, har u yttjats får att fiasiera ivesterig uta att de fackliga orgaisatioera deras medlemmar kuat påverka valet ivesterigar och ivesterigaras omfa ig. Ite mist med häsy till de fac ga orgaisatioeras egagemag fcir a åstadkomma arbete åt alla och full syss sättig har dea brist på iflytade v rit e väsetlig ackdel. Det borde i ställ vara aturligt att lötagaras bidrag kapitalbildige erkäs och bildar gågspukt fcir e diskussio om hur skall få delaktighet i, iflytade över därmed asvar fcir dea kapitalbildi E såda utvecklig är e aturlig ko kves av det historiska faktum att de, so ases ha bidragit med kapital, erhållit iflytade över och därmed ett asvar hur de avsatta medle aväds Krav har uder seare år ställts att de fackliga orgaisatioera skall a ceptera låga löeökigar får att däri om, via höjig av de geerella vist vå, bidra till e ökad kapitalbildi

3 15 l t- u, ch av :aligt be J er g elffi tti tt l- a et iii t ie h. tt - r ärigslivet. Ekoomiskt iebär e återhållsamhet att kapital geerellt till företagets förfogade." E N: Vi aser att det fis e rad skäl 11m talar får skälighete i att lötagara bcbå får iflytade över kapitalet. Ta W är de att lötagarfodera i allt vä ~e~ttligt skulle fiasieras geom avgifter baserade på löesumma. Dvs ma skulle avstå frå eljest tillgägligt löeutrymme. Jag förstår ite varför ma i det sammabaget skulle behöva skilja mella vad som är kapitalägaras rimliga avkastig i bm av räta på eget kapital och de delar som skulle gå till löeökigar. SvT: Me det talas i er rapport om "de vister som följer av löepolitike" och "det sparade som möjliggjorts geom de hittillsvarade löepolitike". Om ma säger att lösamhete i dag är 3 % och att de skall upp till 8%, och att detta är rimligt, avstår då lötagara frå ågot utrymme som aars rättelige hade bort tillfalla dem? K E N: Lötagara har ett itresse av e såda vistivå att forutsättigar skapas för yivesterigar. Mot det står itresset av löeökigar. Det är ett klassiskt dilemma for de fackliga orgaisatioera. Om ma aser att ärigslivet behöver tillföras mer kapital så är det for arbetsgivareföreige aturliga sättet att å detta, att höja vistivå geom det ekla sättet att hålla tillbaka löekrave. Me de väge är väldigt svår att beträda for fackliga orgaisatioer. Då är ett lötagarfodsystem ett sätt att forsöka lösa det här dilemmat. SvT: Ka ma säga att foretages lösamhet i dag är for låg? K-E N: Ja, det är de. Det var e av de få saker ma var överes om i lötagarfodsutredige. SvT: Me om lösamhete är for låg, ka ma då omvät säga att löera är for höga? Och om de är for höga och ma vill säka dem, har då lötagara rätt att få ågot i utbyte for detta? K-E N: Det är arbetsgivareforeiges sypukt. Me for lötagare och fackliga orgaisatioer ka de sypukte ite vara lika självklar. Då är lötagarfoder ett sätt att komma åt det här dilemmat. SvT: Om vistera är for låga och skall upp, hur ka då lötagara ha ågo legitim rätt till e del av detta utrymme? K-E N: Ma måste skilja på ett pricipiellt resoemag och ett resoemag som är häförligt till e speciell ekoomisk situatio. Vad vi mear är ju att lötagarorgaisatioera geom att ta häsy till samhällsekoomi också tar ett asvar for kapitalbildige. Ma skulle ju kua täka sig ämlige,om ma hade väldigt starka lötagarorgaisatioer, att de tog ut 100% av produktiosresultatet. Då skulle det ju gå åt faders. SvT: Me om de fackliga orgaisatioera visar sitt asvar och tar ut rätt del av produktiosresultatet, ger då detta asvarstagade e rätt att till de fackliga orgaisatioera överfora delar av foretages aktiekapital? Är det ite självklart att i skall lägga er på rätt löeivå uta att i skall få ågo särskild belöig for detta?

4 16 K-E N: Vi har talat om ett system i allt väsetligt baserat på avgifter på löesumma. Detta kommer att iskräka på löeutrymmet. Det iebär ite ågot överforade av aktiekapitalet. Det är aturligt for de uvarade kapitalägara och för dem som represeterar dessa att motsätta sig det här. Om ett fodsystem iföres kommer det att iebära e skiftig av de ekoomiska makte. Det kommer att bli e aa fordelig av makte. Vi har aldrig talat om ett överforade av hela de ekoomiska makte frå e kategori till e aa. Vad vi har talat om är ågot som skulle iebära e forskjutig så att dc som i dag har de ekoomiska makte fick maka åt sig ågot. SvT: Det har varit e diskussio, bl a i Dages Nyheter, mella Aders Röttorp, SAF, och Pcr-OlofEdi, LO, om hur låg tid maktövertagadet tar. Röttorp säger att det kaske tar sju år och Edi säger att det kaske tar 20 år, me i pricip leder väl ädå LO/SAP-forslaget förr eller seare till att fodsystemet får aktiemajoritete? K-E N: Det där resoemaget är väldigt kostigt. Jag har iga bar ihop med LO/ SAP-forslaget. Vad jag vet är att de i sia förslag hela tide har ärmat sig resoemag som vi här i huset har fort seda Vi säger i vår skrift att det är e självklar utgågspukt att åtgärdera skall kua fugera med e bibehålle markadsekoomi. Om Du överförde all ekoomisk makt till ågra ystartade lötagarfoder då skulle vi ite bibehålla markadsekoomi. SvT: Iebär ite LO/SAP-forslaget a fodsystemet med tide får aktiemajarit te? K-E N: Egetlige skulle Du ju fråga de om det. Me eftersom de också talar o bibehålle markadsekoomi och efte som e av de fudametala utgågspu tema for deras forslag är just behovet a att höja ivå på kapitalbildige, mås därav logiskt följa att ma vid e viss ti pukt skall avbryta det här. Ma mås ågo gåg komma till e ivå, där m säger, att u fis det e tillfredsstälia kapitalbildig. SvT: Om aktiemajoritete i alla större retag övergår i ett fodsystems ägo, då k ma ite bevara markadsekoomi? K-E N: Ja, så är det. Jag har aldrig f<i stått det här resoemaget där ma tal om fodsocialism. För mig är det obegri ligt. Jag är själv ite socialist. De fårs statsma som började tala om de här s kera var Charles de Gaulle. Ha såg d som ett alterativ till socialisme. Här Sverige var det folkpartiet som egetlig tog upp de här diskussioe. För m framstår allt det här pratet om fodsoci l ism som svårförståeligt. J ag begrip mycket väl att de som är motstådare t' lötagarfoder aväder begreppet fo socialism som ett taktiskt grepp efterso de tror sig veta att hälfte av sveska ft ket har e såda iställig att begrep socialism är egativt värdeladdat. SvT: Me blir det ite fodsocialism o~ ett lötagarfodsystem med tide övert aktiemajoritete i alla större företag?

5 17 I E N: Jag vill ite aväda det uttryc \tt kel. Me såvittjag begriper, så sätter ma e- markadsekoomi ur fuktio, om mim bar e eller ett par foder ägda och styrda m av lötagara som äger hela ärigslivet. m lrt: Äve om det är 24 foder? r 1-E N: Då börjar det bli lite svårt att k- moera om det där. Ma skulle ju kua v lika sig att 24 foder var sisemella te självstädiga. Då börjar det bli svårt. d- M: Är det ite svårt att täka sig att de te 24fodera vore självstädiga i praktike. De har ju i slutäda samma huvudma? e I E N: Det fis ige aledig for mig att gå i och diskutera LO/SAP-modelle. O S.T: Me om i avstår l % av löeök Dige och foretaget i stället betalar i l% till fod systemet, då är ju fåretages r- lösamhet oforädrad. Då har ma ite böjt lösamhete. K-E N: Nej, det gör ma ju aturligtvis ta ite med detta ekla grepp. Me om ma a- med hjälp av ytt friskt kapital kude staret ta lösamma verksamheter så höjer ma lösamhete. SvT: Du mear alltså att det som hämmar 1g ivesterigsvilja är brist på kapital? K-E N: Det är åtmistoe brist på riskvilligt kapital. SvT: Me måste ma ite höja lösamhete också? K-E N: Jag har väldigt svårt att foreställa 1- mig att det ite skulle fias ågra lö- samma ivesterigsprojekt. Vi har ett stort behov av att omstrukturera och till allt detta behövs det kapital. Om ma geomfårde ett system får foder, är det också saolikt att ma skulle höja acceptase for vister. SvT: Är det facket eller medborgara som skall styra fodera? K-E N : Jag har hela tide varit motstådare till take på medborgarfoder. I ett sådat system blir fodera asvariga ifor väljara. Då börjar det sudda vid socialism. Om ett sådat här system skall fugera, måste facket ha asvar for det. Facket skall ta ut lägre löeökigar, då skall facket också ha ett asvar for det. Det är for mig också e skräcksy att ha partipolitiska val iom TCO-rörelse. SvT: Bör fodsystemet eller bör ite fodsystemet med tide överta majoritete i fåretage? Är det ett öskemål att facket skall styra foretage eller är det ite ett öskemål? Vore det öskvärt att de börsoterade foretage övergick i fodsystemets ägo? K-E N: Nej, det ka det ite vara. Det vore mer rimligt att fodera ägde e viss adel, jag ka ite säga exakt hur stor. SvT: Vore det olyckligt om alla börsoterade foretag skulle majoritetsägas av ett fod system? K-E N:Ja, det tycker jag. 11 l f