Finansiell ekonomi Föreläsning 3

Transkript

1 Fiasiell ekoomi Föeläsig 3 Specifika tillgåga ätebäade - aktie Hu bestäms Avkastig? Utbud och eftefåga S = I Vad påveka utbud och eftefåga på spaade medel (spaade och låade) Kapitalets fövätade avkastig Höge avkastig av kapital gö fle pojekt lösamma vilket öka eftefåga på spaade medel och gö att äta stige. Räta ä piset på kapital säket ivesteigsalteativ Gade av osäkehet kig avkastig på kapital Hög vaiatio gö att spaae käve stöe iskpemie fö eget kapital (ägaadela) föetage måste ge me avkastig fö att kompesea ägae Tidspefeese Ju me ma föeda utida kosumtio desto höge äto (mide utbud på spamedel) utbudet av spaade miska, spaaa käve höge kompesatio fö att ge upp kosumtio u Riskavesio Ju me ma sk isk desto höge iskpemie kävs, ökade kav på avkastig vid ägafiasieig ge också läge äto spaade gå få ägaadela till säket spaade pisea öka och äta falle

2 Obligatioe och peigmakadsistumet (ätebäade tillgåga) Rätemakade Hadel med istumet (skuldebev) som ge fastställd avkastig (äta) elas upp i: Obligatiosmakade vädepappe med löptid läge ä ett å Obligatio skuldebev med e seie delbetaliga (kupoge) samt e slutbetalig (fis äve uta delbetaliga = ollkupogobligatioe) - fömedla lågsiktigt spaade till aktöe med kapitalbehov Peigmakade löptide kotae ä ett å Statsskuldväxla och bakcetifikat ä de viktigaste Statsskuldväxla aväds fö att justea states lå på kot sikt samt av RB fö peigmägdsjusteiga Bakcetifikat aväds fö att hålla bakea likvida - udelätta likviditetsjusteiga - Kotfistig fiasieig ex. daglig justeig av tasaktioskoto Löpade skuldebev Två gudtpe: Nollkupogae ollkupogobligatioe Iga utbetaliga ude löptide hålle ett omiellt belopp vid löptides slut 2

3 Oftast löptid ude ett å Tidpukt Flöde 000 Pis = PV FV Kupogobligatioe Utbetaliga ude löptide kupoge Nomiellt belopp vid sluttide (lösväde) Tidpukt Flöde KB KB KB KB+000 Pis = uväde av samtliga flöde FV (OBS!) ka ses som ett paket av ollkupogae Käda peigflöde gö att de ä föhålladevis ekla att hatea Vädet = Nuvädet av famtida peigflöde Piset ka beäkas med hjälp av diskoteig om vi käe äta Yield (to matuit) = iteäta e äta som få uvädet av famtida peigflöde att öveesstämma med piset Omvät (egativt) sambad mella pis och äta Flöde käda ju me du betala desto läge ä di avkastig (äta) Figu (kaske) 3

4 Pis = NV(peigflöde) P FV FV P FV P FV P avspegla placeaes famtidsto eftesom piset påvekas av famtidsto Vid to på hög famtida iflatio ä ett fast belopp mide vät vilket gö att eftefåga på dem miska piset falle och stige x. Tidpukt Flöde 000 Atag att det hadlas fö 900 idag d.v.s. Nuvädet = , Yields få ollkupogae med olika löptid ka avädas fö att kostuea avkastigskuva (ätebäade pappe med samma keditisk me olika löptid) 4

5 Avkastigskuvo (ield-cuve) ita Räta beo på tidshoisote Valigtvis läge på kot sikt och höge på läge sikt Avspegla makades fövätiga om famtide (äto och iflatio) Bat/mide bat - vid lågsammae ekoomisk utvecklig ä iflatioe läge vilket ge läge äto Ka iblad peka eåt OBS! ield få ollkupogae (uta isk) ä vad vi valigtvis mea med iskfi äta öve de aktuella löptide Kupogobligatioe Slutbetalig Kupogbetaliga uttcks ofta i pocet av slutbetalige (pa väde) (kupogäta x Paväde) x. Tidpukt Flöde KB KB KB KB+000 Vädeas som uvädet av samtliga peigflöde Vilke äta skall avädas vid diskoteig? Ka ses som e potfölj av ollkupogae 5

6 Lage om ett pis säge att vaje betalig skall vädeas som motsvaade ollkupogae Vädet = uväde kupoge + uväde av pa vädet x. Kupogäta = 0,05 Tidpukt Flöde NV ä koekt diskoteigsäta hämtas få ollkupogaa (visas av avkastigskuva) Ofta beäkas Yield (to matuit) äve fö kupogobligatioe OBS piset = NV kät NV Se auitetsfomel NV = C N + uvädet av 000 Iget ekelt sätt att lösa ut iteea (gissa väde) elle aväda datopogam ka då tolkas som de avkastig du skulle få om du höll obligatioe samt omplaceade kupogbetaligaa till äta otea att i detta fall ite ha teoetisk gud ågo slags geomsitt Pisoteiga ) Iteäta () valigt i Sveige 6

7 2) Köpkuse i föhållade till omiella slutvädet (pa väde) 3) Köpkus Vädeig av aktie Föetags väde ka defiieas på olika sätt Bokföigsväde substasväde Makadsväde ikludea fövätiga om famtida avkastig Makadsväde = pis/aktie x atal aktie Ägaadela i föetag Foda på famtida avkastige - Residualätt Aktie ge två föme av avkastig - aktieutdelig (ivided) - Vädeökig (vädemiskig) Åteige: vädet av e tillgåg = uvädet av famtida peigstömma Böja med e placeig på ett å Tidpukt 0 Flöde -P 0 + P Obsevea att vake utdelige elle piset vid slutet av peiode ä käda Baseade på fövätiga/pogose 7

8 Placeae ä villiga att betala max uvädet av + P vid läge pis stömma placeae till och piset gå upp Vid höge pis vill iehavae sälja och piset falle iskoteigsäta? ftesom det famtida flödet ä iskfllt ka ej de iskfia äta avädas = iskjustead diskoteigsäta (equit cost of capital) = fövätad avkastig få ada tillgägliga placeiga med samma isk motsvaa våt avkastigskav på e placeig med de aktuella iske ämed ka vi ställa upp: P 0 P ä P 0 utgö uvädet av + P vid avkastigskavet Ka aageas om till: P P 0 P P0 P P 0 0 ä fösta teme = diektavkastig (divided ield) Ada teme = idiekt avkastig (capital gai) = fövätad totalavkastig skall vaa lika sto som avkastige på ada placeiga med samma isk åtekomme seae ude kuse till detta 8

9 Obsevea: Om vi käe ka vi bestämma hu sto P tillsammas med skall vaa oftast lättae att pogostisea vad skall vi göa med P? se fle peiode PP0 P 0 Fle peiode Tidpukt 0 2 Flöde -P P 2 P P (obs! samma atas) Skillad mot fallet med e peiod? Nej de som placea ude e peiod ta idiekt häs till vad som häde ästa peiod via P Ka visas geom att dela upp tvåpeiods modelle i två dela så att: P P 2 2 P ka sättas i i P0 etta ka fotsättas i all oädlighet vädeige obeoede av placeigshoisot eftesom famtida utdeliga avspeglas i pisea Specialfall: aldig sälja de edast utdeligaa spela oll Slutsats: P 0 Piset på e aktie ä uvädet av fövätade famtida utdeliga 9

10 Misstäkt likt e evig betaligsstöm Ka då skivas som (se tidigae föeläsig) P0 ä = kostat famtida utdelig Gudläggade vädeigsmodell fö aktie (icouted divided model (M) uta tillväxt) Kaske ite så ealistisk Hu utvecklas? Atag att föetagets utdelig växe med e kostat fakto g käve växade vist med g 2 3 g g g P Låt atalet tidspeiode gå mot oädlighete och du få (se kap 4, s.04-06): P 0 g M med tillväxt Cetalt fö täkadet kig aktievädeig - Aalse fokusea att skatta: - famtida viste () - tillväxt - avkastigskav Me fokus på skattig av de olika delaa ude ada kuse 0

11 OBS! modelle ä gaska käslig fö föädiga i g Vafö g? Tillväxte ä ett esultat av att ite all vist delas ut åteivesteas i a pojekt som ge avkastig g = åteivesteigsgad x avkastig på ivesteig kom ihåg: P0 g ökig i g öka P me miskig i miska P avvägig mella utdelig och åteivesteig Fö att e ökig i g skall leda till ökat P måste avkastige på a ivesteiga övestiga (vad du ka få om du placea ågo aa stas till samma isk) Samma sak som att ivesteige måste ha positivt NNV (ite så kostigt)