Företagens ekonomi Tillbakaräkning i SNI2007 NV0109

Transkript

1 PCA/MFFM, ES/NS (7) Föetagens ekonomi Tillbakaäkning i SNI27 NV9 Innehållsföteckning. Sammanfattning Bakgund Den nya näingsgensindelningen (SNI27) Föetagens ekonomi Föutsättninga Val av efeenstidpunkt Val av matisstyande vaiabel Nivå på matisen i SNI22-nomenklatuen Nivå på matisen i SNI27-nomenklatuen Altenativ behandling av vissa stoföetag Matismetod med mikotillägg Matismetod Mikotillägg Utvädeing Tentativ modell fö vädeing av kvaliteten Tillbakaäknade tidsseie Vaiable Bansche Kvaliteten i tillbakaäknade seie Modell Utvädeing och betygssystem Vaiable Bansche... Bilaga Tillbakaäknade vaiable... Bilaga 2 Tillbakaäknade bansche... 3 Bilaga 3 Detalead utvädeing av bansche... 6

2 PCA/MFFM, ES/NS (7). Sammanfattning I föeliggande dokument edovisas abetet med att ta fam tidsseie i den nya SNI-nomenklatuen (SNI27) gällande vaiable som samlas in inom amen fö undesökningen Föetagens Ekonomi (FEK). Abetet ha begänsats till tidsseie med statidpunkt å 2. Senae kan det dock bli aktuellt att ta fam länge seie fö ett uval av vaiable och bansche. Dokumentet ha fölande disposition. I avsnitt två ges en kot övegipande beskivning av inföandet av den nya SNI-nomenklatuen i statistiken. Dessutom ges en mycket övesiktlig beskivning av undesökningen och dess vaiabelinnehåll. I avsnitt te och fya ges en beskivning av den metod som använts fö att ta fam tidsseie i SNI27. I avsnitt fem beskivs en metod fö kvalitetsvädeing av tidsseiena och slutligen pesenteas i avsnitt sex en övesikt med tillhöande kvalitetsvädeing av de tidsseie som tagits fam. 2. Bakgund 2. Den nya näingsgensindelningen (SNI27) Den nya banschindelningen, SNI27, som infödes i och med efeenså 28 syfta till att bätte kunna belysa vad som hände i nuläget, speciellt avseende tänstebanschena. En sådan omläggning av SNI-nomenklatuen ha dock natuligtvis en inneboende konflikt mellan stävan att belysa nuläget och möligheten att belysa utvecklingen öve tiden. Inom amen fö vekspoektet öande SNI-omläggningen (Opeation27) ha man abetat med utgångspunkt fån att det fö peioden fö vilken tidsseie i den nya nomenklatuen skall uppättas, endast finns data utyckta i den gamla nomenklatuen. Detta, tillsammans med att vi haft dubbelkodning på mikonivå unde en övegångspeiod, ge oss dock möligheten att göa en modellbeäkning av tidsseie utyckta i den nya nomenklatuen. Övesiktligt kan metoden benämnas makometoden och me pecist buka den ibland benämnas matismetoden, se me i kommande avsnitt. Fö me infomation om den nya SNI-nomenklatuen samt nyckla mellan gammal och ny indelning, se Föetagens ekonomi Undesökningen Föetagens Ekonomi (FEK) ha funnits sedan 23 då den esatte Föetagsstatistiken (FS). FEK skall beskiva näingslivets stuktu med avseende på såväl nuläge som utveckling öve tid födelat på dess olika bansche. En viktig aspekt av den statistik som poduceas fån FEK ä således att den ge statistikanvändana mölighete att studea föändinga i näingslivets stuktu öve tid. Resultat fån undesökningen publiceas dels på föetagsnivå (institutionell nivå, i fotsättningen kallad FE-nivå) och dels på veksamhetsnivå (funktionell nivå,

3 PCA/MFFM, ES/NS (7) VE-nivå). På FE-nivå publiceas basfakta, esultatäkningsposte samt balansäkningsposte. På VE-nivå publiceas basfakta, intäktsposte samt kostnadsposte. Även viss egional data publiceas. Fö en me utfölig beskivning av undeökningen se Beskivning av statistiken. 3. Föutsättninga Fö ågångana 26, 27 och 28 finns dubbelkodat mikomateial fö FEK. Fö å 27 och 28 utökades dessutom uvalet fö att kunna göa fullständiga beäkninga på mateialet i båda nomenklatuena. Fö att kunna genomföa tillbakaäkningen behöve vi göa ett antal val, altenativt uttyckt sätta väden på ett antal paameta. 3. Val av efeenstidpunkt Utgångspunkten fö valet av efeenstidpunkt ä att det finns ett dubbelkodat mikomateial i FEK. Detta ge oss te mölighete; FEK26, FEK27 elle FEK28. Vi skulle natuligtvis också kunna använda en matis, som bygge på en kombination av alla dessa te ågånga. Vi ha dock valt att basea matisen på data fån FEK27 då dessa data hålle god kvalitet med avseende på dubbelkodningen och dessutom tidsmässigt ligge näa den peiod, fö vilken tillbakaäkningen ska göas. 3.2 Val av matisstyande vaiabel Då det finns ett stot antal vaiable på FE- espektive VE-nivå ha vi också ett stot antal möliga vaiable att väla bland, då det gälle att ta fam våa matise. En extem vaiant voe att använda en vaiabel (natuligen den aktuella vaiabeln sälv) pe vaiabel som skall tillbakaäknas. Detta ä dock ingen ba metod då den högst sannolikt skulle ge inkonsistens mellan de olika tillbakaäknade seiena. Den anda extemen ä att använda en och samma vaiabel fö samtliga tillbakaäknade seie. Detta ä ett tilltalande altenativ av bl.a. paktiska men kanske även pedagogiska skäl. Det ä också det vi got och den vaiabel vi valt ä föädlingsväde på VE-nivån. 3.3 Nivå på matisen i SNI22-nomenklatuen Huuvida matisena skall beskiva flödet mellan SNI27-bansche och SNI22-bansche dä de senae ä på femsiffe-, fysiffe-, tesiffe- elle kanske tvåsiffenivå ä dels en fåga om vilka data som finns tillgängliga, dels en fåga om vad som lede till bäst esultat. Då vi ha tillgång till data på finaste SNI-nivå (femsiffe) i SNI22 fö hela peioden 2-25 ha vi valt att använda oss av denna nivå i matisen. 3.4 Nivå på matisen i SNI27-nomenklatuen Valet av nivå på matisen nä det gälle SNI27-bansche ä avhängigt den banschnivå (i SNI27) som man vill poducea tillbakaäknade seie. Detta ä

4 PCA/MFFM, ES/NS (7) i sin tu beoende av den kvalitet man kan fövänta sig fö olika SNI27- bansche, se avsnitt 6 fö me infomation. 3.5 Altenativ behandling av vissa stoföetag Utgångspunkten fö användandet av matismetoden ä att det ä en makometod, som ä tänkt att fungea hyggligt i genomsnitt. Stuktuen i svenskt näingsliv ä dock sådan att ett fåtal stoa föetag utgö en betydande andel av den totala nettoomsättningen och det totala föädlingsvädet. Om något elle någa av dessa ha vait instabila med avseende på bansch (SNI22) unde peioden 2-27 kan detta medföa att vi få stoa fel nä vi använde matismetoden. Av det skälet ha vi exkludeat sådana föetag fån matismetoden och istället got en manuell tillbakaäkning på mikonivå fö dessa föetag. En me utfölig beskivning av detta finns i nästa avsnitt. 4. Matismetod med mikotillägg Fölande ansats ha använts fö tillbakaäkning av skattninga fån pimästatistiken (fämst kotpeiodiska undesökninga unde STS-föodningen) med SNI27 bansche som edovisningsguppe. Tidsseiena ha i enlighet med EU-kav föts tillbaka till å 2. Den teknik som använts kan (åtminstone ent tekniskt) fotsättas tillbaka så långt som det finns seie indelade efte SNI22 (elle SNI92). Det innebä att vi kan gå tillbaka åtminstone till 99. Tekniken innebä i kothet att skattninga i ny SNI (det vill säga SNI27) tas fam genom sammanvägning av skattninga fö de bansche i gammal SNI (det vill säga SNI22) som ä kopplade till espektive bansch i ny SNI. Vägningstalen utgå fån de matise öve samband mellan gammal och ny SNI som kan tas fam u befintligt dubbelkodat mateial med Föetagsdatabasen (FDB), elle i paktiken FEK, som bas. 4. Matismetod Fölande enkla exempel få illustea pincipen. Pocenttalen i fölande fiktiva nyckelmatis ange andelen av föädlingsvädet pe SNI 22-bansch (b) som gå in i espektive SNI27-bansch (B). Tabell : Fiktiv nyckelmatis SNI22/SNI27 SNI22 b b 2 b 3 b 4 SNI27 Skattad y-total B fö tidpunkt B 2 B 3 Totalt τ Siffona i kolumnen längst till höge i matisen få i detta exempel avse skattninga vid någon tidigae tidpunkt τ av banschtotal pe espektive SNI22-bansch fö någon viss vaiabel exempelvis omsättning, lönesumma, abetade timma etc.

5 PCA/MFFM, ES/NS (7) Som skattning av totalen fö y pe SNI27-bansch vid tidpunkt τ används fölande kalkyl: T ˆ( B, τ ) =,3 5 +,2 3 +, 5 = 55 T ˆ( B 2, τ ) =,7 5 +,4 3 +,9 5 = 675 T ˆ( B 3, τ ) =,4 3 +, 5 = 7 Hä föle en me fomell beskivning: Låt x vaa en vaiabel (antal anställda, omsättning etc.) som ä känd fö hela beståndet av enhete (föetag, abetsställen etc.) vid en tidpunkt τ då samtliga enhete i beståndet ä dubbelt kodade i gammal och ny SNI. Vidae, låt t (x) vaa totalen av vaiabeln x hela beståndet i banschkombinationen b, B ) dä ( b ä en bansch i gammal SNI medan B ä en bansch i ny SNI. Sätt t ( x) = t ( x). Låt T ( B, τ ) vaa totalen fö vaiabeln y i bansch B (ny SNI) vid en tidpunkt τ föe τ. Som skattning av T ( B, τ ) används en viktad summa av skattninga fö SNI22-bansche vikten b : Tˆ( B, τ ) = α ( τ ) T ˆ( b, τ ) dä t ( x, τ ) α ( τ ) =, utgö den andel i antal anställda, omsättning etc. i t ( x, τ ) bansch b som gå in i den nya banschen R = B vid tidpunktτ Eftesom viktena uppfylle villkoet α = fö samtliga - alla dela av bansch R = Tˆ( B T ˆ( b = b måste u ta vägen in i någon bansch, τ ) =, τ ) = = α ( τ ) Tˆ( b, τ ) =. α ( τ ) = T ˆ( b, τ ) = = = R R B - så ä det lätt att se att Det innebä att ingenting anställda, omsättning etc. fösvinne. Poceduen omfödela endast mellan gamla och nya bansche. 4.2 Mikotillägg Metoden gå ut på att plocka bot föetag som klassas som betydande innan matismetoden genomfös, fö att sedan lägga tillbaka dem i sin sanna SNI27- bansch. Ett föetag klassas som betydande om det fö ett antal vaiable övestige fem pocent av banschens totala väde fö vaiabeln i fåga.

6 PCA/MFFM, ES/NS (7) Tabell 2: Fiktiv nyckelmatis SNI22/SNI27 SNI22 b b 2 b 3 b 4 SNI27 Skattad y-total Däav betydande fö tidpunkt τ föetag B B 2 B 3 Totalt Det betydande föetaget hö i sin helhet hemma i b 2 i SNI27 och i B 3 i SNI27. Som skattning av det totala vädet av y pe SNI27-bansch vid tidpunkt τ används fölande då kalkyl enligt tidigae exempel men med tillägget att det betydande föetaget plockas bot innan matisen skapas och sedan läggs tillbaka: T ˆ( B, τ ) =,3 5 +,2 5 +, 5 = 25 T ˆ( B 2, τ ) =,7 5 +,4 5 +,9 5 = 65 T ˆ( B 3, τ ) =,4 5 +, = Utvädeing En cental del av abetet med tillbakaäkningen av data fån FEK ä att kunna bedöma vilken kvalitet en viss tillbakaäknad tidsseie (kombination vaiabel och bansch) hålle. Detta ä viktigt av åtminstone två skäl. Fö det fösta täna det som undelag fö att besluta om vilka tidsseie vi faktiskt kan publicea och fö det anda täna det som konsumentinfomation fö användana av den tillbakaäknade statistiken. Eftesom vi inte ha någa sanna väden (elle ens eguläa skattninga) fö peioden 2-25 gå det inte att göa en pefekt kvalitetsbeskivning. Vi få fölita oss på uppskattninga av kvaliteten. Detta ä i och fö sig inget unikt fö tillbakaäkningen utan gälle fö nästan all statistik SCB poducea. Däemot kan man nog säga att kvalitetsbestämningen av de tillbakaäknade tidsseiena till stöe del än vad som ä fallet med vanlig statistik vila på modellantaganden. Hu väl dessa modellantaganden ä uppfyllda bli således avgöande fö hu ba vå kvalitetsbeskivning bli. I nästa avsnitt beskivs den metod som används fö kvalitetsbedömning. 5. Tentativ modell fö vädeing av kvaliteten Om vi hade haft dubbelkodning fö hela den peiod fö vilken vi vill poducea tidsseie i den nya SNI-nomenklatuen skulle vi fö en viss given punkt i denna tidsseie kunna äkna ut vädet som (med beteckninga i enlighet med föegående avsnitt): Tˆ( B, τ ) Ideal = α ( τ ) T ˆ( b, τ ) (i) = Det vi gö med matismetoden ä att vi anta att α ( τ ) α ( τ ) fö samtliga peiode τ<τ, d.v.s. vi skatta Tˆ (, τ ) som: B

7 PCA/MFFM, ES/NS (7) Tˆ( B, τ ) = α ( τ ) T ˆ( b, τ ) (ii) = Diffeensen mellan den m.a.p. tillbakaäkningen pefekta skattningen (i) och den använda skattningen (ii) bli således: Tˆ( B [ α ( τ ) α ( τ )] T ˆ( b, τ ), τ ) Tˆ( B, τ ) = (iii) Ideal = Om vi nu kvadea uttycket (iii) samtidigt som vi sätte ε ( τ ) = α ( τ ) α ( τ ) få vi: [ ˆ( B, τ ) Tˆ( B, τ ) ] 2 T Ideal = ε ( τ ) T ˆ( b, τ ) (iv) = Poblemet ä att vi natuligtvis känne ε (τ ) lika lite som vi känne α (τ ). I våt fall ä τ =26 och det vi ha ä dubbelkodade mateial fö 27 och 28. Om vi låte dessa båda tidpunkte betecknas med τ + espektive τ +2 kan vi beäkna (iv) fö τ + espektive τ +2. Om vi i analogi med nä vi skatta α ( τ ) anta att ε ( τ ) = ε skulle vi kunna skatta ε (τ ) som: [ ε ( τ ) ε ( )] ˆ ε ( τ ) =,5 + + τ + 2 (v) Uttycket (v) ä u fullt beäkningsbat och skulle kunna användas fö att uppskatta det fel (iv) vi addea genom tillbakaäkningen. I avsnitt 6.3 gös en sådan uppskattning Tillbakaäknade tidsseie 6. Vaiable Vi ha got tillbakaäkningen fö sex olika vaiabeltype på två olika edovisningsnivåe, se tabell 3 nedan. Sammanlagt utgö de knappt 8 vaiable, fö en fullständig föteckning av dessa se bilaga. Tabell 3: Tillbakaäknade vaiable Vaiabeltyp Antal vaiable Basvaiable, FE-nivå 8 Resultatäkningsvaiable (FE-nivå) 5 Balansäkningsvaiable (FE-nivå) 38 Basvaiable (VE-nivå) 6 Intäktsvaiable (VE-nivå) 7 Kostnadsvaiable (VE-nivå) 7

8 PCA/MFFM, ES/NS (7) 6.2 Bansche Vi ha vidae valt att göa tillbakaäkningen på 2- och 3-siffe-nivå i SNI27. P.g.a. seketessmakeinga ä vi i vissa falla tvungna att slå samman bansche till me aggegeade nivåe. Fö en fullständig föteckning öve tillbakaäknade bansche, se bilaga Kvaliteten i tillbakaäknade seie 6.3. Modell Det finns ett antal olika faktoe som påveka kvaliteten i de tillbakaäknade tidsseiena. Fö det fösta ha vi en osäkehet (fel) edan i tidsseiena i SNI22. Detta fel komme att föas öve till de tillbakaäknade seiena. Dessutom tillkomme ett fel (osäkehet) som osakas av de modellantaganden som gös i samband med tillbakaäkningen. Av avsnitt fem (i) famgå att en viss given punkt i en tidsseie avseende en viss vaiabel y idealt kan beäknas via fölande uttyck: Tˆ( B, τ ) Ideal = = α ( τ ) T ˆ( b, τ ) Fö att vaa helt koekt bö det påpekas att de ideala viktena α (τ ) även ä en funktion av vaiabeln d.v.s. vi ha: Tˆ( B, τ ) Ideal = = α ( τ ) T ˆ( b, τ ) Eftesom vi ha valt att basea våa tillbakaäkninga på en viss given tidpunkt, τ, (efeensået 27) och på en viss given vaiabel, x, (Föädlingsvädet på VE-nivån) gö vi två antaganden: i) Sambandet mellan nya och gamla SNI-nomenklatuen ä stabilt öve hela peioden 2-27, d.v.s. α τ ) α ( τ ) ( ii) Sambandet mellan nya och gamla SNI-nomenklatuen ä detsamma oavsett vaiabel, d.v.s. α ( τ ) α ( x, τ ) Fö samtliga tidsseie, föutom de som avse föädlingsvädet på VE-nivån, komme båda dessa antaganden (kunna) geneea ett modellfel. Fö de tidsseie som avse föädlingsvädet på VE-nivån komme det fösta men inte anda antagandet (kunna) ge upphov till ett modellfel. Stoleken på dessa modellfel komme således beo på hu väl de undeliggande antagandena (i) och (ii) ä uppfyllda. I vissa fall ä den nya SNI27-koden en i det nämaste helt en övesättning av en (elle sammanslagning av flea) gammal SNI22-kode. I dessa fall komme såväl (i) som (ii) vaa väl uppfyllda och modellfelen bli däfö också små. Någa exempel på sådana fall kan ses i tabell 4 nedan.

9 PCA/MFFM, ES/NS (7) Tabell 4: Likvädiga tidsseie i gammal och ny SNI, nettoomsättning, mnk Vaiabeltyp SNI SNI SNI SNI SNI SNI SNI SNI SNI Utvädeing och betygssystem Som en del av abetet med att ta fam tillbakaäknade tidsseie ha vi också, tack vae att mateialet va dubbelkodat, kunnat testa och utvädea hu väl den valda metoden fungea. Tillbakaäknade esultat fö åen 27 och 28 ha ämföts med sanna esultat. Resultatet ha sedan betygssatts utifån den elativa diffeensen fån det sanna vädet enligt nedanstående kiteie: Tabell 5: Betygskiteie Relativ diffeens Betyg < 5 A 5 25 B > 25 C Vaiable Vad gälle kvaliteten på tillbakaäknade vaiable ä någa geneella slutsatse som kan das fån tabell 6 nedan att basvaiable på såväl FE- som VE-nivå hålle bäst kvalitet. Röelseelateade esultatäkningsposte samt intäkte och kostnade på VE-nivå tendea att hålla något läge kvalitet medan icke öelseelateade esultatäkningsposte såsom finansiella poste och bokslutsdispositione samt balansäkningsposte uppvisa stöst osäkehet. Med tanke på att vi valt det öelseelateade föädlingsvädet som matisvaiabel ä detta inte säskilt öveaskande. Tabell 6: Utvädeing vaiable Vaiabeltyp Obektnivå Banschnivå Andel A, Andel B, Andel C, Basfakta FE SNI2 79,2 4,9 5,9 Resultatäkning FE SNI2 67, 9, 3,8 Balansäkning FE SNI2 69,5 2,5, Totalt FE SNI2 69,8 9,6,5 Basfakta FE SNI3 67,9 22,8 9,3 Resultatäkning FE SNI3 57,5 23,3 9,2 Balansäkning FE SNI3 57,6 25,9 6,5

10 PCA/MFFM, ES/NS (7) Totalt FE SNI3 58,5 25, 6,5 Basfakta VE SNI2 86,9,3 2,8 Intäkte VE SNI2 62,3 9, 8,6 Kostnade VE SNI2 75,5 7,4 7, Totalt VE SNI2 74,3 5,9 9,8 Basfakta VE SNI3 73,3 2,4 6,3 Intäkte VE SNI3 54,8 23,5 2,7 Kostnade VE SNI3 65, 22,9 2, Totalt VE SNI3 63,9 22,4 3, Bansche Vad gälle kvaliteten på banschnivå ä den geneella slutsatsen i tabell 7 nedan att industibansche klaa sig bätte än tänstebansche. Detta ä inte helle säskilt öveaskande då den nya banschindelningen i stöe utstäckning påvekat tänstesidan av ekonomin, medan industisidan ä elativt likvädig den tidigae indelningen. En me detalead vesion av tabell 7 finns i bilaga 3. Tabell 7: Utvädeing bansche Banschtyp Obektnivå Banschnivå Andel A, Andel B, Andel C, Industi FE SNI2 75,5 5,4 9, Tänste FE SNI2 64,8 23,4,8 Totalt FE SNI2 69,8 9,6,6 Industi FE SNI3 62,2 24,8 3, Tänste FE SNI3 54,8 25,2 2, Totalt FE SNI3 58,5 25, 6,5 Industi VE SNI2 77, 4,6 8,3 Tänste VE SNI2 72, 6,9, Totalt VE SNI2 74,3 5,9 9,8 Industi VE SNI3 65, 24,2,8 Tänste VE SNI3 62,8 2,5 6,7 Totalt VE SNI3 63,9 22,4 3,7

11 PCA/MFFM, ES/NS (7) Bilaga Tillbakaäknade vaiable Vaiabeltyp Obektnivå Vaiabel Vaiabelnamn Basfakta FE feq Antal föetag fg6 Antal anställda fha4 Nettoomsättning fha Poduktionsväde fha3 Föädlingsväde fgb299 Summa tillgånga fga Buttoinvesteinga fga2 Nettoinvesteinga Resultatäkning FE fha4 Nettoomsättning fg59 Föänding av lage av podukte i abete, fädiga vao f Öviga öelseintäkte fha5 Råvau-, handelsvaukostnade fg53 Öviga extena kostnade fg28 Summa pesonalkostnade fg555 Öviga öelsekostnade fg558 Summa av- och nedskivninga fg4 Röelseesultat f3 Res. fån fin. investeinga fg6 Res. efte fin. investeinga f5 Extaodinäa poste f4 Bokslutsdispositione fg598 Skatt på åets esultat fg599 Åets esultat Balansäkning FE fgb234 Summa immateiella anläggningstillgånga fgb238 Byggnade, makanläggninga och mak fgb236 Maskine och inventaie fb5 Föskott avseende mat. anläggningstillgånga och pågående nyanläggninga fgb3 Summa mateiella anläggningstillgånga fb4 Aktie och andela fb Anda finansiella anläggningstillgånga fgb4 Summa finansiella anläggningstillgånga fgb222 Summa anläggningstillgånga fgb29 Vaulage fgb24 Kundfodinga fgb5 Öviga fodinga fgb25 Föutbetalda kostnade och upplupna intäkte fgb6 Summa kotfistiga fodinga fgb7 Summa kotfistiga placeinga fgb2 Kassa och bank fgb22 Summa omsättningstillgånga fgb299 Summa tillgånga fgb35 Aktiekapital fgb Övigt bundet eget kapital fgb2 Balansead vinst/fölust fgb Åets esultat fgb37 Eget kapital HB/KB Antal föetag publiceas endast totalt, e på 2- elle 3-siffebansch

12 PCA/MFFM, ES/NS (7) fgb37 Summa eget kapital fgb3 Peiodiseingsfonde fgb33 Ackumuleade öveavskivninga fgb4 Öviga obeskattade eseve fgb5 Summa obeskattade eseve fgb32 Avsättninga fö pensione fb3 Öviga avsättninga fgb7 Summa avsättninga fgb8 Summa långfistiga skulde fgb3 Föskott fån kunde fgb3 Leveantösskulde fgb3 Skatteskulde fgb2 Upplupna kostnade och föutbetalda intäkte fgb9 Öviga kotfistiga skulde fgb2 Summa kotfistiga skulde fgb399 Summa eget kapital och skulde Basfakta VE vg6 Antal anställda vha4 Nettoomsättning vha Poduktionsväde vha3 Föädlingsväde vga Buttoinvesteinga vga2 Nettoinvesteinga Intäkte VE v Intäkte av industiell poduktion v2 Intäkte av handel v3 Intäkte av övig veksamhet v4 Öviga öelseintäkte v5 Lageföänding v6 Aktiveat abete v7 Summa öelseintäkte Kostnade VE v8 Råvaukostnade v9 Handelsvaukostnade v Lönekostnade v Öviga pesonalkostnade v2 Öviga extena kostnade v3 Öviga öelsekostnade v4 Summa öelsekostnade

13 PCA/MFFM, ES/NS (7) Bilaga 2 Tillbakaäknade bansche Avdelning SNI2 SNI3 Avdelning SNI2 SNI3 A B C D E SNI publiceas endast på 2-siffe-nivå

14 PCA/MFFM, ES/NS (7) F L G M N H P I Q

15 PCA/MFFM, ES/NS (7) 87.9 S R

16 PCA/MFFM, ES/NS (7) Bilaga 3 Detalead utvädeing av bansche Avdelning Obektnivå Banschnivå Andel A, Andel B, Andel C, A FE SNI2 89,7 9,4,8 B FE SNI2 45, 27,5 27,5 C FE SNI2 8,7 4,3 5, D FE SNI2 96,7,8 2,5 E FE SNI2 36,5 25,4 38, F FE SNI2 74,7 8,9 6,4 G FE SNI2 82,2 6,,7 H FE SNI2 89,6 8,3 2, I FE SNI2 83,8 2,5 3,8 FE SNI2 48,6 3,6 2,8 L FE SNI2 77,5 2, 2,5 M FE SNI2 62,4 23,9 3,8 N FE SNI2 49,4 3,7 8,9 P FE SNI2 47,5 44,2 8,3 Q FE SNI2 88, 8,9 3, R FE SNI2 64,2 25,4,4 S FE SNI2 57,8 26,7 5,6 Totalt FE SNI2 69,8 9,6,5 A FE SNI3 64,7 23,9,4 B FE SNI3 45, 27,5 27,5 C FE SNI3 63, 24,9 2, D FE SNI3 77,5 9,7 2,8 E FE SNI3 48,6 23,9 27,5 F FE SNI3 57,7 26,9 5,5 G FE SNI3 76,4 7,9 5,7 H FE SNI3 5,7 9,2 29, I FE SNI3 54,3 27,8 7,9 FE SNI3 39,8 33,5 26,7 L FE SNI3 44,2 44,7, M FE SNI3 54,4 2, 24,5 N FE SNI3 36,9 28,4 34,7 P FE SNI3 55,6 27,2 7,2 Q FE SNI3 66,5 2,2 2,3 R FE SNI3 54,2 34,2,7 S FE SNI3 53,8 3,3 5,8 Totalt FE SNI3 58,5 25, 6,5 A VE SNI2 8,7 9,2 9,2 B VE SNI2 52,5 3, 7,5 C VE SNI2 82,4 4, 3,6 D VE SNI2 95, 5,, E VE SNI2 45, 23, 3,9 F VE SNI2 8,,8 9,2 G VE SNI2 87,5 8,3 4,2 H VE SNI2 9,3 6,9,9 I VE SNI2 87,5 7,5 5, VE SNI2 52,9 27, 2, L VE SNI2 75, 2,5 2,5

17 PCA/MFFM, ES/NS (7) M VE SNI2 7,7 7,5,8 N VE SNI2 65, 8,8 6,3 P VE SNI2 7, 25, 5, Q VE SNI2 83,3,8 5,8 R VE SNI2 73,8 4,4,9 S VE SNI2 59,2 28,3 2,5 Totalt VE SNI2 74,3 5,9 9,8 A VE SNI3 67,5 8,5 4, B VE SNI3 52,5 3, 7,5 C VE SNI3 65,4 25,2 9,4 D VE SNI3 69,2 28,3 2,5 E VE SNI3 54,4 23,3 22,5 F VE SNI3 65, 2, 3,9 G VE SNI3 8,5,2 7,3 H VE SNI3 62,7 2, 25,2 I VE SNI3 65, 7, 7,9 VE SNI3 4,6 36, 22,3 L VE SNI3 54,2 27,5 8,3 M VE SNI3 64, 7,3 8,8 N VE SNI3 47,4 27,4 25,3 P VE SNI3 72,9 2,3 5,8 Q VE SNI3 72,5 6,,4 R VE SNI3 63,5 24, 2,5 S VE SNI3 56, 3, 4, Totalt VE SNI3 63,9 22,4 3,7