Statsupplåning. prognos och analys 2004:1. Statens lånebehov. Finansiering. Aktuellt. Marknadsinformation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statsupplåning. prognos och analys 2004:1. Statens lånebehov. Finansiering. Aktuellt. Marknadsinformation"

Transkript

1 2004:1 Statsupplåning pognos oh analys Statens lånebehov Åspognosen fö Lånebehovet justeat fö tillfälliga betalninga 4 Jämföelse med anda lånebehovspognose 5 Månadspognose 5 Statsskulden 5 Finansieing Buttoupplåning 6 Nominell konupplåning 6 Realupplåning 8 Valutaupplåning 9 Sammanfattning 10 Aktuellt Gemensamma föfallodatum fö nominella obligatione 10 Realobligatione ett instument fö iskspidning 11 Aktiv fövaltning av valutaskulden en tillgång på skuldsidan 15 Ny iskindikato fö statsskulden Cost-at-Risk 19 Maknadsinfomation Statsskulden 23 Finansmaknaden 26 Svensk ekonomi 27 Åtefösäljae 27

2 Stöe lånebehov Lånebehovet 2004 väntas bli 68 miljade kono, vilket motsvaa a två oh en halv poent av BNP. Pognosen innebä en fösäming med 12 miljade kono jämföt med bedömningen i oktobe. Fösämingen beo huvudsakligen på läge skatteinkomste. Unde 2004 komme lånebehovet till stöe del än tidigae finansieas med statsskuldväxla. Det innebä att emissionsvolymena i obligatione ligge kva på 4 miljade kono vaannan veka, tots höge lånebehov Det kan bli aktuellt med en minde neddagning av volymena. Bedömningen av lånebehovet oh skuldens duation famöve bli avgöande. I mas intoduea vi en ny femåig obligation oh i septembe en ny tioåig obligation. Eftefågan på ealobligatione ä god oh vi behålle däfö nuvaande emissionstakt på a 20 miljade pe å. Sedan böjan av 2004 finns möjlighet fö pivatpesone oh minde plaeae att köpa ealobligatione via intenet diekt i Riksgäldskontoets auktione. Realobligatione ha unika iskegenskape oh behandlas däfö av de flesta kapitalfövaltae som en egen tillgångsklass. I en av atiklana i detta numme analyseas ealobligatione u ett potföljpespektiv. Resultatet visa att en potfölj med aktie oh nominella obligatione som kompletteas med ealobligatione ge en höge föväntad avkastning vid samma isknivå som en potfölj med enbat aktie oh nominella obligatione. Omvänt gälle att samma föväntade avkastning kan nås med ett läge isktagande om man ta med ealobligatione i potföljen. Riksgäldskontoet bedive aktiv fövaltning av valutaskulden. Det innebä att vi ta positione på de intenationella änte- oh valutamaknadena. Unde 2003 gav denna veksamhet en vinst på a 900 miljone kono, något som bidog till att sänka statens äntekostnade. Även sett öve fem oh tio ås hoisont ha valutafövaltningen givit positiva esultat. Riksgäldskontoets aktiva fövaltning beskivs i en atikel i denna appot. I iktlinjebeslutet fö 2004 tog egeingen bot egeln om hu sto del av skulden som fik föfalla inom ett å, eftesom den inte ansågs behövas fö att stya isken i statsskulden. I stället ha vi nu i uppdag att mäta skuldens s.k. Cost-at-Risk, ett mått på isken fö ökninga av statsskuldskostnadena. En sto andel föfallande lån höje den isken, men Cost-at-Risk fånga även iskena med en sto andel valutaskuld. Cost-at-Risk-måttet diskuteas i den sista atikeln i denna åets fösta statsupplåningsappot. Thomas Fanzén Riksgäldsdiektö 2

3 Statens lånebehov Riksgäldskontoets evideade lånebehovspognos fö 2004 peka på ett undeskott i statens betalninga på 68 miljade kono, vilket ä 12 miljade me än i oktobepognosen. Det ökade lånebehovet beo fämst på att skatteintäktena föväntas utveklas svagae än tidigae pognostiseat. Låg tillväxt i den svenska ekonomin unde 2003 i kombination med att konjunktuåtehämtningen gå långsammae än väntat gö att statsfinansena unde 2004 utveklas svagae än tidigae beäknat. Fösämingen beo fämst på minde skatteintäkte. Bland utbetalningana ha endast små justeinga gjots. Tenden med minskande utbetalninga av sjukpenning, som syntes unde anda halvået 2003, ha stabiliseats king den läge nivån. Fö fösta gången sedan 1997 beäknas nu sjukpenningen minska på åsbasis. Minskningen ä dok elativt liten med beaktande av att utbetalningen av sjukpenning nominellt ha ökat med 65 poent sedan Statens lånebehov Åspognosen fö 2004 Statens betalninga väntas ge ett undeskott på 68 miljade kono, vilket ä 12 miljade me än i föegående pognos. Tots att ekonomin föväntas vända uppåt unde 2004 öka lånebehovet jämföt med Justeat fö tillfälliga betalninga föbättas dok statsfinansena med 8 miljade mellan åen. Unde 2003 minskade de tillfälliga betalningana statens lånebehov med 30 miljade medan lånebehovet 2004 ä opåvekat av tillfälliga betalninga. En me detaljead beskivning av hu de tillfälliga betalningana påveka lånebehovet finns i avsnittet Lånebehovet justeat fö tillfälliga betalninga. Pognose fö lånebehovet oh statsskulden sammanfattas i tabellen, dä även utfallet fö 2003 edovisas. Statens lånebehov oh statsskulden , miljade kono (pognos) Pimät lånebehov 4 17 Ränto på statsskulden Lånebehov, netto Skuldkoigeinga Omvädeing valutalån m.m Kotfistiga plaeinga 7 7 Statsskuldens föänding Statsskulden vid åets slut Det pimäa lånebehovet (alla statliga betalninga exklusive änto på statsskulden) beäknas till 17 miljade kono, vilket ä 13 miljade me än i oktobepognosen. Det stöe lånebehovet föklaas huvudsakligen av minde skatteinbetalninga. Läge löneökningstakt oh svagae sysselsättning gö att de lönebaseade skattena bli minde än vad vi tidigae äknat med. Även inbetalningana av föetagsskatte ha evideats ne till följd av en svagae vinstutvekling. Dessutom ha fyllnads- oh kvaskatteinbetalningana hittills vait minde än väntat. Detta föväntas dok till viss del uppvägas av stöe inbetalninga senae i vå. Utbetalningana fö tansfeeinga oh statlig konsumtion ä elativt oföändade jämföt med oktobepognosen. Den svaga sysselsättningsutveklingen gö dok att abetslöshetsesättning beäknas öka med 3 miljade kono. I motsatt iktning veka utbetalningen av sjukpenning. Unde anda halvået 2003 minskade utbetalningana av sjukpenning, delvis till följd av inföandet av den tedje abetsgivafinansieade sjuklönevekan oh sänkta esättningsnivåe. Unde inledningen av 2004 ha utbetalningana stabiliseats unt den läge nivån fån slutet av Nedevideingen innebä att utbetalningana fö sjukpenning på åsbasis nu beäknas minska fö fösta gången sedan I föhållande till ökningen på nämae 65 poent sedan 1997, ä dok minskningen föhållandevis liten. Riksgäldskontoets nettoutlåning till statliga myndighete, affäsvek oh bolag beäknas uppgå till 19 miljade kono, vilket ä 2 miljade minde än i oktobepognosen. Enligt pognose fån Ekonomistyningsveket (ESV) oh Konjunktuinstitutet (KI) komme utgiftstaket 2004 att 3

4 öveskidas med 5 espektive 3 miljade kono om inte egeingen vidta åtgäde. Dela av de åtgäde som egeingen föväntas vidta antas leda till kassamässiga bespainga. Vi äkna med kassamässiga utgiftsminskninga på 2 miljade kono. Vidae anta vi att det inte komme att ske någa fösäljninga av statlig egendom unde Det ä 15 miljade läge än egeingens bedömning i budgetpopositionen, men samma som i vå föa pognos oh i linje med efaenhetena fån senae å, då utfösäljningsinkomstena ha uteblivit. Räntebetalninga på statsskulden beäknas uppgå till 51 miljade kono. Det ä i pinip oföändat jämföt med föegående pognos. Jämföt med utfallet fö 2003 ä det en ökning med 9 miljade kono. Det föklaas fämst av att övekuse vid emissione av nominella statsobligatione minska oh att kusföluste vid åteköp öka. Kusfölustena ä ett esultat av att te nya obligatione komme att intodueas unde Intoduktionena ske genom byten dä gamla obligatione köps tillbaka oh nya emitteas. Åteköpen komme att ge upphov till kusföluste eftesom åteköpslånen handlas till övekus. Samtidigt emitteas nya lån som ha en kupong som ligge me i paitet med nuvaande maknadsänto. Pognosföutsättninga: I pognosabetet utgå Riksgäldskontoet fån den makoekonomiska bild som pesenteas av KI. I den senaste publikationen av Konjunktuläget, fån deembe, spås en elativt långsam konjunktuåtehämtning unde Baseat på de senaste månadenas utvekling gö dok Riksgäldskontoet bedömningen att åtehämtningen på abetsmaknaden bli något svagae än vad KI äkna med. Vi bedöme även att den pivata konsumtionen växe något långsammae. I den aktuella pognosen ha utfallen av det pimäa lånebehovet t.o.m. mitten av febuai vägts in. Riksgäldskontoets pognos fö äntebetalninga på statsskulden gundas på de änto oh växelkuse som åde vid pognostidpunkten. Stoppdatum fö den aktuella pognosen ä den 16 febuai Lånebehovet justeat fö tillfälliga betalninga Vid en långsiktig analys av statsfinansena ge lånebehovet justeat fö tillfälliga betalninga en me ättvisande bild av utveklingen. Unde peioden 2000 till 2004 fösämas de undeliggande statsfinansena med 120 miljade. Detta ä 25 miljade me än vad som beäknades i oktobe, vilket i huvudsak föklaas av det ökade lånebehovet. Riksgäldskontoet ha okså ändat beäkningspinipen så att lån till infastuktuinvesteinga inte länge äknas som en tillfällig betalning. Det öka det undeliggande lånebehovet med 6 miljade kono Lånebehovet unde 2004 pognostiseas till 68 miljade kono. Justeat fö tillfälliga betalninga visa beäkningana på samma lånebehov i å. De tillfälliga betalningana beäknas således bli lika stoa som de tillfälliga inbetalningana. Jämföt med 2003 minska det justeade lånebehovet med 8 miljade kono tots att det faktiska lånebehovet öka. Den föväntade, om än svaga, konjunktuuppgången ä den viktigaste osaken till att det undeliggande lånebehovet minska. Känslighetsanalys I alla pognose finns osäkehet. Riksgäldskontoet gö ingen sammantagen osäkehetsanalys fö lånebehovet, men pesentea däemot en patiell analys av vilka effekte på lånebehovet som föändinga av någa viktiga makovaiable ha, govt äknat på ett ås sikt. Om man vill göa en bedömning av ett altenativt senaio dä flea vaiable utveklas annolunda, måste effektena addeas. Känslighetsanalys, miljade kono Ökning med en poent/poentenhet Effekt på lånebehovet Lönesumman 1 6 Hushållens konsumtion i löpande pise 2 Öppen abetslöshet 4 Räntenivån i Sveige 3 Intenationell äntenivå 1 Valutakus 0,5 1 Kommunala lönebaseade skatte betalas ut till kommunena med ett ås eftesläpning. Detta gö att effekten på statens lånebehov på ett ås sikt tidshoisonten i tabellen ä stöe än den pemanenta effekten. Åets tillfälliga betalninga utgös i huvudsak av Riksgäldskontoets nettoutlåning. Av den totala nettoutlåningen beäknas 11 miljade kono vaa av tillfällig kaaktä. Mepaten av detta ä studielån. Studielån definieas som tillfällig utbetalning eftesom lånen så småningom betalas tillbaka till staten. De tillfälliga inbetalningana minska till följd av att bostadsobligatione föfalle till ett väde av 4 miljade kono, vilket ä 10 miljade läge än unde Dessutom beäknas övekusena vid emissione av statsobligatione 4

5 bli läge. I tabellen nedan edovisas lånebehovet justeat fö tillfälliga betalninga fö Lånebehov justeat fö tillfälliga betalninga, miljade kono Lånebehov Fösäljning statlig egendom 76 Extautdelning Riksbanken 20 Öveföing fån AP-fonden In- oh utlåning Statsskuldsänto Övigt Justeat lånebehov Jämföelse med anda lånebehovspognose Riksgäldskontoets pognos fö innevaande å peka på ett lånebehov på 68 miljade kono, vilket ä 4 miljade kono minde än ESV. Regeingen oh KI äkna med ett lånebehov på 42 espektive 58 miljade kono. Även justeat fö kända skillnade i fösäljnings- oh änteantaganden visa Riksgäldskontoets pognos ett höge lånebehov än KI oh egeingen, men något läge än ESV. KI oh ESV edovisade sina pognose fö statens lånebehov i deembe oh egeingen i septembe. Jämföelse mellan lånebehovspognose, miljade kono 2004 RGK Regeingen Kl ESV Pimät lånebehov Ränto på statsskulden Lånebehov Lånebehov med RGK-änto oh fösäljningsinkomste Regeingens läge pognos beo till stösta delen på antagandet om 15 miljade i fösäljningsinkomste samt höge skatteintäkte. Dessutom äkna RGK med höge äntebetalninga på statsskulden. Statens lånebehov 2003, miljade kono feb ma ap maj juni Pimät lånebehov 22,7 1,8 4,6 18,1 4,9 Ränto på statsskulden 7,8 4,5 2,1 8,5 0,7 Lånebehov 14,9 2,7 2,5 9,6 4,2 Statsskulden Statsskulden va 1229 miljade kono vid utgången av Jämföt med föegående åsskifte ä det en ökning med 25 miljade kono. Unde januai 2004 ökade statsskulden till 1265 miljade kono. Januai ä nomalt sett en undeskottsmånad fö staten på gund av utbetalninga till PPM. Statsskulden påvekas av lånebehovet, men okså av skulddispositione. Exempel på skulddispositione ä omvädeinga av valutalån, som påveka skuldens stolek men inte lånebehovet. Riksgäldskontoet gö ingen pognos på skulddispositione. Det innebä att statsskulden beäknas föändas lika myket som lånebehovet unde åtestoden av ået. Vid utgången av 2004 beäknas statsskulden uppgå till 1301 miljade kono. Statsskulden * Ett nytt statsskuldsmått infödes vid åsskiftet Jämföelsena i texten gös med det nya måttet som makeas med * i diagammet. Månadspognose Riksgäldskontoet publiea åspognose te gånge pe å. Samtidigt publieas månadspognose fö mellanliggande månade. Mellan odinaie publieinga gös evideinga av ås- oh månadspognose endast i undantagsfall. I så fall gös det samtidigt som månadsutfallet fö lånebehovet pesenteas, vilket ske fem abetsdaga efte vaje månadsskifte. Pognosen fö lånebehovet i febuai 2004 ä 14,9 miljade kono, vilket ä 9,8 miljade me än i föegående pognos. Det föklaas av att aealstödet fån EU komme att betalas in senae än vad vi äknade med i oktobepognosen samt av läge skatteinbetalninga. 5

6 Finansieing Emissionsvolymena i nominella statsobligatione bli oföändade 4 miljade kono pe auktion. En begänsad sänkning kan bli aktuell i böjan av hösten. Lånebehovspognosen fö bli avgöande. I mas intodueas en ny femåig obligation oh i septembe en ny tioåig obligation. Riksgäldskontoet bedöme att det finns föutsättninga att även fotsättningsvis emittea ealobligatione fö i stoleksodningen 20 miljade kono i åstakt. Valutaupplåningen beäknas uppgå till 11 miljade kono. Buttoupplåning Nettolånebehovet beäknas, som famgå av tidigae avsnitt, bli 68 miljade kono Riksgäldskontoet behöve dessutom finansiea föfallande obligationslån oh uppköp. Finansieingen totalt beäknas bli 172 miljade kono, vilket ä maginellt läge jämföt med pognosen fån oktobe. Finansieingen med obligationsupplåning i kono oh utländsk valuta ä i stot sett oföändade 112 miljade kono. Finansieing 2003 oh 2004, miljade kono Nettolånebehov Föänding av kassabehållning Föfallande obligationslån, samt byten oh uppköp Föfall, statsobligatione Föfall, valutalån Uppköp oh byten av obligatione till skuldväxla Summa Nettofinansieing med statsskuldväxla Obligationsupplåning, butto Utländsk valuta Realobligatione Nominella statsobligatione Finansieing Föänding av utestående deposits, likviditetsväxla oh epo. Pivatmaknadsupplåningen antas vaa oföändad unde Diekta valutalån, avista, vädeade till anskaffningskuse. 3 Föänding av statsskuldväxelstoken. 4 Emissionsvolym pe auktion, genomsnitt. 1,1 0,9 5 Emissionsvolym pe auktion, genomsnitt. 4,6 3,8 I tabellen edovisas även en bedömning av födelningen av obligationsupplåningen unde 2003 oh 2004 på nominella statsobligatione, ealobligatione oh valutaupplåning. Unde 2004 öka finansieingen med statsskuldväxla samtidigt som obligationsupplåningen minska. Det fämsta skälet ä att löptiden i statsskulden annas skulle bli länge än iktvädet. Nominell konupplåning Nominella statsobligatione Te nya obligationslån i å Riksgäldskontoet intodueade i januai en ny statsobligation, lån 1047, med en löptid på a 17 å oh med samma föfallodatum som ealobligationen 3102, dvs. den 1 deembe Den långa obligationen gö det möjligt att stya duationen med minde ändinga av emissionsvolymena. Genom valet av samma föfallotidpunkt som fö ealobligationen bö likviditeten på bägge maknadena kunna stäkas. Fö investeae gö den länge obligationen att det bli lättae att matha åtaganden på skuldsidan med motsvaande nominella äntetillgånga i svenska kono. Hittills ha knappt 20 miljade kono emitteats i det nya lånet. Nominella statsobligatione (benhmaklån) En ny femåig statsobligation, lån 1048 med föfall den 1 deembe 2009, intodueas den 10 mas Lånet komme att fylla en luka mellan lån 1043 (januai 2009) oh 1045 (mas 2011). Unde de fya bankdagana efte emissionen komme lån 1043 att kunna bytas mot det nya lånet. Villkoen fö bytena åtefinns i pessmeddelande fån den 4 deembe (se Kupongäntan meddelas på sedvanligt sätt en veka föe den fösta auktionsdagen. Den 1 septembe intodueas en ny tioåig statsobligation, lån 1049, med föfall antingen i slutet av 2015 elle i böjan av I en säskild atikel på sidan 10 diskuteas möjligheten att inföa en standadiseing av föfallodatum 6

7 fö nominella obligatione. Föfallodatum fö den tioåiga obligationen meddelas i den statsupplåningsappot som publieas i juni. Unde de fya bankdagana efte auktionen komme det att finnas möjlighet att byta lån 1041 (maj 2014) mot den nya tioåingen. Villkoen fö dessa byten komme att annonseas i ett pessmeddelande den 19 augusti. Kupongen meddelas en veka föe den fösta auktionsdagen. Nya obligatione - föfall oh emissionsdatum Obligation Föfall Fösta emissionsdag Femåig (1048) 1 de ma 2004 Tioåig (1049) 2015 elle sep 2004 Viktiga datum Datum Aktivitet 3 ma, kl Villko fö emission av 1048 (kupongsättning) 10 ma Emission av ny femåig obligation ma Byten av 1043 mot juni Statsupplåning - pognos oh analys 19 aug, kl Pessmeddelande om byten av 1041 mot aug, kl Villko fö emission av 1049 (kupongsättning) 1 sep Emission av ny tioåig obligation sep Byten av 1041 mot 1049 Fya lån aktuella vid emissionena Obligationsupplåningen gös vanligtvis i de efeenslån med två, fem oh tio ås löptid som handlas i den elektoniska intebankmaknaden. 1 Riksgäldskontoets poliy ä samtidigt att uppätthålla god likviditet i samtliga benhmaklån. I oh med intoduktionen av lån 1047 komme även denna obligation att emitteas. Dessa lån ha dämed vad som intenationellt buka kallas on the un -status. Lån 1043 handlas fö nävaande som femåing i det elektoniska systemet. Den nya obligationen 1048 komme att handlas som femåing i det elektoniska systemet fån oh med den 16 juni Obligation 1048 komme dok att emitteas edan i mas. Lån 1041 handlas fö nävaande som tioåing. Den nya tioåingen 1049 som emitteas i böjan av hösten bli efeenslån den 15 deembe Unde ået komme emissionena att födelas elativt jämnt mellan de två, fem-, tio- oh sjuttonåiga lånen med viss tonvikt på de te länge löptidena. Någon enstaka emission av anda benhmaklån kan okså föekomma om det behövs fö att uppätthålla god likviditet. Riksgäldskontoet komme unde ået att emittea i fle löptide än vanligt. Det kan finnas skäl att vid vissa tillfällen emittea två lån vid samma auktion fö att skapa fle tillfällen att lägga bud i de olika löptidena. 1 De lån som äknas som efeenslån i den elektoniska handeln avgös av vilka lån som löptidsmässigt ligge nämast två, fem elle tio å. Refeenslån ändas emelletid endast vid IMM-datum (tedje onsdagen i mas, juni, septembe oh deembe) med kiteiet att lånen löptidsmässigt ska ligga nämast två, fem elle tio å vid efteföljande IMM-datum. Med denna änding komme ett undeliggande lån i teminskontakten alltid att vaa detsamma som ett efeenslån unde kontaktets te sista månade. Emissionsvolymen oföändad en sänkning till hösten kan bli aktuell Riksgäldskontoet äkna med att låna knappt 90 miljade kono i nominella obligatione unde Ökningen av nettolånebehovet på 12 miljade kono jämföt med oktobebedömningen födelas mellan statsskuldväxla, diekt valutaupplåning oh ealobligatione. Emissionsvolymen i nominella obligatione minskades till 4 miljade kono pe auktion i septembe Riksgäldskontoet behålle nuvaande emissionsvolyme tills vidae. En fotsatt konjunktuåtehämtning med åtföljande budgetföbätting kan medföa en minde sänkning av emissionsvolymen i böjan av hösten. I låneplanen ha antagits en sänkning av emissionsvolymen till 3,5 miljade kono pe auktion fån böjan av hösten. Stoleken på emissionsvolymena unde hösten beo på utveklingen unde våen oh den lånebehovspognos fö 2004 oh 2005 som publieas i nästa statsupplåningsappot. Nettoupplåning med statsskuldväxla Statsskuldväxelstoken beäknas öka, både i kono oh som andel av statsskulden, unde Fö att den nominella konskulden inte ska få fö lång genomsnittlig löptid kävs att upplåningen med statsskuldväxla öka. Hu sto ökningen av statsskuldväxelstoken bli ä beoende av flea elativt osäka faktoe. 3 Duationen fö den nominella konskulden Som famgå av diagammet ä duationen nu i linje med duationsmålet på 2,9 å fö den nominella konskulden. Den planeade födelningen av upplåningen mellan statsskuldväxla oh nominella statsobligatione påvekas 2 I tabellen på sid. 6 edovisas även föänding av kassabehållning. Denna post innehålle föändinga i utestående kotfistig finansieing (dvs. instument fö likviditetshanteing som likviditetsväxla, dagslån oh epo) som huvudsakligen uppstå till följd av svåpognostiseade kassaflöden king åsskiftet. Posten ä med fö att uppnå konsistens i edovisningen. Nettoföändingen i statsskuldväxelupplåningen ä av stöst intesse vid en diskussion av den me långsiktiga finansieingen. 3 Det kotfistiga finansieingsbehovet oh hu myket statsskuldväxla som ä utestående vid åsskiftet påveka föändingens stolek. Omfattningen av det planeade bytet av en kot obligation till växla oh villkoen fö byten vid intoduktionen av de nya obligationena komme okså att vaa en viktig fakto. Föändingen mäts mellan den sista bankdagen espektive å, vilket gö att föändingen inte nödvändigtvis ge en ättvisande bild av hu stokens genomsnittliga stolek ändas. 7

8 Upplåningsinstument oh swappa Riktlinjena fö statsskuldspolitiken innebä något föenklat att Riksgäldskontoet ska uppnå en viss exponeing i kot- espektive lång upplåning oh mellan kono espektive utländsk valuta (i teme av en viss amoteingstakt av valutaskulden). Dessa mål kan uppnås genom att födela upplåningen mellan statsskuldväxla, statsobligatione oh upplåning i utländsk valuta. Vi använde oss okså av deivat (huvudsakligen änteoh valutaswappa) fö att uppnå önskad exponeing. Fö att skapa kot änteexponeing via swappmaknaden emittea Riksgäldskontoet en obligation i svenska kono. Däefte gös en änteswapp i svenska kono, dä vi motta fast änta oh betala ölig änta (Stibo). Vinsten i tansaktionen ä att låneäntan på obligationen ä läge än den änta vi motta i änteswappen (skillnaden kallas swappspead). Samtidigt betala vi en något höge änta (Stibo) än statsskuldväxeläntan. Med denna upplåningsteknik utnyttjas statens elativa styka som låntagae i långa löptide oh upplåningskostnadena kan sänkas. Valutaupplåning via swappmaknaden innebä att man använde den inhemska obligationsmaknaden som upplåningskälla (kon/swappupplåning). Föst emitteas en obligation som swappas till kot änta (se ovan). Sedan gös en valutaswapp (s.k. basswapp), som innebä att man byte ölig änta i kono mot ölig änta i en utländsk valuta. Samtidigt köpe Riksgäldskontoet den utländska valutan avista då tansaktionen ingås oh sälje valutan då den stängs. Basswappen ha samma löptid som änteswappen. I basswappana motta Riksgäldskontoet ölig Stiboänta, oh betala ölig änta i t.ex. euo (Euibo). Med denna teknik kan Riksgäldskkontoet tillgodogöa sig swappspeaden minus en minde kostnad fö att genomföa basswappen. Upplåningskostnaden bli i pinip den öliga Euiboäntan minus swappspeaden. Valutaupplåning kan således tas upp som upplåning i en utländsk valuta (diekt valutaupplåning) elle med kon/swappupplåning. Kot upplåning kan tas upp genom att emittea statsskuldväxla elle genom att föst emittea en statsobligation oh sedan göa en änteswapp. I paktiken begänsas utymmet fö änteswappa av att Riksgäldskontoet ä en sto aktö på maknaden. Den totala omfattningen av änteswappa som vi bedöme som lämplig kan användas fö att esätta statsskuldväxla elle i valutaupplåningen. I denna avvägning vägs kostnadena fö diekt valutaupplåning in. Fö en utfölig diskussion användning av swappa, se Holmlund, A, [2002], Swappa i statsskuldsfövaltningen, Statsupplåning Pognos oh analys, 2002:3, s Hu finansieingen födelas på olika låneinstument edovisas i Olofsson, T, [2002], Så finansieas statsskulden, Statsupplåning Pognos oh analys, 2002:3, s inte baa av nettolånebehovet utan okså av änteläget. Räntenedgången sedan slutet av 2003 ha medföt en något höge duation jämföt med pognosen i oktobe. Riksgäldskontoet kan även skapa kot upplåning genom att ge ut obligatione oh sedan använda änteswappa fö att fökota äntebindningstiden. 1 Unde föutsättning att skillnaden mellan swappäntan oh statsobligationsäntan ä tilläkligt sto, sänke denna upplåningsteknik statens lånekostnade. Vi äkna med att skapa kot upplåning med änteswappa motsvaande a 25 miljade kono Ränteswappa motsvaande a 4 miljade kono beäknas användas i valutaupplåningen, se avsnittet om valutaupplåningen nedan. Den totala omfattningen av änteswappa, med oh utan koppling till valutaupplåningen, bli således även fotsättningsvis begänsad till i stoleksodningen 30 miljade kono i åstakt. Om maknadsföhållandena ändas kan emelletid den faktiska omfattningen avvika fån denna uppskattning. Swappana komme att göas i elativt jämn takt unde ået oh på kostnadseffektiva löptide. 1 Se faktautan om upplåningsinstument oh swappa. Realupplåning Emissionspoliy Oföändad emissionstakt Eftefågan på ealobligatione ha vait fotsatt god. Unde 2003 emitteades ealobligatione fö a 18 miljade kono elle i genomsnitt dygt 1 miljad pe auktion. Unde hösten ha i genomsnitt a 1,3 miljade kono pe auktion emitteats. Realobligatione ge ett unikt inflationsskydd fö investeae. Ränteskillnaden mellan nominella oh eala obligatione ha legat i linje med inflationsföväntninga oh inflationsmål. I takt med att maknaden fö ealobligatione utveklas finns det skäl att utgå fån att likviditetspemien fotsätte att minska. Riksgäldskontoet äkna med att emittea i samma takt som unde Det innebä en åstakt på i stoleksodningen 20 miljade kono elle a 1 miljad kono pe auktion. Åstakten ange endast en ungefälig uppskattning av vad maknadsföhållandena medge. Föutsägbahet med viss flexibilitet Riksgäldskontoet ha fån åsskiftet övegått till att emit- 8

9 tea ealobligatione vaannan veka i stället fö en gång pe månad. Detta bö bida till att minska osäkeheten oh ge kotae tid till nästa tillfälle att bjuda i en auktion. Beoendet av äntenivåena unde begänsade peiode minska okså. Auktionena hålls på tosdaga de veko, men inte alla veko, som Riksgäldskontoet emittea statsskuldväxla. Riksgäldskontoet ha minskat vaiationena i emissionsvolyme mellan auktionstillfällena, även om en viss anpassning till maknadsläget fotfaande gös. Stöe avvikelse kan dok inte uteslutas vid tillfällen då maknadsföhållandena ä myket speiella. De annonseade emissionsvolymena komme således i nomalfallet att vaa ungefä lika stoa vid vaje auktion, vilket öka föutsägbaheten fö investeana. Riksgäldskontoet komme, vid de tillfällen då eftefågan bedöms som god, att använda flexibla emissionsvolyme. Flexibiliteten innebä att emissionsvolymen kan ökas med ett i föväg angivet belopp. En föutsättning ä att detta kan ske till imlig äntenivå oh utan nämnväd äntepåvekan. Om auktionen genomfös med flexibla volyme annonseas utbjuden volym som ett intevall. Även om emissionsvolymen inte vaiea så myket fån gång till gång tas viss hänsyn till det ådande eftefågeläget oh pisbilden. Val av lån, emissionsfom oh volym vid enskilda emissionstillfällen annonseas en veka innan auktionen efte att Riksgäldskontoet tagit in föslag fån åtefösäljae oh investeae. Både investeae oh åtefösäljae ä välkomna att föa en löpande dialog med oss king ealobligatione oh lämna föslag infö enskilda emissione. Aktuella lån vid emissionena Lånen 3105, 3102 oh 3104 komme att emitteas unde 2004 (se diagam fö infomation om föfalloå oh utestående volyme). Lån 3101 (deembe 2008) ä fö kot fö att ingå bland de lån i vilka emissisone gös, men lånet bedöms fö nävaande ha goda maknadsföutsättninga oh kunna bida med likviditet oh pisbild i det kota segmentet av ealäntekuvan. Unde nästa å äkna Riksgäldskontoet med att ge investeae möjlighet att böja byta till sig länge lån. En avveklingsplan fö lån 3101 ha diskuteats i Statsupplåning 2003:2 oh 2003:3. I kothet ä tanken att en maximal volym på t.ex. 10 miljade kono skulle kunna bytas mot ett elle flea länge lån unde vaje å som avveklingen pågå. Ett sådant shema skulle innebäa att den utestående stoken edueas i den takt som investeana vill byta till sig länge ealobligatione, men inte snabbae än med 10 miljade kono pe å. På så sätt kan avveklingen av lånet ske på ett föutsägbat sätt. I samband med att fölängningsbyten bli aktuella kan det vaa motiveat att intoduea ett nytt lån som ä kotae än lån En me detaljead avveklingsplan annonseas senae. Valutaupplåning Riksgäldskontoet amotea fö nävaande på valutaskulden med en åstakt på 25 miljade kono. Upplåningsbehovet i utländsk valuta utgös av skillnaden mellan föfallande lån oh amoteingstakten. Unde 2004 föfalle lån, inklusive valutakusföluste, fö motsvaande 37 miljade kono. Fö att uppnå målet fö amoteingstakten behöve RGK således ta upp lån motsvaande 11 miljade kono i utländsk valuta. Detta ä en maginell ökning jämföt med bedömningen i oktobeappoten. Valutaupplåning 2003 oh 2004, miljade kono Valutalånebehov, butto Riktmäke fö valutaamoteing Föfall, valutalån Föfall, valutaswappa Realiseade valutakusdiffeense 5 4 Valutaupplåning, butto Diekt valutaupplåning Kotfistig valutaupplåning, netto Valutaswappa, butto Valutalån på kapitalmaknaden, avista, vädeat till aktuella växelkuse. 2 Commeial pape (statsskuldväxla i utländsk valuta). Reala statsobligatione Valutaupplåning kan göas med emissione av statsobligatione som swappas till exponeing i utländsk valuta (kon/swappupplåning) elle med diekt upplåning i utländsk valuta. Födelningen av valutaupplåningen mellan diekt valutaupplåning oh kon/swappupplåning beo på vilka äntevillko som kan uppnås. Unde 2004 ha hittills lån motsvaande 3,6 miljade kono tagits upp i diekt valutaupplåning. Det åtestående lånebehovet unde ået ha shablonmässigt födelats jämnt mellan diekt valutaupplåning oh kon/swappupplåning. Den faktiska födelningen kan emelletid komma att avvika väsentligt fån detta senaio. 9

10 Sammanfattning Emissionsvolymena i nominella statsobligatione behålls oföändade på 4 miljade pe emissionstillfälle. En begänsad sänkning av emissionsvolymen i böjan av hösten kan bli aktuell. Stoleken på emissionsvolymena unde hösten beo på utveklingen unde våen oh den pognos fö 2004 oh 2005 som publieas i nästa statsupplåningsappot. En ny femåig statsobligation intodueas vid auktionen den 10 mas Den 1 septembe intodueas en ny tioåig statsobligation. Unde ået komme emissionena att födelas elativt jämnt mellan de två, fem-, tio- oh sjuttonåiga lånen med viss tonvikt på de te länge löptidena. Riksgäldskontoet komme att göa änteswappa fö a 30 miljade kono i åstakt. Huvuddelen av dessa esätte upplåning med statsskuldväxla. Eftefågan på ealobligatione ha vait fotsatt god unde ået. Unde 2003 emitteades ealobligatione fö knappt 20 miljade kono. Riksgäldskontoet bedöme att det finns föutsättninga att fotsätta emittea i ungefä samma takt. Riksgäldskontoet amotea på valutaskulden med en åstakt på 25 miljade kono. Valutaupplåningen beäknas i å uppgå till 11 miljade kono. Gemensamma föfallodatum fö nominella obligatione Riksgäldskontoet öveväge att inföa gemensamma föfallodatum fö de nominella obligationena. Gemensamma föfallodatum innebä att flea elle alla obligatione föfalle oh betala kupong på samma datum. Synpunkte fån alla maknadsaktöe välkomnas. Nästan alla svenska nominella obligationena ha olika föfallodatum. Sveige avvike på den punkten fån flea anda lände. Tendensen ä att guppea lånen king någa få föfallodatum. Ett annat exempel ä RGK:s eala kupongobligatione som alla föfalle den 1 deembe. Vanliga föfallodatum i någa maknade Fankike 25/4 oh 25/10 Tyskland (Bund) 4/1 oh 4/7 Belgien (OLOs) 28/3 oh 28/9 USA (T-bonds) 15/2, 15/5, 15/8 oh 15/11 Stobitannien (Conventionals) 7/3, 7/6, 7/9 oh 7/12 Nedeländena 15/1 oh 15/7 Danmak 5/11 Gemensamma föfallodatum ha ett antal födela Lån med lämpliga löptide. Det bli exakt ett å mellan två näaliggande obligatione. Dämed finns det alltid lån med löptide näa de punkte på kuvan som likviditeten alltme konenteas till, dvs. två, fem oh tio å. Med dagens udda föfallodatum komme lånen ibland att upplevas som fö kota elle fö långa. Benhmakpeiodena komme okså att bli olika långa, vilket kan skapa alltfö stoa volyme i vissa lån. Föutsägbahet. Gemensamma föfallodatum skapa föutsägbahet om nä nya lån komme att föfalla oh nä de intodueas. Mathning av statens kassaflöden. U statens synpunkt ä det en födel om äntebetalninga oh föfall kan styas till peiode på ået då staten ha stoa öveskott. Möjlighet till famtida stippning. Gemensamma föfallodatum innebä att döen till stippning av nominella obligatione hålls öppen. Eftefågan fö det finns inte nu, men om det ändas i famtiden ä det en födel om lånen föfalle på samma datum. Men det finns okså ett pa potentiella poblem med gemensamma föfallodatum. Systemet bli minde flexibelt än dagens, i oh med att RGK inte lika fitt kan välja föfallodatum oh intoduktionstidpunkte. I peiode med lågt lånebehov kan det i sin tu leda till stöe behov av byten oh/elle åteköp. Om RGK besluta att gå mot gemensamma föfallodatum ä flea datum tänkbaa. Fån Riksgäldskontoets pespektiv ä det en födel att välja en månad då statens öviga kassaflöden ä positiva. Det tala fö febuai. En stäkt koppling till ealmaknaden tala fö deembe, men det ä å anda sidan ett lånebehovsmässigt säme altenativ. Koppling till intenationella maknade kan tala fö ytteligae anda månade. Man kan okså tänka sig två föfallodatum pe å fö att göa systemet me flexibelt. Riksgäldskontoet bedöme att ett system med gemensamma föfallodatum ha klaa födela. Det skulle dok innebäa en sto föänding som dessutom ta lång tid att inföa. Däfö ä det viktigt att ett eventuellt beslut bli välgundat. RGK vill av det skälet bjuda in alla maknadsaktöe att komma med synpunkte på fågan. Skika synpunkte till 10

11 Realobligatione ett instument fö iskspidning Potföljbeäkninga gjoda på maknadsdata visa att ealobligatione kan sänka isken i en tillgångspotfölj väsentligt. Resultaten visa att ealobligatione ha bätte divesifieingsegenskape än nominella obligatione. Realobligatione tendea däfö att tänga ut nominella obligatione u den effektiva potföljen. Resultaten föstäks om vi se till eal avkastning. Realobligatione ä ett elativt nytt instument på äntemaknaden. Föutom Sveige ha flea anda lände valt att emittea ealobligatione fö att finansiea en del av statsskulden. Någa av dessa ä Stobitannien, USA, Fankike, Kanada, Austalien, Italien oh Gekland. Stobitannien som va föst med att intoduea instumentet böjade emittea Den svenska maknaden fö ealobligatione ha funnits sedan 1994 oh ha gadvis utveklats oh blivit stöe oh me likvid. Den utestående stoken ealobligatione ä idag ika 170 miljade kono 1 (jämföt med ika 560 miljade kono i nominella obligatione). Ett fletal stöe institutionella plaeae ha böjat investea i ealobligatione men de flesta ha en myket liten andel av instumentet i potföljen elle inga ealobligatione alls. Realobligatione ä fämst känt som ett instument som gö det möjligt att hantea inflationsisk. Däemot ä kunskapen om ealobligationes potföljegenskape inte lika utbedd. Det finns flea studie 2 som behandla detta gjoda på data fån USA, Stobitannien oh Fankike. Studiena visa att ealobligatione kan ses som ett unikt tillgångsslag oh att de föbätta isk- oh avkastningsegenskapena i potföljen nä de inkludeas. Skälet ä att koelationen med aktieavkastning ä läge fö ealobligatione än fö nominella obligatione. Samtidigt ä ealäntona minde volatila än motsvaande nominella änto. Vi ha undesökt om samma slutsats gälle fö svenska ealobligatione i potfölje av svenska oh utländska vädepappe unde peioden 1996 till Potföljenas sammansättning Föutom svenska ealobligatione ha vi inkludeat följande tillgångsslag i vå studie: svenska nominella obligatione, 1 Inklusive upplupen inflation fån emissionstillfället. 2 Rihad Roll (2003), Khothai oh Shanken (2002), Chen oh Teien (1999), Luas oh Quek (1998). 3 Vaje index epesentea i sig en potfölj med olika tillgånga. Vi ha använt följande index i studien. Svenska nominella obligatione: OMRX T-Bond Index. Realobligatione: OMRX Real Index. Svenska aktie: OMX Index. Utländska obligatione: Salomon Smith Bakley Wold Govenment Bond Index. Utländska aktie: S&P Global 1200 Index. Indexen fö utländska obligatione oh aktie ä omäknade fån USD till SEK. Källa: EoWin. svenska aktie, utländska obligatione oh utländska aktie. Vi ha valt att använda index fö att föenkla analysen 3. Vi ha tittat på fya olika type av potfölje i studien i vilka vi sedan tillföt ealobligatione. Endast svenska nominella obligatione. Svenska nominella obligatione oh svenska aktie. Svenska nominella obligatione oh utländska obligatione. Svenska nominella obligatione, svenska aktie, utländska obligatione oh utländska aktie. Tillgånganas egenskape Vi ha jämföt avkastningen på ett ås sikt med ullande 12-månadespeiode. Riksgäldskontoet ha emitteat ealobligatione sedan apil I febuai 1996 statades ett maknadsvädesbaseat index öve svenska ealobligatione som nu tillhandahålls av OM. Fösta 12-månadessiffan bli således febuai Det ge data fö 79 ullande 12- månadespeiode fam till augusti Som undelag fö statistiskt säka slutsatse ä det en ganska kot tidspeiod. Resultaten bö däfö tolkas fösiktigt. Inte minst eftesom det ha vait en elativt tubulent peiod (i synnehet på aktiemaknaden). Resultaten ligge emelletid i linje med intenationella studie vilket ge dem ökad tovädighet. De statistiska egenskape som ä mest intessanta u potföljvalshänseende ä genomsnittlig avkastning, standadavvikelse oh koelationen mellan olika tillgångsslag. Koelationen ä kanske den alla viktigaste då den avgö hu myket isk som kan divesifieas bot. Som famgå av tabell 1 avkasta ealobligatione något höge i genomsnitt än nominella obligatione. Det ha flea osake. Dels handlades ealobligatione med en elativt sto likviditetspemie i böjan av peioden, en pemie som senae ha sjunkit. Dels kan fö låga inflationsföväntninga unde slutet av 90-talet ha gett en viss öveavkastning. Det motsatta gällde i oh fö sig i böjan av den studeade peioden. Enligt våa beäkninga ha det inte någon stöe påvekan på sammansättningen i de effektiva potföljena. 11

12 Tabell 1 Statistiska egenskape fö indexen i studien Nominell Nominella Real- Utl. Utl. avkastning obl. obl. Aktie aktie obl. Medel 7,81% 8,08% 10,33% 9,42% 9,28% Standadavvikelse 5,06% 5,05% 38,77% 25,55% 7,97% Tabell 2 Koelationsmatis fö tillgånganas avkastning i nominella teme Nominella Real- Utl. Utl. obl. obl. Aktie aktie obl. Nominella obl. 1,000 0,665 0,079 0,195 0,424 Realobl. 0,665 1,000 0,322 0,253 0,029 Aktie 0,079 0,322 1,000 0,832 0,187 Real Nominella Real- Utl. Utl. avkastning obl. obl. Aktie aktie obl. Medel 6,56% 6,79% 9,26% 8,30% 8,01% Utl. aktie 0,195 0,253 0,832 1,000 0,576 Utl. obl. 0,424 0,029 0,187 0,576 1,000 Standadavvikelse 5,61% 4,83% 38,87% 25,91% 8,30% I nominella teme ä isken lika sto fö nominella obligatione oh ealobligatione. I eala teme föhålle det sig annolunda. Fö nominella obligatione öka då isken, samtidigt som isken minska fö ealobligatione. Fö en plaeae med ett ealt avkastningskav ge således ealobligatione läge isk. Men något annat ä kanske inte att vänta eftesom det pimäa syftet med ealobligatione ä just att ge ett inflationsskydd. Fö att betydelsen av isk ska bli me konket kan den beskivas som ett konfidensintevall king den föväntade avkastningen. Med 95 poents säkehet hamna avkastningen fö ealobligatione mellan 0,2 oh 16,4 poent. Utländska obligatione ha knappt 3 poentenhete höge isk. Fö dem hamna avkastningen mellan 3,8 oh 22,4 poent. Konfidensintevallet fö utländska obligatione bli alltså nästan 10 poentenhete bedae. Vi ha valt att epesentea utländska aktie med ett bett index dä föetag fån hela välden ä inkludeade. Unde peioden ha utländska aktie haft en ganska låg avkastning elativt de anda tillgångsslagen 4. Utländska obligatione ha i stället haft en elativt hög avkastning, samtidigt som de ha betydligt läge isk. Konsekvensen av detta ha blivit att utländska aktie inte ha kommit med alls i de beäknade effektiva potföljena. Koelationsmatisena i tabell 2 visa att ealobligatione ä lågt koeleade till samtliga öviga tillgångsslag (utom nominella obligatione). Det gö att ealobligatione lämpa sig myket väl fö att divesifiea bot isk i potfölje med dessa tillgångsslag. Realobligatione ä dessutom läge koeleade med öviga tillgångsslag än vad nominella obligatione ä. 4 Det beo inte på valet av just detta index. Vi ha jämföt ett fletal index av samma slag oh S&P Global 1200 index va det som hade den högsta avkastningen unde peioden. Öviga index vi tittade på hade alla läge avkastning än indexet fö utländska obligatione (Salomon Smith Bakley Wold Govenment Bond Index). En extem peiod Det ä viktigt att ha i åtanke att finansmaknadena unde den undesökta peioden ha päglats av extema upp- oh nedgånga, säskilt på aktiemaknaden (se diagam 1). Men det ä inte minde intessant att se hu ealobligationena påveka potföljens iskegenskape unde extema peiode. Diagam 1. Den undesökta peioden ha päglats av extema upp- oh nedgånga på finansmaknadena, säskilt på aktiemaknaden. Den genomsnittliga avkastningen ha vait ovanligt hög unde peioden fö samtliga tillgångsslag. Det ä oimligt att to att obligatione ska ha en ealavkastning på öve 6,5 poent på lång sikt (se tabell 1). Den bö snaae kanske ligga unt 2-3 poent. Vid beäkning av effektiva potfölje ä det ändå tillgånganas elativa avkastning som ä intessant, inte den absoluta nivån. U det pespektivet te sig skillnadena ganska imliga. Möjligen ska öveavkastningen fö aktie konta obligatione vaa något stöe än 2,5 poent. Länge histoiska seie peka snaae på mellan 3 oh 4 poent. Samtidigt ha aktieavkastningen vait me volatil än vad den vait histoiskt. Det gå alltid att diskutea hu det komme att se ut famöve. Det ä imligt att anta att öveavkastningen på aktie bli något höge oh volatiliteten bli något läge än unde peioden som vi studeat. Fö att se hu detta påveka våa esultat ha vi gjot ett test då vi anta att öveavkastningen på aktie ä 4 poent 12

13 oh standadavvikelsen ä 25 poent (i stället fö 38). Det som hände ä att aktie bli me attaktiva jämföt med obligatione. Vi få en bantae lutning på de effektiva fontena. I övigt påvekas inte våa slutsatse i någon stöe utstäkning. Realobligatione sänke isken Det gå att sänka isken väsentligt genom att använda ealobligatione i potföljen. I en potfölj med nominella obligatione (75 poent) oh aktie (25 poent) ä isken 10 poent oh avkastningen 8,4 poent. Genom att tillföa ealobligatione i potföljen kan isken sänkas till 6 poent med bibehållen avkastning (dvs. en iskminskning med 40 poent). Att skillnaden bli så sto kan delvis föklaas med den flaka lutningen på de effektiva fontena. Fö att få lite höge avkastning tvingas plaeaen aeptea myket höge isk. Det gö att det hoisontella avståndet mellan de båda fontena bli stot (se diagam 2). Effektiva fonte (nominell avkastning) Realobligatione tänge ut nominella Realobligatione ä som nämnts tidigae läge koeleade med öviga tillgångsslag än vad nominella obligatione ä. Det gö att ealobligatione tendea att tänga ut nominella obligatione u effektiva potfölje. I iskminimum ä andelen nominella obligatione mellan 0 oh 30 poent i de olika potföljena 5. Andelen nominella obligatione minska sedan snabbt till fömån fö ealobligatione oh aktie om vi tillåte höge isk. Andela aktie, eala oh nominella obligatione 8,2 8,3 8,4 8,5 Diagam 3. Realobligatione tänge ut nominella obligatione u de effektiva potföljena. Det ä baa i potfölje näa iskminimum som nominella obligatione finns med. 8,6 Avkastning, % 8,7 8,8 Diagam 2. Effektiva fonte fö potfölje med nominella obligatione oh aktie samt fö potfölje som även ha med ealobligatione. Som den stekade linjen visa kan man uppnå samma avkastning till betydligt läge isk om man tillfö ealobligatione. Ovanstående esonemang föutsätte att plaeaen ha ett visst avkastnings- elle iskkav. Fö plaeae som ä intesseade av iskminimeing gå det okså att vinna myket genom att använda ealobligatione. De stösta vinstena fås fö potfölje som edan ä väl divesifieade. Fö potfölje som innehålle samtliga tillgångsslag utom ealobligatione ä iskminimum 4,9 poent (avkastning: 8,1 poent). Tillfö vi ealobligatione hamna iskminimum på 4,1 poent (avkastning: 8,4 poent). Det ä en iskminskning med 15 poent. Realobligatione kan sänka isken även i en en svensk obligationspotfölj. Minskningen bli ungefä 0,4 poentenhete. Den hä effekten ä inte så känslig fö antaganden om avkastning på nominella oh eala obligatione. Riskminskningen bli ungefä densamma. Det som föändas ä andelana i potföljen. Med höge avkastning på ealobligatione få dessa något stöe utymme i potföljen oh tvätom om nominella obligatione antas ha höge avkastning. Att ealobligatione ä elativt sett bätte fö plaeae som ä intesseade av eal avkastning ä ingen öveaskning. Det ä me anmäkningsvät att ealobligatione visa sig vaa övelägsna nominella obligatione även i nominella teme. Det ä i pinip baa om målet ä iskminimeing som det ä meningsfullt att ha nominella obligatione i potföljen. Men även då ä andelen liten. Resultaten föstäks med ett ealt synsätt Fö plaeae med ett ealt avkastningskav ha ealobligatione än me övelägsna potföljegenskape. I de potfölje vi studeat få nominella obligatione ett väldigt begänsat utymme i de effektiva potföljena, elle i vissa fall inget utymme alls (se diagam 4). Den högsta andelen åtefinns i potfölje med nominella obligatione, svenska aktie oh ealobligatione. Andelen i iskminimum (4,56 poents isk) ä då 11,7 poent. Men edan vid en isk på 4,64 poent ha nominella obligatione fösvunnit helt u den effektiva potföljen. 5 Potföljen med endast svenska nominella obligatione oh ealobligatione undantaget. Dä ä födelning i iskminimum ungefä

14 Effektiva fonte (nominell avkastning) Diagam 4. Figuen visa den effektiva fonten fö potfölje med svenska nominella obligatione, svenska aktie oh utländska obligatione, oh hu den föändas nä vi tillfö ealobligatione. I de effektiva potföljena få inte svenska nominella obligatione plats öve huvud taget. I en en svensk obligationspotfölj bli iskminskningen ungefä 0,9 poentenhete nä vi tillfö ealobligatione. Det beo dels på divesifieingseffekten oh dels på att ealobligatione ha läge isk ealt sett. Ett 95-poentigt konfidensintevall king den föväntade avkastningen utan ealobligatione ligge mellan 2,7 oh 15,8 poent. Motsvaande konfidensintevall med ealobligatione ligge mellan 1,0 oh 14,5 poent. Bedden på konfidensintevallet minska alltså med 3 poentenhete. Joy Sundbeg Analytike Thomas Wigen Analytike Sammanfattning Realobligatione kan minska isken väsentligt i en potfölj. Det beo i fösta hand på att de ä lågt koeleade med anda tillgångsslag, vilket gö det möjligt att divesifiea bot isk. De ä dessutom läge koeleade med anda tillgångsslag än vad nominella obligatione ä. Det gö att ealobligatione tendea att tänga ut nominella obligatione fån effektiva potfölje. Realobligationes goda divesifieingsegenskape föstäks ytteligae om vi se till eal avkastning. Slutsatsen bli alltså att en effektiv potfölj huvudsakligen bö innehålla ealobligatione, med stigande andel aktie elle utländska obligatione ju me isk vi ä villiga att aeptea. Refeense Roll, R (2003), Empiial Tips, Oktobe 2003, The Andeson Shool of Management, Univesity of Califonia, Los Angeles, Woking pape Kothai, S P oh J Shanken (2002), Asset Alloation with Conventional and Indexed Bonds, 26 Mas 2002, Woking pape Chen, P oh M Teien (1999), TIPS as an Asset Class, Novembe 1999, The Jounal of Potfolio Management, Summe 2001, Vol 10, N 2, s Luas, G oh T Quek, (1998), A potfolio Appoah to TIPS, Deembe 1998, The Jounal of Fixed Inome Potföljteoi I en potfölj med olika tillgånga komme den föväntade avkastningen att vaa ett vägt genomsnitt av tillgånganas föväntade avkastning. Risken fö potföljen komme emelletid inte att vaa ett vägt genomsnitt av tillgånganas isk. Om tillgångana inte ä pefekt koeleade med vaanda kan en del av isken divesifieas bot. En effektiv potfölj ha högsta möjliga avkastning fö en given isknivå (elle tvätom). En effektiv font visa samtliga effektiva potfölje fö ett givet set av tillgånga. Det kan illusteas som en kuva i ett diagam med isk oh avkastning på axlana. Ändpunktena på kuvan motsvaas av egenskapena fö tillgångana med lägst espektive högst avkastning. Investeaens iskpefeens sty valet av potfölj på den effektiva fonten. 14

15 Aktiv fövaltning av valutaskulden en tillgång på skuldsidan Riksgäldskontoets aktiva fövaltning av valutaskulden ha sina ötte i mitten av 1980-talet oh famväxten av en global maknad fö äntebäande deivatinstument. Unde de senaste tolv åen ha RGK spaat a 12 miljade kono. Aktiv fövaltning bida okså till en pofessionell hanteing av anda dela av statsskulden. Målet fö veksamheten ä att minimea de långsiktiga kostnadena fö statens valutaskuld med beaktande av isk. Efaenhetena av veksamheten ä goda med betydande bespainga oh ett ökat kunnande som esultat. Valutaskulden utgö idag dygt en fjädedel av den totala statsskulden elle a 330 miljade kono. Histoiskt ha valutaskuldens andel vait ännu något stöe. Fö att hantea valutaskulden på bästa sätt använde Riksgäldskontoet en iktmäkespotfölj som ange en skuldstuktu som bedöms vaa långsiktigt ändamålsenlig med avseende på iskminimeing. I en passivt iniktad fövaltning anpassa RGK hela valutaskulden till den valutafödelning oh äntestuktu som iktmäkespotföljen ange. I syfte att geneea bespainga bedive RGK en aktiv fövaltning på 200 miljade av valutaskulden. Den esteande delen av valutaskulden, a 130 miljade kono, fövaltas inte aktivt. En aktiv fövaltning av den stoleksodningen gö Riksgäldskontoet till en av de alla stösta aktöena i Skandinavien. Det bö undestykas att det ä skuldens övegipande egenskape som ä avgöande fö statsskuldens kostnad oh isk. Det viktigaste ä valet av duation oh födelning mellan nominella oh eala obligatione, samt valutaskuldens andel av den totala statsskulden. Även maknadsvåd, fövaltning av konskulden oh utfomningen av iktmäkespotföljen fö valutaskulden ä av vikt. Ike desto minde påvekas kostnade oh iske av den aktiva fövaltningen av valutaskulden oh veksamheten ge möjlighet till betydande bespainga. Målet fö den aktiva fövaltningen Genom att aktivt ta positione på de intenationella kapitalmaknadena baseade på bedömninga av den famtida utveklingen av änto oh växelkuse stäva Riksgäldskontoet efte att eduea äntekostnadena fö valutaskulden. Det kan konket innebäa att RGK öka andelen skuld i en valuta som föväntas tappa i väde oh dämed ge upphov till bespainga. Ett exempel på detta ä att RGK unde 2003 ha bedömt att den ameikanska dollan skulle fösvagas oh däfö ökat andelen skuld i dolla oh edueat andelen i euo. Paktiskt ske det genom att RGK ingå en tansaktion på valutamaknaden dä vi sälje dolla mot euo på temin. En famgångsik fövaltning kan leda till absolut sett stoa bespainga. Hela iskmandatet oh den dagliga hanteingen av valutaskuldsfövaltningen ha delegeats fån Riksgäldsdiektöen till hefen fö den aktiva fövaltningen. Det ä fövaltningshefen, tillsammans med analytike oh handlae i en fövaltagupp på fem pesone, som ansvaa fö de positione som ingås på de utländska maknadena. Tidshoisonten fö den aktiva fövaltningen ä elativt långsiktig. Ofta tas positione som föväntas ge en vinst på sex till tolv månades sikt. En åteappoteing ske månadsvis i ett fövaltningsåd dä bl. a iksgäldsdiektöen oh beöda avdelningshefe delta. Kostnadsbespainga Riksgäldskontoet ha utabetat ett iktmäke fö valutaskuldens födelning med iniktning på långsiktighet oh iskminimeing. Valuta- oh äntefödelningen ä vald med tanke på att åstadkomma en så låg volatilitet som möjligt fö kostnadena fö valutaskulden. Sett öve en länge tidspeiod komme den valda födelningen att poduea ett genomsnittligt esultat med avseende på kostnadena. RGK ha dämed säkeställt att ett iktigt ofödelaktigt utfall kan undvikas. Samtidigt ha man då edueat sannolikheten fö att valet av iktmäke i sig ska ge upphov till stoa bespainga. Riksgäldskontoet ha istället valt att på ett dynamisk sätt anpassa skuldfövaltningen till maknadsföutsättningana genom att bediva en aktiv fövaltning av valutaskulden oh dä utnyttja möjlighetena till bespainga. RGK ha möjlighet att med ett väl definieat oh begänsat isktagande avvika fån det långsiktigt fastställda iktmäket baseat på me kotsiktiga bedömninga av hu änto oh växelkuse komme att utveklas. De tillåtna avvikelsenas stolek ha fastställts av Riksgäldskontoets styelse. Genom att aktivt ta positione på de intenationella valuta- oh äntemaknadena stäva RGK efte att eduea statens kostnade fö skulden i utländsk valuta. Dynamiska effekte Den aktiva fövaltningen bida okså till att öka kompetensen inom anda entala omåden som ä viktiga fö Riksgäldskontoet. Det kävs t.ex. ingående analyse fö att 15

16 definiea en lämplig iktmäkespotfölj fö valutaskulden oh det ä viktigt att Riksgäldskontoet själv ha möjlighet att bediva en sådan analys. Den kunskap som RGK bygge upp i det långsiktiga abetet kan användas till att ytteligae effektivisea hanteingen av valutaskulden genom en mea aktiv kotsiktig fövaltning. Den aktiva fövaltningen ge i sin tu vädefull maknadskännedom oh efaenhet av att paktiskt tillämpa finansiella teoie som bland annat gynna det långsiktiga abetet med iktmäkespotföljen. Anda positiva effekte av den aktiva fövaltningen av valutaskulden ä att en omfattande kompetens ha byggts upp avseende användningen av deivatinstument. Detta ha möjliggjot att en pofessionell användning av deivat ha intodueats i samband med valutaupplåningen oh i hanteingen av konskulden. Det ha lett till ökad kostnadseffektivitet i den totala statsskuldsfövaltningen på både kot oh lång sikt. Upplägget fö den aktiva fövaltningen Den aktiva fövaltningens mandat Riksgäldskontoets aktiva hanteing bedivs unde ett Valueat-Risk (VaR) 1 baseat iskmandat. Den aktiva fövaltningens sammanlagda VaR, fastställd av RGK:s styelse, få aldig öveskida 220 miljone kono i daglig 95-poentig VaR. Denna maximalt tillåtna isknivå ä jämföba med en föväntad taking eo 2 på ika en poent. Mandatet ä kompletteat med me taditionella absoluta positionslimite. Positione i en enskild valuta få inte vaa stöe än motsvaande 6 poent av det fövaltade skuldbeloppet. Räntepositione få inte påveka den totala duationen på det fövaltade skuldbeloppet med me än 0,4 å i vaje enskild valuta oh 0,6 å totalt. Det totala aktivt fövaltade skuldbeloppet ha fixeats till 200 miljade kono. Riksgäldskontoet använde deivatinstument Riksgäldskontoet ä en skuldfövaltae oh ha som sådan inga finansiella tillgånga i sin balansäkning. RGK kan däfö inte bediva skuldfövaltning genom att diekt köpa oh sälja äntebäande instument. Det ä okså kångligt oh kostsamt att föända skuldstuktuen genom att köpa upp utestående skuld oh emittea ny skuld. RGK bedive istället aktiv skuldfövaltning med hjälp av olika type av deivatinstument. Instument som används ä äntefutues, änteoptione, änteswappa, swaptione, valutatemine oh valutaoptione. De valuta- oh äntemaknade som Riksgäldskontoet kan agea i ä euo, ameikanska dolla, japanska yen, bittiska pund, shweizefan, noska kono oh danska kono. Extena fövaltae Riksgäldskontoet ha sedan 1992 anlitat extena fövaltae fö fövaltning av en del av skulden i utländsk valuta. Exten fövaltning fylle i huvudsak följande syften: benhmaking, en måttstok mot vilket det egna esultatet kan jämföas oh utvädeas avkastning, möjligt att på lång sikt öka avkastningen/minska kostnadena samt minska svängningana i esultatet kunskap oh infomation, tillgång till infomation samt möjlighet till öveföing av fövaltanas efaenhet oh kompetens. 1 VaR ä ett mått på isken i de positione som ingåtts. Det äknas fam statistiskt med hjälp av histoiska data fö volatilitet oh koelation på änte- oh valutamaknadena. En isknivå motsvaande en daglig 95%-ig VaR på 200 miljone kono innebä att det dagliga utfallet av fövaltningen, 19 daga av 20 föväntas innebäa ett esultat som inte öveskide en fölust på 200 miljone kono, oh en dag av 20 ge en fölust på 200 miljone kono elle me. 2 Taking eo oh infomationskvot ä vanliga nykeltal som ange isknivåe i fövaltningen. Taking eo ä näa elateat till infomationskvoten oh beäknas genom att man ta standadavvikelsen i esultatet öve en given peiod oh multipliea den med oten u antalet obsevatione i peioden. Idag ha RGK i enlighet med styelsebeslut möjlighet att anlita upp till sex styken extena fövaltae som va oh en kan fövalta upp till 8 miljade kono. Det totala belopp på vilket exten fövaltning kan bedivas oh som utgö basen fö isklimitena få högst uppgå till 40 miljade kono. Antalet extena fövaltae bö vid vaje tidpunkt vaa minst te. I paktiken ske den extena fövaltningen efte samma iktlinje som RGK:s egen fövaltning. Risklimite fö den aktiva fövaltningen av valutaskulden Nominellt skuldbelopp som fövaltas aktivt Maximalt tillåten VaR Tillåtna valuto Maximalt tillåten position i valutamaknaden Maximalt tillåten position i äntemaknaden avseende duation 200 miljade kono 220 miljone kono euo, dolla, yen, pund, shweizefan, noska kono, danska kono Netto / 6 poent av fövaltat belopp En äntepositionen netto i en enskild valuta få påveka den totala skuldens duation med max 0,4 å. Alla äntepositione netto få påveka den totala skuldens duation med max 0,6 å. 16

17 De extena fövaltana kan ingå tansaktione i samma valuto som Riksgäldskontoet. De instument som få användas ä något fäe. Alla affäe utfös av RGK:s egna handlae efte telefoninstuktion fån den extena fövaltaen. Fö nävaande anlita Riksgäldskontoet fem extena fövaltae: ABN Amo, Blakok, Goldman Sahs, Pimo oh State Steet Global Advisos. Två fövaltae som inte levde upp till RGK:s kav på avkastning byttes ut unde Alla fem nuvaande fövaltae bedive fövaltning baseat på ett skuldbelopp motsvaande 6 miljade kono. Dessa extent fövaltade 30 miljade kono eduea det belopp som RGK själv fövalta fån 200 miljade kono till 170 miljade kono. Fövaltanas oh Riksgäldskontoets esultat edovisas löpande till styelsen. Resultatet pesenteas även i åsedovisningen. te åen ha dok huvuddelen av vinstena geneeats på valutamaknadena. En edovisning av det åliga esultatet sedan 1992 finns i tabell 1 nedan. Tabell 1 Resultat av den aktiva fövaltningen i baspunkte RGK Extena fövaltae Totalt Ränta Valuta Totalt Ränta Valuta Resultatet fö den aktiva fövaltningen Resultatet av den aktiva fövaltningen i svenska kono äknas fam i absoluta teme enligt intenationell standad. Resultatet sätts även i elation till fövaltat belopp. Detta pesenteas sedan som en poentandel av det fövaltade beloppet fö att på ett enkelt sätt kunna åskådliggöa kopplingen till äntekostnadena oh fö att möjliggöa en jämföelse med de extena fövaltana. Riksgäldskontoet Sedan pogammet med exten fövaltning sattes igång 1992 kan Riksgäldskontoet visa upp akumuleade vinste motsvaande 36 baspunkte på fövaltat belopp pe å. Det motsvaa a 12 miljade kono summeat öve hela peioden. Det positiva esultatet kan i huvudsak hänföas till den fösta femåspeioden oh de senaste två åens fövaltning. Peioden däemellan i slutet på 1990-talet visade upp ett svagt minusesultat. Resultatet fö 2003 blev en vinst på 880 miljone kono motsvaande 51 baspunkte av det fövaltade beloppet. Två tedjedela av den totala vinsten ha kommit fån positione på äntemaknaden oh en tedjedel fån valutapositione. Unde de senaste Diagam 1 Resultat av aktiv fövaltning summeat fö olika tidspeiode i baspunkte Hela peioden Ett på finansmaknaden ofta föekommande sätt att edovisa esultatet av sin fövaltning ä i baspunkte elle hundadels poent av det fövaltade beloppet. En bespaing på 50 baspunkte innebä med anda od en halv poentenhets bespaing. Extena fövaltae De extena fövaltanas esultat ha okså vait positivt sett till hela peioden men inte iktigt i nivå med RGK:s egen fövaltning. De sammanlagda vinstena sedan 1992 uppgå till 7 baspunkte på fövaltat belopp pe å vilket motsvaa a 100 miljone kono. Okså i den extena fövaltningen ha huvuddelen av vinstena kommit fån positione på äntemaknaden. Riskjusteat esultat Infomationskvoten 3 ä ett allmänt använt mått fö att edovisa ett iskjusteat esultat. Infomationskvoten visa föhållandet mellan esultatet i fövaltningen oh den isk man tagit fö att uppnå esultatet. Ett högt väde innebä att den aktiva isk som fövaltaen tagit i genomsnitt ha givit ett ba positivt esultat. I diagam 2 visas det iskjusteade esultatet unde de senaste två oh ett halvt åen fö Riksgäldskontoet oh de te extena fövaltae som vait veksamma unde hela denna peiod. Som famgå av figuen ha Riksgäldskontoet det klat bästa iskjusteade esultatet unde peioden juli 2001 till deembe Infomationskvoten ange ett esultat dividead med volatiliteten (standadavvikelsen) i esultatet. 4 Beäknat på månadsdata. 17

18 Diagam 2 Riskjusteat esultat fö den aktiva fövaltningen unde peioden juli 2001 till deembe 2003 Sett öve en tioåspeiod fån 1994 oh fam till idag ha isknivån i fövaltningen (volatiliteten i esultatet), mätt enbat som ålig standadavvikelse 4, vait genomgående läge fö RGK:s aktiva fövaltning än fö de extena fövaltana. Den månatliga standadavvikelsen i esultatet ha i genomsnitt vait 0,22 poent fö den egna fövaltningen. Motsvaande siffa fö den extena fövaltningen ä 0,30 poent. En föklaing till den läge isknivån i Riksgäldskontoets egen fövaltning ä stoleken på det fövaltade beloppet. RGK:s myket stoa potfölj gö det svåt att snabbt etablea oh avvekla stöe positione på maknadena, i synnehet på minde maknade som noska kono oh shweizefan. Dessa begänsninga ha inte de extena fövaltana bottats med. Las Boman Stf. hef Potföljfövaltning 18

19 Ny iskindikato fö statsskulden Cost-at-Risk Riksgäldskontoets beäkninga visa att elativ Cost-at-Risk fö statsskulden med nuvaande stolek oh sammansättning på ett ås sikt ä omking 15 miljade kono. Det motsvaa en knapp poent av BNP. Vaje miljad i oväntad ökning av lånebehovet ge knappt 100 miljone kono i kostnadsökning på ett ås sikt. Relativ Cost-at-Risk visa hu myket höge än föväntat kostnadena fö statsskulden kan bli på ett ås sikt, med en viss sannolikhet. De föväntade kostnadena baseas på ett läge dä änto oh valutakuse ä oföändade, oh inflationstakten ä två poent enligt Riksbankens mål. Cost-at-Risk kan ses som en kompletteande indikato till RGK:s duationsmål. Duationsmålet ange den genomsnittliga löptiden oh spegla den långsiktiga avvägningen mellan kostnade oh iske. CaR ge en uppfattning om isken fö att kostnadena ska öka kaftigt på kot sikt. Riksgäldskontoet ha unde 2003 utveklat en analytisk metod fö att appoximea elativ Cost-at-Risk fö den svenska statsskuldens. Koneptuellt ä Cost-at-Risk dok inte nytt. Danmaks Nationalbank ha använt CaR i sin skuldfövaltning i flea å. Kanadas entalbank ha nyligen genomföt studie på CaR fö den kanadensiska statsskulden. Även i Riksgäldskontoets simuleingsmodell fån 2000 användes CaR-baseade iskmått. Vad ä Cost-at-Risk? Cost-at-Risk (CaR) ä ett statistiskt iskmått. Metod oh antaganden fö CaR ä i pinip desamma som fö Value-at- Risk (VaR), som RGK liksom många anda använde fö att stya den aktiva potföljfövaltningen. Båda måtten bygge på statistiska samband oh antaganden om nomalfödelade oh koeleade finansiella vaiable. Sannolikhet Medelväde = föväntad kostnad Utfall fö kostnade ä okänt antas nomalfödelat Relativ CaR Cost-at-Risk = den kostnad som utfallet med 95% sannolikhet ligge unde Kostnad Cost-at-Risk ä den kostnad som utfallet med 95 poents sannolikhet hamna unde. Relativ Cost-at-Risk ä skillnaden mellan Cost-at-Risk oh det föväntade utfallet. Den stösta skillnaden mellan VaR oh CaR ä vilken esultatpaamete man fokusea på. I VaR-beäkninga mäte RGK isken fö att skuldens maknadsväde ska stiga. I CaR-beäkninga mäte RGK isken fö att skuldens löpande äntekostnade utan hänsyn till maknadsvädeeffekte ska öka. En annan skillnad ä att CaR oftast beäknas på länge tidshoisont än VaR. Fö CaR ä tio å en vanlig tidshoisont, medan den fö VaR oftast ä kotae än en månad. VaR oh CaR anges dok ofta med samma konfidensnivå, 95 poent. CaR kan liksom VaR beäknas på flea sätt. En vanlig metod fö CaR ä att man simulea famtida utvekling fö änto, valutakuse m.m. oh beäkna kostnade fö olika lånestategie unde ett antal å famåt i tiden fö vaje senaio. CaR mäts sedan som de fem poent västa utfallen fö en viss peiod. Den metod RGK utveklat unde 2003 bygge inte på simuleinga, utan på en analytisk appoximation, som beskivs i nästa avsnitt. En analytisk appoximation av elativ Cost-at-Risk I pinip finns te iskfaktoe fö kostnaden fö skulden: äntenivån, valutakusen oh inflationen. Föändinga i äntenivån påveka kostnaden fö alla skuldslag, medan valutakusföändinga oh inflationsuppgånga baa påveka kostnaden fö valutaskulden espektive ealskulden. Om äntan stige, öka skuldens snittänta med änteuppgången multiplieat med den andel av skulden som änteomsätts. I denna enkla modell antas svenska oh utländska änto vaa pefekt koeleade, medan eala änto antas vaiea hälften så myket som nominella. Om konan fösvagas unde ett å, öka kupongbetalningana på valutaskulden mätt i svenska kono. Dessutom ealiseas en stöe (minde) valutafölust (valutavinst) på den del av valutaskulden som föfalle. 1 1 Med kostnad mena vi hä ekonomiska kostnade. En skillnad mot kassamässiga kostnade ä att man anse valutakusföluste ealiseade nä lånen föfalle, oavsett om man efinansiea lånet elle inte. Om synsättet i stället voe kassabaseat skulle vi se på andelen som amoteas snaae än andelen som föfalle. 19

20 Om inflationen bli höge än föväntat unde ået, öka kupongutbetalningana på den eala skulden. Dessutom ealiseas me inflationskompensation på den del av ealskulden som föfalle. Med utgångspunkt i hu myket som föfalle det nämaste ået, andelana eal- oh valutaskuld, samt skuldens snittkupong, kan man beäkna hu myket kostnadena öka fö en enhets ökning i vaje iskfakto. Baseat på histoiska, optionsimpliita elle antagna vaianse oh samband mellan faktoena kan man däefte beäkna konfidensintevall fö kostnadsuppgånga. Med anda od kan vi på detta sätt ta fam en analytisk appoximation fö elativ Cost-at-Risk. Dessutom visa tabellen hu en (oväntad) fösäming av pimäsaldot påveka RCaR. Relativ Cost-at-Risk på ett ås sikt med 95 poents konfidens (miljade kono) Pimäsaldo Baseat på Som väntat 20 mdk säme Histoiska data ,7 15, ,3 18, ,6 11,8 Maknadsdata Septembe ,1 15,5 Om peioden antas vaa epesentativ fö den nämaste famtiden ä det fem poents isk att kostnadena bli knappt 14 miljade kono elle me höge än beäknat. Om pognosen fö änto på statsskulden t.ex. ä 50 miljade kono, ä det fem poents isk att äntebetalningana i stället bli 64 miljade elle me. Eftesom fösta halvan av peioden va me tubulent än den anda skulle motsvaande siffa baseat på peioden bli dygt 66 miljade kono, om den föväntade kostnaden ä 50 miljade. Den maknadsbaseade siffan utgå fån maknadens föväntan om famtida kusöelse (mätt via optionspise) oh koelatione fö det senaste ået. RCaR-siffan bli i stot sett samma som baseat på peioden Effekte av stöe pimät lånebehov Om pimäsaldot bli 20 miljade kono säme än föväntat, öka RCaR med mellan 1,1 oh 1,7 miljade kono på ett ås sikt. Om en ökning i pimälånebehovet komme samtidigt som änto, valutakus oh inflation utveklas ogynnsamt, ä det fem poents isk att kostnadena fö skulden bli 18 miljade elle me höge än pognostiseat. Notea att beäkningana inte bygge på någon analys av sannolikheten fö att det pimäa lånebehovet ska öka. Ovanpå de finansiella vaiablena kan man lägga oväntade ökninga i det pimäa lånebehovet. Lånebehovsökninga antas bli finansieade enligt hu skulden ä sammansatt fån böjan. Relativ Cost-at-Risk med olika antaganden Tabellen nedan visa 95 poents RCaR på ett ås sikt fö den nuvaande skuldpotföljen, med olika antaganden fö iske oh samvaiation mellan änta, valuta oh inflation. Relativ Cost-at-Risk vaiea med skuldens sammansättning I avsnittet ovan analyseades hu elativ Cost-at-Risk vaiea med olika antaganden om iskfaktoenas vaians oh koelation. Cost-at-Risk påvekas okså av skuldens sammansättning. RCaR öka till exempel med andelen åliga föfall. Kotae löptid lede däfö i egel till höge isk. RCaR öka okså med andelen valutaskuld. Det beo på att en stöe del av skulden då utsätts fö vaiatione i konkusen, utöve vaiationen i äntan. Genom att öka löptiden oh minska andelen valutaskuld kan RCaR dämed minskas. Tabellen visa RCaR fö den nuvaande oh te altenativa skuldpotfölje. 20

Granskningsrapport. Projektredovisning vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset fördjupad granskning

Granskningsrapport. Projektredovisning vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset fördjupad granskning Pojektedovisning vid Sahlgenska Univesitetssjukhuset födjupad ganskning Ganskningsappot 2008-03-06 Pe Settebeg, Enst & Young, Pojektledae Chistina Selin, Enst & Young, Aukt. eviso Patik Bjökstöm, Enst

Läs mer

Företagens ekonomi Tillbakaräkning i SNI2007 NV0109

Företagens ekonomi Tillbakaräkning i SNI2007 NV0109 PCA/MFFM, ES/NS 2-4-29 (7) Föetagens ekonomi Tillbakaäkning i SNI27 NV9 Innehållsföteckning. Sammanfattning... 2 2. Bakgund... 2 2. Den nya näingsgensindelningen (SNI27)... 2 2.2 Föetagens ekonomi... 2

Läs mer

NU-SJUKVÅRDEN. EN ÖVERGRIPANDE RISKBEDÖMNING ANVÄNDBAR UR SÅVÄL REVISIONS- SOM LEDNINGSPERSPEKTIV Granskning ur ett ledningsperspektiv

NU-SJUKVÅRDEN. EN ÖVERGRIPANDE RISKBEDÖMNING ANVÄNDBAR UR SÅVÄL REVISIONS- SOM LEDNINGSPERSPEKTIV Granskning ur ett ledningsperspektiv NU-SJUKVÅRDEN EN ÖVERGRIPANDE RISKBEDÖMNING ANVÄNDBAR UR SÅVÄL REVISIONS- SOM LEDNINGSPERSPEKTIV Ganskning u ett ledningspespektiv Ganskning genomföd på uppdag av Västa Götalandsegionens evisoe Vilhelm

Läs mer

Sammanfattande redovisning av rådslag/konferens om Folkbildningens framsyn

Sammanfattande redovisning av rådslag/konferens om Folkbildningens framsyn Eic Sandstöm Diekt telefon 044-781 46 29 E-post:eic.sandstom@fuuboda.se 2003-10-20 Till Folkbildningsådet Sammanfattande edovisning av ådslag/konfeens om Folkbildningens famsyn 1. Fakta om seminaiet/ådslaget

Läs mer

LE2 INVESTERINGSKALKYLERING

LE2 INVESTERINGSKALKYLERING LE2 INVESTERINGSKALKYLERING FÖRE UPPGIFTER... 2 2.1 BANKEN... 2 2.2 CONSTRUCTION AB... 2 2.3 X OCH Y... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 2.4 ETT INDUSTRIFÖRETAG... 3 2.5 HYRA ELLER LEASA... 3 2.6 AB PRISMA... 3

Läs mer

Boverket. Energideklarat LL_. IOfl DekLid: 195073. Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter. Byggnadens ägare - Övriga

Boverket. Energideklarat LL_. IOfl DekLid: 195073. Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter. Byggnadens ägare - Övriga Smhusenhet, -...-. Boveket Enegideklaat Vesion 15 IOfl DekLid: 195073 Byggnadens ägae - Kontaktuppgifte Ägaens namn Pesonnumme/Oganisationsnumme Utländsk adess Adess Postnumme Postot Mötvätsvägen 21 62449

Läs mer

1 Etnicitet i rekryteringssammanhang -En jämförelse mellan privat och offentlig sektor

1 Etnicitet i rekryteringssammanhang -En jämförelse mellan privat och offentlig sektor 1 Etnicitet i ekyteingssammanhang -En jämföelse mellan pivat och offentlig sekto Chistina Ekdahl Madelene Gustafsson Elin Spaman Maia Svedbeg Pojektabete 5 poäng Våteminen 2002 Handledae: Staffan Nilsson

Läs mer

Ta ett nytt grepp om verksamheten

Ta ett nytt grepp om verksamheten s- IT ä f f A tem, sys knik & Te Ta ett nytt gepp om veksamheten Vå övetygelse ä att alla föetag kan bli me lönsamma, me effektiva och me välmående genom att ha ätt veksamhetsstöd. Poclient AB gundades

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 2

Finansiell ekonomi Föreläsning 2 Fiasiell ekoomi Föeläsig 2 Fö alla ivesteigsbeslut gälle: Om ytta > Kostad Geomfö ivesteige Om Kostad > ytta Geomfö ite ivesteige Gemesam ehet = pega Vädeig = makadspis om sådat existea (jf. vädet av tid

Läs mer

ing. Hösten 2013 konsoliderades även en del nya flöden in till Göteborg. Flytten av delar av lagerverksamheten

ing. Hösten 2013 konsoliderades även en del nya flöden in till Göteborg. Flytten av delar av lagerverksamheten Byggmax miljöappot Inledning Unde 2009 påböjade Byggmax sitt miljöabete genom att skapa en miljöpolicy med miljömål. Som en följd av detta policyabete ha en miljöappot uppättats och ett kontinueligt föbättingsabete

Läs mer

Temperaturmätning med resistansgivare

Temperaturmätning med resistansgivare UMEÅ UNIVESITET Tillämpad fysik och elektonik Betil Sundqvist Eik Fällman Johan Pålsson 3-1-19 ev.5 Tempeatumätning med esistansgivae Laboation S5 i Systemteknik Pesonalia: Namn: Kus: Datum: Åtelämnad

Läs mer

r r r r Innehållsförteckning Mål att sträva mot - Ur kursplanerna i matematik Namn: Datum: Klass:

r r r r Innehållsförteckning Mål att sträva mot - Ur kursplanerna i matematik Namn: Datum: Klass: Innehållsföteckning 2 Innehåll 3 Mina matematiska minnen 4 Kosod - Lodätt - Vågätt 5 Chiffe med bokstäve 6 Lika med 8 Fomel 1 10 Konsumea mea? 12 Potense 14 Omketsen 16 Lista ut mönstet 18 Vilken fom ä

Läs mer

För att bestämma virialkoefficienterna måste man först beräkna gasens partitionsfunktion då. ɛ k : gasens energitillstånd.

För att bestämma virialkoefficienterna måste man först beräkna gasens partitionsfunktion då. ɛ k : gasens energitillstånd. I. Reella gase iialkoefficientena beo av fomen på molekylenas växelvekningspotential i en eell gas. Bestämmandet av viialkoefficientena va en av den klassiska statistiska mekanikens huvuduppgifte. Fö att

Läs mer

A.Uppgifter om stödmottagare. B.Uppgifter om kontaktpersonen. C.Sammanfattning av projektet. C.1.Projektet genomfördes under perioden

A.Uppgifter om stödmottagare. B.Uppgifter om kontaktpersonen. C.Sammanfattning av projektet. C.1.Projektet genomfördes under perioden A.Uppgifte om stödmottagae Namn och adess Enköpings Biodlae c/o Mattias Blixt Kykvägen 3 749 52 GRILLBY Jounalnumme 2012-1185 E-postadess mattias.blixt@enviotaine.com B.Uppgifte om kontaktpesonen Namn

Läs mer

Vänersborgs kommun. Fördjupad granskning av Samhällsbyggnadsnämnden

Vänersborgs kommun. Fördjupad granskning av Samhällsbyggnadsnämnden Vänesbogs kommun Födjupad ganskning av Samhällsbyggnadsnämnden Götebog 2005-12-14 Enst & Young AB Vilhelm Rundquist 1 Sammanfattning Enst & Young ha fått i uppdag av evisoena i Vänebogs kommun att genomföa

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-12-11 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Prognosen för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 88,1 miljarder kr. Justerat för tillfälliga betalningar beräknas ett överskott på ca 40 miljarder. =Prognosen

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Vi kan printlösningar

Vi kan printlösningar Pintlösninga Vi kan pintlösninga l en l i t n e Väg e a t a sm iljö m a v i sk UTMANINGARNA Fågona hopa sig fö dig som ansvaa fö pint Va femte skivae som säljs i Sveige komme fån Dustin. Vi ä väl medvetna

Läs mer

Tvillingcirklar. Christer Bergsten Linköpings universitet. Figur 1. Två fall av en öppen arbelos. given med diametern BC.

Tvillingcirklar. Christer Bergsten Linköpings universitet. Figur 1. Två fall av en öppen arbelos. given med diametern BC. villingcikla histe Begsten Linköpings univesitet En konfiguation av cikla som fascineat genom tidena ä den sk skomakakniven, elle abelos I denna tidskift ha den tidigae tagits upp av Bengt Ulin (005 och

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 3

Finansiell ekonomi Föreläsning 3 Fiasiell ekoomi Föeläsig 3 Specifika tillgåga ätebäade - aktie Hu bestäms Avkastig? Utbud och eftefåga S = I Vad påveka utbud och eftefåga på spaade medel (spaade och låade) Kapitalets fövätade avkastig

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-11-09 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Riksgäldskontorets prognos för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 84,7 miljarder kr. I föregående prognos beräknades överskottet bli 80 90 miljarder. Justerat

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Strategier vid generationsskifte - Ekonomiska implikationer för olika intressenter

Strategier vid generationsskifte - Ekonomiska implikationer för olika intressenter Stategie vid geneationsskifte - Ekonomiska implikatione fö olika intessente Osca Stampe ndeas an SLU, Depatment of Economics Tesis No 518 Degee Tesis in usiness dministation Uppsala, 8 D-level, 3 ECTS

Läs mer

BILDFYSIK. Laborationsinstruktioner LABORATIONSINSTRUKTIONER. Fysik för D INNEHÅLL. Laborationsregler sid 3. Experimentell metodik sid 5

BILDFYSIK. Laborationsinstruktioner LABORATIONSINSTRUKTIONER. Fysik för D INNEHÅLL. Laborationsregler sid 3. Experimentell metodik sid 5 LABORATIONSINSTRUKTIONER Laboationsinstuktione Fysik fö D BILDFYSIK INNEHÅLL Laboationsegle sid 3 Expeimentell metodik sid 5 Svängande fjäda och stava sid 17 Geometisk optik sid 21 Lunds Tekniska Högskola

Läs mer

Kartläggning av brandrisker

Kartläggning av brandrisker Bandskyddsbeskivning v4.3 y:\1132 geby 14 mfl\dokumentation\1132 pt 199.doc Katläggning av bandiske : Revidead: - Uppdagsansvaig: Håkan Rönnqvist - Bandingenjö : - Bandingenjö Kungsgatan 48 B 411 15 Götebog

Läs mer

MIS årsmöte 14:e april

MIS årsmöte 14:e april N 1 Mas 2011 Ågång 21 Medlemsblad Föeningen Miljöevisoe i Sveige MIS åsmöte 14:e apil Boka edan nu in MIS åsmöte den 14:e apil i Stockholm. Föutom åsmöteshandlinga bjude MIS på senaste nytt om ISO-standade,

Läs mer

1(5) & nt s. MrLJösÄKRtNG INNENALLER. MILJöPOLICY. och. ARBETSMILJöPOLIGY. K:\Mallar

1(5) & nt s. MrLJösÄKRtNG INNENALLER. MILJöPOLICY. och. ARBETSMILJöPOLIGY. K:\Mallar 1(5) & nt s MLJösÄKRtNG INNENALLER MILJöPOLICY ch ARBETSMILJöPOLIGY K:\Malla MILJOPOLICY 2(5) # nt s Denna miljöplicy gälle Elcente. Syfte Elcente ska följa aktuell miljölagstiftning, egle, kav ch nme

Läs mer

Nationell satsning för ökad patientsäkerhet

Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Nationell satsning fö ökad patientsäkehet delappot med esultat och efaenhete NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET 1 Sveiges Kommune och Landsting 2010 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: info

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Kunskapskatalogen. Allt arbetsmiljöarbete. En sund arbetsmiljö. hos chefen! Coca-Cola arbetsmiljöutbildar sina chefer. Sid 4

Kunskapskatalogen. Allt arbetsmiljöarbete. En sund arbetsmiljö. hos chefen! Coca-Cola arbetsmiljöutbildar sina chefer. Sid 4 Kunskapskatalogen utbildninga & inom abetsmiljö hösten 2012 Allt abetsmiljöabete stata med BAM! Den ekända gundutbildningen inom abetsmiljö. Sid 8 En sund abetsmiljö böja hos chefen! Coca-Cola abetsmiljöutbilda

Läs mer

Föräldrabarometer 2013

Föräldrabarometer 2013 Föbundet Hem och Skola i Finland Föäldabaomete 2013 Cilla yman (ed.) Innehåll Föod... 2 1 Inledning... 3 2 Undesökningens genomföande... 4 2.1 Föäldabaomete 2013... 4 2.2 De svaandes bakgundsuppgifte...

Läs mer

... !rlt{; I Å L. Sammanfattning av energideklaration Operan 12 2010-09-06

... !rlt{; I Å L. Sammanfattning av energideklaration Operan 12 2010-09-06 I I :Iti 'xni hi[^]t ;:N!lt{; I Å L Sammanfattning av enegideklaation Opean 12 2010-09-06 lndependia Enegi AB nu godkänt och skickat in e enegideklaation till Boveket Vi skicka en kopia på deklaationbn

Läs mer

Novenco Radialfläktar CAL

Novenco Radialfläktar CAL Novenco Radialfläkta CAL Poduktfakta Podukt Kaftigt byggd adialfläkt av medeltyckstyp, avsedd fö dift i aggessiv miljö. Användningsomåden Fö pocessluft i komposteingsanläggninga och anda installatione

Läs mer

Analys av mätdata för beräkning av noggrannhet i fordonsklassificering och hastighetsregistrering. Rapport 01

Analys av mätdata för beräkning av noggrannhet i fordonsklassificering och hastighetsregistrering. Rapport 01 Analys av mätdata fö beäkning av noggannhet i sklassificeing och hastighetsegisteing Rappot 01 Mätning i Klett nov 2011 och Amsbeg januai 2012 Kund Tafikveket Mottagae Pe Melén, Dennis Andesson Vesion

Läs mer

ll Frakka ab - vårt arbete i programmet Energivision (2 rapporter per ED) Energideklarationsarbetet HSB:s Brf Kuberna i Stockholm Stockholm 2010-05-17

ll Frakka ab - vårt arbete i programmet Energivision (2 rapporter per ED) Energideklarationsarbetet HSB:s Brf Kuberna i Stockholm Stockholm 2010-05-17 ll Fakka ab Stockholm 2010-05-17 Enegideklaationsabetet HSB:s Bf Kubena i Stockholm Vi ä nu fädiga med enegideklaationsabetet fö HSB:s Bf Kubena i Stockholm. Enegideklaationena ä inskickade och godkända

Läs mer

Protokoll Styrelsemöte, 13:e april 2011 kl:17.15

Protokoll Styrelsemöte, 13:e april 2011 kl:17.15 Potokoll Styelsemöte, 13:e apil 2011 kl:17.15 1 Fomalia 1.1 Mötets öppnande Mötet föklaas öppnat kl 17.17 1.2 Mötets behöiga utlysande Mötet anses behöigt utlyst 1.3 Val av seketeae Maco Sätheblom väljs

Läs mer

^Boverket. Energideklaration. Byggnadens agare - Kontaktuppgifter. Bostadsrattsforeningen Olofsborg. dj Sundbyberg. Mariagatan 4 B

^Boverket. Energideklaration. Byggnadens agare - Kontaktuppgifter. Bostadsrattsforeningen Olofsborg. dj Sundbyberg. Mariagatan 4 B ^Boveket Enegideklaation Vesion: 1.5 Dekl.id: 154799 Byggnadens agae - Kontaktuppgifte Agaens namn Bostadsattsfoeningen Olofsbog Adess Maiagatan 4 B Land E-postadess magnussvensson234@hotmail.com Pesonnumme/Oganisationsnunme

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Sammanfattning av STATIK

Sammanfattning av STATIK Sammanfattning av STATIK Pete Schmidt IEI-ekanik, LiTH Linköpings univesitet Kaft: En kafts vekan på en kpp bestäms av kaftens stlek, iktning ch angeppspunkt P. Kaftens iktning ch angeppspunkt definiea

Läs mer

Föreläsning 1. Elektrisk laddning. Coulombs lag. Motsvarar avsnitten 2.12.3 i Griths.

Föreläsning 1. Elektrisk laddning. Coulombs lag. Motsvarar avsnitten 2.12.3 i Griths. Föeläsning 1 Motsvaa avsnitten 2.12.3 i Giths. Elektisk laddning Två fundamentala begepp: källo och fält. I elektostatiken ä källan den elektiska laddningen och fältet det elektiska fältet. Två natulaga

Läs mer

A.Uppgifter om stödmottagare. B.Uppgifter om kontaktpersonen. C.Sammanfattning av projektet. C.1.Projektet genomfördes under perioden

A.Uppgifter om stödmottagare. B.Uppgifter om kontaktpersonen. C.Sammanfattning av projektet. C.1.Projektet genomfördes under perioden A.Uppgifte om stödmottagae Namn och adess Ängsövägen-Västeås c/o Ängsö GK Box 1007 721 26 VÄSTERÅS Jounalnumme 2010-2587 E-postadess kiste.fost@jkf.se B.Uppgifte om kontaktpesonen Namn och adess Kiste

Läs mer

Projekt sent anmälda barn

Projekt sent anmälda barn 2013-03-04 Pjekt sent anmälda ban Bakgund I Åsappt 2012 fö Kvalitetsegiste CPUP anges syftet vaa: Gunden fö CPUP ä att alla ban med CP identifieas ch ebjuds deltagande så snat CP-liknande symtm ses, dvs.

Läs mer

30 december 2011 C. STATSSKULD. Statsskuld. Statens skuld inkl. vidareutlåning och penningmarknadstillgångar

30 december 2011 C. STATSSKULD. Statsskuld. Statens skuld inkl. vidareutlåning och penningmarknadstillgångar 3 december 11 Statsskuld från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. penningmarknadstillgångar 58 357 518 353 1 626 318 989 Upplupen inflationskompensation Valutakurseffekter

Läs mer

31 januari 2012 C. STATSSKULD. Statsskuld. Statens skuld inkl. vidareutlåning och penningmarknadstillgångar

31 januari 2012 C. STATSSKULD. Statsskuld. Statens skuld inkl. vidareutlåning och penningmarknadstillgångar 31 januari 212 Statsskuld från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. penningmarknadstillgångar 7 848 341 18 1 8 474 66 169 Upplupen inflationskompensation Valutakurseffekter

Läs mer

UPPGIFT 1. F E. v =100m/s F B. v =100m/s B = 0,10 mt d = 0,10 m. F B = q. v. B F E = q. E

UPPGIFT 1. F E. v =100m/s F B. v =100m/s B = 0,10 mt d = 0,10 m. F B = q. v. B F E = q. E UPPGIFT 1. B 0,10 mt d 0,10 m F B q. v. B F E q. E d e + + + + + + + + + + + + + + + + + + F E F B v 100m/s E U / d - - - - - - - - - - - - - - - - - F B F E q v B q U d Magnetfältsiktning inåt anges med

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2002:3. Statens lånebehov. Finansiering. Aktuellt. Marknadsinformation

Statsupplåning. prognos och analys 2002:3. Statens lånebehov. Finansiering. Aktuellt. Marknadsinformation Statsupplåning prognos och analys 22:3 Statens lånebehov Prognosförutsättningar 3 Årsprognosen för 22 3 Årsprognosen för 23 Lånebehovet justerat för tillfälliga effekter 5 Månadsprognoser 5 Statsskulden

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län -

Bättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län - Rappot fån Team Stockholms län Vt 2011 Bätte liv fö sjuka älde - team Stockholms län - Åsappot 1/1 2011 31/12 2011 Anna Lasson, Äldecentum Chistina Riddebäck, FOU nu Magita Jacobsson, Nesto Ingeli Simmoss,

Läs mer

Bibel ordet. sommarprogram. Nr: 25. Detta nummer innehåller: Pastorns penna. På G, från styrelsen. Högst personligt. Presentation: Hela människan

Bibel ordet. sommarprogram. Nr: 25. Detta nummer innehåller: Pastorns penna. På G, från styrelsen. Högst personligt. Presentation: Hela människan sommapogam N: 25 13 maj 2 sept. Detta numme innehålle: Pastons penna På G, fån styelsen Högst pesonligt Pesentation: Hela människan Pogam fö sommaen Info: Medvind UV-scout stoläge mm. mm. Bibel odet te

Läs mer

tl Frakka ab - vårt arbete i programmet Energivision (2 rapporter per ED) Energideklarationsarbetet HSB:s Brf Kuberna i Stockholm Stockholm 2010-05-17

tl Frakka ab - vårt arbete i programmet Energivision (2 rapporter per ED) Energideklarationsarbetet HSB:s Brf Kuberna i Stockholm Stockholm 2010-05-17 tl Fakka ab Stockholm 2010-05-17 Enegideklaationsabetet HSB:s Bf Kubena i Stockholm Vi ä nu fädiga med enegideklaationsabetet fö HSB:s Bf Kubena i Stockholm, Enegideklaationena ä inskickade och godkända

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-04-11 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING Riksgäldskontorets prognos är oförändrat 90 100 miljarder kr i budgetöverskott 2000. Justering för tillfälliga faktorer indikerar ett överskott på 5 15 miljarder

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. 160 kwh/m2 och år. Krav vid uppförande av. ny byggnad [jan 2012]: Radon mätning: Inte utförd. Har lämnats

ENERGIDEKLARATION. 160 kwh/m2 och år. Krav vid uppförande av. ny byggnad [jan 2012]: Radon mätning: Inte utförd. Har lämnats sammanfattning av ENERGIDEKLARATION DENNA BYGGNADS ENERGIKLASS 160 kwh/m2 och å ny byggnad [jan 2012]: Inte utföd Ha lämnats.... 2025-02-12 www. boveket.se/enegideklaation (2007:4) om enegideklaation fö

Läs mer

E-handel Ur ett geografiskt konsumentperspektiv

E-handel Ur ett geografiskt konsumentperspektiv Södetöns högskola Institutionen fö Ekonomi och Föetagande Kandidatuppsats 15 hp Höstteminen 2012 Maknadsföing E-handel U ett geogafiskt konsumentpespektiv Av: Maielle Olsson, Pete Sundstöm Handledae: Las

Läs mer

Storhet SI enhet Kortversion. Längd 1 meter 1 m

Storhet SI enhet Kortversion. Längd 1 meter 1 m Expeimentell metodik 1. EXPERIMENTELL METODIK Stohete, mätetal och enhete En fysikalisk stohet ä en egenskap som kan mätas elle beäknas. En stohet ä podukten av mätetal och enhet. Exempel 1. Elektonens

Läs mer

Att leda förändring. Vad orsakar en förändring? Exempel:

Att leda förändring. Vad orsakar en förändring? Exempel: Att leda föänding Rune Olss www.iei.liu.se/pie/olss-une Vad osaka en föänding? Exempel: Nya investeinga Ny teknik i poduktien Svikande fösäljning Oganisatien ha fö höga kostnade Omoganisati Sto stess Vaje

Läs mer

Angående kapacitans och induktans i luftledningar

Angående kapacitans och induktans i luftledningar Angående kapacitans och induktans i luftledninga Emilia Lalande Avdelningen fö elekticitetsläa 4 mas 2010 Hä behandlas induktans i ledninga och kapacitans mellan ledae. Figu öve alla beskivninga finns

Läs mer

Statens lånebehov och finansiering prognoser och planer. 31 januari 2001

Statens lånebehov och finansiering prognoser och planer. 31 januari 2001 Statens lånebehov och finansiering prognoser och planer 31 januari 2001 STATENS LÅNEBEHOV Årsprognosen för 2001 Riksgäldskontorets prognos pekar på ett överskott i statens betalningar på 70 80 miljarder

Läs mer

Förbättrad hantering vid evakuering från tåg

Förbättrad hantering vid evakuering från tåg Föbättad hanteing vid evakueing fån tåg Kommunikation och samvekan mellan inblandade aktöe Rappot oktobe 2012 Föfattae: Saa Petteson Macus Avidsson Lena Kecklund Föbättad hanteing vid evakueing fån tåg

Läs mer

r - -- ~YGGFORSKNINGSRADET Kantor med naturlig kyla r-, Ans lags rapport All:l996 Eje Sandberg Per Wickman I :.

r - -- ~YGGFORSKNINGSRADET Kantor med naturlig kyla r-, Ans lags rapport All:l996 Eje Sandberg Per Wickman I :. !.. ol '' i::_,. ' -:'... ;Jtt /' ' : f"... _i;,. :. Ans lags appot All:l996 10475 - -- -, Kanto med natulig kyla Eje Sandbeg Pe Wickman c YGGFORSKNNGSRADET J b Anslagsappot Al 1:1996 Konto med natulig

Läs mer

find your space find your space Plantronics Bluetooth -headset Upplev friheten Vår/sommar 07

find your space find your space Plantronics Bluetooth -headset Upplev friheten Vår/sommar 07 find you space find you space Plantonics Bluetooth -headset Upplev fiheten Vå/somma 07 Med Plantonics sotiment av tådlösa headset med Bluetooth-teknik innebä mobil vekligen att du ä ölig hela vägen fån

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 3 juni 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter B.

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 31 juli 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter B.

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR 28 december 212 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. penningmarknadstillgångar 71 523 598 44 1 12 47 33 757 Upplupen inflationskompensation Valutakurseffekter

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR 31 januari 213 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. penningmarknadstillgångar 119 462 939 985 1 239 51 27 742 Upplupen inflationskompensation Valutakurseffekter

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2008:3 SAMMANFATTNING SÄMRE KONJUNKTUR LEDER TILL UNDERSKOTT

Statsupplåning. Prognos och analys 2008:3 SAMMANFATTNING SÄMRE KONJUNKTUR LEDER TILL UNDERSKOTT Statsupplåning Prognos och analys 28:3 SAMMANFATTNING SÄMRE KONJUNKTUR LEDER TILL UNDERSKOTT Årsprognos för 28 2 Makroekonomisk bedömning 3 Årsprognoser för 29 och 21 3 Månadsprognoser 5 Statsskulden 6

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR 3 april 212 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. penningmarknadstillgångar 2 44 298 34 1 46 528 961 767 Upplupen inflationskompensation Valutakurseffekter

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 3 januari 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

Den geocentriska världsbilden

Den geocentriska världsbilden Den geocentiska väldsbilden Planetens Mas osition elativt fixstjänona fån /4 till / 985. Ganska komliceat! Defeent Innan Koenikus gällde va den geocentiska väldsbilden gällande. Fö att föklaa de komliceade

Läs mer

Kontinuerligt Skogsbruk - Optimala lösningar och jämförelser med slutavverkningsskogsbruk

Kontinuerligt Skogsbruk - Optimala lösningar och jämförelser med slutavverkningsskogsbruk Kontinueligt Skogsbuk - Otimala lösninga och jämföelse med slutavvekningsskogsbuk Pete Lohmande Pofesso i skoglig föetagsekonomi med iniktning mot ekonomisk otimeing SLU, Fakulteten fö Skogsvetenska, 9

Läs mer

Solenergi. Clearline. en introduktion. Solenergi. Solenergi En introduktion (v1.0) Warm-Ec Scandinavia AB Box 110 671 23 Arvika

Solenergi. Clearline. en introduktion. Solenergi. Solenergi En introduktion (v1.0) Warm-Ec Scandinavia AB Box 110 671 23 Arvika En intoduktion (v1.0) en intoduktion En intoduktion (v1.0) Innehåll 1.0 Olika fome av solenegi... 3 1.1 Passiv solinvekan...3 1.2 Solfångae...3 1.3 Solcelle...3 1.4 Koncentation av solljuset...4 2.0 Hu

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2010:2 SAMMANFATTNING STARKARE ÅTERHÄMTNING ÄN FÖRVÄNTAT

Statsupplåning. Prognos och analys 2010:2 SAMMANFATTNING STARKARE ÅTERHÄMTNING ÄN FÖRVÄNTAT Statsupplåning Prognos och analys 21:2 SAMMANFATTNING STARKARE ÅTERHÄMTNING ÄN FÖRVÄNTAT Tydliga tecken på ljusning 2 Budget mot balans 3 Budgetsaldot jämfört med statens finansiella sparande 6 Månadsprognoser

Läs mer

Förändringar av landstingens och kommunernas regelverk och förskrivning av hjälpmedel mellan åren 2006 2008. - en kartläggning genomförd hösten 2008

Förändringar av landstingens och kommunernas regelverk och förskrivning av hjälpmedel mellan åren 2006 2008. - en kartläggning genomförd hösten 2008 Föändinga av landsingens och kommunenas egelvek och föskivning av hjälpmedel mellan åen 2006 2008 - en kaläggning genomföd hösen 2008 Hjälpmedelsinsiue (HI) 2008 Handläggae: Ann Lund, Hjälpmedelsinsiue

Läs mer

Nivåmätning Fast material Flytande material

Nivåmätning Fast material Flytande material Nivåmätning Fast mateial Flytande mateial Nivåmätning fö pocessindustin Nivåkontoll fö: Övefyllnadsskydd Batchkontoll Poduktmätning Lagekontoll Säkehetslam Skiljeyto Industie: Koss o Asfalt Olja o Gas

Läs mer

Mölndals Stad. Ensamkommande flyktingbarn i Mölndal fördjupad granskning av rutiner för intäktskontroll samt genomlysning ur ett barnperspektiv

Mölndals Stad. Ensamkommande flyktingbarn i Mölndal fördjupad granskning av rutiner för intäktskontroll samt genomlysning ur ett barnperspektiv Revisionsappot 2008 Genomföd på uppdag av evisoena novembe 2008 Mölndals Stad Ensamkommande flyktingban i Mölndal födjupad ganskning av utine fö intäktskontoll samt genomlysning u ett banpespektiv Innehåll

Läs mer

sluten, ej enkel Sammanhängande område

sluten, ej enkel Sammanhängande område POTENTIALFÄLT ( =konsevativt fält). POTENTIALER. EXAKTA DIFFERENTIALER Definition A1. En kuva = ( t), och ändpunkten sammanfalle. a t b ä sluten om ( a) = ( b) dvs om statpunkten Definition A. Vi säge

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2003:3. Statens lånebehov. Finansiering. Aktuellt. Marknadsinformation

Statsupplåning. prognos och analys 2003:3. Statens lånebehov. Finansiering. Aktuellt. Marknadsinformation 2003:3 Statsupplåning prognos och analys Statens lånebehov Årsprognosen för 2003 3 Årsprognosen för 2004 4 Lånebehovet justerat för tillfälliga betalningar 4 Månadsprognoser 6 Statsskulden 6 Finansiering

Läs mer

Statsskuldsräntor. 26 m.m.

Statsskuldsräntor. 26 m.m. Statsskuldsräntor 26 m.m. Förslag till statens budget för 2015 Statsskuldsräntor m.m. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.... 9 3 Räntor på

Läs mer

LC Östersund har gjort en samhällsinsats.

LC Östersund har gjort en samhällsinsats. LC Östesund ha gjot en samhällsinsats. Lions Club Östesund ha gjot en samhällsinsats som också ä en humanitä insats unde skidskytte-vm i vintas fö en gupp som annas inte skulle ha haft möjlighet att få

Läs mer

Tänk även på lönen när du väljer utbildning

Tänk även på lönen när du väljer utbildning den 8 mas 2000 Pessmeddelande Fån FöeningsSpabanken Institutet fö pivatekonomi Stockholm Tänk även på lönen nä du välje utbildning Det ä viktigt att välja ätt utbildning om högskolestudie ska löna sig.

Läs mer

Tentamen i El- och vågrörelselära, 2014 08 28

Tentamen i El- och vågrörelselära, 2014 08 28 Tentamen i El- och vågöelseläa, 04 08 8. Beäknastolekochiktningpådetelektiskafältetipunkten(x,y) = (4,4)cm som osakas av laddningana q = Q i oigo, q = Q i punkten (x,y) = (0,4) cm och q = Q i (x,y) = (0,

Läs mer

Protokoll Sammanträdesdatum Beslut Psykiatrinämnden beslutade utse Hans-Jörgen Wahlhed (s) att jämte ordföranden justera protokollet

Protokoll Sammanträdesdatum Beslut Psykiatrinämnden beslutade utse Hans-Jörgen Wahlhed (s) att jämte ordföranden justera protokollet Potokoll Sammantädesdatum 2004-04-28 Psykiatinämnden Tid: 2004-04-28 Klockan 15.00 16.00 Plats: Kungsbacka, Vuxenpsykiatiska mottagningen Ledamöte Chistina Nillius (m) Hans- Jögen Wahlhed (s) Beit Ozolins

Läs mer

Ditt nya drömboende finns här. I Nykvarn. 72 toppmoderna hyresrätter 1-4 rum och kök i kv. Karaffen.

Ditt nya drömboende finns här. I Nykvarn. 72 toppmoderna hyresrätter 1-4 rum och kök i kv. Karaffen. Ditt nya dömboende finns hä. I Nykvan. 72 toppmodena hyesätte 1-4 um och kök i kv. Kaaffen. Fötätning i centalt läge. Kaaffen bestå av två punkthus om sex våninga samt två tevånings vinkelhus, samtliga

Läs mer

Skattelättnad för bredbandsanslutning

Skattelättnad för bredbandsanslutning Pomemoia 2000-06-22 Finansdepatementet Skatte- och tullavdelningen Enheten fö skatteadministation och pesonbeskattning Michael Eliksson Telefon 08-405 19 85 Telefax 08-405 14 66 Skattelättnad fö bedbandsanslutning

Läs mer

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 2015-03-12 Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 Förvaltningen av statsskulden regleras i budgetlagen (2011:203), förordningen (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret och regeringens

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2012:1

Statsupplåning. Prognos och analys 2012:1 Statsupplåning Prognos och analys 212:1 SAMMANFATTNING 1 BUDGETBALANS TROTS SVAG KONJUNKTUR 2 Svensk ekonomi bromsar in 2 Svagare konjunktur gör avtryck i statsfinanserna 3 Budgetsaldot och statens finansiella

Läs mer

m a g a s i n n y h e t s s a j t n y h e t s b r e v e t n d i r e k t t i d n i n g e n s o m ä l s k a r e l e k t r o n i k å r e t r u n t

m a g a s i n n y h e t s s a j t n y h e t s b r e v e t n d i r e k t t i d n i n g e n s o m ä l s k a r e l e k t r o n i k å r e t r u n t Mediakit 2015 m a g a i n n y h e t a j t n y h e t b e v e t n d i e k t t i d n i n g e n o m ä l k a e l e k t o n i k å e t u n t Sid 2 (7) Elektoniktidningen ha edan taten 1992 föett venk elektonikinduti

Läs mer

1 Två stationära lösningar i cylindergeometri

1 Två stationära lösningar i cylindergeometri Föeläsning 6. 1 Två stationäa lösninga i cylindegeometi Exempel 6.1 Stömning utanfö en oteande cylinde En mycket lång (oändligt lång) oteande cylinde ä nedsänkt i vatten. Rotationsaxeln ä vetikal, cylindes

Läs mer

Riksgälden. Aktiesparkväll Uppsala 28 april 2009. Paul Pedersen Henrik Frizell

Riksgälden. Aktiesparkväll Uppsala 28 april 2009. Paul Pedersen Henrik Frizell Riksgälden Aktiesparkväll Uppsala 28 april 2009 Paul Pedersen Henrik Frizell Riksgäldens uppgifter Förvalta statsskulden till så låg kostnad som möjligt med beaktande av risken Ge statliga garantier och

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2013:2

Statsupplåning. Prognos och analys 2013:2 Statsupplåning Prognos och analys 2013:2 SAMMANFATTNING 1 SMÅ FÖRÄNDRINGAR I NETTOLÅNEBEHOVET 2 Långsam återhämtning 2 Förändring av nettolånebehovet 2013 och 2014 4 Budgetsaldot och statens finansiella

Läs mer

Priserna anger pris utan moms och frakt. Vid skolstarten har vi skolstartspriser på de flesta av räknarna. Begär offert!

Priserna anger pris utan moms och frakt. Vid skolstarten har vi skolstartspriser på de flesta av räknarna. Begär offert! Pisena ange pis utan moms och fakt. Vid skolstaten ha vi skolstatspise på de flesta av äknana. Begä offet! TI 106 TI 106 ä en mycket vanlig äknae i hela gundskolan. Den ha plasttangente och löstagbat skyddslock.

Läs mer

Lösningar till övningsuppgifter. Impuls och rörelsemängd

Lösningar till övningsuppgifter. Impuls och rörelsemängd Lösninga till övningsuppgifte Impuls och öelsemängd G1.p m v ge 10,4 10 3 m 13 m 800 kg Sva: 800 kg G. p 4 10 3 100 v v 35 m/s Sva: 35 m/s G3. I F t 84 0,5 Ns 1 Ns Sva: 1 Ns G4. p 900. 0 kgm/s 1,8. 10

Läs mer

FYSIKTÄVLINGEN KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING LÖSNINGSFÖRSLAG. = fn s = fmgs 2. mv 2. s = v 2. π d är kilogrammets.

FYSIKTÄVLINGEN KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING LÖSNINGSFÖRSLAG. = fn s = fmgs 2. mv 2. s = v 2. π d är kilogrammets. FYSIKÄVINGEN KVAIFICERINGS- OCH AGÄVING 5 febuai 1998 ÖSNINGSFÖRSAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDE 1. Den vanliga modellen nä en kopp glide på ett undelag ä att man ha en fiktionskaft som ä popotionell mot nomalkaften

Läs mer

Sluta blanda ihop begreppen jämställdhet och jämlikhet!

Sluta blanda ihop begreppen jämställdhet och jämlikhet! NR 1 2006 INFORMATION FRÅN FREDRIKA- BREMER- FÖR BUN DET Sluta blanda ihop begeppen jämställdhet och jämlikhet! Allt många blanda ihop begeppen jämställdhet och jämlikhet. Det lede till missstånd, fågetecken

Läs mer

Offentlig eller privat sjukvård?

Offentlig eller privat sjukvård? Offentlig elle pivat sjukvåd? Göan Dahlgen Maia Sundvall Bengt Jähult Offentlig elle pivat sjukvåd 1 Huvudtexten i denna skift (sidona 13-43) abetades fam in en konfeens i Stockholm i oktobe 2005. Den

Läs mer

21. Boltzmanngasens fria energi

21. Boltzmanngasens fria energi 21. Boltzmanngasens fia enegi Vi vill nu bestämma idealgasens fia enegi. F = Ω + µ; Ω = P V (1) = F = P V + µ (2) Fö idealgase gälle P V = k B T så: F = [k B T µ] (3) men å anda sidan vet vi fån föa kapitlet

Läs mer

FRIIs Kvalitetskod Antagen av FRIIs årsmöte 2007-05-30

FRIIs Kvalitetskod Antagen av FRIIs årsmöte 2007-05-30 FRIIs Kvalitetskod Antagen av FRIIs åsmöte 2007-05-30 Utabetad i samabete mellan FRII och Öhlings PicewatehouseCoopes Jämtlands läns Cance- och Omvådnadsfond å 2012. 1. Övegipande pincipe i FRIIs kvalitetskod

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2009:1 SAMMANFATTNING. Krisen kulminerar 2 Stort omslag i statsfinanserna 5 Månadsprognoser 7 Statsskulden 8

Statsupplåning. Prognos och analys 2009:1 SAMMANFATTNING. Krisen kulminerar 2 Stort omslag i statsfinanserna 5 Månadsprognoser 7 Statsskulden 8 Statsupplåning Prognos och analys 29:1 SAMMANFATTNING STORT underskott 29 Krisen kulminerar 2 Stort omslag i statsfinanserna 5 Månadsprognoser 7 Statsskulden 8 Större upplåning Upplåningsbehovet ökar kraftigt

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2012:3

Statsupplåning. Prognos och analys 2012:3 Statsupplåning Prognos och analys 2012:3 SAMMANFATTNING 1 UNDERSKOTT I STATENS FINANSER 2 Statens lånebehov ökar 2 Lägre tillväxt i svensk ekonomi 3 Nettolånebehovet ökar 2013 och 2014 4 Budgetsaldot och

Läs mer

A.Uppgifter om stödmottagare. B.Uppgifter om kontaktpersonen. C.Sammanfattning av projektet. C.1.Projektet genomfördes under perioden

A.Uppgifter om stödmottagare. B.Uppgifter om kontaktpersonen. C.Sammanfattning av projektet. C.1.Projektet genomfördes under perioden A.Uppgifte om stödmottagae Namn och adess Destination Stömsholm Bige Jals väg 9 734 51 Kolbäck Jounalnumme 2009-2686 E-postadess ulla.b-son@telia.com B.Uppgifte om kontaktpesonen Namn och adess Sigwad

Läs mer

Energirapport & Energideklaration November 2009

Energirapport & Energideklaration November 2009 BYGGKONSULT i VETLANDA AB Enegiappot & Enegideklaation Novembe 2009.ffi Huden 2Yetlanda Gavagänd7, Vetlanda.'Nuo4". oz f-\ '?eo tge,o,'.åät0,., Abetsnumme: 29 819 Postadess Nygatan 42 574 3I VETLANDA Telefon/fax

Läs mer